Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Antell, Malin
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik.
    En jämförelse mellan uppmätt och framräknad A-temp2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer.

     

    För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde.

     

    Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%.

     

    För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena.

  • 52.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP. Lunds Universitet.
    Åkerskog, Ann
    Sveriges lantbruksuniversitet .
    "This is what we did last time". Uncertainty over landscape analysis and its procurement in the Swedish road planning process2015Ingår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 42, s. 48-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In some European countries, landscape analysis has long been used in support of large-scale planning or major projects such as new trunk roads and mainline rail routes, in line with both the UN's Convention on Environmental Impact Assessment and the European Landscape Convention. Some countries, however, lack a regulatory framework for what should be analysed, how a landscape analysis should be conducted, or even how it should be procured. Sweden is one such country.

    The research project on which this article is based, uses in-depth interviews with twelve key Swedish officials to consider landscape analysis issues in the planning and procurement of road and railway infrastructure. The findings point to the fact that skilled transport planners are not entirely comfortable with the current situation, and the way landscape analysis is handled in daily planning practice varies enormously. For example, nearly all the respondents believe that the way formal landscape analyses are procured is important, not least to ensure quality, yet at the same time they are rarely commissioned separately, even when this is explicitly stipulated by the regulations. There is no generally accepted notion of what 'landscape' might be, and the terms in which respondents describe the landscape do not correspond to the official landscape terminology as set down in the ELC.

  • 53.
    Arkebäck, Marie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sjöblom, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Integrera offentlig konst och planering!2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla.

  • 54.
    Armyr, Linda Augusta
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Certifiering och marknadsföring av hållbar stadsutveckling: så hanteras vattenkontakt och delaktighet när Stockholm och Minneapolis bygger hållbart2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ”hållbar”. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning. Idag finns få certifierade stadsdelar, men desto fler stadsutvecklingsprojekt som marknadsför sig som hållbara eller med element av hållbarhet. Marknadsföring fångar upp, utvecklar och kommunicerar positiva värden. Marknadsföring och kommunikation av ”hållbara” stadsutvecklingsprojekt visar på en eftersträvansvärd bild av morgondagens stad, och kan därför betraktas som ett normativt framtidsscenario. Men hur ser detta scenario ut, och vad har det för likheter med den stadsutveckling som definieras av kriterier för att certifiera en stad som hållbar?

    För att besvara frågeställningen används teori kring hållbarhetsbegreppet, framtidsstudier, marknadsföring, samt kunskapsutnyttjande och delaktighet. I arbetet presenteras en jämförelse mellan innehållet i certifieringssystemet BREEAM Communities, en checklista för hållbarstadsutveckling från konsultföretaget WSP och marknadsföringsmaterial från fallstudier i Stockholm. Eftersom certifiering, checklista och marknadsföring innehåller många hållbarhetsaspekter görs en avgränsning till områdena vattenkontakt och delaktighet. Vattenkontakt innefattar både ekologiska värden och tillgänglighetsaspekter kopplat till vattennära bebyggelse. Delaktighet syftar på medborgardeltagande och vilka kunskaper och därmed normer som kommer till tals i stadsutvecklingsprocessen. För att ge ytterligare perspektiv till diskussionen gjordes även en jämförelse med hur Minneapolis arbetar med vattenkontakt och delaktighet. Intervjuer genomfördes i både Stockholm och Minneapolis om svårigheter i att mäta hållbarhet och fördelar med en certifiering.

    Jämförelsen ger att de flesta aspekter som marknadsförs i fallstudierna, inom avgränsningen delaktighet och vattenkontakt, återfinns i BREEAM Communities och i WSP:s checklista. Undantagen som marknadsförs men inte återfinns i verktygen är utbildningar och nyutveckling av externa samarbeten och transportinfrastruktur. Certifieringssystemet och checklistan innehåller dessutom några ytterligare punkter rörande markanvändning och ekologiska aspekter vilka inte har återfunnits i marknadsföringsmaterialet. Huvudfrågeställningens genomförbarhet diskuteras, liksom svårigheterna med att certifiera kopplat till mätbarhet och vad en certifiering kan bidra med till hållbar stadsutveckling.

  • 55.
    Arnsten, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik.
    Öhman, Ellen
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik.
    Användbarheten av Tekla i Betongkonstruktioner: En jämförelsestudie mellan två modelleringsprogram2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har granskat modelleringsprogrammet Tekla Structures och besvarat frågan om huruvida det kan fungera som ett lämpligt modelleringsprogram för konstruktionsavdelningen på Bjerking AB i Uppsala. Metoden som har använts i arbetet är en fallstudie av ett tidigare genomfört projekt med befintliga underlag att utgå ifrån. Avgränsningen i studien har varit att endast undersöka användbarheten i grundkonstruktioner av platsgjuten betong.

    Arbetet undersökte tre huvudområden inom projekteringsprocessen. Det första var att modellera betongelement sedan att modellera armering och till sist framtagning av ritningar. Eftersom Autodesk Revit var det befintliga modelleringsprogrammet på avdelningen genomfördes utvärderingen som en jämförelse mellan de två olika programmen. Förutsättningen var att alla tre hvududelarna skulle göras i ett och samma program. 

    Resultatet visade att Tekla Structures har stor potential inom området betongmodellering, och det är ett lämlpligt modelleringsprogram att använda för projekt som innefattar grundkonstruktioner i platsgjuten betong. Studien har även visat programmets fördelar med att 3D-modellera armeringen inom dessa typer av projekt. 

  • 56.
    Aronson, Eran
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa, DASH.
    Research Project: Lighting Häggvik Tunnel, Sollentuna2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A reserch paper investigating the posibility of lowering light levels in tunnel while using LED's. Done with and for Trafikverket as part of an ongoing research regarding tunnel lighting.

  • 57.
    Aronson, Eran
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH).
    Visual adaptation for tunnel entrance2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A research report done by the lighting laboratory at KTH STH for Trafikverket. The report is presenting a second stage of tunnel lighting research, focusing on the tunnel entrance zone, where improvements to existing recommendations are suggested.

  • 58.
    Aronsson, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ljus och mörker i det offentliga rummet: Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus. Under en lång tid har belysningsplaneringen präglats av mätbara värden och främst varit en fråga för tekniker och ingenjörer. Dock är ljus och upplevelsen av belysning inte alltid mätbar med instrument. Belysningsplaneringen har utöver de praktiska värdena även viktiga gestaltande, och därmed estetiska, värden. Belysningsplanering är en komplex uppgift som kräver mycket kunskap och erfarenhet. Stadens belysning är en mycket viktig del av planeringen av stadens utformning. Ljusplanering ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar gällande estetik, energi, ekonomi och trygghetsupplevelser, för att nämna några parametrar. För att uppnå detta krävs större medvetenhet om belysningens betydelse och möjligheter bland oss som ska vara med och planera och utforma framtidens miljöer. Genom att tidigt diskutera sambanden mellan fysiska strukturer och belysning kan belysningens planering integreras i planeringsprocessen redan i de tidiga skedena. Eftersom offentlig belysning ses ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet försöker jag inledningsvis i min uppsats att i korthet beskriva vad trygghet i det offentliga rummet innebär och hur den kan påverkas positivt av belysning. I uppsatsen beskrivs därefter översiktligt vad ljus är och hur vi människor upplever ljus. Vidare behandlas i korthet den offentliga belysningen i ett historiskt perspektiv och hur det har förändrats fram till idag. Exempel ges på hur belysning kan påverka upplevelsen av stadsrummet samt vilka armaturer och ljuskällor som vanligen används för att lysa upp våra tätorter. Analys- och arbetsmetoder tillsammans med en reflektion av planeringsarkitektens roll i belysningsplaneringen avslutar kapitlet. I arbetet har också en studie av ett tiotal kommunala belysningsprogram genomförts samt intervjuer med verksamma tjänstemän med ansvar för belysningsfrågor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholm. Den avslutande delen av examensarbetet är en tillämpning av de kunskaper jag tillskaffat mig under arbetets gång. Tillämpningen är i form av ett förslag till ljussättningsprogram av centrumområdet i ett mindre samhälle i Lerums kommun. Samhällets centrum står inför stora strukturella förändringar enligt ett detaljplaneprogram som kommunen tagit fram. Mitt förslag till ljussättningsprogram är att tänkt att användas vidare i planeringen av Gråbo centrum med syfte att integrera belysningsaspekter redan i ett tidigt skede av planprocessen.

  • 59.
    Aronsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Stadsförbättring Hamnen Malmö2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation. I det här arbetet föreslås hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att få ett sammanhängande grönt stråk utmed kusten. Det föreslås också en grön stomme i hamnen där främst huvudgatorna utgör de stora stråken. Utmed stråken utvecklas de lite större gröna områden. Dessa områden utgörs främst av gröna ytor som redan finns i hamnen men inte är tillgängliga och utvecklade idag. För att göra dem attraktiva föreslås att de görs tillgängliga och skapa intressanta objekt på platserna som gör området intressant. Det föreslås även ett utvecklat gång- och cykelnät i hamnen som hänger samman med de gröna platserna för att dessa ska kunna användas som rekreation. Tanken är att invånarna i Malmö ska upptäcka dessa områden, som är rika på bl.a. fågelliv, i hamnen och besöka dem på sin fritid. För att det ska bli möjligt krävs det att de inte exploateras till den grad som de är planerade för idag, utan att man inser värdet och sparar det som är värdefullt och genom plan skydda dem. Efter det har det undersökts om det går att göra Östra Hamnen i Malmö trevligare som arbetsplats. Då har det eftersträvats att skapa platser för att få möten och ha någonstans att gå på sin rast och förstärka huvudstråken. Slutligen undersöks vad man som företagare själv kan göra på sin mark för att få ett grönare område och riktlinjer man kan arbeta efter för att få ett grönare och attraktivare arbetsområde.

  • 60.
    Arvidsson, Mikaela
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Urban Leftovers -Problem eller potential?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Urban Leftovers –Problem eller potential” handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra. En överbliven yta kan exempelvis vara en slänt mellan cykelbana och bilväg, gränsområdet mellan industri och bostäder, en ödetomt, parkeringsplatsen som aldrig används, kajkanten vid brofästet, ytan mellan oljecisternerna eller flygplatsens periferi. Många av de överblivna ytorna i dagens städer har uppkommit på grund av modernismens stadsplaneideal och på grund av det ökande bilanvändandet. Dagens städer växer och blir alltmer splittrade. Externa köpcentrum växer upp och industriparker och fritidskomplex utgör egna enklaver i staden. Just nu råder på flera håll stadsplaneidealet bygg staden inåt i stället för utåt. När allt fler städer ska expandera inåt och förtäta stadskärnorna kommer plötsligt de överblivna ytorna i en ny dager. Tidigare bortglömd skräpmark blir attraktiv och omdiskuterad. I januari år 2003 började den sjunde Europan-tävlingen med titeln ”The sub-urban challenge, urban intensity and housing diversity”. Tävlingstemat är den fragmenterade staden och hur man läker den. Jag har i mitt examensarbete läst och jämfört sex olika författares syn på de överblivna ytorna. Dessa författare och konstnärer är; Marc Augé, Robert Smithson, Iain Borden, Mats Lieberg, Tom Nielsen och Markus Degerman. Alla sex författarna och konstnärerna har olika bakgrunder och olika förhållningssätt till ämnet. År 2003 bidrar Sverige med tre stycken tomter i Europan-tävlingen och jag har valt att låta mitt examensarbete ta avstamp i ett tävlingsprogram för det utmärkta planområdet i Ringstorp, Helsingborg. Planområdet känns i dag som en fragmenterad del av staden för att det ligger insprängt mellan en rad olika funktioner och har en starkt varierad morfologi. Generellt sett så tror jag att den största kvalitén de överblivna ytorna har är att de främjar en alternativ användning av det offentliga rummet och bidrar till en mångfald och variation i staden.

  • 61.
    Arvidsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    stadens värden: en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden. Detta examensarbete är baserat på Växjös stadskärna. Där upplevs idag en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida expansiva staden. Den historiska staden är dessutom av riksintresse för kulturmiljö och ska därför skyddas mot påtaglig skada. Riktlinjer angående stadskärnans utveckling anges i Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet. Riktlinjerna fokuserar på en anpassning efter den äldre bebyggelsetraditionen och är därför något som begränsar en större expansion. Samtidigt anges det i måldokumentationer att stadskärnan måste växa för att stärka stadens regionala roll och vara stadens varumärke. En expansion inom riksintresseområdet blir därför nödvändig. Växjö rutnätsstad är av riksintresse för kulturmiljö på grund av sin långa historia och Länsstyrelsens motivering lyder : ”Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800-talen. (Skolstad)”. Många historiska spår är fortfarande synliga i stadskärnan genom byggnader och hela miljöer. Detta är ett kulturarv som måste hållas levande och en stad med ett levande kulturarv är en stad vars historiska värden är väl sammanflätade med resten av stadsmiljön. Historien, nutiden och framtiden bildar tillsammans staden. Min studie visar att den historiska och den nutida och framtida staden inte behöver stå i konflikt utan att de snarare kan ta hjälp av varandra för att stärka Växjö. Kulturmiljön har visat sig spela en allt större roll i arbetet med att förändra och utveckla städerna och många uppskattar idag städers olikheter och upplevelsen av att förstå stadens identitet. Genom att stärka Växjös tydliga identitet som stiftsstad, handelsstad, skolstad och kommunikationsnod kan även expansiva Växjö gynnas. En ökad aktivitet och modernisering kring de historiska miljöerna skulle dessutom stärka dem, genom att de då får en chans att visa upp sig och berätta sin historia. Rutnätsstaden är också en viktig beståndsdel för stadens identitet då den i mångt och mycket styr upplevelsen i stadskärnan. Rutnätsstadens uppbyggnads- och utformningsprinciper borde med fördel föras in i dagens stadsbyggande för att skapa en attraktivare stadsmiljö. Där det har upplevts en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida staden har jag genom en volymstudie testat denna. Det visar sig då att riksintresset klarar en större expansion än den som anges i den fördjupade översiktsplanen. Varken den expansiva staden eller riksintresset behöver vara en förlorare i förändringen och utvecklingen av stadskärnan.

  • 62.
    Ask, Andreas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dahlberg, Joacim
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban återanvändning: Järnvägsverkstäderna i Malmö2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar. Detta medför problem, men även möjligheter, vid en framtida utveckling. Barriärer i form av upphöjda järnvägsspår och ytkrävande industrier skapar begränsade rörelsemöjligheter. Samtidigt visar området prov på potential då en oanvänd järnvägsstation planeras att åter börja användas. Arbetet har gått ut på att ta fram en vision för hur en framtida bebyggelseutveckling skulle kunna ske i detta industriområde. En urban återanvändning som arbetet utgår ifrån innebär att ta tillvara på och ge nytt liv åt den historiska miljön. De befintliga tegelbyggnaderna ger området en identitet som ska bevaras och i framtiden användas till nya funktioner. Visionen som presenteras har tagits fram för att åtgärda områdets svagheter och förstärka dess styrkor. Därefter har två individuella planförslag gjorts utifrån visionens riktlinjer som illustrerar en möjlig framtida bebyggelseutveckling.

  • 63.
    Assarsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Tillgänglighet hela vägen - för funktionshindrade men även för alla andra - fallstudie: några service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort samt större stråk däremellan2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna.

  • 64.
    Assefa, Getachew
    et al.
    Department of Industrial Ecology, School of Industrial Engineering and Management, Royal Institute of Technology, Stockholm.
    Glaumann, Mauritz
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Teknisk miljövetenskap. Division of Environmental Strategies Research, Department of Urban Planning and Environment, School of Architecture and the Built Environment, Stockholm.
    Malmqvist, Tove
    Division of Environmental Strategies Research, Department of Urban Planning and Environment, School of Architecture and the Built Environment, Stockholm.
    Eriksson, Ola
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Teknisk miljövetenskap.
    Quality versus impact: Comparing the environmental efficiency of building properties using the EcoEffect tool2010Ingår i: Building and Environment, ISSN 0360-1323, E-ISSN 1873-684X, Vol. 45, nr 5, s. 1095-1103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are tools that are developed for the assessment of the environmental impact of buildings (e.g. ATHENA). Other tools dealing with the indoor and outdoor environmental quality of building properties (referred to as real estates in other literature) are also available (e.g. GBTool). A platform where both the aspects of quality and impact are presented in an integrated fashion are few. The aim of this contribution is to present how the performance of different building properties can be assessed and compared using the concept of environmental efficiency in a Swedish assessment tool called EcoEffect. It presents the quality dimension in the form of users' satisfaction covering indoor and outdoor performance features against the weighted environmental impact covering global and local impacts. The indoor and outdoor values are collected using questionnaires combined with inspection and some measurements. Life cycle methodology is behind the calculation of the weighted external environmental impact. A case study is presented to show the application of EcoEffect using a comparative assessment of Lindas and a Reference property. The results show that Lindas block is better in internal environment quality than the Reference property. It performs slightly worse than the Reference property in the external environmental impact due to emissions and waste from energy and material use. The approach of integrated presentation of quality and impact as in EcoEffect provides with the opportunity of uncovering issues problem shifting and sub-optimisation. This avoids undesirable situations where the indoor quality is improved through measures that result in higher external environmental impact. (C) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 65.
    Assefa, Getachew
    et al.
    School of Chemical Sciences and Engineering, Royal Institute of Technology, Industrial Ecology, Stockholm, Sweden.
    Glaumann, Mauritz
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Malmqvist, Tove
    Department of Infrastructure, Royal Institute of Technology, Built Environment Analysis, Stockholm, Sweden.
    Kindembe, Beatric
    White Arkitekter, Stockholm, Sweden.
    Hult, Marie
    Swedish University of Agricultural Sciences, Landscape Architecture, Uppsala, Sweden.
    Myhr, Ulla
    Swedish University of Agricultural Sciences, Landscape Architecture, Uppsala, Sweden.
    Eriksson, Ola
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Environmental assessment of building properties - where natural and social sciences meet: the case of EcoEffect2007Ingår i: Building and Environment, ISSN 0360-1323, E-ISSN 1873-684X, Vol. 42, nr 3, s. 1458-1464Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The EcoEffect method of assessing external and internal impacts of building properties is briefly described. The external impacts of manufacturing and transport of the building materials, the generation of power and heat consumed during the operation phase are assessed using life-cycle methodology. Emissions and waste; natural resource depletion and toxic substances in building materials are accounted for. Here methodologies from natural sciences are employed. The internal impacts involve the assessment of the risk for discomfort and ill-being due to features and properties of both the indoor environment and outdoor environment within the boundary of the building properties. This risk is calculated based on data and information from questionnaires; measurements and inspection where methodologies mainly from social sciences are used. Life-cycle costs covering investment and utilities costs as well as maintenance costs summed up over the lifetime of the building are also calculated.

    The result presentation offers extensive layers of diagrams and data tables ranging from an aggregated diagram of environmental efficiency to quantitative indicators of different aspects and factors. Environmental efficiency provides a relative measure of the internal quality of a building property in relation to its external impact vis-à-vis its performance relative to other building properties.

  • 66.
    Astner, Linda
    et al.
    Gävle Hamn AB, Gävle, Sweden.
    Carpenter, Angela
    University of Leeds, UK.
    Lozano, Rodrigo
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Sammalisto, Kaisu
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Utilizing waste to create new port land2018Ingår i: Port Technology, Vol. 77, nr Spring, s. 118-119Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper presents the most recent port expansion and the major dredging and land creation project that has been undertaken in the Port of Gävle since 2007. This project has seen the deepening and widening of the fairway to accommodate larger vessels, as well as the construction of a new cargo terminal area due to open in late 2019. This land creation work has been undertaken using contaminated sediments dredged from deepening the shipping channel.

  • 67.
    Axelsson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hållbarplanering i småort -vad händer när tåget kommer tillbaka till Veberöd?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service. Analysen identifierar olika centrumdelar och centrala stråk i Veberöd och hur en ny station i olika placeringar i byn kan samspela med dessa. Examensarbetet avslutas med fyra olika förslagsscenarion som är tänkta att gynna den fortsatta diskussionen om en ny station i Veberöd.

  • 68.
    Axelsson, Kristina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skillingaryd en attraktiv ort i Småland2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället. Till ortsanalysen används även tillgängligt statistiskt material och inventeringar gjorda på platsen. Den insamlade informationen leder fram till en sammanställning av planeringsproblem och planeringsmöjligheter för en liten ort. Den lilla ortens förutsättningar skiljer sig från en stads, men vissa av stadens problem och möjligheter finns även på den lilla orten i en annan skala eller i ett annat sammanhang. Vissa av dessa problem och möjligheter har en koppling till fysisk planering och dessa följs upp i ett planförslag som syftar till att stärka Skillingaryds attraktivitet utifrån en planerares syn på orten. Bland annat föreslås ny markanvändning, ny grönstruktur och ny gatustruktur.

  • 69.
    Axelsson, Monica
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön: skolgårdar i mindre tätorter2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition. Sådana diskussioner har förts tidigare i historien, men aldrig med sådan uppslutning som nu på 2000-talet. Till skillnad från tidigare debatter verkar det som att berörda parter nu har en gemensam vision om hur de vill att barnen och skolan ska formas. Skolor i små tätorter har ofta större tillgång till naturområden i anslutning till skolan och därmed stora utvecklingsmöjligheter. En resurs som man bör ta vara på. Det har tydligt framgått att t.o.m. små skolgårdsförändringar kan göra stora skillnader i den sociala miljön, och att det även lönar sig ekonomiskt på sikt. I arbetets första del beskrivs olika forskningsresultat och organisationer som haft inverkan på debatter och politiska beslut, samt andra faktorer som bidragit till att skolgårdar ser ut som de gör idag. Där förklaras varför vissa behov måste tillgodoses, samtidigt fungerar materialet som modell för sammanställning av en checklista över viktiga behov på skolgårdar. Del två exemplifierar olika skolgårdsprojekt som är representativa för skoldebattens principer, samt visar hur fyra ordinära skolor i Ronneby kommun tillgodoser elevernas behov med utgångspunkt från en checklista. I samband med det kompletteras checklistan med synpunkter från intervjuer av elever på de aktuella skolorna. I den tredje delen ges slutligen ett utformningsförslag för Hobyskolan, i Bräkne-Hoby, för att illustrera hur en skolgård i en liten tätort kan utformas för att tillgodose barn och ungdomars behov. Viktiga utformningsprinciper för att tillgodose barn och ungdomars behov på skolgårdar är som följer: Skolan behöver en tydlig identitet som ger eleverna struktur och något att vara stolta över. Möjlighet till att genomföra undervisning utomhus, gärna genom någon form av skolträdgård, och/eller experimenterande verksamhet. Eleverna behöver få medverka i skolgårdsprojekt och vara med och bestämma över vad de ska sköta och ansvara för. Få tillgång till platser för kontemplation och avskildhet, möjlighet till att stressa ned och vila huvudet. Gröna stråk i förbindelse med skolans omgivning för att skapa trygga skolvägar och underlätta för motorisk och fysisk aktivitet i angränsande natur. Utökat samarbete med den övriga bygden, låt skolgården få en bredare tillämpning. Frambringa platser för socialt samspel, för vilda respektive lugna lekar samt olika former av mötesplatser.

  • 70.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Boendeformer och segregation: En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade. För att uppnå blandningen förespråkas därför ett allsidigt bostadsbyggande, dvs. en blandning av boende- och upplåtelseformer, i stadens alla delar. Detta eftersom politiska partier och kommuner tenderar att se boendesegregationen som en effekt av den fysiska strukturen och det homogena bostadsbeståndet som karaktäriserar vissa områden. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och redogöra för interaktionen mellan politiska ambitioner, planeringsprocess och forskning genom att analysera den vetenskapliga förankringen av föreställningen om boendeformer som medel för att motverka boendesegregationen i samhället. Undersökningen görs eftersom föreställningen kan liknas vid den s.k. rumsliga determinismen som bygger på en tilltro till att fysiska förändringar på ett avgörande sätt kan förändra och påverka det sociala livet. Flertalet forskare vänder sig mot denna föreställning och hävdar att problemen inte ligger i grannskapen, utan är strukturella och påträffas i bl.a. arbets- och bostadsmarknad, utbildning och näringsliv. Andra hävdar dessutom att den sociala blandningen kan få kontraproduktiva följder eftersom det ligger i människans natur att söka sig till relativt små sociala avstånd i omgivningen. Ambitionen med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse av relationen mellan politiska intentioner, planeringsprocess och forskning samt bidra till en omvärdering av den allmänt förespråkade föreställningen om att boende- och upplåtelseformer motverkar boendesegregationen i samhället.

  • 71.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gjuteriet: Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde. Syftet med arbetet har därmed varit att göra en karaktärisering av kvarteret Gjuteriet i Malmö för att sedan upprätta ett förslag för vilka byggnader som skall bevaras och med hänsyn till dessa byggnaders kulturhistoriska värde bryta upp detta jättekvarter till mindre stadskvarter. Därefter ta fram riktlinjer för området för att sedan bestämma markanvändningen samt ta fram ett förslag på hur kommande exploatering inom området kan utformas.

  • 72.
    Backström, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Wikström, Ludvig
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Effektivisering av ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Jönköping har problemet med översvämningar, erosion och materialtransport varit ett stort problem i Strömsbergsbäcken i Jönköpings kommun. Detta har tillviss del orsakats av ett ökat dagvattenutsläpp i bäcken, vilket skapar kraftigaflödestoppar då den ursprungliga fåran inte är ”dimensionerad” för den ökadevattenmängden. Syftet med arbetet är att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö med högt dagvattenutsläpp. Målet med arbetet är i sin tur att framställa underlag för hur ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö kan genomföras och att rapporten skall kunna ge värdefull kunskap till liknande sammanhang. För attuppfylla målet har följande tre frågeställningar utformats som utgör en väsentligdel av arbetet:

    • Hur kan belastningen på det allmänna dagvattennätet minskas?
    • Hur kan föroreningsföljderna av dagvattenavrinning i stadsmiljö minskas?
    • Vilka åtgärder är lämpliga för att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i  Strömsbergsbäcken?

    Metoderna som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudie, dokumentanalys och fallstudie. Resultaten visar på att vattenflödena från fyra av nio upptagningsområden som har sitt utlopp i Strömsbergsbäcken bör genomgå någon form av åtgärd som bromsar eller minskar dagvattenflödena innan det återgår till den naturliga vattencykeln. Dagvattenflödet kan minskas genom att anlägga åtgärder i området innan vattnet når vattendraget. Flödena kan också minskas genom åtgärder i anslutning tillbäcken, vid de utloppen där de största flödena förekommer. En väsentlig lösning för Strömsbergsbäcken är t.ex. att bygga om den befintliga branddammen, som ligger intill ett av utloppen, till en fördröjningsdamm för att bromsa en del av flödena i bäcken.

  • 73.
    Bakar, Asra
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggteknik och design.
    Mousi, Georgi
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Byggteknik och design.
    Solceller integrerade i anläggningskonstruktioner: En studie av hur solceller kan integreras i transportsektorns nyproduktion2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV).

    Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial.

    Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design.

    I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten.

    Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet.

  • 74.
    Balian, Daniel
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap.
    Garis, Sargon
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap.
    Granskning av länsstyrelsens arbete för en minskad naturgrusutvinning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål.

    Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning.

    Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen.

    Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus.

  • 75.
    Bao, Xiaoming
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    From declined industrial areas to humanized public areas --a renewal practice of preservation and humanized reconstruction of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a factory's transformation from declined industrial area to the humanized public space. With the rapid development of China's economy, many old industrial areas in cities gradually fall into the plight of survival and development. In the early time, the renewal ignored the value of the old industrial areas. On the other hand, due to the original characteristics of industrial areas, they are facing challenges to be humanized public areas. This article starts with the background of current industrial areas renewal and points out the problems. In the next section, theoretical framework on the evaluation of old industrial areas, old industrial area preservation and humanized reconstruction are established to be the guide and principle of the case study. The successful case, Shanghai EXPO Urban Best Practices Area is chosen to find out how to seek for the balance between preservation and reconstruction into humanized public areas. Then the article establishes a relatively complete framework for planning and design, and demonstrates the framework through the design proposal of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory. This research serves as a practical model for preservation and reconstruction from old industrial area to the humanized public space. In addition, it also discussed and rethinks deeply over the problems of reusing old industrial areas.

  • 76.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Can Tourism Boost Development of Sustainable Infrastructure in Nepal?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.

  • 77.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hattholmen: en stadsdelsförvandling i Karlskrona2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ”rund stad” och ”bandstad” har Karlskrona en form av ”tårtbitsstad” med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön. Genom att det geografiska läget är som det är råder det idag brist på utrymme för staden att växa med ny bebyggelse nära centrum, medan vissa industriområden ligger väldigt centralt. Dessa områden kan omvandlas till bostadsområden och de förutsättningar som behövs för att staden skall kunna växa med en tät och hållbar stadsbebyggelse kan skapas. Arbetet har tagit fram ett förslag på hur en framtida stadsbebyggelse på ett centralt industriområde, Hattholmen, kan utformas. För att stärka förslaget har en Space Syntax-analys gjorts över centrala delarna av Karlskrona tillsammans med andra studenter i kursen Stadsanalys på Blekinge Tekniska Högskola under vårterminen 2008. Analysen visar hur svagt integrerat nordöstra Trossö är med resterande delar av centrum. Analysresultatet har tillsammans med inventeringar av det tänkta arbetsområdet varit grund för det framtagna förslaget. Med god utvecklad stadsbebyggelse på Hattholmen växer Karlskrona med en ny stadsdel nära centrum. Förutsättningar för nya allmänna mötesplatser, promenadstråk och parker skapas både i Handelshamnen och på Hattholmen. Genom en bro över Handelsfjärden knyts den nya stadsdelen direkt till centrala Karlskrona och nya attraktiva bostäder på gångavstånd från Trossö. Torgbildningar och parker kan naturligt placeras vid brons landfästen, allt medan staden underlättar och främjar ett miljövänligt rörelsemönster och förstärker stadens kulturhistoriska värden genom den starka kontakten med havet. Efter att förslagets tagits fram har en Space Syntax-analys gjorts med förslaget som grund för att visa hur dess inverkan blir på stadsstrukturen omkring sig. Analysen visar tydligrationen ökar för Handelshamnen omen och stärker nordöstra Trossö.

  • 78.
    Basic, Alisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Intryck av Tranås stad från Södra stambanan: En idéstudie avseende omvandlingen av områdena närmast järnvägen2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg. Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge. Men det stora antalet passagerare som dagligen färdas på Södra stambanan har lett till att man i kommunen har ställt sig frågan hur Tranås stad uppfattas just från järnvägshållet, det vill säga av passagerarna på dessa tåg, men också av dem som stiger av tåget i Tranås. Därmed väcker man en annan fråga, nämligen hur man med hjälp av den fysiska planeringen kan arbeta för mer attraktiva och tilldragande järnvägsomgivningar, vars användning samtidigt ska vara ändamålsenlig för dem som vistas i dessa områden. I dagsläget förmedlar järnvägssträckan genom Tranås tätort på många ställen bilden av att vara stadens bakgård. Naturligtvis återfinns också en del spännande bebyggelse längs med järnvägen men det som det finns mest utav, och som därmed blir mest iögonfallande, är slitna och skräpiga verksamhetsområden samt lucktomter utan någon särskild användning. Inventeringen av planområdet förmedlade just den bilden men i stort samma bild förmedlades i min studie av hur andra upplevde Tranås stad. I mångas ögon tycks Tranås vara varken vacker eller ful, utan en småstad bland alla andra. Med andra ord finns det ingenting som får Tranås att sticka ut ur mängden av alla mindre städer som Södra stambanan passerar igenom. För att leda den framtida utvecklingen i områdena närmast järnvägen i rätt riktning krävs det att man tar ett samlat grepp. Genom att sätta upp riktlinjer för framtida utveckling av bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna får man ramarna för vad som är önskvärd utveckling men också för vad som inte är tillåten utveckling. Detta är just vad mitt förslag handlar om, det vill säga om att sätta upp riktlinjer för den framtida utvecklingen i järnvägsnära områden i syfte att få mer attraktiva miljöer. Utifrån de utarbetade riktlinjerna föreslår jag åtgärder avseende bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna. Var och en av de förslagna åtgärderna beskriver jag sedan mer detaljerat, i både ord och bild.

  • 79.
    Beban, Ana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ok, Huseyin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Contribution of Tourism to the Sustainable Development of the Local Community: Case Studies of Alanya and Dubrovnik2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Mediterranean is the world’s number one tourist destination and the biggest tourism region in the world, which has been visited by 260 million tourists in 1990 and what is more, it is expected that this number will increase to 655 million by the year 2025. In the last 10 years Croatia and Turkey became two of the most popular Mediterranean destinations, and joined the trend of a growing number of European cities that are promoting the development of tourism in order to overcome the post-industrial crisis, or as in the case of Croatia, the post-war crisis. Consequently, today both countries see tourism as their economic future. However, to achieve continuous and sustainable development of tourism, three interrelated aspects should be taken into consideration: economic, social, and environmental. The main question that we tried to answer is in what ways tourism is contributing to the sustainable development of the local community - based on the case studies of Alanya in Turkey, and Dubrovnik in Croatia. Both communities have experienced rapid development of the tourism sector in the last 10 years, which still seems to rise continuously. As a result, various impacts have occurred. Some of them are positive and there is an obvious contribution to sustainable development, while some of the impacts have negative influence on sustainability. Alanya is characterized by the 3S or mass tourism, while Dubrovnik is a world heritage city, which is offering cultural tourism. Notably, mass tourism in Alanya and cultural tourism in Dubrovnik have different impacts on a place. Although Alanya has the opportunity to diversify their tourism, mass tourism is still the main tourism activity. Since mass tourism generally involves a large number of people visiting a small area, it can change an area dramatically. What is interesting about Dubrovnik is that its tourism has suffered a series of devastating events throughout history, such as a major earthquake in 1979 and war between 1991 and 1995, which has left the local tourist economy in tatters. However, cultural tourism in Dubrovnik has been proven as a more sustainable type of tourism than the mass tourism in Alanya, which can be mostly seen through the environmental impacts. In Dubrovnik, tourism is used to increase environmental awareness of the local population, and moreover, the city has recognized the financial values of cultural sites, which are used for the protection and preservation of the heritage.While Dubrovnik is putting a lot of effort to preserve its culture and heritage, Alanya’s main aim is to attract more tourists. For that reason, Alanya is much more sensitive than Dubrovnik concerning the possible threats to become an overdeveloped and overcrowded destination. The rich cultural and historical heritage make Dubrovnik a special and unique tourist destination, and therefore it is facing less risk than Alanya that it will be replaced by the other destinations in the near future. What is important for both communities is to be aware that positive consequences of tourism can arise only if, and when tourism is carried out and developed in a sustainable way. In order to achieve positive correlation between tourism and the local community, an involvement of the local population is essential. In Dubrovnik, the local population has been already involved in the implementation of the tourism, but the potential is still not completely used and there is much more to be done. On the other hand, the priority for Alanya perhaps should be a development of the alternative types of tourism with the special focus on the cultural tourism, which would enable Alanya to become a year-round tourist destination and provide more jobs for the local population, as well as greater income for the community. Moreover, earned money could be used for the protection of the environment and cultural heritage, and involvement of the local population in the planning process would arguably lead to more sustainable tourism.

  • 80.
    Beck, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Cross-Border Polycentric Metropolitan Regions: The Case of the Greater Region2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis aims to analyze the extent to which the concept of cross-border polycentric metropolitan regions (CBPMR) can be applied to the cross-border region “the Greater Region”. The concept of CBPMR is rather new since metropolitan regions have not been suspected of existing in cross-border locations until recently, due to the separating function of national borders. This analysis is based on a theoretical discussion of the concepts of cross-border regions, polycentricity and metropolitan regions. The application of the concepts to the Greater Region leads to the result that the core of the region can be defined as a small scale CBPMR. The elaboration of strengths and weaknesses of this regions helps to identify opportunities to develop the small-scale CBPMR as an internationally well known region.

  • 81.
    Beijer, Petter
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Mörbylånga sockerbruksområde: historik, nuläge och tre framtidsbilder2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet. Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på. Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs trafikmässigt via ett större omland. En karta över hur dagens servicesituation ser ut inom orten samt kort beskrivning i text om såväl trafiksituationen som servicesituationen följer. Det aktuella planområdet diskuteras topgrafiskt och landskapsbildmässigt. Det görs för att utröna vilka förutsättningarna är topografiskt för att exploatera där. Foton kombineras med text för att beskriva den topografiska situationen. När arbetet sedan kommer in på själva planförslagen för sockerbruksområdet, så inleds det med att riktlinjer sätts upp för områdets utveckling. De riktlinjerna följs upp i de alternativa planförslag som arbetet mynnar ut i. Planförslagen beskrivs i text och gestaltas med plankartor. Vissa fotografier används för att bättre beskriva vart i förslagen förändringarna sker. De ger samtidigt en bättre kunskap om hur det ser ut på platsen. I slutsaterna diskuteras vad kommunen behöver göra för att förslagen ska kunna bli verklighet. Förslagen ska ses som visionära, men trots det ska de vara möjliga att genomföra om rätt intresse finns och likaså rätt finansiärer.

  • 82.
    Beiron, Jens
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Drifterfarenheter från en energieffektiv skola: Vargbroskolan i Storfors2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Vargbroskolan i Storfors kommun har byggts med ambitionen att minimera energianvändningen utan att ge avkall på inneklimatet. Byggnaden är mycket välisolerad och har ett hybridventilationssystem. Denna rapport redovisar erfarenheter från de inledande två driftåren med fokus på energianvändning och inneklimat.

    Rapporten ingår som del i redovisningen av Demonstrationsprojekt 2006:05,Vargbroskolan, vilket är finansierat inom ramen för Energimyndighetensprogram för Passivhus och Lågenergihus.

    Vargbroskolan är en grundskola för årskurs 4-9 med ca 270 elever. Totala golvytan är ca 4030 m2. Byggnaden togs i drift januari 2008.

  • 83.
    Beiron, Jens
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Frodeson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Wikström, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Drifterfarenheter från ett superisolerat flerbostadshus: Kv SEGLET, Karlstad2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Seglet är ett 12-vånings punkthus med 44 lägenheter beläget i Karlstad. Byggherre är Karlstads Bostads AB. Huset är byggt med mycket höga ambitioner när det gäller kvalitet och resurshushållning och togs i drift i börjanav 2007.

    Denna rapport redovisar klimatskalets egenskaper och funktion samt utformningen av installationssystemen för värme, ventilation och tappvatten.Rapporten beskriver också drifterfarenheterna från de första årens drift samt de förbättringsåtgärder som utförts.

    Seglets lösningar visar att energieffektivisering och inneklimat kan gå hand ihand. Konceptet med en enkel förvärmning av tilluften löser två problem. Dels kan tilluften tillföras lägenheten utan risk för drag och dels saknar det FTX-systemets nackdelar med utökat servicebehov för filterbyten och ökad elanvändning för tilluftsfläkten. Det välisolerade och täta klimatskalet ger en komfortabel inomhusmiljö. Den befarade risken med höga rumstemperaturer sommartid har inte besannats. Tack vare genomtänkta fönsterplaceringar med solskyddsglas där så är befogat samt goda möjligheter till effektiv vädring har lägenheterna samma temperaturnivå sommartid som motsvarande lägenheter i normalisolerade byggnader. Byggnaden är mycket resurseffektiv med låga förbrukningstal på både energi och vatten. Då största delen av värmebehovet täcks med fjärrvärme står sig byggnaden mycket väl i en jämförande miljöbedömning.

    Nyckeltal för klimatskal och energianvändning

    Medelvärde för klimatskalets värmeisolering, Um, W/m2,K ca 0,21

    Luftläckage, läckflöde vid provtryckning till 50 Pa, l/s,m2Aomg 0,13

    Specifik energianvändning, kWh/m2,år 58

     

     

  • 84.
    Belaieff, Antoine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Moy, Gloria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Rosebro, Jack
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Planning for a Sustainable Nexus of Urban Land Use, Transport and Energy2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Land use, transport, and energy systems create demands that are transferred to ecosystems. Urban sprawl is increasing, open space and farmland are disappearing and climate change is a growing concern. Yet local, national, and EU policies on sustainable development and economic growth are often at odds with one another. A sector-by-sector approach that focuses on incremental actions precludes effective, integrated solutions. Progress towards sustainability requires a systems-based perspective grounded in science. This paper presents a comprehensive and strategic framework to help communities (1) adopt a whole-systems view to land use, transport, and energy, (2) develop a vision to guide their actions, and (3) strategically adopt actions that close the gap between the current reality and the envisioned sustainable future. An emphasis is placed on strategies related to governance structures and strategies to secure political and public acceptance, including approaches to public participation.

  • 85.
    Bendix, Carl
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Lundgren, Mats
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Less depth is more eller Rutnätet som utgångspunkt för en strukturplan2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsområde.

  • 86.
    Benediktsdóttir, Valgerdur Gréta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    A study on industrial towns' development: Ludvika's challenges2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Ludvika and Borlänge are municipalities located in the manufacturing belt of Sweden (Bergslagen); the two municipalities have had different development patterns since the beginning of the decline of the manufacturing belt. This thesis focuses on Ludvika which has experienced decrease in population for many decades, and compares Ludvika’s development to the development of Borlänge, which has experienced increase in population. Now there are a lot of investments underway in Ludvika. Hence, the purpose of this thesis is to study the development paths of Ludvika and Borlänge and see how they differ and to discuss the future development of Ludvika, and the possibility to change the development pattern of Ludvika. The theoretical perspective of the thesis is the literature on manufacturing belts and their decline and the concept of path dependence. The results are that political priorities, after the decline in Bergslagen have encouraged the enlargement of the service sector in Borlänge, which in its turn has diversified the commercial and business life of Borlänge, breaking the path dependent development the municipality had, while Ludvika still has a path dependent development evolving around the industry at ABB, dependent on the strong manufacturing culture, with continuously increasing industrial sector and decreasing service sector. Other factors which have influenced the different development patterns of Ludvika and Borlänge are the geographic locations, the locations within the transport system and the size of the local labor markets. The planned investment can in certain scenarios change the development pattern of Ludvika.

  • 87.
    Bengtsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mutual Influence between EU Transnational Interreg Programmes and National Planning Authorities-The Cases of Sweden and Denmark:A Comparison2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study the Baltic Sea Region (BSR) Programme and the North Sea Region (NSR) Programme within the Transnational Interreg IV B Programme for the period 2007-2013, by making a comparison between Sweden and Denmark. The thesis looked at the level of involvement of both National Planning Authorities in the designing process of the programmes and projects, and investigated whether the Interreg programmes influence the authorities in their work with future policy-making, and the national spatial planning policies in general. The ambition of the thesis was also to clarify the links between the Interreg Programmes, the ESDP document, the Territorial State and Perspectives of the European Union and the Territorial Agenda, and how these documents have influenced the EU Territorial Cohesion debate and the creation of the EU Baltic Sea Strategy. The reason was to better understand the role of the National Planning Authorities in the implementation of the transnational programmes and their work towards territorial cohesion. The methods used for the thesis consisted of secondary research and analysis of the intergovernmental “Territorial Documents”, the Interreg programmes and their specific projects, and not least, the study of books, articles, and other documents and sources of interest for this topic. Interviews were made with people working at Swedish “Boverket”, Danish “By- og Landskabsstyrelsen” (BLST) and “Danske Regioner” (Danish Regions). Some of the main findings have been the different approaches among the Planning Authorities towards their potential leadership in the Interreg projects, the little time dedicated to the Interreg work in general at Swedish Boverket, and Boverket’s scarce intervention in the development-process of the EU Baltic Sea Strategy. On the Danish side there is very little priority given to the diffusion and transfer of knowledge, while in Sweden on the other hand, this is one of the main issues for all the authorities involved. The conclusion is that, even if Sweden and Denmark are close neighbours and are collaborating in many fields, there are some substantial differences in attitude and action towards their role as participators of the Transnational Interreg projects, differences which, if emphasised, could be useful knowledge for both parts in order to develop their own Interreg-work, responding to the growing interest of the EU in territorial concerns.

  • 88.
    Bengtsson, Victoria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsplanering för tillväxt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om.

  • 89.
    Berg, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser. Denna korsning var alltid lite skrämmande, men jag och mina kompisar fick ändå lov att gå själva. Hur såg din skolväg ut när du var liten, som min kanske? För dagens barn och ungdomar finns inte alltid den möjligheten, många tillåts inte heller gå eller cykla själva till skolan. Detta arbete är indelat i tre delar. I den första delen ska jag försöka ge en samlad bild över hur arbetet med att införliva barnkonventionen i kommunalt och myndigheters arbete. Då detta sker på olika sätt i olika kommuner och myndigheter har jag mest studerat de skånska kommunernas arbete. Och den myndighet vars arbete jag använt mig av är Vägverket. Den andra delen behandlar ett av de sätt Barnombudsmannen utarbetade på uppdrag från regeringen för att förbättra arbetet med barnkonventionen. Metoden heter barnkonsekvensanalys (BKA) och har omarbetats av Vägverket för att passa deras arbetsprocesser. Jag redogör i detta avsnitt för hur en BKA är menad att fungera och redogör för hur Vägverket använder sin version. Kortfattat beskriver jag andra metoder kommuner använder i sitt arbete med barnkonventionen. Den tredje och sista delen behandlar de problem och svårigheter barn kan uppleva i trafiken. Uppgifter som att barn i dagens samhälle inte får gå eller cykla själv skolan behandlas och hur en trafikmiljö kan utformas för att vara tilltalande och säker för barn. Att barn utvecklas och tränar sina kroppar genom att vistas ute och får leka fritt på stora ytor, detta har blivit ett problem i dagens samhälle där barn trängs undan. Där parker och grönytor får ge plats åt vägar eller miljöer för vuxna.

  • 90.
    Berg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga möten i det privata: En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.

  • 91.
    Bergefur, Jill
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Warberg, Karin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Stora bostadsfastigheter på landsbygden med skogsskiften. Hur påverkar förändrad tillämpning av fastighetsbildningslagen bosättningen på landsbygden?: En undersökning i Gävle, Ockelbo och Hofors kommun.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.

    Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar.

    Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende.

  • 92.
    Berggren, André
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kragulj, Daniela
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Gullbergsvass2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg. Stationerna för Västkustbanan och Bergslagsbanan var några utav tåglinjerna som byggdes ut. Bebyggelsen i Gullbergsvass placerades främst närmast Göta älv och bestod till mestadels utav verksamheter och bostäder som till största del var kopplade till varven. Andra verksamheter som funnits i Gullbergsvass är bland annat Göteborgs Gasverk som lades ner på 1960-talet. Idag finns det inga bostäder kvar i området och Gullbergsvass består till största del av kontor och industri. DHL:s lastbilsterminal, postterminalen och Swedish Match är några av de största verksamheterna. Gullbergsvass fungerar idag som en infart till Göteborgs centrum via Mårten-Krakowleden och strax utanför planområdet går E20/E6. Centralstationen och Nils-Ericsonterminalen utgör en viktig plats i området där det dagligen ankommer och avgår ca 370 tåg per dygn. Det finns ett flertal intressanta byggnader i området som är av kulturhistoriskt värde. Fästningen Skansen Lejonet från 1680 har en fin utsikt över området som ligger på Gullberget. Utöver Skansen Lejonet finns den gamla snusfabriken ”Pagoden”, Centralstationen och gamla Bergslagsbanans station ”Vita huset”. Gullbergsvass är ett svårplanerat område. Det finns flera barriärer i området som gör det besvärligt att ta sig fram utan bil. Mårten-Krakowleden och E6/E20 bidrar till höga bullernivåer och koloxidutsläpp. De geotekniska förhållandena i Gullbergsvass är inte de mest optimala då området till större delar består utav lerutfyllningar. Det finns även en påtaglig översvämningsrisk i Gullbergsvass då stora delar av området ligger under den rekommenderade marknivån. Västlänken är en tågtunnel som planeras under Göteborg med syfte att förenkla och effektivisera tågtrafiken. Det finns idag tre alternativa sträckningar för hur den kan dras genom Göteborg. De olika alternativen kommer att påverka hur den framtida utvecklingen av Gullbergsvass kommer att ske. Vi har därför valt att arbeta fram två planförslag som visar hur Gullbergsvass kan utvecklas med varsitt dragningsalternativ som grund. André har arbetat efter alternativ Haga – Korsvägen, och Daniela har arbetat med alternativ Korsvägen. Det har ännu inte fattats något beslut om vilket dragningsalternativ som ska byggas. Beräknad byggstart är i dagsläget 2011 med planerad trafikstart 2017. Blandstad är ett begrepp som ofta används för att beskriva att funktioner ska vara blandade och på så sätt få en mer levande stad dygnet runt. Det som är viktig vid tillämpning av blandstad är därför att beskriva i vilken skala blandningen ska ske. Vi har arbetat fram olika blandstadstyper som är indelade i olika skalor av blandning och applicerat dessa på våra planförslag. Våra planförslag syftar till att visa hur det går att utveckla Gullbergsvass potential som en central och vattennära stadsdel genom alternativa lösningar av blandstadsbegreppet för en hållbar stadsutveckling.

  • 93.
    Berggren, Jonathan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik.
    Miljöbyggnad, GULD värt?: En undersökning av fastighetsägares erfarenheter och tankar kring ett nytt certifieringssystem2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    During the past few years an increased attention has been paid to environmental issues in the construction and property sector in Sweden. In order to simplify the work with these issues a Swedish environmental certification system for buildings called Miljöbyggnad has been developed. This thesis aims to investigate the opinion of a selected number of selected property owners of Miljöbyggnad. From that basis recommendations and actions for the future work with the system will be presented.

    The investigation has been conducted through personal interviews with five property owners. The main issues that the interviews have been based on are their purpose, experiences, perceived complications and future prospects in terms of certification using Miljöbyggnad.

    The system intends to be cost-effective, simple and to offer a relevant environmental assessment of buildings and the result from the report indicates that this is largely fulfilled. All respondents believe that Miljöbyggnad offers a relevant environmental assessment. All of them also believe that the system is simple except for some complications and 80 % believe that the system is cost-effective. In terms of the future, all interviewed property owners will most likely certify buildings under Miljöbyggnad, some to a greater extent than others.

    The conclusion from this investigation is that the system needs to be dynamic. Adaption to the social, environmental, technical, economical and legal conditions that prevail is vital. However, it is recommended that Miljöbyggnad retains its simplicity and avoid growing to become too comprehensive.

  • 94.
    Bergkvist, Anna Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests.

  • 95.
    Bergkvist, Annasara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fysisk planering för en ny landsbygd: en studie av Älö by2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat landsbygdens utseende. Därefter redovisas på vilket sätt landsbygden idag skiljer sig från tätort och varför man måste ha ett annat tillvägagångssätt vid utveckling av service, arbete och boende på landsbygden. Avsnittet avslutas med en studie av hur landbygden kan se ut i framtiden utifrån en undersökning hos boende på landsbygden i Wales och framtidstudie för hur landsbygden kan se ut om 50 år. Parallellt med litteraturstudien går en jämförelse med hur det ser ut i Älö. Efter detta följer en platsanalys där karaktär, möjligheter och motsättningar analyseras och åtgärder föreslås. Planförslaget innehåller plan- och principskisser samt en kort konsekvensanalys. Arbetet avslutas med en diskussion kring planförslag, arbetsgång och resultat.

  • 96.
    Bergkvist, Benjamin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik.
    Modellering av fukt i en yttervägg på ett fritidshus2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

  • 98.
    Bergkvist, Sara-Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sundström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Rothenburgsort: en urban trädgårdsstad2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

  • 99.
    Berglund, Daniel
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Life cycle assessment comparison of CIPP lining and traditional pipe replacement2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    During the so-called “Miljonprogrammet”, over a million homes were built in Stockholm. As the buildings mature, parts of the buildings reach their technical life times and it is time to renovate them. At a time when the environmental impact of humans is a hot topic, it is appropriate to take the environment into account when deciding upon which restoration method to use. The sewage pipes are one of the important building parts in need of repair. This can be achieved by for example traditional pipe replacement or Cure-In-Place-Pipes (CIPP-lining).The goal of this study is to investigate and compare the environmental impact of traditional pipe replacement versus the use of the relining method CIPP lining by conducting a comparative life cycle assessment (LCA). The methods differ in the way that traditional pipe replacement demolishes the outer layers of the bathrooms and remove the old pipes to replace with new and restore the surface layers while CIPP-lining renovates the pipes from the inside with the use of a flexible liner.The purpose of the study has been to clarify the differences in environmental impacts of the different methods in a clear and easily understood way and thereby also simplify the decision-making process of property owners in need of renovation.With aid of the guidelines in ISO standards 14040 and 14044 a correct methodology has been used to ensure that the level of this work will be as high as possible. In combination with the software SimaPro specifically developed to handle the creation of various forms of life cycle assessments and the ISO standards a complex system been analyzed in detail.The results of the study show that CIPP-lining generally cause less environmental impacts than the traditional pipe replacement method. The analysis of 14 selected impact categories show that CIPP lining is preferable in 13 categories and that the traditional pipe replacement is preferable in 1 category. The sensitivity analysis show that the results change drastically depending on how much of the materials and energy used to demolish and reconstruct the outer layers of the bathroom one chooses to allocate to the new sewer pipes.The results show that the CIPP-lining results are dependent on the consumables and the liner assembly processes while the energy usage of the production process does not have a large impact on the results. For the traditional pipe replacement the results show that the consumable process is clearly the biggest impact while the piping production inflicts the least impact on the result.

  • 100.
    Bergman, Filip
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Olsson, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Beräkningsverktyg till strategisk planering av framtidens ledningsbundna infrastruktur: Utveckling av modell för LCC- och LCA-analyser av ledningsbunden infrastruktur2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ny lag kring hållbarhetsredovisning för företag med samhällsbärande verksamhet innebär att företagen behöver rikta ett större fokus på hållbarhet och därmed minska miljöpåverkan. För att öka hållbarheten och medvetenheten kring vilka kostnader och vilken miljöpåverkan företagets aktiviteter leder till kan ett livscykelperspektiv leda till ökad kunskap och förståelse.Ledningsbunden infrastruktur som el, opto, vatten och avlopp är idag en förutsättning i samhället. Flera av näten som idag används installerades i mitten på 1900-talet vilket innebär att de snart har uppnått sin förväntade livslängd. Med detta följer ökade underhållsarbeten och kostnader för företagen som förvaltar näten. Exempelvis innebär förnyelsen av svenska vatten- och avloppsledningar en årlig investering på 1,9 miljarder kr, något som kommer behöva dubbleras de närmsta 50 åren. 50 % av kostnaderna för att utföra underhållsåtgärder vid konventionell förläggning beror på trafikavstängning och schaktning.Till följd av ovanstående problematik har Tekniska verken arbetat fram en ny lösning för förläggning av ledningsbunden infrastruktur som innebär att ledningsnät för el, opto, vatten, avlopp, sopsug och fjärrvärme förläggs i en kulvert. Kulverten är den första i sitt slag och är gjord av plast med kammare i betong för att sammankoppla rören och dra ut servisledningar. Den första plats som denna infrakulvert installerats på är Vallastaden i Linköping som exploateras för bo- och samhällsexpo 2017.För att utvärdera denna teknik utvecklades i detta examensarbete en modell som kan användas till att beräkna livscykelkostnaderna och miljöpåverkan för infrakulverten och jämföra detta med konventionell förläggning. I examensarbetet begränsades datainsamlingen till att endast studera kostnader och miljöpåverkan har därför inte studerats. Modellen har utvecklats för att ta hänsyn till infrastrukturens stokastiska karaktär och kan beräkna medelkostnader och standardavvikelser samt genomföra detaljerade känslighetsanalyser. Denna typ av modell har ett flertal användningsområden för förvaltande företag då det ger en uppfattning om förväntade kostnader och kan utvärdera risker i samband med investeringar.

1234567 51 - 100 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf