När SAS anställda tvingas gå med på att arbeta upp till 47,5 timmar på en vecka är det ett närmande till vad som gäller generellt i EU. Och nu väntar ytterligare EU-anpassning. Nya regler om flygarbetstider förbereds i Bryssel, och medlemsländerna ska inte längre kunna ha strängare regler. Men förslagen hotar flygsäkerheten, menar både piloternas organisationer och flygsäkerhetsmyndigheterna.

Common EU standards are aiming to speed up cross-border trade in services. Just as long as this doesn’t mean introducing EU rules through the backdoor which would be in breach with member states’ labour law and collective agreements, say trade unions – whose concern is shared by the Swedish government.                      

Till skillnad från generaladvokaten håller EU-domstolen med två finska kvinnor som menar att det var fel att neka dem löneutfyllnad enligt kollektivavtalet när de avbröt sin obetalda vårdledighet för att vara mammalediga. Men det beror inte på att det skulle vara köns-diskriminerande, som de själva menar, utan följer indirekt av föräldraledighetsdirektivet.   

Det är finsk rätt, inte polsk, som ska avgöra om det finska Elektrikerförbundet kan driva de utstationerade arbetstagarnas lönekrav i domstol, menar EU-domstolens general-advokat i sitt förslag till dom i målet om 186 polska elektriker som inte anser sig ha fått rätt lön enligt det allmänt bindande finska kollektivavtalet (se EU & arbetsrätt nr 4/2013 s. 2). När det gäller den egentliga frågan i målet – om alla de förmåner som fackföreningen kräver kan ingå i minimilönen enligt artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet (96/71) – hänvisar han till att det är medlemsstaterna som bestämmer innehållet i minimilönen, vilket gör att han inte vill slå fast någon absolut definition.

Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.

Det finns inga bindande bevis för att hamnarbetare är tvungna att bli medlemmar i Norsk Transportarbeiderforbund, NTF, och Norge bryter följaktligen inte mot artikel 5 om förenings-friheten i den europeiska sociala stadgan. Den slutsatsen drar Europarådets kommitté för sociala rättigheter efter att ha prövat ett klagomål från en organisation för små och medelstora företag, Bedriftsforbundet.

Mammor och pappor ska få rätt till minst fyra månaders föräldraledighet, tycker den Europeiska fackliga samorganisationen EFS och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, Ueapme och CEEP som har omförhandlat avtalet om föräldraledighet från 1996. Avtalet väntas bli slutligt antaget av organisationernas beslutande organ under juni månad. Därefter är det meningen att Europeiska kommissionen ska föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande för medlemsstaterna.

Nu ska även de anställda i EU-ländernas statsförvaltningar få rätt till information och samråd, om de inte redan har det. Ett europeiskt avtal om detta slöts strax före jul och parterna har bett Europeiska kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv som ska göra avtalet bindande i medlemsländerna.

Delar av ILO:s konvention nr 188 om arbete i fi skerinäringen med tillhörande rekommendation har nu omsatts i ett europeiskt avtal.

Det är inte nationell rätt som avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets (2003/88) mening och omfattas av detta. Det avgörs enligt EU-rätten. Det slår EU-domstolen fast i ett mål där den också uttalar sig om vad som kan räknas som "lämpligt skydd" för arbetstagare som inte får någon dygnsvila och inte heller någon kompensationsledighet.

Kommissionen kan inte bara strunta i ett klagomål från en medborgare med hänvisning till att arbetstidsdirektivet kan komma att ändras någon gång i framtiden. Det skriver EUs ombudsman P. Nikiforos Diaman­douros i en skarp rapport, där han ber om Europaparlamentets stöd för att förmå kommissionen att fatta beslut.

Den finska tilläggsskatten på inkomster från ålderspension omfattas inte av tillämpnings-området för direktivet om en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78). Det blev EU-domstolens svar till Högsta förvaltningsdomstolen i Finland.

Sveriges Högsta domstol måste riva upp Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet! Det kräver Byggnadsarbetareförbundet och Elektrikerförbundet, som hävdar att AD begick grova fel när den dömde dem att betala ett rekordskadestånd med anledning av stridsåtgärderna vid skolbygget i Vaxholm (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 sid 8).

Förtroendemännen hade inte behövt använda så grova uttrycksmedel för att försvara de legitima fackliga intressena, och kan därför inte åberopa Europakonventionen för mänskliga rättigheter mot arbetsgivaren som sagt upp dem. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en färsk dom

Ska Europeiska standardiseringsorgan bestämma vad som är ett brott mot ett anställningsavtal i medlemsländerna? Det är i varje fall på väg att hända, upptäckte ett svenskt skyddsombud som deltog i arbetet med att ta fram en standard för säkerhetstjänster. Så fi ck de fackliga organisationerna upp ögonen för att de har ett nytt område att bevaka, om det inte ”smygvägen” ska skapas regler på EU-nivå som strider mot kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning i medlemsländerna. Nu ska nämligen”the new approach” börja tillämpas också på tjänster.

Man kan inte helt och hållet neka en arbetstagare skadestånd på grund av en arbetsolycka därför att han själv varit medvållande, om arbetsgivaren har brutit mot sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen. Det konstaterar Efta-domstolen i en dom och slår fast att isländsk rätt är oförenlig med EUs ramdirektiv om arbetsmiljö (89/391) och med byggplatsdirektivet (92/57).

Fackförbundet FOA lyckades inte övertyga den danska domstolen om att dagbarnvårdarens fetma innebar ett funktionshinder i forskelsbehandlingslovens mening. Den arbetsbrist som Billunds kommun hänvisade till för att säga upp honom var också verklig, och uppsägningen följde kollektivavtalets regler. Dagbarnvårdaren fick alltså inget skadestånd.

En kvinna som tillfälligt får andra arbetsuppgifter under sin graviditet kan inte kräva att få behålla den lön som hon hade i genomsnitt innan hon förflyttades. Men hon har rätt att behålla sin grundlön plus de lönetillägg som har samband med hennes yrkesställning, och det lönesystem som tillämpas vid Finnair tar inte hänsyn till det. Det blev EUdomstolens besked till Helsingfors tingsrätt om hur mödraskyddsdirektivet (92/85) ska tolkas i målet Parviainen (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 s. 13).

Ska en arbetstagare som omplaceras enligt reglerna i mödraskyddsdirektivet (92/85) behöva finna sig i en kraftig lönesänkning? Det är frågan i ett mål som Helsingfors tingsrätt har hänskjutit till EG-domstolen.

De få regler som ansågs behövliga för att genomföra bemanningsdirektivet (2008/104) i Finland trädde i kraft den 1 mars. I Sverige och Danmark däremot fi nns inte ens några regeringspropositioner ännu. Då direktivet skulle ha varit genomfört senast den 5 december 2011 har båda länderna fått påstötningar från Europeiska kommissionen.

Är det könsdiskriminerande att en kvinna som går direkt från obetald föräldraledighet till mammaledighet inte får den moderskapspenning som föreskrivs i kollektivavtalet? Det anser i varje fall sjuksköterskan Noora A. vid det privata vårdföretaget Mehiläinen. Hon hänvisar till att hon skulle ha fått sin moderskapspenning om hon hade varit på betald föräldraledighet i stället för obetald när mammaledigheten började.

Är medlemsstaterna skyldiga att fortlöpande se till att kollektivavtalen i landet inte innehåller några otillåtna begränsningar eller förbud mot att hyra in arbetskraft? Och är de begränsningar som fi nns i kollektivavtalen mellan parterna på den privata sektorn i Finland förenliga med bemanningsdirektivet? Det är frågorna i ett mål som den finska Arbets-domstolen har hänskjutit till EU-domstolen och som är av stort intresse inte bara för Finland.   

Finska staten och det italienska företaget A.G.M.-COS. MET har ingått en förlikning i den tvist där företaget yrkat skadestånd av staten och en av dess tjänstemän, då tjänstemannen uttalat sig i medierna och sagt att företagets fordonslyftar var farliga. Lyftarna var försedda med CE-märke och en försäkran om överensstämmelse med gällande standard, och de behöriga finska myndigheterna ville inte förbjuda dem. Därmed innebar tjänstemannens uttalanden ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för varor, ansåg företaget.

Allmängiltighetsreglerna i den finska arbetsavtalslagen kränker inte arbetsgivarnas negativa föreningsrätt och strider alltså inte mot artikel 5 i tilläggsprotokollet till Europarådets sociala stadga. Det menar Europeiska kommittén för sociala rättigheter, vars rapport Ministerkommittén nu har lagt till handlingarna.

Som kommissionen föreslagit (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 1) antog ministerrådet i början av juni ett beslut som bemyndigar medlemsstaterna att ratificera den konvention om arbete till sjöss som ILO antog 2006.

I lönegarantiärenden måste konkurslagen tolkas i överensstämmelse med EUs lönegarantidirektiv (2008/94). Det konstaterar den svenska Högsta domstolen i en dom från i somras, där den tillerkänner en kvinna ersättning från lönegarantin för fordringar som de lägre instanserna ansåg oskäliga.

Det finns exempel på hur industrin och andra företagsintressen är överrepresenterade i de expertgrupper som kommissionen utser och som den stöder sig på när den utarbetar sina lagförslag och lägger fast sin politik. Det blev Europeiska ombudsmannen Emily O’Reillys slutsats sedan hon undersökt ett klagomål från en intresseorganisation. O’Reilly har därför på eget initiativ inlett en undersökning av expertgruppernas sammansättning, som hon menar måste bli mer balanserad.   

Det var synd att vi inte nådde ända fram, för vi stod inte så långt ifrån varandra. Men det dröjde tio månader innan några förhandlingar ens kom igång – de första nio månaderna höll vi på arbetsgivarsidan på att klösa ögonen ur varandra. Det säger en av de arbetsgivarföreträdare som deltog i förhandlingarna med Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, om en revision av EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88). Också fackliga företrädare bekräftar att schablonbilden av hur arbetsgivare och arbetstagare står enade på varsin sida mot varandra stämmer dåligt. Interna åsiktsskillnader på båda sidor bidrog till att inget avtal kunde nås.

Den 3 mars 2008, fyra dagar innan den engelska Court of Appeal skulle återuppta målet mellan Viking Line och Finlands Sjömansunion/Internationella Transportarbetarefederationen (FSU/ITF), förlikades parterna. Förlikningen innebär att alla rättsprocesser med anknytning till tvisten lagts ned.

Arbetet med att ändra arbetstidsdirektivet (2003/88) måste börja om från noll, sedan förlikningsförhandlingarna mellan ministerrådet och Europaparlamentet misslyckats. För parlamentet var det ett oavvisligt krav att möjligheten att göra individuella undantag från den maximala veckoarbetstiden på 48 timmar skulle avskaffas. Medlemsstaternas regeringar var lika bestämda på att den skulle permanentas, även om den skulle förses med en del villkor som inte finns idag. Därmed föll direktivförslaget helt och hållet.

Sista akten i målet om svenska fackföreningars stridsåtgärder mot fartyget Tor Caledonia har nu avslutats utan publik. I våras ingicks en förlikning som innebar att de fackliga organisationerna betalade ett okänt belopp till rederiet.

Sverige bör ratificera ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt. Det föreslår Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal, som menar att konventionen kan genomföras på ett sätt som är förenligt både med EU-rätten och med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige ska vara skyldiga att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i landet. Det föreslår Arbetsmarknadsdepartementet i en promemoria. Att kräva att arbetsgivaren har en representant på plats som har behörighet att förhandla och ingå kollektivavtal skulle dock vara en otillåten begränsning av den fria rörligheten, enligt promemorian.

Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige med anställd personal ska anmäla detta till Bolagsverket. Om verksamheten ska pågå mer än åtta dagar ska de också utse en särskild kontaktperson. Det föreslår den utredare som haft i uppdrag att föreslå ändringar i lagen om utländska filialer. Något krav på att företagen också utser en representant som är behörig att t.ex. förhandla om kollektivavtal med fackliga organisationer i Sverige föreslås dock inte.

Mödraskyddsdirektivet (92/85), dvs. det direktiv som med hänvisning till kvinnors hälsa och säkerhet föreskriver att gravida och nyblivna och ammande mammor har rätt till en viss ledighet, ska skärpas, föreslår Europeiska kommissionen.

EG-rätten hindrar inte delstaten Niedersachsen från att kräva att utländska företag betalar lön enligt kollektivavtalet på orten där arbetet utförs, för att de ska få offentliga kontrakt, anser generaladvokaten Yves Bot, som i dagarna gett sitt förslag till dom i målet Rüffert (se EU & arbetsrätt nr 3/2006 sid 1).

Att det förekommer fusk och oegentligheter i samband med utstationering av arbetstagare är ett gemensamt problem för Europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC. Därför förhandlar de sedan en tid om ett ”joint position paper” om bättre tillämpning och tillsyn av utstationeringsdirektivet (96/71). Dokumentet är tänkt att vara underlag för Europeiska kommissionens kommande direktivförslag (se artikeln intill och på s. 3).

Det strider varken mot mödraskyddsdirektivet, föräldraledighetsdirektivet eller direktivet om likabehandling mellan könen att kvinnor som går från obetald ledighet för vård av barn till mammaledighet inte får lön enligt kollektivavtal. Det säger generaladvokaten Juliane Kokott i sitt förslag till dom i två finska mål.

En nedsättning som beror på sjukdom och som sannolikt kommer att vara lång tid kan vara ett funktionshinder i den mening som avses i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) även om nedsättningen enbart består i att den berörda personen inte kan arbeta heltid. Det menar generaladvokaten Juliane Kokott i ett förslag till dom i två mål som hänskjutits till EU-domstolen av den danska Sø- og Handelsretten.

Fackförbundet 3F har inte rätt att föra talan mot Europeiska kommissionens beslut att godkänna de skattelättnader som danska staten beviljar anställda på DIS-flaggade fartyg. Det skriver generaladvokaten i sitt förslag till dom i det mål som 3F har överklagat från Förstainstansrätten

Å ena sidan är medlemsstaterna skyldiga att undanröja omotiverade begränsningar för att anlita inhyrd arbetskraft. Å andra sidan är de begränsningar som finns i de finska kollektivavtalen godtagbara. Det är innebörden av generaladvokaten Maciej Szpunars förslag till dom i målet AKT som den finska Arbetsdomstolen har hänskjutit till EU-domstolen.

Författaren beskriver hur den tyska regleringen av uthyrning av arbetskraft har utvecklats från början av 1900-talet till 2003. Samtidigt som den tyska regeringen blockerade en överenskommelse i EU:s ministerråd om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om arbete i bemanningsföretag, "implementerade" den paradoxalt nog samma förslag i tysk rätt.

Jodå, principen om icke-diskriminering i visstidsdirektivet (1999/70) omfattar även lön. Det slår EG-domstolen fast i en färsk dom, som sätter punkt för en segsliten tvist om gränserna för EUs kompetens på arbetsrättens område.

Båda de fackliga förtroendemän som tidigare fällts för insiderbrott i två instanser frikändes av Danmarks Højesteret den 14 maj. Att de rådgjorde om en planerad fusion som skulle beröra 40 procent av Finansforbundets medlemmar och leda till tusentals uppsägningar var ett normalt led i deras funktioner.

Är det förenligt med förbudet mot åldersdiskriminering att en statstjänsteman som fyllt 65 år inte har rätt till så kallad beredskapslön (rådighedsløn) när hans eller hennes tjänst dras in? Det är frågan i ett pilotmål som Danmarks Højesteret har hänskjutit till EU-domstolen, och vars utgång kommer att få betydelse för ett 40-tal liknande tvister. I det uppmärksammade Irma-målet, som rör särskilda ungdomslöner, anser Højesteret däremot att det är onödigt att gå vägen över EUdomstolen.

Det räcker inte med de frågor som Sø- og handelsretten redan beslutat ställa till EU-domstolen i två pågående mål, den måste också fråga hur begreppet funktionshinder (handicap) i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) ska tolkas. Det är innebörden av ett beslut i Danmarks Højesteret från i somras.

Ett öppet gräl har brutit ut mellan Efta-domstolen och Norges Høyesterett efter domen i det så kallade varvsmålet i början av året. Ordväxlingen pågår i såväl domskäl som debatt-artiklar och handlar om vilken av domstolarna som bestämmer – och om det egentligen är så stor skillnad mellan att enbart vara ansluten till EES-avtalet och att vara EU-medlem. I slutet av oktober drogs så även Eftas övervakningsmyndighet in i trätan sedan någon klagat dit över Høyesteretts dom.

Nu ska danskarna – igen – utreda om det ska bli obligatoriskt med ID-kort på byggarbetsplatser i Danmark. Det är en av punkterna i det avtal om förstärkta insatser mot social dumpning som regeringen och Enhedslisten, precis som förra året, har ingått i samband med överläggningarna om statsbudgeten.

Det första "utstationeringsavtalet" har nu lämnats in till det svenska Arbetsmiljöverket av Industrifacket Metall. Med det menas ett avtal med sådana villkor som en facklig organisation har rätt att driva igenom med hjälp av stridsåtgärder enligt de nya reglerna i utstationeringslagen, lex Laval. De fackliga organisationerna har haft svårt att avgöra vad som menas med minimilöner i utstationeringsdirektivets (96/71) mening.

Sweden’s Labour Court and ”lex Laval” comes under severe criticism from the International Labour Organisation, giving the Swedish government plenty of food for thought. The government must also decide whether to accept the European Commission’s criticism of Swedish rules on fixed-term work, or risk being taken to the Court of Justice of the European Union.