Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Säljö, Roger
    Running a bit low on money: Reconstructing financial problems in the social welfare interview1994Ingår i: Die Objektivität der Ordnungen und ihre kommunikative Konstruktion: für Thomas Luckmann., Frankfurt am Main: Suhrkamp , 1994Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 52.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Säljö, Roger
    The relation of news: On empirical results and implicit assumptions of human communication1988Ingår i: Practical aspects of memory: current research and issues. Vol. 1, Memory in everyday life, Chichester: Wiley, Cop. , 1988, s. 568-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 53.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre människor i ensamhet och gemenskap2017Ingår i: Vem är den äldre?: Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] M. Abramsson, L-C. Hydén, A. Motel-Klingebeil, Stockholm: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, NISALn , 2017, 1, s. 73-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innehåller en sammanställning över kunskapsläget när det gäller äldre personers upplevelse av ensamhet. Ensamhet kanbeskrivas som en negativ känsla vilken uppkommer och hörsamman med människors brist på sociala relationer. Det kan röra sig om brister när det gäller relationernas antal och/eller kontinuitet. Ensamhet är ett komplext fenomen, och mätningar av andelenäldre som upplever negativ ensamhet ger olika resultat beroende påstudie. Studier genomförda i Sverige har visat att cirka 10 procentav gruppen äldre (65+) uppger att de ofta har en känsla avensamhet. Till detta kan läggas att cirka 40 procent uppger att de ibland upplever ensamhet. Det finns ännu få svenska effektstudierav de satsningar som genomförts med syfte att motverka äldresensamhet.

  • 54.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Öberg, Britt-Marie
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Arbetsvärdering och lokala löneförhandlingar : en fallstudie om arbetet för jämställda löner1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 55.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

  • 56.
    Ericsson, Iréne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Aronsson, Kerstin
    Folkhälsovetenskapligt centrum., Landstinget Östergötland.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Hugoson, Anders
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Oral hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin.
    Jonsson, Margareta
    Landstinget Jönköpings län.
    Wärnberg Gerdin, Elisabeth
    Folkhälsovetenskapligt centrum., Landstinget Östergötland.
    The meaning of oral health-related quality of life for elderly persons with dementia2009Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 67, nr 4, s. 212-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 57.
    Eriksson, Iréne
    et al.
    Jönköping University.
    Aronsson, Kerstin
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Jönköping University.
    Hugoson, Anders
    Jönköping University.
    Jonsson, Margareta
    County Council of Jönköping.
    Wärnberg Gerdin, Elisabeth
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    The meaning of oral health-related quality of life for elderly persons with dementia2009Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 67, nr 4, s. 212-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. Studies of oral health developments increasingly include self-reported assessments of how oral health affects quality of life (QoL), referred to as “oral health-related QoL”. People with dementia are often excluded in studies of oral health-related QoL and thus our aim in this study was to explore this area in elderly persons with dementia. Material and methods. Eighteen elderly individuals (aged between 78 and 94 years) with dementia of varying degrees of severity were interviewed with the aid of an interview guide; pictures and objects were used as stimulus material (triggers). The material was analyzed using grounded theory as point of departure, and a professional assessment of the oral health of the participants was used as reference. Results. Four categories were identified: the ability to chew and eat, independence, oral problems, and teeth are important. These factors are largely consistent with those that have emerged in earlier studies of the elderly, but in some cases less pronounced in persons with dementia. Conclusion. The use of triggers is a positive way to communicate oral health-related QoL among persons suffering from dementia, although the material used in this study needs further evaluation and development.

  • 58.
    Karnström, Susanne
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    Hedberg, Berit
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health Sciences, Sweden.
    The dual faces of service user participation: Implications for empowerment processes in interprofessional practice2012Ingår i: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 13, nr 3, s. 287-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary: This article reports on an empirical research study exploring and describingvariations in how front-line practitioners perceive service user participation (SUP),specifically in interprofessional practice. The settings comprised three Swedish healthand social care organizations where the professionals worked in interprofessionalteams: a program for chronic pain rehabilitation, a program for surgical treatment ofobesity, and a short-term municipal home for older adults. The qualitative study designwas informed by a phenomenographic approach and conducted as semi-structuredindividual interviews with 15 professionals representing nine professions, includingsocial work.

    Findings: The main findings show seven qualitative variations in understanding of SUP:1) inclusion in activities and social events, 2) obtaining guidance, 3) having self-determination and choice, 4) getting confirmation from and contact with professionals, 5)negotiating for adjustment, 6) personal responsibility through insight, and 7) circumstance surrounding SUP.

    Applications: The interprofessional dimensions discerned in the meaning attributed toSUP are mainly described in terms of amplified opportunities for participation.An interesting aspect of the findings is that in all the variations of perceptions of SUP,there are potentials to reverse to their opposites, that is, paradoxes that can be termed‘the dual faces of service user participation’. These aspects stress the need for continuing reflection on practices among both front-line practitioners and managers in empowering and paternalistic processes and on constantly improving organizational andpolicy conditions to facilitate SUP

  • 59.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams2006Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, Vol. 53, nr 2, s. 244-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. The aim of this paper is to report a study exploring how members of multiprofessional healthcare teams talk about their team. Specifically, the team members' talk was analysed to explore the discursive patterns that emerged and their functions.

    Background. Over recent decades there has been an increasing demand in Western countries to change care organizations and to coordinate resources and professional competencies to meet the needs of patients/service users better. Because society promotes this kind of work, it may be valuable to explore the self-presentations of a multiprofessional healthcare team.

    Methods. A discourse analysis was carried out on existing empirical data from focus group interviews with a member-identified category sample comprising 32 healthcare professionals in six authentic multiprofessional teams in south-east Sweden. The analysis focused on the participants' discursive constructions of multiprofessional teamwork, on the way they talked about their group, and, in particular, on their use of the pronouns we, they and I.

    Findings. The constructions of 'we' by multiprofessional healthcare teams showed discursive patterns that are here referred to as knowledge synergy and trusting support, which included factors such as cross-learning and personal chemistry. The pronoun we was also used as a flexible resource to manage expertise, power and leadership within the teams, and it might also function to ease the pressure for consensus.

    Conclusion. These discursive patterns provided powerful rhetorical resources for team members, both to affirm their choice of membership and to claim superiority in relations with the surrounding community (the others) by linking to a societal discourse that promotes collaboration.

  • 60.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Självpresentationer i tvärprofessionella vårdteam2009Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Berlin, Johan, Carlström, Eric, Sanberg, Håkan, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 125-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 61.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Självpresentationer i vårdteam2016Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Johan Berlin, Håkan Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2:1, s. 163-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras hur teamets identitet och medlemmarnas självuppfattning skapas och formas genom språkliga förhandlingar och positioneringar mellan och inom gruppen och gentemot gruppens omgivning. Vilka ord väljer teammedlemmar när de talar om sig själva och om teamet? Beskrivningarna visar att dessa ”självpresentationer” kan vara en resurs för medlemmarna i det tvärprofessionella teamet i det vardagliga arbetet.

  • 62.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Hedberg, Berith
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Andersson-Gäre, Boel
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Studying collaborative care in Clinical Microsystems Using a collaborative research design2009Ingår i: Microsystem Festival, Scientific workshop, Jönköping, 3 april 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Cedersund, Elisabeth
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Hedberg, Berith
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Andersson Gäre, Boel
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare).
    Multiparty team talk: Constructions of user participation in an interprofessional team context2009Ingår i: Communication, Medicine & Ethics: COMET Conference 2009 / [ed] Srikant Sarangi, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Today health and social care delivery are largely team based but the question remains whether the voice of the user is perceived as a team member or merely as the recipient of the care. There have however been few efforts to understand or change the smallest interprofessional frontline units who generate the actual service, i.e. the microsystems.

    Purpose. This paper presents preliminary findings regarding descriptions of constructions of user participation in a multiparty negotiation context.

    Materials and methods. The material consisted of ethnographic field notes and audiotapes from observations (n=8) of interprofessional team meetings in one clinical healthcare microsystem. The teams included the user and health professionals, e.g. medical social worker, physician and psychologist. The users who participated in the observed team meetings had all long-term mainly physical conditions.

    Findings and discussion. Preliminary inductive analyses of observations of interprofessional team situations involving users indicates identity constructions in multiparty talk where the user is beheld primarily as a loyal and active member of the team. Discussions will relate to how user participation is learned and constructed by users and health professionals in collaborative care at the microsystem level.

  • 64.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd.
    Hedberg, Berith
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    The dual faces of service user participation: Implications for empowerment processes in interprofessional practice2013Ingår i: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 13, nr 3, s. 287-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary: This article reports on an empirical research study exploring and describing variations in how front-line practitioners perceive service user participation (SUP), specifically in interprofessional practice. The settings comprised three Swedish health and social care organizations where the professionals worked in interprofessional teams: a program for chronic pain rehabilitation, a program for surgical treatment of obesity, and a short-term municipal home for older adults. The qualitative study design was informed by a phenomenographic approach and conducted as semi-structured individual interviews with 15 professionals representing nine professions, including social work.

    Findings: The main findings show seven qualitative variations in understanding of SUP: 1) inclusion in activities and social events, 2) obtaining guidance, 3) having self-determination and choice, 4) getting confirmation from and contact with professionals, 5) negotiating for adjustment, 6) personal responsibility through insight, and 7) circumstance surrounding SUP.

    Applications: The interprofessional dimensions discerned in the meaning attributed to SUP are mainly described in terms of amplified opportunities for participation. An interesting aspect of the findings is that in all the variations of perceptions of SUP, there are potentials to reverse to their opposites, that is, paradoxes that can be termed ‘the dual faces of service user participation’. These aspects stress the need for continuing reflection on practices among both front-line practitioners and managers in empowering and paternalistic processes and on constantly improving organizational and policy conditions to facilitate SUP.

  • 65. Laragy, Carmel
    et al.
    Fisher, Karen
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Campbell-McLean, Carolyn
    Support as a complement, intrusion and right: Evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 745-753Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How service users conceptualise their personal support services is under researched, even though this understanding is important for responsive policy development and service implementation. This paper tests the proposition that service users understand formal support in three ways: support is a complement to their other arrangements, an intrusion into their personal life and a right. These three concepts were identified using discourse analysis in a Swedish study of older people wanting in-home support services. To test generalisability of these concepts, they were applied to data from an Australian study of people using disability personal support. The analysis found that the three concepts were core to people’s views of their support, although the construction of the concepts differed in the two countries. Service users in Sweden asserted their right to services more forcefully than those in Australia, and they had higher expectations that their support needs would be met. These differences reflect the impact of each country’s social policy environment on service users’ expectations. The analysis suggests that service users and their families want to control their formal support arrangements to complement their informal care and their life preferences and to minimise the intrusive aspects of formal support. The findings imply that the three concepts have utility for theorising service users’ perspectives, informing policy and developing implementation strategies which enhance peoples’ quality of life.

  • 66.
    Laragy, Carmel
    et al.
    Royal Melbourne Institute of Technology.
    Fisher, Karen
    University of New South Wales.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Campbell-McLean, Carolyn
    Disability Studies and Research Institute, Sydney.
    Support as a complement, intrusion and right: Evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 745-753Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How service users conceptualise their personal support services is under researched, even though this understanding is important for responsive policy development and service implementation. This paper tests the proposition that service users understand formal support in three ways: support is a complement to their other arrangements, an intrusion into their personal life and a right. These three concepts were identified using discourse analysis in a Swedish study of older people wanting in-home support services. To test generalisability of these concepts, they were applied to data from an Australian study of people using disability personal support. The analysis found that the three concepts were core to people's views of their support, although the construction of the concepts differed in the two countries. Service users in Sweden asserted their right to services more forcefully than those in Australia, and they had higher expectations that their support needs would be met. These differences reflect the impact of each country's social policy environment on service users' expectations. The analysis suggests that service users and their families want to control their formal support arrangements to complement their informal care and their life preferences and to minimise the intrusive aspects of formal support. The findings imply that the three concepts have utility for theorising service users' perspectives, informing policy and developing implementation strategies which enhance peoples' quality of life.

  • 67.
    Lundborg, Katarina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Hälsohögskolan i Jönköping.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Garnisonen - ett steg på väg!: om starten av ett kortidsboende för äldre personer på väg hem från sjukhus : rapport om de första årens verksamhet på Garnisonens vårdboende i Linköping = Garnisonen - a step ahead! : on the launch of a short term living for older people heading for home after hospital stay : report from the first years of work at Garnisonen care living in Linköping2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg2018Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

  • 69.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg2018Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

  • 70.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Larsson, Ann-Christine
    The Research and Development Unit for Eastern Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists2019Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, Vol. 21, nr 1, s. 27-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

  • 71.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Ann-Christine
    The Research and Development Unit for Eastern Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists2018Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

  • 72.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Blekinge Institute Technology, Sweden.
    Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities2017Ingår i: European Review of Aging and Physical Activity, ISSN 1813-7253, E-ISSN 1861-6909, Vol. 14, artikel-id 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physical activity is often described as being important for people of all ages, but what different people mean when they talk about physical activity is unclear. A phenomenographic method was used to analyze how 13 older people and 17 professionals answer the question, "If I say physical activity, what does the concept mean to you?" as part of semi-structured interviews conducted in four assisted living facilities in two different municipalities. We identified a number of different perceptions of physical activity, with the older people and professionals having different responses. Elderly and professionals alike, define physical activity as a requirement for life and as an opportunity to maintain the body although they define the concepts in different ways. Elderly define the concept as a way to create meaning and the professionals have the attitude that the concept means everyday activities. The concept of physical activity may be defined in many different ways. This study has shown that elderly and professionals do not define physical activity in the same way. Therefore, professionals need to be aware of these differences when talking with elderly about individual needs in everyday life.

  • 73.
    Marcusson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Nord, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Johansson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Dannapfel, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thomas, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Poksinska, Bozena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kelfve, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motel-Klingebiel, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellstrom, Ingrid
    Norrkoping Univ, Sweden.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Böttiger, Ylva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi.
    Dong, Huan-Ji
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Peolsson, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wass, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Lyth, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Ledningsstab Region Östergötland, Enheten för forskningsstöd.
    Andersson, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Ledningsstab Region Östergötland, Enheten för forskningsstöd.
    Proactive healthcare for frail elderly persons: study protocol for a prospective controlled primary care intervention in Sweden2019Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 5, artikel-id e027847Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The provision of healthcare services is not dedicated to promoting maintenance of function and does not target frail older persons at high risk of the main causes of morbidity and mortality. The aim of this study is to evaluate the effects of a proactive medical and social intervention in comparison with conventional care on a group of persons aged 75 and older selected by statistical prediction.

    Methods and analysis In a pragmatic multicentre primary care setting (n=1600), a prediction model to find elderly (75+) persons at high risk of complex medical care or hospitalisation is used, followed by proactive medical and social care, in comparison with usual care. The study started in April 2017 with a run-in period until December 2017, followed by a 2-year continued intervention phase that will continue until the end of December 2019. The intervention includes several tools (multiprofessional team for rehabilitation, social support, medical care home visits and telephone support). Primary outcome measures are healthcare cost, number of hospital care episodes, hospital care days and mortality. Secondary outcome measures are number of outpatient visits, cost of social care and informal care, number of prescribed drugs, health-related quality of life, cost-effectiveness, sense of security, functional status and ability. We also study the care of elderly persons in a broader sense, by covering the perspectives of the patients, the professional staff and the management, and on a political level, by using semistructured interviews, qualitative methods and a questionnaire.

    Ethics and dissemination Approved by the regional ethical review board in Linköping (Dnr 2016/347-31). The results will be presented in scientific journals and scientific meetings during 2019–2022 and are planned to be used for the development of future care models.

  • 74.
    Nilholm, Claes
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Samtal i äldreomsorgen : samspelet mellan omsorgspersonal och äldre med Alzheimers sjukdom2000Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

      

  • 75.
    Nordqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Holmqvist, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Att komma igen. Om att återgå i arbete efter sjukskrivning för rygg-, nack- eller skulderbesvär, en pilotstudie med fokusgrupper.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 4, s. 347-356Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 76.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Assessment for home care: Negotiating solutions for individual needs2006Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 20, nr 4, s. 367-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores care management as an activity that regulates the distribution of society's resources for home care. It focuses on interaction in assessment meetings, which are part of the planning of services and care for old people in Sweden. The aim was to acquire an understanding of how old people, as applicants, account for their needs for care, and how these accounts are negotiated and positioned in talk. Twenty home care assessments were audio-taped and the data were analyzed using discursive analysis. It was found that the assessment meetings had an institutional structure within, which old people, as applicants and with individual needs for care, were assessed within fixed institutional categories. Furthermore, analysis showed how interaction during assessment meetings functioned as formal problem-solving, in which applicants' accounts of their health issues were negotiated, contributing to the construction of their identity as home care receivers.

  • 77.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Assessment for home care: Negotiating solutions for individual needs2006Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 20, nr 4, s. 367-380 Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores care management as an activity that regulates the distribution of society's resources for home care. It focuses on interaction in assessment meetings, which are part of the planning of services and care for old people in Sweden. The aim was to acquire an understanding of how old people, as applicants, account for their needs for care, and how these accounts are negotiated and positioned in talk. Twenty home care assessments were audio-taped and the data were analyzed using discursive analysis. It was found that the assessment meetings had an institutional structure within, which old people, as applicants and with individual needs for care, were assessed within fixed institutional categories. Furthermore, analysis showed how interaction during assessment meetings functioned as formal problem-solving, in which applicants' accounts of their health issues were negotiated, contributing to the construction of their identity as home care receivers.

  • 78. Olaison, Anna
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Assessment for home care: Negotiating solutions for individual needs.2006Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 20, nr 4, s. 367-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores care management as an activity that regulates the distribution of society's resources for home care. It focuses on interaction in assessment meetings, which are part of the planning of services and care for old people in Sweden. The aim was to acquire an understanding of how old people, as applicants, account for their needs for care, and how these accounts are negotiated and positioned in talk. Twenty home care assessments were audio-taped and the data were analyzed using discursive analysis. It was found that the assessment meetings had an institutional structure within, which old people, as applicants and with individual needs for care, were assessed within fixed institutional categories. Furthermore, analysis showed how interaction during assessment meetings functioned as formal problem-solving, in which applicants' accounts of their health issues were negotiated, contributing to the construction of their identity as home care receivers

  • 79.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Home care as a family matter?: Discursive positioning, storylines and decision-making in assessment talk2008Ingår i: Communication & Medicine. An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, ISSN 1612-1783, E-ISSN 1613-3625, Vol. 5, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Home care arrangements for older people are coordinated via a client-centred assessment process. This article describes how storylines and discursive positioning are used among older people and their relatives when divergent opinions of care needs are expressed. Eleven assessment interviews were studied using discourse analysis. The results show that relatives and older people advanced three major storylines, and positioned themselves within them with respect to the need for help. These storylines were based on whether the persons viewed home care as an intrusion into daily routines and relationships or as a complement and support in everyday life, or as a right. The content of the storylines and the ways in which positions were shaped within them illustrate how positioning is incorporated as part of the ongoing reflexive process in interaction in which participants form an image of the older person's needs. Assessments clarify the views of the participants on home care, but they also reflect the discourses that are prevalent in the aged care community and in society in general. The article raises questions about strengthening older people’s participation in the decision making process and also whether a new communicative practice is needed for assessments, i.e., one that proceeds on the basis of a broader family perspective.

  • 80.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC).
    Home care as a family matter?: Discursive positioning, storylines and decision-making in assessment talk2008Ingår i: Communication & Medicine: An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, ISSN 1612-1783, E-ISSN 1613-3625, Vol. 5, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Home care arrangements for older people are coordinated via a client-centred assessment process. This article describes how storylines and discursive positioning are used among older people and their relatives when divergent opinions of care needs are expressed. Eleven assessment interviews were studied using discourse analysis. The results show that relatives and older people advanced three major storylines, and positioned themselves within them with respect to the need for help. These storylines were based on whether the persons viewed home care as an intrusion into daily routines and relationships or as a complement and support in everyday life, or as a right. The content of the storylines and the ways in which positions were shaped within them illustrate how positioning is incorporated as part of the ongoing reflexive process in interaction in which participants form an image of the older person's needs. Assessments clarify the views of the participants on home care, but they also reflect the discourses that are prevalent in the aged care community and in society in general. The article raises questions about strengthening older people’s participation in the decision making process and also whether a new communicative practice is needed for assessments, i.e., one that proceeds on the basis of a broader family perspective.

  • 81. Olaison, Anna
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Home care as a family matter?: Discursive positioning, storylines and decision-making in assessment talk2008Ingår i: Communication & Medicine: An Interdisciplinary Journal of Healthcare, Ethics and Society, ISSN 1612-1783, E-ISSN 1613-3625, Vol. 5, nr 2, s. 145-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 82.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC).
    Kommunikation i livet på äldre dagar: Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 176-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

  • 83.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunikation i livet på äldre dagar: Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 176-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

  • 84. Ostlund, Gunnel
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Hensing, Gunnel
    Alexanderson, Kristina
    Domestic strain: a hindrance in rehabilitation?2004Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 18, nr 1, s. 49-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 85. Rytterström, Patrik
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Arman, Maria
    Care and caring culture as experienced by nurses working in different care environments: a phenomenological-hermeneutic study.2009Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 46, nr 5, s. 689-698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim is to understand and develop the concept of care and caring culture and to do so based on the empirical/phenomenological standpoint of nurses' lived experiences of working in different environments. BACKGROUND: Culture, care and caring are significant concepts mentioned and used in connection with nursing practice. In the nursing literature, the 'caring culture' as a concept is mostly taken for granted, and it is up to the reader to determine what caring culture means. METHOD: A phenomenological-hermeneutic method was used to uncover the meaning of lived experiences though interpretation of interviews transcribed as text. Seventeen nurses working on different wards were interviewed in 2006. A follow-up focus-group discussion was conducted with seven of the nurses 1 year later for validation of the findings. FINDINGS: Thematic analyses revealed five themes: you have to adapt to the existing care culture; seeing the invisible; being yourself; the strong personalities; the patients must adapt themselves to the circumstances. Adaptation to unwritten routines entails adaptation to the culture and the common value system. On wards described as "homelike", nurses may act in a way that reflects their own values. DISCUSSION: The care and caring culture can be understood from the perspective of what it means to care and from the perspective of how care provision is accomplished. To attain a caring culture founded on certain values, for example caritas, love and charity, we must first understand how the organization and personnel understand caring.

  • 86.
    Rytterström, Patrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arman, Maria
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Care and caring culture as experienced by nurses working in different care environments: A phenomenological-hermeneutic study2009Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 46, nr 5, s. 689-698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim is to understand and develop the concept of care and caring Culture and to do so based on the empirical/phenomenological standpoint of nurses lived experiences of working in different environments.

    Background: Culture, care and caring are significant concepts mentioned and used in connection with nursing practice. In the nursing literature, the caring culture as a concept is mostly taken for granted, and it is up to the reader to determine what caring culture means.

    Method: A phenomenological-hermeneutic method was used to uncover the meaning of lived experiences though interpretation of interviews transcribed as text. Seventeen nurses working oil different wards were interviewed in 2006. A follow-up focus-group discussion was conducted with seven of the nurses I year later for validation of the findings.

    Findings: Thematic analyses revealed five themes: you have to adapt to the existing care Culture: seeing the invisible: being Yourself; the strong personalities; the patients must adapt themselves to the circumstances. Adaptation to unwritten routines entails adaptation to the culture and the common value system. On wards described as "homelike", nurses may act in a way that reflects their own values.

    Discussion: The care and caring culture can be understood from the perspective of what it means to care and from the perspective of how care provision is accomplished. To attain a caring Culture founded on certain values, for example caritas, love and charity, we must first understand how the organization and personnel understand caring.

  • 87.
    Strand, Anne-Sofie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    School staff's reflections on truant students: a positioning analysis2013Ingår i: Pastoral Care in Education, ISSN 0264-3944, E-ISSN 1468-0122, Vol. 31, nr 4, s. 337-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore how school staff members involved in Student Health and Welfare conferences reflect on individual students with high levels of truancy based on their personal relationships. Using positioning analysis, the transcriptions of 15 interviews with staff were analysed. The school staff’s reflections on the individual students covered three areas: health, social well-being and education. The results show the ways in which positions were shaped and illustrate a reflexive process that developed continually throughout the staff’s relationships with the students. The staff positioned the students and indicated attributions of the students; however, the attributions were predominately negative. With each position, the staff’s view of students as subjects or objects and their relationships to the students are described in terms of mutual or one-way dialogue.

  • 88.
    Strand, Anne-Sofie M.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Cedersund, E.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    School Staff’s Reflections on Truant Students: A Positioning AnalysisManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Strand, Anne-Sofie M
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    School staff’s reflections on truant students: a positioning analysis2013Ingår i: Pastoral Care in Education, ISSN 0264-3944, E-ISSN 1468-0122, Vol. 31, nr 4, s. 337-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore how school staff members involved in Student Health and Welfare conferences reflect on individual students with high levels of truancy based on their personal relationships. Using positioning analysis, the transcriptions of 15 interviews with staff were analysed. The school staff’s reflections on the individual students covered three areas: health, social well-being and education. The results show the ways in which positions were shaped and illustrate a reflexive process that developed continually throughout the staff’s relationships with the students. The staff positioned the students and indicated attributions of the students; however, the attributions were predominately negative. With each position, the staff’s view of students as subjects or objects and their relationships to the students are described in terms of mutual or one-way dialogue.

  • 90. Wahlberg, AC
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Wredling, R
    Telephone nurses' experience of problems with telephone advice in Sweden2003Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 1, s. 37-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ò By telephoning a healthcare call centre, individuals in Sweden can consult a nurse to discuss medical problems and health care accessibility, and to receive professional information on how to find their way about the health care system. ò The aim of the study was to identify problems, difficulties and disadvantages that telephone nurses with varying degrees of experience had met during their professional careers. ò The Delphi technique was used with three sets of questionnaires. ò Twenty-five nurses with varying experience of working with telephone advice from six 24-hours call centres participated in the study. The response rate was 100%. ò An open-ended question generated 154 statements. Comments were categorized into 24 different problem categories. ò Ten problem categories were mainly related to the nurse perspective, i.e. the problems experienced were associated with the qualities of the nurse, eight principally to the patient perspective, i.e. problems associated with caller characteristics and six mostly to the organizational perspective, i.e. problems linked to the organization of the national health service. ò 'Lack of health care resources' was rated as the biggest problem, 'second-hand consultations' as the second and 'always making a decision' as the third biggest problem. ò Decision-making seems to be the core of telephone advice nursing and problems related to the nurses, patients and organization seem to influence the telephone nurses' working situation. ò Training should focus on active listening and handling social conflicts.

  • 91.
    Wahlberg, Anna Carin
    et al.
    Institutionen för omvårdnad Karolinska institutet.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd.
    Wredling, Regina
    Institutionen för omvårdnad Karolinska institutet.
    Bases for assessments made by telephone advice nurses2005Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 11, nr 8, s. 403-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Telephone advice nursing includes triage, advice, referral, information and coordination. The aim of the study was to explore what telephone nurses base their assessments on. We conducted 14 interviews with seven telephone nurses at a health-care call centre in Sweden. Two authentic calls per nurse were used in stimulated recall interviews, where the nurses commented on the basis for their assessments. A qualitative manifest content analysis was employed. Three major categories emerged in the analysis: care-seeker, e.g. 'symptomatic sounds', nurse, e.g. 'nurse's own experience', and organization, e.g. 'health-care accessibility'. The findings show that the telephone advice nurses' bases for assessments appear to be very broad. They include both verbally and non-verbally communicated information, and care-seeker-, nurse- and certain organization-related factors influence the assessments. We found that an individualistic view of the care-seeker seems to dominate the assessments in non-urgent calls to a health-care call centre.

  • 92. Wahlberg, Anna Carin
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Wredling, Regina
    Bases for assessments made by telephone advice nurses2005Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 11, nr 8, s. 403-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 93. Wahlberg, Anna Carin
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Wredling, Regina
    Factors and circumstances related to complaints in emergency medical dispatching in Sweden: an exploratory study.2003Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 10, nr 4, s. 272-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 94. Wahlberg, Anna Carin
    et al.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Wredling, Regina
    Telephone nurses' experience of problems with telephone advice in Sweden.2003Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 1, s. 37-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 95.
    Wilinska, Monika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Äldres livsvillkor och omsorg.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Stay healthy, be active and work!: Motive analysis of policy proposals on old age2011Ingår i: Language, Discourse & Society, ISSN 2239-4192, Vol. 1, nr 1, s. 54-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 96.
    Wilinska, Monika
    et al.
    Jönköping University, School of Health Sciences.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stay healthy, be active and work!: Motive analysis of policy proposals on old age2011Ingår i: Language, Discourse & Society, ISSN 2239-4192, Vol. 1, nr 1, s. 55-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the motives of ageing policies, based on two cases of national policy documents, from Sweden and Poland. The discourse analysis applied in this study follows the key principles of motive analysis. The main findings indicate that neither document is primarily concerned about older people and their well-being. People and their lives are secondary to the main focus of the analysed policy proposals. Ageing is feared in those documents, and imagined consequences of the population ageing are attenuated.This study offers an insight into discursive spaces of old age in Poland and Sweden. Furthermore, it presents motive analysis as a valuable method for studying ways of problematising social policy issues. The article draws attention to discourses that shape social policy and are reinforced by it. It also shows the process of enacting a precautionary principle in social policy that often leads to reductionist and simplistic perspectives that focus on only one aspect of a given phenomenon.

  • 97.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    "Classic ageism" or "brutal economy"?- Old age and older people in the Polish media2010Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 24, nr 4, s. 335-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores media discourse of ageing, taking the example of Poland and relating it to a broader discussion of ageing policy. The discourse in news magazines appears both to reflect and create attitudes towards older people, which in turn has implications for ageing policy. To reveal the nature of these attitudes, we use a method of attitudinal positioning. The study analyzes articles that appeared in the four largest Polish weekly opinion news magazines, in the 2004–2007 period. Various domains in the discourse of ageing are identified, yet only the family and market domains seem to be described in exclusively positive terms: the authors discuss the implications of this for ageing policy.

  • 98.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Department of Behavioural Science and Social Work, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Cedersund, Elisabet
    Department of Behavioural Science and Social Work, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    "Classic ageism" or "brutal economy"?- Old age and older people in the Polish media2010Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 24, nr 4, s. 335-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores media discourse of ageing, taking the example of Poland and relating it to a broader discussion of ageing policy. The discourse in news magazines appears both to reflect and create attitudes towards older people, which in turn has implications for ageing policy. To reveal the nature of these attitudes, we use a method of attitudinal positioning. The study analyzes articles that appeared in the four largest Polish weekly opinion news magazines, in the 2004–2007 period. Various domains in the discourse of ageing are identified, yet only the family and market domains seem to be described in exclusively positive terms: the authors discuss the implications of this for ageing policy.

  • 99.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Linköpings universitet, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Reducing loneliness among older people – who is responsible?2018Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

  • 100.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reducing loneliness among older people – who is responsible?2020Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, nr 3, s. 584-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

123 51 - 100 av 108
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf