Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1294129512961297129812991300 64801 - 64850 of 67131
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 64801.
    Wiland, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Interaktioner på förskolegården: En kvalitativ observationsstudie om barns demokratiska värden i lekhandlingar.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En problematik som tidigare studiers resultat visat är att pedagoger inte utformat den sociala miljön på ett sådant sätt att barn kan agera självständigt i sina interaktioner, vilket blir problematiskt eftersom det saknas forskning som visar hur barn i en specifik ålder interagerar. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vilka demokratiska värden barn får möjlighet att pröva genom att observera barns samspel i olika leksituationer på förskolegården. Våra frågeställningar är; vad kännetecknar barns lekhandlingar i interaktioner med andra barn? Vilka demokratiska värden kommer till uttryck i barns lekhandlingar och interaktioner? Vilka konfliktstrategier använder barn i lekhandlingar? Vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt är sociokulturellt perspektiv, där samspel mellan kollektiv och individ är i fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning under två dagar, där vi videoobserverat barn i fem års ålder. Materialet har sedan transkriberats och analyserats med stöd av interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barns lekhandlingar kännetecknas av att de är uteslutande, tillrättavisande och inbjudande. De kan också präglas av osäkerhet, våldsamhet, bestämdhet, inflytande, avundsjuka och hotfullhet. Ett framträdande resultat är att barns demokratiska värden speglas i hur de agerar gentemot varandra. Vår förhoppning är att studiens resultat kan bidra till att pedagoger känner sig inspirerade att kontinuerligt arbeta med demokratiska värden och tillämpa dessa i verksamheten för att även barnen ska känna att de äger dessa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64802.
    Wilandh, Jenny
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    "Du ska se oss på idrotten": En studie i hur flickor och pojkar tar plats i idrotts- och svenskundervisning2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this paper an upper level compulsory school is examined from a gender perspective. The purpose of the paper is to analyse how girls and boys acquire space in the classroom (during a Swedish lesson) and in the sports hall (during a lesson in physical education). To fullfil the purpose of this paper a seventh grade class was observed during a lesson in Swedish as well as in sports. In addition to this on pupil was interviewed. 

    In this paper the results are compared to and measured against results from earlier research in the field. Used as a theoretical basis are Simone de Beauvoir’s theories on gender.

    The results attained indicate that girls and boys claims space in different ways during time in the classroom as well as in the sports hall. Boys are the ones acquiring the largest space. They talk out loud more often and they have more possession of the ball during ball games. Furthermore the girls ask for the word less often than the boys.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64803.
    Wilde, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Scaffolding, en framgångsfaktor inom andraspråksinlärning: En systematisk litteraturstudie om framgångsrika metoder som stöttar andraspråkseleven2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att på ett systematiskt sätt, i tidigare forskning, undersöka framgångsrika scaffoldingmetoder för utvecklingen av ett andraspråk, samt undersöka faktorer i andraspråkselevens omgivning som har av betydelse för scaffolding utifrån följande forskningsfrågor: För det första, vilken eller vilka olika strategier av scaffolding är framgångsrika för andraspråksinlärning? För det andra, Vilka faktorer i andraspråkselevens omgivning har betydelse för framgångsrik scaffolding? Data från 17 studier publicerade mellan 1994 och 2017 identifierades och kategoriserades i en latent innehållsanalys som baserades på en kombination av exempel från Eriksson Barajas m.fl., (2013) och Friberg (2006). Utifrån studiernas resultat identifierades gemensamma nämnare över framgångsfaktorer för utvecklingen av ett andraspråk samt faktorer kring andraspråkseleven och i skolan. Dessa sammanställdes en modell som bestod av fem teman; grundläggande färdighet, motivation, klassrummets sociala klimat, scaffoldingmetod och ZPD. Temana delades därefter in i totalt fem kategorier. Resultatet av granskningen visar att framgångsrika faktorer för scaffolding är motivation, ett gott socialt klimat i klassrummet och stöd från lärare och kamrater. När lärare successivt överlämnar ansvaret för inlärning till eleverna, inom elevens proximala utvecklingszon är också en framgångsfaktor. Resultaten visar också att läraren bör göra eleverna medvetna om inlärningsstrategier för inlärning av ett andraspråk eftersom det kan öka elevernas förståelse för språkinlärning och språkanvändning. Scaffolding verkar vara en betydande framgångsfaktor i inlärningen av ett andraspråk. Den här studien kan därför ses som ett kunskapsbidrag till den tidigare forskningen inom framgångsrika metoder för undervisningen av ett andraspråk, samt öka förståelsen för rollen scaffolding har i undervisningen av ett andraspråk.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64804.
    Wildemeersch, Danny
    et al.
    Leuven University.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Citizenship and the crisis of democracy: What role can adult education play in matters of public concern?2018Inngår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 9, nr 2, s. 133-137Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64805.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Access and delivery of formal support to young children with developmental delay in Sweden2015Inngår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, s. 136-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AbstractThis article provides a review and discussion of formal support in Sweden for young children up to 6 years of age with developmental delay and in need of special support. Some of these children may receive a diagnosis of mild intellectual disability during their school years. The nature of Swedish support services, the pathways to access the various types of support, and the delivery of formal support services have been reviewed. The utilisation of formal support, expectations in relation to responsibilities of parents or guardians, and the transition of children into the school system are also discussed. The developmental systems approach was used to frame the discussion. Access to formal support services for young children is not easy. Formal identification and formal eligibility decisions do not necessarily equate to formal service utilisation. Factors important to the provision of formal support include Swedish laws and regulations; the knowledge and attitudes of social service officers, and the guidelines within which they work; the competence of teachers; and parental knowledge and skills. Obtaining support seems heavily dependent on a child's relationships with key facilitators, and their experience and expertise.

  • 64806.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Barn med flera funktionshinder: Samspel, familjeanpassningar och sociala nätverk2004Inngår i: Programbok / Funktionshinder, vardagsliv, habilitering, 9:e forskningskonferensen i Örebro, 20-21 april 2004 / [ed] Örebro läns landsting. Habiliteringens forskningscentrum, 2004, s. 153-155Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64807.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Barn med grove funksjonshinderinger, måleinstrument for samspill. Alternativ kommunikasjon: Ulike forutsetninger – ulike tiltak.2005Inngår i: ISAAC, 2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 64808.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Children with multiple disabilities: Family accommodation, social networks and interaction2007Inngår i: IASSID Special interest Research Group Persons With Profound and Multiple Disabilities , III Roundtable, 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64809.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Children with multiple disabilities- interaction, family accommodation and social networks.2004Inngår i: 11th Biennal conference of the international Society for Augmentative and Alternative Communication, 2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64810.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Kommunikation med barn som har funktionsnedsättning2014Inngår i: Kommunikation med barn och unga i vården / [ed] Maja Söderbäck, Liber, 2014, s. 190-200Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64811.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Professionals’ and Parents’ Shared Learning in Blended Learning Networks related to Communication and Augmentative and Alternative Communication for People with Severe Disabilities2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64812.
    Wilder, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Transition from Preschool to School for Children with Intellectual Disability: Parents' and Teachers' Perceptions of Learning2019Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 63, nr 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Children with ID often need individual adaptations in pedagogical settings concerning both learning, e. g. communication aids and adapted material, and care, e.g. extra support in everyday activities and medical supervision. Knowledge is needed about how to build on these children's learning in transition from preschool to school.

    Methods: The transitions of eight children with ID were followed during one year as a multiple case study. Parents and teachers of each child were interviewed at three time points during the year. The analysis of the 47 interviews was inspired by interpretative phenomenological analysis (IPA).

    Results: The master themes ‘Organising for Child Well‐being’, ‘Adapting Strategies for Learning’, and ‘Processing Time’ constituted how parents and teachers perceived and responded to the children's learning. The teachers had different perceptions of the children's learning and also of the goals of the educational setting.

    Implications: Collaboration between parents and teachers is imperative for a continuity in learning and for creating positive learning situations for children with ID. By specifically focusing on the dynamics of a child's learning in contexts over time, knowledge is gained about what builds up a child's learning journey.

  • 64813.
    wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. högskolan i jönköping.
    Axelsson, Anna Karin
    högskolan i jönköping.
    Enhancing Engagement and Participation of Children with PMD in Family Activities. 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64814.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Högskolan i Jönköping.
    Axelsson, Anna Karin
    Högskolan i Jönköping.
    Participation in Family Activities: Children with Multiple Disabilities2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64815.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Axelsson, C.
    Mälardalens högskola.
    Granlund, Mats
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Parent-child interaction: A comparison of parents’ perceptions in three groups2004Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, Vol. 26, nr 21-22, s. 1313-1322Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To evaluate a children's version of the ICF that takes children's dependency on their parents and a developmental perspective into consideration. Method: This study explored how 91 parents perceived child participation in terms of parent/child immediate interaction, and desires for ideal interaction in relation to body impairments and activity limitations. Similarities and differences were investigated in three matched groups of families through questionnaires. Group 1 consisted of parents of children with profound multiple disabilities, Group 2 was developmentally matched and Group 3 was matched according to chronological age. Results: The children with profound multiple disabilities expressed the same amount of emotions as the other groups, but they had difficulties expressing more complex emotions. Parents perceived the children's behaviour styles in a similar way in the three groups. There were significant differences in how the immediate interaction was perceived with parents to children of Group 1 perceiving difficulties in maintaining joint attention and directing attention. Conclusions: The results suggest that parental perceptions of the interaction with their children with profound multiple disabilities in the immediate setting to a certain extent are related to the body impairments of the children but not strongly to communicative skills/activity limitations. Thus, to focus communication intervention on participation and interaction, assessment and questions to parents have to be focused directly on these issues.

  • 64816.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Granlund, Mats
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. ALA Research Foundation, Stockholm, Sweden.
    Behaviour style and interaction between seven children with multiple disabilities and their caregivers2003Inngår i: Child: Care, Health and Development,, ISSN 0305-1862, Vol. 29, nr 6, s. 559-567Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Recent studies show that the existing interaction patterns of children with multiple disabilities should be taken into consideration when planning communication interventions. For children with disabilities, it is especially important that the partner in interaction is sensitive and well aware of the importance of a qualitatively successful interaction. Wilder (unpublished report) found that the behaviour style of 30 children with multiple disabilities was more related to the caregiver-perceived interaction than the communicative skills and functional abilities of the children. This study inductively explored the caregivers' perceptions of interaction within seven caregiver-child dyads. The research questions were: How do the caregivers perceive the interaction? How do the caregivers perceive the children's behaviour style to be related to the interaction with the caregivers? Method The children were selected individually from the participants in Wilder (unpublished report) depending upon the responses the caregivers had given about the children's self-regulation and reactivity in the Carolina Record of Individual Behaviour questionnaire. The study was undertaken by means of home visits where the caregivers participated in an interview asking about their strategies for interaction, how they perceived the roles of the children and their own roles in interaction, the caregivers' opinion of what an interaction constituted of and the caregivers' aims and aspiration for interaction. The data analysis was performed by meaning concentration and categorization through a pendulum between the parts and the entirety of the interviews. In this way, hermeneutics and thematic analysis were both being practised. Results The results of the interviews are presented as a model with categorizations as a network. The categorizations reflect the system of themes that permeate how the caregivers perceived interaction in the dyad. The themes are: sharing of experience, successful interaction, role of the child, role of the caregiver, interaction methods, obstacles and facilitators and aims and aspirations. Discussion The caregivers perceived their own role in interaction to be of a sensitive leading kind. The caregivers lead the interaction by using their knowledge about the children's usual way of interacting, the children's behaviour styles, functional abilities, the children's current mood and situation as well as the whole context. They monitored the interaction such that, throughout an interaction sequence, the caregivers always tried to optimize the interaction between the parties in the dyad. The behaviour style was a background factor that the caregivers had knowledge of and scanned in their everyday turn taking. Although there were differences in the children's behaviour styles, the caregivers discussed the same themes in the interviews. The behaviour style became a facilitator for the whole interaction, forced the interaction in certain directions and made the interaction more complete with turn taking of different kinds from both parties. The findings show that it is imperative to see caregivers as experts on their children and to make them assertive in this in relation to professionals. Furthermore, as a successful interaction can boost the development of children, it is essential to direct interventions to the everyday interaction in caregiver-child dyads.

  • 64817.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Granlund, Mats
    Flerfunktionsnedsättning2019Inngår i: Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning / [ed] Lena Söderman, Mårten Nordlund, Stockholm: Liber, 2019, 6, s. 20-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64818.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Granlund, Mats
    Jönköping University, Jönköping, Sweden .
    Stability and Change in Sustainability of Daily Routines and Social Networks in Families of Children with Profound Intellectual and Multiple Disabilities2015Inngår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 28, nr 2, s. 133-144Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with profound intellectual and multiple disabilities (PIMD) demand intense family accommodations from birth and onwards. This study used an exploratory and qualitative study design to investigate stability and change in sustainability of daily routines and social networks of Swedish families of children with PIMD. Materials and methods: Eight families participated over two years in eco-cultural family interviews and social networks interviews collected at home visits. Data were analyzed descriptively and by manifest contents analysis. Results: Results showed variations in sustainability of daily routines over time across families. The sustainability was linked to fathers' involvement, couples' connectedness and emotional support. Stability and change of social networks were characterized by low overlap between the child and family networks, the children's communicative dependency and low density of able communication partners. Conclusions: The results indicate that patterns of stability and change were linked both to family resources and child characteristics.

  • 64819. Wilder, Jenny
    et al.
    Klang, Nina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Sweden2017Inngår i: The Praeger International Handbook of Special Education / [ed] Michael L Wehmeyer; James R Patton, Praeger , 2017, s. 104-118Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64820.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Klang, Nina
    Sweden2017Inngår i: The Praeger International Handbook of Special Education: Volume 2: Europe / [ed] Michael L. Wehmeyer, James R. Patton, Santa Barbara, California: Praeger, 2017, s. 104-118Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 64821.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lillvist, Anne
    Children’s learning in transition from preschool: Children with intellectual disability2017Inngår i: 27th EECERA Annual Conference: Social Justice, Solidarity and Children’s Rights: Abstract Book, 2017, s. 102-103Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64822.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms University, Stockholm, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Children´s learning in transition from preschool: Children with intellectual disability2017Inngår i: 27th EECERA Annual Conference: Abstract book, 2017, s. 102-103Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore parents' and teachers' perceptions of and responses to children's learning of 5-7 year old children with intellectual disabilities (ID) in their transitions from preschool. Although educational transitions is a growing field of research there is limited research of educational transitions of children with ID. These children often need individual adaptations in pedagogical settings. Educational transitions involve changes in the identity and agency of individuals (Dockett, 2014). Three levels of change have been identified: the individual, relationships and contextual levels (Griebel & Niesel, 2009). Children's learning journeys are developed on these levels by collaboration between settings (Wilder & Lillvist, submitted). The transitions from preschool to school of eight children with ID were followed during one year. Interviews with parents, preschool- and school teachers were performed on three occasions pre- and post-transition. Sixty-eight interviews were analysed inspired by interpretative phenomenological analysis (Smith, Flowers & Larkin, 2009). The study was approved by the Swedish Ethics Committee for Research. All participants gave informed consent continuously during the process of the study. The themes 'learning that fit', 'language and communication' and 'child wellbeing' defined how parents and teachers responded to their perceptions of the children's learning. The teachers had different perceptions of the children's learning and also of the goals of the educational setting. The results are discussed in relation to different viewpoints on learning in the Swedish preschool and school curricula and the implication of this to teacher education.

  • 64823.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet .
    Lillvist, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Collaboration in Transitions from preschool: Young children with Intellectual Disabilities2017Inngår i: Pedagogies of Educational Transitions: European and Antipodean Research / [ed] Nadine Ballam, Bob Perry, Anders Garpelin, Springer, 2017, s. 59-74Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 64824.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Collaboration in Transitions from Preschool: Young Children with Intellectual Disabilities2017Inngår i: Pedagogies of Educational Transitions: European and Antipodean Research / [ed] Nadine Ballam, Bob Perry, Anders Garpelin, Cham: Springer, 2017, s. 59-74Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Diversity can be defined as the qualities of having variety and catering for a wide range of different people. The concept of diversity is often thought of as the integration and inclusion of all ethnic/cultural groups, genders and ages in the community. Children with disabilities are part of the variety of society and disabilities can be considered as a diversity category alongside others. This chapter explores the educational transitions of young children with intellectual disabilities, especially focusing on collaboration between educational settings. The chapter describes an ongoing research project on the educational transitions of young children with intellectual disabilities in Sweden and its preliminary results. It also aims to widen the appraisal of diversity and inclusion in the discourses and practice of professionals who work with children in times of educational transition.

  • 64825.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalen University, Västerås, Sweden; Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Collaboration in Transitions from Preschool: Young Children with Intellectual Disabilities2017Inngår i: Pedagogies of Educational Transitions: European and Antipodean Research / [ed] Nadine Ballam, Bob Perry, Anders Garpelin, Springer, 2017, s. 59-74Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Diversity can be defined as the qualities of having variety and catering for a wide range of different people. The concept of diversity is often thought of as the integration and inclusion of all ethnic/cultural groups, genders and ages in the community. Children with disabilities are part of the variety of society and disabilities can be considered as a diversity category alongside others. This chapter explores the educational transitions of young children with intellectual disabilities, especially focusing on collaboration between educational settings. The chapter describes an ongoing research project on the educational transitions of young children with intellectual disabilities in Sweden and its preliminary results. It also aims to widen the appraisal of diversity and inclusion in the discourses and practice of professionals who work with children in times of educational transition.

  • 64826.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Hope, Despair and Everything in Between – Parental Expectations of Educational Transition for Young Children with Intellectual Disability2017Inngår i: Families and Transition to School / [ed] Sue Dockett, Wilfred Griebel, Bob Perry, Cham: Springer, 2017, s. 51-66Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The transition from preschool into school for children with disabilities is an important passage in the development of the child and in the family. Although children’s transitions from one educational practice to another is a growing field of research, there is limited knowledge of how the transitions from preschool to schools for children with intellectual disability (ID) are formed and experienced by families. Taking a theoretical stand point from Griebel and Niesel’s model of changes at the individual, relationships and contextual levels, and ecocultural theory on family life, the expectations of 8 parents of children with ID are analysed and discussed. The chapter presents results from an ongoing Swedish research project on understanding the learning journey in educational transitions of children with ID aged 6–7 years.

  • 64827.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms Universitet .
    Lillvist, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Hope, despair and everything in between: Parental expectations of Educational Transitions for young children with intellectual disability2017Inngår i: Families and transition to School / [ed] Sue Dockett, Wilfred Griebel, Bob Perry, Springer, 2017, s. 51-66Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 64828.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lillvist, Anne
    Learning journey: a conceptual framework for analyzing children’s learning in educational transition2018Inngår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 5, s. 688-700Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research about transitions in early childhood education has had an upsurge especially in the last 15 years. Much attention has been directed to what constitutes and builds up positive transitions. Although, as learning is one of the main tasks in educational settings, there is a need for more explicit research discussions in the transition research field about children’s learning in transition. The aims of this article are to discuss and unravel the theoretical concept ‘learning journey’ and to propose a conceptual framework for analyzing children’s learning in early educational transitions. The article gives a review of the concept learning journey and related terms: learning, continuity/discontinuity, change, collaboration and time. A conceptual framework of learning journey is proposed and a model presented. The model is discussed in relation to the PPCT-model of Urie Bronfenbrenner and a final discussion set the proposed conceptual framework of learning journey in the context of application to early childhood education.

  • 64829.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholm Univ, Dept Special Educ, Stockholm, Sweden..
    Lillvist, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Learning journey: a conceptual framework for analyzing children's learning in educational transitions2018Inngår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 5, s. 688-700Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research about transitions in early childhood education has had an upsurge especially in the last 15 years. Much attention has been directed to what constitutes and builds up positive transitions. Although, as learning is one of the main tasks in educational settings, there is a need for more explicit research discussions in the transition research field about children's learning in transition. The aims of this article are to discuss and unravel the theoretical concept learning journey' and to propose a conceptual framework for analyzing children's learning in early educational transitions. The article gives a review of the concept learning journey and related terms: learning, continuity/discontinuity, change, collaboration and time. A conceptual framework of learning journey is proposed and a model presented. The model is discussed in relation to the PPCT-model of Urie Bronfenbrenner and a final discussion set the proposed conceptual framework of learning journey in the context of application to early childhood education.

  • 64830.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Department of Special Education, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Lillvist, Anne
    School of Education, Culture and Communication, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Learning Journey: A Conceptual Framework for Analyzing Children’s Learning in Educational Transitions2018Inngår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 5, s. 688-700Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research about transitions in early childhood education has had an upsurge especially in the last 15 years. Much attention has been directed to what constitutes and builds up positive transitions. Although, as learning is one of the main tasks in educational settings, there is a need for more explicit research discussions in the transition research field about children’s learning in transition. The aims of this article are to discuss and unravel the theoretical concept ‘learning journey’ and to propose a conceptual framework for analyzing children’s learning in early educational transitions. The article gives a review of the concept learning journey and related terms: learning, continuity/discontinuity, change, collaboration and time. A conceptual framework of learning journey is proposed and a model presented. The model is discussed in relation to the PPCT-model of Urie Bronfenbrenner and a final discussion set the proposed conceptual framework of learning journey in the context of application to early childhood education.

  • 64831.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lillvist, Anne
    Teachers’ and Parents’ Meaning Making of Children’s Learning in The Transition from Preschool to School for Children with Intellectual Disability2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 64832.
    Wilder, Jenny
    et al.
    School of Education, Communication and Culture, Mälardalen University, Västerås, Sweden; Department of Special Education, Stockholm university, Stockholm, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics, Västerås, Sweden.
    Teoretiska perspektiv på övergångar2017Inngår i: Barns övergångar: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Lillvist, A; Wilder, J, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 169-184Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 64833.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ylvén, Regina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Legislation vs everyday life for families of children with disabilities2004Inngår i: Colloque international: Conciliation Famille Handicap: Strasbourg, France, January, 2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 64834.
    Wildstam, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Perspectives on Power: Teaching Suzanne Collins’s The Hunger Games and the Concept of Power in the English Language Classroom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med uppsatsen är att visa hur Suzanne Collins’s The Hunger Games kan användas i ett språkklassrum för att introducera begreppet makt. Målet är även att, från ett makt-perspektiv, kunna påvisa att spektaklet Hungerspelen kan uppfattas som ett medel för systematiskt förtryck, förödmjukelse och avhumanisering av den styrande makten. Ett ytterligare mål är att yrka på att huvudkaraktären Katniss handlingar i Hungerspelen kan uppfattas som motstånd mot detta. Novellen analyseras med hjälp av teorierna ”power over” och ”power to” för att kunna identifiera olika kategorier av makt. ”Power over” är ett uttryck av makt som används för att påverka, tvinga eller utnyttja någon. I novellen kan detta bland annat identifieras när den styrande makten tvingar befolkningen att titta på, eller delta i Hungerspelen. ”Power to” hänvisar till en persons individuella förmågor och kan identifieras i Katniss intelligens, självständighet, överlevnadsfärdigheter och mod. ”The Theory of Consent” är en teori som berör medgivande i en dominant-underordnad relation. Teorin påvisar att utan de underordnas medgivande har den dominanta parten dåliga förutsättningar för att styra. Denna teori presenteras som grund till den styrande maktens motiv för att tvinga dess underordnade att medverka i de farliga spelen.

    Skolan kan vara en plats som ger ökad förståelse av makt och mänskligt värde, något som betonas i Skolverkets styrdokument.  Detta genom att koppla diskussioner om olika perspektiv om makt till läsningen. Teorierna kan bistå elever med djupare förståelse om begreppet och kunna identifiera och ifrågasätta maktmissbruk och maktutövanden som utnyttjar och förtrycker sina underordnade. Den didaktiska delen kommer ge förslag på ett lektionsupplägg där elever kommer, utöver utveckla sin kunskap om makt, även träna sina språkliga egenskaper genom att läsa, tala, lyssna och skriva. Detta är något som betonas i styrdokumenten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64835.
    Wilhelmsdotter, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ScenÖsterlen. Kulturprojekt för barn och ungdomar - betydelsefullt i en mindre kommun?2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    2008_57_Wilhelmsdotter.pdf
  • 64836.
    Wilhelmsdotter, Pernilla
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför har rytmiken inte nått musikerna?1995Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 64837.
    Wilhelmson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Kompetensbärande relation mellan chef och medarbetare2010Inngår i: Sociala relationer i arbetslivet: studier från föränderliga arbetsplatser / [ed] Annika Härenstam, Eva Bejerot, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2010, 1, s. 157-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64838.
    Wilhelmson, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande dialog: Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal1998Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is concerned with the prospects of learning from talking within a small group.

    The purpose of the study is to add to our knowledge of dialogue through group communication as a social event, based on human relations and seen as a situation where a process of learning takes place. The object is also to see if and how a pedagogical method (the dialogue meeting) affects the process of learning and to describe and systematically analyze such dialogue meetings from different angles and with different methods.

    The empirical data consists primarily of tape recordings and transcriptions of four group sessions and different forms of interviews undertaken at various stages, both before and after the group conversations. The research design is qualitative.

    The empirical study is founded on an interactionist perspective, the main theoretical frame of reference is the theory of transformative learning.

    Learning is defined as a change of assumptions with regard to a given phenomenon. It is the individual who learns, but in group communication this learning takes place in social interaction, where the individuals together may create new knowledge by going beyond the individual perspective of each person.

    The most important result shows that the more symmetrical the communication in a group meeting is, the higher is the quality of the learning of every individual speaker. Of importance is also the conversational style which can be more or less cooperative or competitive. Both ways of talking are needed if collective learning is to be developed. Before collective learning can occur there is a need for changing and transcending individual perspectives. This demands that the speakers have a capacity for critical reflective thinking.

  • 64839.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Att samleda verksamhet i skola och förskola2013Inngår i: Att leda mot skolans mål / [ed] Olof Johansson, Lars Svedberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, 1, s. 127-140Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64840.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Breaking the rules: organisational innovation grounded in empowerment and interaction2009Inngår i: Organising work for innovation and growth: experiences and efforts in ten companies / [ed] Marianne Döös & Lena Wilhelmson, Stockholm: Vinnova , 2009, s. 81-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64841.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, MarianneStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Delat ledarskap i förskola och skola: Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Delat ledarskap avser ett förtätat samarbete mellan chefer som tar gemensamt ansvar för en organisatorisk helhet. Fenomenet finns i alla branscher i arbetslivet, så också bland rektorer i förskola och skola. Kunskap om delat ledarskap är det däremot ont om i samhället, det är en så kallad omogen företeelse.

    Denna bok synliggör delat ledarskap i förskola och skola utifrån aktuell empirisk forskning och teori. Fokus ligger både på förutsättningar för och svårigheter kopplade till sådant ledarskap. Exempel på frågor som tas upp är: vilka krav som ställs på relationen mellan chefer som delar en ledningsfunktion; hur ledarpar rekryteras; juridiska begränsningar i förskola och skola för ett gemensamt organisatoriskt ansvar; samt olika former av delat ledarskap och hur de visat sig fungera i praktiken.

    Boken riktar sig till rektorer, huvudmän och andra intresserade av förskolors och skolors ledning, och är användbar i ledarskapsutbildning. Den pekar på möjligheterna i kollektiva former av ledarskap, men skriver inte fram delat ledarskap som en universallösning på alla problem. Istället ses delat ledarskap som en möjlig väg fram till en mer hållbar arbetssituation för rektorer vars uppdrag ofta är omfattande, komplicerade och krävande.

  • 64842.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle2012 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 64843.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Dialogkompetens för utveckling i samhälle och arbetsliv2016 (oppl. 4)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

    Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal.

  • 64844.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Erfarenheter av delat ledarskap i den lokala skolan: Rektorers och arbetslagsledares röster2017Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 101-123Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att bidra till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer och mer specifikt att belysa och diskutera delat rektorskap. Delat ledarskap mellan rektorer har i andra länder beskrivits som en lösning på rektorers trängda arbetssituation och höga arbetsbelastning. Teoretiska utgångspunkter är lärteori och teori om kollektiva ledarskapsformer. Kvalitativa data från rektorer, biträdande rektorer samt arbetslagsledare vid fem skolor med delat ledarskap är empirisk grund. Resultaten visar på värdet av att som rektor inte vara ensam med arbetsuppgifterna, problem blir hanterbara vilket ger en hälsosam trygghet. För skolor som var uppdelade i flera skolenheter tillkom svårigheter med visst dubbelarbete samt oklarhet angående skolan som helhet. Ett teoretiskt bidrag till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer är förståelsen av invitering som horisontell över organisatoriska gränser. En kritisk granskning av dominerande föreställningar om organisation och ledarskap efterlyses i avsikt att ge skolor möjlighet att välja gemensamt ledarskap.

  • 64845.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Former av delat ledarskap i skolan - skolledares erfarenheter2019Inngår i: Delat ledarskap i förskola och skola: Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar / [ed] Lena Wilhelmson, Marianne Döös, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 105-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det förekommer att rektorer själva tar initiativ till att dela sitt ledarskap med varandra. Samarbeten uppstår lokalt i alla skolformer och anpassas då naturligt till de rådande organisatoriska förutsättningarna. Rektorer finner styrka och glädje i fungerande täta samarbeten med andra på samma organisatoriska nivå, uppgiften att leda skolor blir mer möjlig och mindre slitsam. De organiserar på så sätt arbetsvillkor för sig själva, som de menar gynnar verksamheten. Det ligger i sakens natur att dessa chefssamarbeten tar sig olika former. I detta kapitel undersöks sådana former ur rektorers eget perspektiv.

    Delat ledarskap i skolor kan organiseras på olika sätt. Både i Sverige och i andra länder har möjligheten att organisera skolledningsfunktionen som gemensam beskrivits som en lösning på rektorers många gånger svåra och mångfasetterade uppdrag.

  • 64846.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Förlegad syn på ledarskap2012Inngår i: Chef & Ledarskap, ISSN 1653-5340, nr 6, s. 40-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 64847.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Joint principalship: a potential support for democratic practice in schools2016Inngår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 2, artikkel-id 31681Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss the apparent loss of potential for enhancing democratic practice in schools.The findings of previous research about joint principalship stand in contrast to recent changes to the law thatregulates the work of principals. Three examples of successful joint principalship were used as illustrations toilluminate how joint principals may support democratic practice by influencing teachers and pupils. In theseexamples, several qualities of the ways of working and their consequent achievements emerged: thecoordinating process between the principals, productive sharing, role models, the importance of relationshipsand the focus on pedagogic issues. In each of the three examples, joint principalship was found to promotedemocratic practice by serving as a model of democratic cooperation. The conclusion is that the currentEducation Act weakens the possibility of achieving one of its own main goals the ‘democracy assignment’ by hindering the practice of joint principalship.

  • 64848.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Joint principalship: Co-principals working as equals and their democracy assignment2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the paper is to contribute understanding about how co-principals who work in fruitful relationships may bring democratic values to schooling. The concept of co-principalship is part of the shared and distributed leadership research area. Data from three cases of co-principalship are used as illustrations. When two share the principal position, and develop their principalship through informal negotiation, this democratic and power sharing approach is given symbolic meaning in their school organisation. Co-principalship is found to bring a potential of democratic values by role modelling and work processes, spread throughout the school organisation. Joint principalship is a conceptualisation of sharing between principals on a basis of complete collaboration where formal hierarchic equality is in place and work tasks are merged.

  • 64849.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I spåren av nya skollagen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Kollektivt ledarskap i skola och förskola
  • 64850.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Med uppdelade beslutsmandat – att arbeta i funktionellt delat ledarskap i förskola och skola2019Inngår i: Delat ledarskap i förskola och skola: Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar / [ed] Lena Wilhelmson, Marianne Döös, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 159-179Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel belyses ledningsformen funktionellt delat ledarskap ur delande skolledares eget perspektiv. Det handlar om en uppdelad form av delat ledarskap där införandet av modellen är initierat uppifrån, av huvudmannens utbildningsförvaltning.

    Hur är det att som skolledare dela ledarskap på ett uppdelat sätt, som är initierat av den organisation man ingår i och med skollagen som styrande utgångspunkt? Vilka fördelar upptäcker man och vilka problem stöter man på? Kapitlet handlar om funktionellt delat ledarskap (FDL) infört av huvudmannen i vissa förskole- och skolverksamheter i Södertälje kommun.

1294129512961297129812991300 64801 - 64850 of 67131
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf