Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 790
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Karolin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Biström, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkluderande arbetssätt för elever med utvecklingsstörning: Lärares uppfattningar om en skola för alla2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 52.
    Andersson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Nyås, Linn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vad avgör valet?: En kvalitativ intervjustudie kring hörande vårdnadshavares skolval för sitt döva eller hörselnedsatta barn2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 53.
    Andersson, Sofi
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Josefsson, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Grundsärskolan - vad är det?": Lärares erfarenheter av och förhållningssätt till samverkan mellan elever från skolformerna grundsärskola och grundskola2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 54.
    Andersson, Yvonne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att möta elevens behov med anpassad undervisning i ämnet matematik: - En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 55. Andreassen, Maria
    et al.
    Boman, Ingalill
    Danielsson, Henric
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Digital support with mobile phone reminders for persons with cognitive impairment - a RCT study2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 56.
    Anna-Karin, Hultman
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Morgensterns, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Se mig!: Jämlik psykosocial hälsa för alla barn och varje barn i förskolan - ett specialpedagogiskt perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett specialpedagogiskt examensarbete med undersökningsområdet jämlik psykosocial hälsa. Syftet är att undersöka hur förskolans verksamhet tillämpar förebyggande insatser för alla barn och varje barn i en inkluderande förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma förskollärare från några kommuner i Stockholm.

     

    Det analyserade resultatet presenteras utifrån fem teman där förskollärare beskriver relationen mellan jämlik psykosocial hälsa med förankring i en inkluderande verksamhet. Vidare beskrivs möjligheter samt förebyggande insatser på organisations-, grupp- samt individnivå utifrån att inte ignorera barns svårigheter, utan se alla barn och varje barns olikheter som en tillgång i förskolans inkluderande verksamhet. Även möjligheter till goda relationer och pedagogisk kvalité, där vuxna med sitt förhållningssätt är medvetna och goda förebilder samt engagerade, genom att ta tillvara barns intressen och behov av att bli sedda och bekräftade för sitt egenvärde. Förutsättningar beskrivs vara samarbete och specialpedagogiskt stöd. Hinder i verksamheten beskrivs på organisations- grupp- och individnivå som bristande specialpedagogisk kunskap, tidsbrist och stress, vilket kan leda till brist på empati samt respektlöst bemötande.

     

    Denna studie kan ses som ett bidrag till fortsatta studier om jämlik psykosocial hälsa i förskolan, då förslagsvis med utgångspunkt från barnets perspektiv.

  • 57.
    Arbman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Wederbrand, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bedömning för identifiering av språkstörning hos flerspråkiga barn: En systematisk litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 58.
    Arnberg, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pierre, Iréne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Grundskola eller särskola?: En undersökning om att välja skolform för barn med funktionsnedsättning2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.

     

    Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.

     

  • 59.
    Arnesén, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers professionella språk2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.

    Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra. De intervjuade pedagogerna förmedlar hur språket i förskolan och skolan utvecklats under de senaste åren. Ord som värdegrund, didaktik och stereotypa könsroller har förändrat både terminologi och perspektiv.

    Resultatet visar att pedagogiskt språk framför allt handlar om tydlighet. Pedagogiskt språk används i samtal med kollegor och föräldrar, vid upprättande av dokument samt vid resursansökningar. De intervjuade pedagogerna beskriver att högskolekompetens leder till såväl pedagogiska kunskaper som pedagogiskt språk. I samtal med kollegor strävar de flesta pedagogerna efter att använda ett pedagogiskt språk men i utvecklingssamtalen sker ofta en anpassning till föräldrarnas språk.

    Resultatet antyder att utvecklingssamtalsunderlagens utformning påverkar pedagogers språkbruk. De intervjuade pedagogerna presenterar olika samtalsunderlag vars utformning varierar i hög grad. Det rör sig om allt från korta stolpord, via välformulerade lägesbeskrivningar till webbaserade färdigformulerade meningar. Många verksamheters IUP har standardiserats vilket gjort dem mer opersonliga men samtidigt mer rättvisa.

    Dagens förskollärare och lärare, och även specialpedagoger och speciallärare, består av en heterogen lärarkår med stora skillnader beträffande kunskap, erfarenhet och språk. En metod för att nå varandra i snår av individuella tolkningar och värderingar kan vara att skapa ett gemensamt språk. Framför allt i samtal om barn och elever i behov av särskilt stöd kan språket komma att ha en avgörande betydelse.

  • 60.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkludering - Vem du än är, var du än bor?: Framgångsfaktorer för inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

    Frågeställningarna var:

    Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna?

    I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

    Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.

  • 61.
    Arvidsson, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samarbete mellan hem och skola kring barn i behov av särskilt stöd: Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sina erfarenheter av samarbete med skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Arvidsson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dahlberg Nylund, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Han går mest omkring och stör: En textanalys av ansökningar om särskilt stöd2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.

    Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor.

    Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd.

    I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå.

    I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna.

    Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.

  • 63.
    Assarson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ahlberg, Ann
    Göteborgs universitet.
    Andreasson, Ingela
    Göteborgs universitet.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö Högskola.
    Skolvardagens komplexitet : En studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift bygger på en forskningsrapport från en studie som genomfördes under våren 2010 på uppdrag av Skolverket. Den utgör en del i ett stör‐re projekt för att stärka skolors arbete med värdegrunden. Studien fokuse‐rar de processer som ligger till grund för hur skolledning, lärare, föräldrar och elever bildar mening i de värden som utgör skolans värdegrund och hur arbetet med den gestaltar sig i några skolors verksamhet. I dessa processer tas grundläggande värderingar inte för givna utan blir föremål för förhand‐ling och omförhandling i relation till den dagliga verksamheten. En sådan förståelse av värdegrundsarbetet kan peka på möjligheter, men också visa på hotbilder i skapandet av en lärmiljö som motverkar kränkningar och marginalisering.

  • 64.
    Aust, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tallkvist, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning2008Studentuppsats
  • 65.
    Axelsson, Heidi
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Korhonen, Anita
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vilar ögonen på skärmen?: En studie om skärmar i skolmiljö för elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår egen erfarenhet av skärmar som hjälpmedel i skolan under lektionstid är positiv. När vi upptäckte att andra lärare, som undervisar elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD, använder skärmarna i andra syften under den sammanhållna skoldagen, som på raster och fritids, väcktes vår nyfikenhet på skärmanvändning. Eftersom merparten av all forskning om skärmar är positiv (Player-Koro 2012), valde vi att granska skärmanvändning för att se hur konsekvenserna av detta kan se ut i skolan. I denna litteraturstudie som föregås av intervjuer undersöks skärmars användning för elever inom autismspektrumtillstånd och/eller ADHD. Vi problematiserar hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. Samtliga lärare arbetar med elever inom autismspektrum med eller utan ADHD, antingen integrerat i klass eller i ett mindre sammanhang. Syftet var att undersöka hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering? I studien problematiseras lärares föreställningar om skärmen som vila, belöning och motivation, samt som ett dilemma att förhålla sig till i lärmiljön. Att skärmar skulle stå för vila och vara gynnsamma som belöning för att få eleverna att utföra skolarbete finner vi inte forskning som stödjer; den här typen av användning av skärmar kan istället ses som beteendemodifierande och vi finner indikationer på att risker finns för att det inte främjar kunskapsinhämtning. Resultaten i studien indikerar även att icke-kunskapsrelaterad skärmanvändning kan vara kontraproduktiv och riskerar att missgynna inkludering av dessa elever.

  • 66.
    Ay, Elife
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Sener, Sevinc
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur kan den inkluderande undervisningen se ut för elever med läs- och skrivsvårigheter?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Azad, Azade
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Ginner Hau, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Adolescent females with limited delinquency – At risk of school failure2018Ingår i: Children and youth services review, ISSN 0190-7409, E-ISSN 1873-7765, Vol. 95, s. 384-396Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During adolescence, risk behaviors (e.g., running away from home, truancy, alcohol/drug use, and delinquency) increase, and most individuals who at some point commit crimes do so during their teenage years. Since the crime rate is so high during adolescence, juvenile delinquency can be regarded as a normal rather than a deviant behavior. Delinquent females have historically been under-researched. However, the little research that is available indicates that low-risk female offenders (females with limited delinquency receiving community-based measures), may be at risk of suboptimal development. The objective of the present study was to provide a basic description of this group of offenders by using their self-reports on delinquency, drug and alcohol use, school, peers, family and mental health. The self-reports of 138 females between 15 and 20 years of age sentenced to youth service in Stockholm, Sweden, were compared to young females in residential care and to a reference group of adolescent females without known adjustment problems. The results showed that the youth service females did not have a higher number of accumulated problems than the reference group with regard to criminal acts, drug and alcohol use, peers, mental health, and in some regards also for family. However, the youth service group reported various school-related problems and failures, more in line with the residential group. This suggests that interventions aimed at helping the young females develop strategies for becoming more academically successful are important.

  • 68.
    Azad, Azade
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Ginner Hau, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Adolescent females with limited delinquency: A follow-up on educational attainment and recidivismManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research has established a strong relationship between an individual’s education and later life outcomes, with, for example, the connection between different school problems and delinquency having been widely acknowledged (e.g., Hirschfield, 2017). These studies have often sampled juvenile offenders exhibiting extensive and/or persistent delinquency, involving mostly males (e.g., Foley, 2001). Less is known about the educational attainment of female juvenile offenders, especially those who display limited delinquency sentenced to non-custodial measures. In a previous study (Azad & Ginner Hau, 2018), we explored the characteristics of this particular group of female offenders, i.e., females sentenced to youth service, and found that they self-reported limited delinquency but elevated school problems. The present aim was to conduct a follow-up study of the same sample of female adolescents, in which educational attainment during adolescence and the rate of recidivism within 24 months after being sentenced were explored through registry data. The results showed that the majority of the females did not reoffend within two years after being sentenced. They did, however, display high educational deficits. Their grade point average at the end of both compulsory education and upper secondary school was much lower than that of young females in general, and the majority (66%) had either dropped out, never begun or received zero in all subjects at the end of upper secondary school. These findings indicate a need for interventions targeting young delinquent females’ educational potential in order to improve their overall life chances.

  • 69.
    Azad, Azade
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Ginner Hau, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Karlsson, Markus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Adolescent female offenders’ subjective experiences of how peers influence norm-breaking behavior2018Ingår i: Child and Adolescent Social Work Journal, ISSN 0738-0151, E-ISSN 1573-2797, Vol. 35, nr 3, s. 257-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Delinquent peers have a strong influence on adolescent delinquent behavior. However, few studies have investigated adolescents’, and in particular young females’, own perspectives of the role of peers on their delinquent behavior. The purpose of the present study was to explore how young female offenders described their delinquent behavior and more specifically the role they assign to peer relations in committing or avoiding delinquent acts. Nine female adolescents, sentenced to youth service, were interviewed, and the data was analyzed using the Consensual Qualitative Research (CQR) method. The results showed that committing crimes and taking drugs with peers were portrayed as a way for the female delinquents to socialize. Delinquent and pro-social activities with peers appear to serve similar developmental functions in the sense that it is described to fulfill the same developmental needs. The young offenders also described collectively created pressures and norms in the peer group as the main contributing factor to their norm-breaking behavior, where they described being both recipients and producers of influence in the group. Another important finding was that the female offenders showed an awareness of the importance of pro-social peers and the need to eliminate delinquent friends from their peer network in order to help them refrain from deviant behavior. Implications for prevention and intervention are discussed.

  • 70.
    Backström Lindeberg, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Auditivt fokus: Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsättning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 71.
    Baginski , Sylwia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Söderberg, Tove
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vad är språkstörning?: En studie av olika insatser kring barn med språkstörning2008Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.

    I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder.

    Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn. Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.

  • 72.
    Baginski, Sylwia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vad har lekterapin för betydelse för barnets sjukhusvistelse?: En intervjustudie om lekterapeuters, barns och mödrars syn på lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.

    Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.

  • 73.
    Baginski, Sylwia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Söderberg, Tove
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vad är språkstörning?: En studie av olika insatser kring barn med språkstörning.2008Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.

     

    I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd.

    Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.

    De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder.

     

    Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt.

    Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.

    Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.

  • 74.
    Bakhouche, Nora
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Karlsson, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samarbetets betydelse för lärare i skolan. Ja, kan vi -eller  vill vi?: En kvalitativ studie om samarbetet mellan F-6 lärare och specialpedagoger i skolan.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka samarbetes betydelse för lärare med specialpedagoger i skolan. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta lärares upplevelse och erfarenheter av samarbetet med specialpedagoger. Skolan styrs av lagar och förordningar vilka inte klart och tydligt nämner eller beskriver hur lärare och annan personal i skolan förväntas samarbeta för att alla elever ska nå målen. Resultatet har tolkats utifrån hermeneutiken som metod för att få en förståelse för lärarns upplevelser och erfarenheter kring samarbetet med specialpedagoger.

    Studiens resultat redovisas utifrån sju olika teman kopplat till samarbetes betydelse för lärarna i skolan. I temat Ansvar för utförandet av arbetsuppgifterna fann vi att ansvaret för utförandet av olika arbetsuppgifter ofta leder tillbaka till lärarna även om ansvaret skulle kunna ligga på andra verksamma inom skolan.  Temat Det specialpedagogiska stödet visar bland annat att lärare vill ha olika typer av stöd. Under temat Specialpedagogen och lärarens olika roller ligger fokus på hur de olika yrkesrollerna upplever kollektivet samt individen. Temat Samarbete som kompetensutbyte handlar om begreppet samarbete och dess betydelse utifrån lärarna.  Nästa tema, När samarbetet fungerar och inte fungerar tar som rubriken nämner vilka faktorer som påverkar samarbetet. Temat Samarbetet för egen vinning tar bland annat upp maktförhållanden mellan lärare samt lärarnas subjektiva inställning till samarbetet. Det sista temat som namngivits Förståelsen av specialpedagogens roll belyser lärarnas syn på specialpedagogens uppdrag. Resultatet har visat en komplex verklighet av samarbete i praktiken där många aktörer får betydelse för att samarbete ska fungera. De framgick även att det ofta pågår ett visst samarbete som dock inte alltid är uttalat och behöver utvecklas så att alla parter får kunskap om och blir medvetna om samarbetes betydelse. Ytterligare fynd är att det finns olika grader av samarbete som kräver olika ambitionsnivå och att det krävs en egen vilja för att bedriva och uppnå ett lyckat samarbete.

  • 75.
    Balodis Karlsson, Maija
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att ge gymnasiesärskoleelever på nationella program verktyg inför arbetslivet: En kvalitativ enkätstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Baraldi, Erika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Den för tidigt födda eleven i förskola och skola - inskolning och anpassning2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Baraldi, Erika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur hanterar vi bristen på specifika interventioner i skolan för för tidigt födda barn?2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 78.
    Baraldi, Erika
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Löwing, Kristina
    Smedler, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Westrup, Björn
    Ådén, Ulrika
    Clinical Protocol & Research Process of Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI2019Ingår i: Pediatric Research, ISSN 0031-3998, E-ISSN 1530-0447, Vol. 86, nr Suppl., s. 54-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Extremely preterm (EPT) born children are at increased risk of cognitive and neurodevelopmental impairment, neuropsychiatric disorders and academic difficulties. Parents of EPT born children are extra vulnerable for anxiety, posttraumatic stress disorder and depression and the parent-child interaction is negatively affected by prematurity. There is some evidence that early interventions have beneficial effects on neurocognitive and motor outcomes (Spittle A et al 2015). Based on a previous intervention (Verkerk G et al 2012) and adjusted to the Swedish context with 480 days paid parental leave, we created a post–discharge intervention, SPIBI, for families of EPT born children.

    Method

    The aim of (SPIBI) is to improve the quality of the parent-child interaction, child development and parental mental health in families with EPT born children. . SPIBI is a randomized controlled beginning at discharge and lasting until the child is 12 months corrected age. The trial design is a two arm randomized trial with four recruiting sites in Stockholm. Intervention group (target, n=65) receives 10 visits and two telephone calls from a trained interventionist and the control group (target n=65) receives treatment as usual plus an extended follow-up program. The SPIBI-team has recruited and trained 6 multi-professional and NICU-experienced interventionists. The training takes one year (0.2 of full time) and the content was both theoretical and practical, including pilot-cases. 

    Result

    SPIBI is an ongoing research project, beginning the 1st of September 2018 and planning to end recruitment the 31st of August 2020 and finishing the home-visits in August 2021. By the end of April 2019, 33 eligible infants had been identified within the four neonatal units in Stockholm; of which 26 children approved and 7 children declined participation. At this stage, three children have dropped out of the study, because of severe social challenges and child death. Identified challenges have been social and medical vulnerability of the EPT-families, finding the optimal multi-professional balance of motoric, psychological, pedagogical and medical kernels of the intervention, ethical considerations when to ask families for participation, lack of long-term discharge-planning of the neonatal units and large geographical spread of NICUs as well as families.

    Conclusion

    In conclusion, the protocol seem to be feasible and appreciated by parents in the target group. With regard to the small recruitment base, trials of this kind needs a long inclusion time. Since EPT-children and their parents displays a wide scope of difficulties and challenges, multi-professional cooperation is preferable, placing high demands of sensitivity, professional respect and time for long collaborative processes.

  • 79.
    Baraldi, Erika
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ådén, Ulrika
    Löwing, Kristina
    Smedler, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Westrup, Björn
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    The development of a post-discharge intervention program in Sweden for extremely preterm infants and their caregivers, through home visits during their first year of life.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden has a proactive neonatal intensive care, saving children born from gestation week 22, with a 90% survival rate in the extremely preterm (EPT) group. With increased survival rates, the long-term outcome of the EPT children has gained much research interest. Recent studies indicate that 1/3 of the EPT-children in Sweden show moderate to severe neurodevelopmental deficits when beginning school. An interdisciplinary research team has designed an intervention for EPT infants and their caregivers in their home-environment after hospital discharge and throughout the first year of life. The aim of the ongoing randomized controlled trial is to study intervention effects on the children’s cognitive, motor and psychosocial function, the parental mental health and the infant-parent interaction. This paper present the intervention’s theory of change, the validity considerations, and an overview of the syllabus of the training given to the interdisciplinary team of six clinicians who serve as interventionists. 

  • 80. Baric, Vedrana
    et al.
    Andreassen, Maria
    Öhman, Annika
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Linköping University, Sweden.
    Using an interactive digital calendar with mobile phone reminders by senior people - a focus group study2019Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 19, artikel-id 116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    New technologies such as mobile/smartphones have the potential to help senior people perform everyday activities. However, senior people may find it difficult using mobile/smartphones, especially the digital calendar and short text message features. Therefore, senior people might need user-friendly, flexible, and interactive digital calendars that provide them with active reminders about their everyday activities. This study focuses on community dwelling seniors’ experiences learning and using RemindMe, an interactive digital calendar with active reminders, as part of customizing an intervention appropriate for senior people with cognitive impairments.

    Methods

    Four focus groups were conducted with 20 community dwelling seniors (11 men and 9 women) who all had used RemindMe for six weeks. The focus groups were tape recorded, transcribed verbatim, and analysed using content analysis.

    Results

    For participants in this study, using a calendar was an essential part of their everyday lives, but only a few had experiences using a digital calendar. Although the participants described RemindMe as easy to use, they had a difficult time incorporating RemindMe into their daily routines. In part, these difficulties were the result of the participants needing to change their mobile/smartphone routines. Some participants felt that using an interactive digital calendar was a sign of modernity allowing them to take part in the society at large, but others felt that their inability to use the technology was due to their age, dependence, and loss of function. Participants found that receiving active reminders through short text messages followed by actively acknowledging the reminder helped them perform more everyday life activities. This feature gave them a higher sense of independence and control.

    Conclusions

    Community dwelling seniors found that RemindMe was easy to learn and to use, although they also found it challenging to integrate into their everyday lives. For senior people to make the effort to develop new routines for mobile/smartphone use, a prerequisite for using a digital calendar, they need to be motivated and believe that the technology will make their lives better.

  • 81.
    Bejnö, Hampus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Johansson, Susanna
    Ramnerö, Jonas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Grimaldi, Lauren
    Cepeda, Ray
    Emergent Language Responses Following Match-to-Sample Training among Children with Autism Spectrum Disorder2018Ingår i: International Journal of Psychology & Psychological Therapy / Revista Internacional de Psicologia y Terapia Psicologica, ISSN 1577-7057, E-ISSN 2340-2857, Vol. 18, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study explored the effects of match-to-sample training on emergent responses in the domains of receptive and expressive language among children with autism spectrum disorder (ASD) in an applied setting. A concurrent multiple probe design across six participants was applied, with a follow-up after 10 days. All six children participated in a match-to-sample training procedure. The participants were trained to match a picture card of an item with a word card corresponding to the name of the item, and a word card of an item with a picture card corresponding to the name of the item. After training, three participants developed the emergent responses of receptively identifying and expressively naming both picture cards and word cards. There was a correspondence between acquired matching skills and the development of emergent language responses. Follow-up measures showed that the acquired emergent responses remained somewhat stable over time. The results are discussed in relation to prior research and in terms of implications for teaching children with ASD language skills in applied settings such as preschools. The results are also discussed in relation to the participant’s prior verbal skills and to the retention of emergent language responses.

  • 82.
    Bejnö, Hampus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Klintwall, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Långh, Ulrika
    Odom, Samuel L.
    Bölte, Sven
    Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden2019Ingår i: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 49, nr 5, s. 1853-1862Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increasing rates of autism spectrum disorder (ASD) and younger age at diagnosis pose a challenge to preschool intervention systems. In Sweden, most young autistic children receive intervention service in community-based preschool programs, but no tool is yet available to assess the quality of the preschool learning environment. This study adapted the Autism Program Environment Rating Scale Preschool/Elementary to Swedish community context (APERS-P-SE). Following translation and a multistep modification process, independent experts rated the content validity of the adaptation. Findings indicate high cross-cultural validity of the adapted APERS-P-SE. The cultural adaption process of the APERS-P-SE highlights similarities and differences between the American and Swedish preschool systems and their impact on early ASD intervention.

  • 83.
    Belina, Patrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Matematik är lätt! Eller?: En intervjustudie med speciallärare om hur de beskriver matematiksvårigheter.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

  • 84.
    Bell, Charlotta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bemött eller bedömd?: Föräldrars upplevelser av mötet med skolan när barnet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever ofta ett föräldraskap till bredden fyllt av utmaningar och prövningar. Skolans syn på barnet och dess svårigheter blir mycket betydelsefull för dessa familjer. Skolmiljön och vikten av de pedagogiska metoderna förbises ibland helt, istället förklaras problemen med egenskaper hos barnet eller situationen i hemmet. Hur skolan bemöter dessa familjer kan bli avgörande då dessa föräldrar ofta är mer beroende av samarbete än andra familjer. I sin förlängning kan detta få stora konsekvenser för barnets framtid och livskvalité. Empati, kunskap och samarbete är i detta sammanhang nyckelbegrepp.

    Jag har samtalat med två mammor som har barn med svårigheter inom autismspektrat. De har låtit mig ta del av deras tankar och erfarenheter i mötet med skolan. Frustrationen de känner när ingen lyssnar är uppenbar i deras berättelser. De upplever att de inte blir bekräftade som kompetenta föräldrar. Ljusglimtar är de pedagoger som visar respekt och förståelse för deras utmaningar. I berättelserna blir det tydligt att skolan alltför sällan använder föräldrarnas erfarenheter när det uppstår svårigheter runt barnet. Föräldrarna upplever att skolan har tolkningsföreträde och föräldrarna betraktas ofta som besvärliga när de kommer med egna idéer och förslag.

    Med kunskap om barnets funktionsnedsättning samt en vilja hos pedagogen att se föräldern som en tillgång, en expert på sitt barn, möjliggörs ett äkta möte mellan två likvärdiga parter. Detta möte kännetecknas av nyfikenhet och respekt för varandras verkligheter.

  • 85.
    Bellman, Angelica
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lundqvist, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers anmälningsplikt: - att anmäla barn som far illa2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Abstract

    In 1998 the Swedish legislation was sharpened, and active educationalists were legally bound to report any suspicion of child maltreatment. Nevertheless, there are a number of unrecorded cases of maltreated children, and research reveals that less than half of these children are reported to social services (Olsson, 2001). The purpose of the present study was to illustrate the problems with the mandatory reports in schools, as well as to study how educationalists proceed when they suspect that a child is maltreated. The method consisted of semi-structured interviews with five educationalists. The results revealed complex problems regarding educationalists mandatory reports. The procedures and routines varied and seem to be dependent on the educationalists, schools, and situations. The results also exposed the lack of official support in form of policy procedure manuals. Conclusion was that educationalists defined maltreated children in different ways, and in addition educationalists were not aware of the full significance of the mandatory reporting, even though they were aware of that they had a duty to report.

  • 86.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Snell, Emilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Likvärdighet i motvind: Framgångsfaktorer för utveckling i bortvalda skolor2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik.

    Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

  • 87.
    Berchtold, Gunnel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bringerud, Anneli
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samspelet mellan pedagog och barn vid lunchbordet på förskolan: En observationsstudie kring samspel och kommunikation2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:

    • I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?

    • Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?

    • Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?

    • I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?

    I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 – 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera. Resultatet visade att de förskollärare som vi har observerat samspelar och kommunicerar på olika sätt med olika barn. Pedagogen har stor makt att styra över vilken typ av samspel och samtalskultur som råder vid lunchbordet. Det är framför allt pedagogernas förhållningssätt och barnen som avgör hur samspelet och kommunikationen formas.

  • 88.
    Berg Arbro, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tysta och passiva elever: Vad gör skolan?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Ett av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem. Den tredje eleven ville inte ta emot hjälp av annan lärare, men var däremot öppen för samtal med kuratorn. Förutom sin tystnad och passivitet i klassrummet hade eleverna knappast något annat gemensamt.

    Vissa extra anpassningar för eleverna genomfördes av deras lärare i klassrummet. Elevhälsogruppernas åtgärder bestod av enskild undervisning två timmar i veckan samt erbjudande om psykologutredning. En av de tre eleverna kunde utredas och lärarna samt elevhälsopersonalen upplevde en positiv förändring hos den eleven, som började delta i skolundervisningen efter rekommenderad medicinering.

     

  • 89.
    Berg, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Behovet av rehabiliteringsinsatser - Upplevelser av läs- och skrivsituationer i vardagen hos personer med våt AMD som Lucentisbeghandlas:  2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 90.
    Bergholtz, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Trivsel, Trygghet och Tydlighet: Hur flickor med Aspergers syndrom ser på sin skolsituation och sitt egna lärande2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ”Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?” För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom. De intervjuade är mellan 16 och 19 år och går på två olika gymnasieprogram specialanpassade för Aspergers syndrom. Det som kommit fram under intervjuerna är att diagnosen är en dörröppnare, då den genererar hjälp och stöd som de tidigare inte fått tillgång till. En annan sak eleverna talat om är att lärande måste upplevas som meningsfullt. Det är viktigt med ett välfungerande socialt sammanhang på skolan för att dessa elever ska kunna lära sig. Det är dessutom viktigt att miljö och organisation är anpassad till vad dessa individer behöver. Lektionerna ska vara strukturerade och lugna. Det är extra viktigt att lektionerna är tysta då alla beskrivit ljudperceptionssvårigheter. Detta innebär att deras inlärning försvåras i miljöer där det är mycket ljud.

  • 91.
    Bergklint, Fia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kommunikation ur ett lärandeperspektiv: Studier genomförda i tre klasser i särskolan och grundskolan.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 92.
    Berglund, Elisabet
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Gonzalez Zetterblom, Alma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Utveckling av läsförståelse genom ömsesidig undervisning: En aktiv bedömning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

  • 93. Berglund, Ingrid
    et al.
    Höjlund, Gunilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Kristmansson, Per
    Paul, Enni
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Gymnasial lärlingsutbildning ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv - med utgångspunkt i försöksverksamheten 2008-20142017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport grundar sig på tre uppföljningsstudier av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning som genomfördes på uppdrag av Skolverket med en tagning av elever under de tre läsåren 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011. Lärlingsförsöket avslutades läsåret 2011/2012 i och med införandet av gymnasiereformen Gy2011. Då blev lärlingsutbildning en utbildningsform inom de reguljära gymnasiala yrkesprogrammen. Även om försöksverksamheten hade avslutats gick de elever som var antagna läsåret 2010/11 fortsatt kvar inom försöket fram till och med vårterminen 2013.

  • 94.
    Bergman Åkerman, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Särskild begåvning - särskilt bemötande?: Föräldrars erfarenhet av skolans bemötande av särskilt begåvade barn2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

  • 95.
    Bergsten, Annelie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Purwin Gustavsson, Katarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Stöttande skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Bergvall, Ida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Matematikängslan ur elevens perspektiv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.

     

    Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.

     

    Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.

     

    De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.

     

    Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.

  • 97.
    Berlin, Mariana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Differentiering och inkludering - En studie grundad på dokument och intervjuer på Åland2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor.

    Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga. 

  • 98.
    Berner, Amanda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ska man sätta punkt för delaktigheten?: En studie om punktskriftens betydelse för fyra gravt synskadades delaktighet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn på punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att få fatt i deltagarnas berättelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet är ett mycket komplext fenomen som är situationsbunden och påverkas av personliga och miljömässiga faktorer. Tillgänglighet, normalitet och autonomi är genomgående teman i studien. Studien visar också att punktskriften har betydelse för att kunna delta i det samhälle som finns idag, för att exempelvis kunna studera, arbeta, ta del av information och nyheter. Punktskriften behövs också för att gravt synskadade personer ska kunna vara och själva uppleva sig som delaktiga.

  • 99.
    Bernövall, Jeanette
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Björklund, Lisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Speciallärare i matematik: Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 100.
    Bernövall, Jeanette
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Björklund, Lisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Speciallärare i matematik: Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att studera några speciallärares upplevelser av sitt uppdrag och hur de uppfattade sina möjligheter att arbeta i enlighet med vad som beskrivs i examensordningen. Vi riktade oss till speciallärare med specialisering matematikutveckling. Särskilt fokus låg på samarbete och samverkan mellan specialundervisning och ordinarie undervisning. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats då vi ville få syn på variationen i individers uppfattningar. Som metod valde vi semistrukturerade intervjuer med speciallärarna. De sex speciallärarna som vi intervjuade hade tagit sin examen under 2014 och 2015. Resultatet analyserades utifrån ett relationellt perspektiv. Speciallärarnas uppfattningar om vad som ska ingå i speciallärarrollen varierar. Arbetsuppgifterna som våra respondenter beskriver att de har är också skiftande. Det som framhålls som en speciallärares speciella yrkeskunskap är ofta relaterat till den enskilda eleven. Respondenterna ger olika bilder av försök till inkludering och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken och stödet ges både individuellt och inom klassens ram. De är tusenkonstnärer i sina roller och har fler uppgifter inom kompetensområden som inte tillhör matematiken. Vår analys av resultaten visar att det finns ett glapp mellan den pedagogiska praktiken och den formella kompetensen. Detta glapp riskerar att skapa dilemman. I den pedagogiska verkligheten är specialläraren en som tar hand om besvärliga elever. För att skapa delaktighet krävs hållbara och utvecklingsbara strategier som med en pedagogisk taktfullhet, flexibilitet och en genomtänkt kombination av specialundervisning och ordinarie undervisning ger förutsättningar för lärande och utveckling för alla elever (Magne, 1998; Gerrbo, 2012; Ljungblad, 2016). I planering med ledning och arbetslag behöver speciallärarens kompetens användas för att skapa sådana förutsättningar. Glappet riskerar annars att förstärkas, då avståndet mellan de politiska besluten och verksamhetens förutsättningar är för stort. Det behövs ett förändrat syn- och förhållningssätt där hjälplärarrollen fasas ut och speciallärarens uppdrag blir en pedagogisk förstärkningsresurs på individ, grupp och organisationsnivå i samspel.

1234567 51 - 100 av 790
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf