Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities2020Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Internet use is an integral part of everyday life in contemporary society, especially among young people. It is used to perform activities in everyday life by an increasing proportion of the population. However, knowledge about access to and use of the internet by adolescents and young adults with intellectual disabilities (ID) is scarce. More knowledge is needed about digital competencies and digital participation in their everyday lives.

    Aim: The overall aim of this thesis was to explore and describe internet access and use, and digital participation in everyday life among adolescents and young adults with intellectual disabilities.

    Designs and Methods: The thesis is based on results from three studies. In study I, the focus was on access to and use of the internet in the everyday settings of school/work, at home or during free time. Data was collected through observations, conversations, and follow-up interviews with 15 participants with ID, aged 13–24 years. The data was analysed using qualitative content analysis. In studies II and III, the design was cross-sectional and comparative, using national surveys on media and internet use from the Swedish Media Council, from which comparative data from reference groups could be gained. In study II, the national survey of adolescents on internet access and use was cognitively adapted for adolescents with intellectual disabilities, aged 13–20 years, in several steps. This made it accessible to a total selection of pupils from all the special schools in four diverse municipalities in two different regions of Sweden. In study III, the national survey of parents about opportunities and risks of internet use by their adolescents was used. The surveys were sent to a sample of n=318 adolescents with ID and their caregivers/parents. The responses were higher for the adolescents (n=114) than for the parents (n=99), and the response rate of the adolescents with ID was equivalent as that of the reference group, at 36% and 38% respectively. In study II, chi-square tests were used and, when necessary, Fisher’s exact test to analyse the data. In study III, analyses were carried out using Fisher’s exact test and logistic regression to control for confounding factors.

    Results: This thesis show that access to internet-enabled devices is lower for adolescents with ID than for the general population, except for tablets (study II). All internet activities, except playing games, are performed by fewer adolescents with ID compared to the reference group (study II) and the time spent on the internet activities is less (study III). Both environmental challenges and personal abilities present difficulties in internet access and use (study I) and affect digital participation for adolescents and young adults with ID. Furthermore, a significantly higher proportion of parents of adolescents with ID perceive opportunities associated with internet use and playing games, and a lower proportion perceive risks with negative consequences, or have concerns about online risks, compared with the reference group (study III). Significantly more parents of adolescents with ID state that their adolescent never uses smartphones or social media compared with the reference group. Strategies used to handle the digital environment and take part in internet activities were found and described, such as getting support from others, reducing the number of internet-enabled devices used and personalising them. Gaining access to internet content and performing internet activities was facilitated by picture-, word- and voice-based strategies, which were used by adolescents and young adults with both mild and moderate ID (study I).

    Conclusions: The conclusions are that the results show a lag in internet access and use and in digital participation by adolescents and young adults with ID. Adolescents and young adults with ID were accessing and using the internet in similar ways to the reference group, but to a lesser extent. The impact of the participants’ environment, together with their lack of certain abilities, make the development of digital competencies difficult for them. The result that parents of adolescents with ID perceive more opportunities and fewer risks associated with the internet provides new knowledge to support positive risk-taking in internet use and enable digital participation by adolescents and young adults with ID. Support can be developed in collaboration between the adolescent/young adult, their parents and teachers, and staff in community-based services and should involve physical, social and digital environmental adaptations. These can enable the development of digital competencies and minimise the lag in digital participation in everyday life, which is needed for participation in today’s digitalised society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
    Download (pdf)
    errata
  • 52.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Special Education, Stockholm University, Sweden .
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.2020Inngår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, nr 1, s. 89-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities at home and school2016Inngår i: Abstract book: International Conference on Cerebral Palsy and other Childhood-onset Disabilities Stockholm 1–4 June 2016, 2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Today everyday life depends on having access to, understand and use internet inorder to participate and take part in societal resources. This understanding can be complex forpersons with intellectual disabilities (ID) due to their cognitive impairments. It is even statedthat internet-use can be yet another part of daily life activities they are excluded from. Internet-use is claimed to involve risks, but also benefits for persons with ID, but there is a shortage inempirical studies with the target group ́s own opinion regarding this. Broader knowledge isacquired of internet-use in everyday life for adolescents with ID, as a precondition toparticipation. 

    Aim: This study aims to explore and describe internet-use and doing internet activities at homeand at school among adolescents with mild and moderate intellectual disabilities. Method: The study has a qualitative inductive design using observations and interviews in thetwo settings; at home and at school. Participants are six adolescents with mild and moderate ID,from special schools in the middle-region of Sweden, between the ages 13-20, that use internetto some extent. Data was collected at 2 occasions/participant for about 2hours/participant/setting. The analysis was done using a qualitative content analysis.

    Result: Preliminary results show that adolescents with mild and moderate ID use internet both athome and in school, to a greater extent than was expected, but the doings of internet-activitiesvaries in the different settings. Both facilitating and hindering aspects are described by theparticipants. Pictures on the internet seem to be of support when using and navigating theinternet.

    Conclusion: Deeper knowledge regarding internet-use from the target groups own perspectivehas been gained. The results can be used in the different occupational settings and in furtherresearch to survey internet use and participation in internet-activities

  • 54.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    How can an entrepreneurial mind-set be encouraged among occupational therapy students? An example from Linköping University, Sweden.2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction

    The structures of social and health care are changing, and public health related problems in Western Europe are increasing, such as an increased elderly population, obesity and mental health problems in young people. In order to meet the need of the clients in occupational therapy practice we have to look into new ways to approach the changing times. A way to support the students’ preparedness for action in the field is to encourage the use of an entrepreneurial mindset through different learning methods. An entrepreneurial mindset is defined as “a way to see the possibilities and make something out of them”.

    Objectives

    To describe learning methods to raise awareness and promote an entrepreneurialmind-set among OT students and teachers.Description/ReportThe learning methods for the students varies from working with a specific design problem in groups, discussing literature about entrepreneurship in seminars and get supervision from Innovation office. To enhance the teachers awareness about entrepreneurial mind-set workshops about how to find new non-traditional fieldwork placements in a creative way was conducted.

    Results/Discussion

    Our experiences of how the entrepreneurial mind-set can be encouraged are that entrepreneurship can be looked upon in different ways and should be seen close to the reality that one work in. Follow-up from workshops with teachersas well evaluations from the students about the entrepreneurial mind set will be presented. Primary results show that students feel more prepared for a new and creative way of thinking and that teachers have more entrepreneurial mind-set than they think in the beginning.

    Conclusion

    An increased entrepreneurial mindset can be learned/trained and used as a way of dealing with the future challengesin the health care sector for occupational therapists.

  • 55.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hur kan ett entreprenöriellt förhållningssätt främjas hos studenter på arbetsterapeutprogrammet?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Strukturerna för den offentliga sektorn och hälso- och sjukvården förändras ständigt, och folkhälsorelaterade problem ökar. Exempel på detta är en ökad andel äldre i befolkningen, eller fetma och psykisk ohälsa hos unga människor. För att möta dessa förändringar och behoven hos klienter i arbetsterapeutisk verksamhet måste nya förhållningssätt användas. Ett sätt att under utbildningen utveckla studenters handlingsberedskap inför framtida insatser kan vara att medvetandegöra och främja ett entreprenöriellt förhållningssättgenom olika lärmoment. Entreprenöriellt förhållningssätt definieras som"ett sätt att se möjligheterna och göra något av dem".

    Syfte: Syftet är att beskriva och utvärdera lärmoment för att främja entreprenöriellt förhållningssätt hos studenter på Arbetsterapeutprogrammet.

    Metod: Två huvudsakliga lärmoment användes för studenterna, och uppföljande utvärderingar genomfördes via enkät med öppna och slutna frågor. Utöver detta anordnades workshop för lärare, som följdes av utvärdering.

    Resultat/preliminärt resultat: Lärmomenten för studenter innebar att arbeta i projektform i gruppmed ett aktivitetsproblem för en specifik målgrupp utifrån Design för alla under handledning. Uppföljande seminarium utifrån specifik litteratur genomfördes. Studenternas utvärdering visar vikten av att ha lärmoment om design och entreprenörskap i utbildningen. Många studenteruppgav att de kunde använda denna kunskap i arbetsterapeutisk verksamhet. Workshop genomfördes med lärare där begrepp inom entreprenörskap diskuterades och kreativa sätt att utveckla lärmoment för studenter inom detta lyftes. I utvärderingen uppgav merparten av lärarna entreprenöriellt förhållningssätt som viktigt inom utbildningen.

    Slutsats: Vikten av lärares förståelse för entreprenöriellt förhållningssätt identifierades. Entreprenöriellt förhållningssätt kan främjas genom att kombinera fler lärmoment för studenter. Genom detta kan studenter utveckla handlingsberedskap gällande utmaningar i ett föränderligt samhälle.

  • 56.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medvetna relationer skapar bra interventioner2012Inngår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 3, s. 32-33Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IRM är utvecklad av professor Renée Taylor, som är doktor i klinisk psykologi och professor i arbetsterapi vid University of Illinois i Chicago. Modellen beskrivs i hennes bok från 2008 The Intentional Relationship – Occupational Therapy and Use of Self. Syftet med modellen är att erbjuda en specifik begreppsapparat för ett medvetet användande av sig själv som arbetsterapeut och den behandlar händelser som förekommer i relationer mellan personer i en interventionsprocess. Dessa händelser påverkar såväl aktivitetsengagemang som utfall av intervention.

  • 57.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    A comparartive study on internet usage in adolescents with intellectual disabilities and a reference group in Sweden2019Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, JIDR: Future4All; Comparative Policy and Practice, John Wiley & Sons, 2019, Vol. 63, s. 710-726, artikkel-id 7Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities in Sweden2018Inngår i: 18th International WFOT18 Congress on Occupational Therapy Connected in Diversity, Positioned for Impact, Cape Town, South Africa, 21-25 May 2018, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Internet is an integral part of everyday life today. In Sweden 98% of adolescents are reported using internet. However, adolescents with intellectual disabilities are often excluded in national surveys, since questions are not adapted for the target group. Statistics remain therefore limited regarding internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Objectives: To investigate and describe internet-use among adolescents with intellectual disabilities through an adapted version of a nationwide survey in Sweden. Method: A cross-sectional study was conducted using an adapted version of a survey from the Swedish Media Council on media-use among adolescents. Cognitive adaptations were included and it was accessible through the web and in paper. The sample was drawn from three municipalities using a total-selection of pupils in secondary- and upper secondary special schools. 265 surveys were sent out and the response rate was approximately 32%. Data was analyzed through descriptive statistics. Results: The result gives demographic data on the participants and descriptive statistics on the access to devices for internet-connection. Further, data are provided on activities done in leisure time and whether internet is used or not, together with perceptions of doings on internet from the participants. Conclusion: Stepwise adaptations of the survey with different levels of cognitive support enabled the participation of adolescents with intellectual disabilities and the result gives increased knowledge of internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Finally, future comparative analysis are possible due to the national survey being used implying the voices of adolescents with intellectual disabilities being heard.

  • 59.
    Algurén, Beatrix
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering.
    Lundgren Nilsson, Åsa
    Sunnerhagen, Katharina
    Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering.
    Christensson, Lennart
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för självupplevd hälsa hos personer med stroke – en prospektiv uppföljningsstudie2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 60.
    Algurén, Beatrix
    et al.
    Institute for Health and Rehabilitation Sciences (IHRS), Unit for Biopsychosocial Health, Ludwig-Maximilians-University, Munich, Germany.
    Lundgren Nilsson, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Sunnerhagen, Katharina S.
    Functioning of patients with first-ever stroke six weeks after admission – a report from Sweden applying the International Classification of Functioning (ICF)2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 61.
    Aliaga A., Karen
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tre musikterapeuters syn på resilitenta förhållningssätt i traumabehandling2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Musikterapi vid psykotrauma är sparsamt utforskat i Sverige. De få resultat som finns tyder på att musikterapi vid psykotrauma kan vara en effektiv behandlingsform. Frågan om resiliens och dess betydelse vid behandling med musikterapi av psykotrauma är även det sparsamt utforskat. Syftet med föreliggande uppsats är därför att utforska hur tre musikterapeuter med erfarenhet av psykotraumabehandling, ser på resilienta förhållningssätt i patientbehandlingar. Forskningsfrågorna är: Hur uppfattar musikterapeuterna begreppet resiliens? På vilket sätt tänker musikterapeuterna att de kan bidra till resilienta förhållningssätt? Vilka musikterapeutiska metoder kan bidra till utvecklandet av resiliens? Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i form av ett övergripande tema: Resursorienterad musikterapi bidrar till resiliens vid behandling av psykotrauma uppbyggt av tre huvudkategorier som utgörs av en rad underkategorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till teoretiska utgångspunkter om resiliens och musikterapi vid behandling av psykotrauma samt dess betydelse för musikterapi, och idéer till framtida forskningsarbeten presenteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Aljassani, Zahra
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Viklund, Petra
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Utveckling av handfunktion och faktorer som korrelerar med handfunktion hos barn med cerebral pares2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 63.
    Alkass, Petra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fritidsaktiviteter som främjar delaktighet i vardagen för barn och ungdomar med Cerebral Pares: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en neurologisk sjukdom som drabbar den omogna hjärnan tidigt i livet. Denna typ av skada påverkar i stort individens delaktighet i aktivitet. Detta kan leda till ett begränsat liv. Delaktighet är en viktig faktor för att bibehålla en god hälsa. Det handlar om att kunna delta, ingå, och involveras i olika livssituationer. Syftet är att sammanställa befintlig forskning avseende delaktighet i fritidsaktivitet och upplevelsen av delaktighet hos barn med Cerbral Pares. Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite, publicerade mellan år 2006-2016 och deras resultat sammanställdes i huvudrubriker. Resultat: Deltagarna som deltog i fritidsaktiviteter upplevde en stor glädje till sin aktivitet och föredrar att involvera sig i informella aktiviteter. Diskussion: Deltagarna fick en positiv inställning till att delta i fritidsaktiviteter som utmynnar motivation och intresse men det är lågt forskat inom detta område vilket gör resultatet svårt att generalisera.

  • 64.
    Alkhal Nurmisto, Carita
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Bergström, Äsa
    Arbetsterapeutens roll inom  psykiatrin: En systematisk litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 65.
    Alkrad, Ahmad
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt på handfunktionen hos personer med reumatoid artrit: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt på handfunktionen hos personer med reumatoid artrit - En litteraturstudie
  • 66.
    Allanson, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Olsson, Jonna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Allansson, Frida
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Marie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Kartläggning över om och hur arbetsterapeuter använder rehabiliteringsplaner inom Örebro Läns Landsting.:  2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Kartläggning över om och hur arbetsterapeuter använder rehabiliteringsplaner inom Örebro Läns Landsting.
  • 68.
    Allerstrand, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Upplevelser och erfarenheter av arbetsterapeutisk gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor med lindrig kognitiv funktionsnedsättning upplever ofta svårigheter i vardagliga aktiviteter. De kan ha problem med minne, uppmärksamhet och problemlösning. Trots att de utför sina dagliga aktiviteter oberoende av stöd gör de fler misstag och tar längre tid på sig. En psykiatrisk öppenvårdsmottagning i norra Sverige startade 2014 en arbetsterapeutisk gruppbehandling för klienter med milda kognitiva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. I behandlingen får deltagarna möjlighet att identifiera och prioritera aktivitetsproblem. Syftet med studien var att belysa klienters upplevelser och erfarenheter av arbetsterapeutisk gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård. För att svara på syftet valdes en kvalitativ ansats med metoden innehållsanalys. Tidigare deltagare som hade fullgjort sin behandling och hade uppsatta mål under behandlingen identifierades via den psykiatriska öppenvårdsenheten. Analysen utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer och resulterade i totalt fem underkategorier och två huvudkategorier. Första huvudkategorin ”en vilja till förändring genom gruppbehandlingsprocessen” handlar om upplevelsen om de sociala fördelarna av att delta i en grupp och vad som krävs för att skapa en hållbar rutin. Andra huvudkategorin ”strukturlös gruppbehandling” handlar om upplevelsen av bristande struktur och oorganiserade grupptillfällen. Slutsatsen är att deltagarna upplevde positiva fördelar med att delta i gruppbehandling och att utbytet sinsemellan i gruppen bidrog till att komma till rätta med deltagarnas aktivitetsbegränsningar. Deltagarna beskrev att den sociala träningen som grupptillfällena erbjöd var värdefull och atmosfären i gruppen var stöttande. Upplevelsen av ostrukturerade grupptillfällen och hög frånvaro bland gruppdeltagarna beskrevs öka det kaos som deltagarna önskade kontrollera.

  • 69.
    Alm, Tina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Franzén, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Arbetssökandes upplevelser av utredningsperioden på Arbetsförmedlingen Rehabilitering2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Work has a great influence on most of individuals in society. It influences both identity as well as the structure of the day. Unemployed people are often affected in a negative way through economic and psychological problems. In order to help people with reduced work capacity back to the labour market and decrease unemployment, the Labour Market Board works with vocational rehabilitation. The aim of this study is to investigate experiences of vocational rehabilitation within the Labour Market Board among unemployed people. A qualitative method was used by which interviews were made with 11 unemployed persons who participated in an investigation as a part of vocational rehabilitation within the Labour Market Board. The result shows both positive and negative experiences of the investigation period. The identified experiences were sorted into code groups: Support, Insight, Confidence in the investigation and result, Belief in the future, Motivation, and Participation. Both the actions of the personnel and the presence of the group members influenced the experiences. The support given by the personnel and how it is experienced is of great importance for the future of the unemployed. When the investigation was pursued during a short period of time, there was a lack of confidence in the investigation and result. A suggestions for future studies is to design a questionnaire that can be used in a larger study including a large number of individuals who are participating in vocational rehabilitation within the Labour Market Board.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Almberg, Maria
    et al.
    Mobility Centre Gothenburg, Sweden.
    Selander, Helena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF. Mobility Centre Gothenburg, Sweden; University of Gothenburg, Sweden.
    Falkmer, Marita
    Curtin University, Australia; Jönköping University, Sweden.
    Vaz, Sharmila
    Curtin University, Australia.
    Ciccarelli, Marina
    Curtin University, Australia.
    Falkmer, Torbjörn
    Curtin University, Australia; Linköping University, Sweden.
    Experiences of facilitators or barriers in driving education from learner and novice drivers with ADHD or ASD and their driving instructors2015Inngår i: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, nr 2, s. 59-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Little is known about whether individuals with autism spectrum disorder (ASD) or attention deficit hyperactive disorder (ADHD) experience any specific facilitators or barriers to driving education.

    Objective: To explore the facilitators or barriers to driving education experienced by individuals with ASD or ADHD who obtained a learner’s permit, from the perspective of the learner drivers and their driving instructors.

    Methods: Data were collected from 33 participants with ASD or ADHD, and nine of their driving instructors.

    Results: Participants with ASD required twice as many driving lessons and more on-road tests than those with ADHD. Participants with ADHD repeated the written tests more than those with ASD. Driving license theory was more challenging for individuals with ADHD, whilst individuals with ASD found translating theory into practice and adjusting to “unfamiliar” driving situations to be the greatest challenges. Conclusion: Obtaining a driving license was associated with stressful training experience

  • 71.
    Almberg, Maria
    et al.
    Mobility Centre Gothenburg, Sweden.
    Selander, Helena
    Mobility Centre Gothenburg, Sweden.
    Falkmer, Marita
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. School of Occupational Therapy and Social Work, Faculty of Health Sciences, Curtin University, Perth, Australia.
    Vaz, Sharmila
    School of Occupational Therapy and Social Work, Faculty of Health Sciences, Curtin University, Perth, Australia.
    Ciccarelli, Marina
    School of Occupational Therapy and Social Work, Faculty of Health Sciences, Curtin University, Perth, Australia.
    Falkmer, Torbjörn
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. School of Occupational Therapy and Social Work, Faculty of Health Sciences, Curtin University, Perth, Australia.
    Experiences of facilitators or barriers in driving education from learner and novice drivers with ADHD or ASD and their driving instructors2017Inngår i: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, nr 2, s. 59-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Little is known about whether individuals with autism spectrum disorder (ASD) or attention deficit hyperactive disorder (ADHD) experience any specific facilitators or barriers to driving education.

    Objective: To explore the facilitators or barriers to driving education experienced by individuals with ASD or ADHD who obtained a learner’s permit, from the perspective of the learner drivers and their driving instructors.

    Methods: Data were collected from 33 participants with ASD or ADHD, and nine of their driving instructors.

    Results: Participants with ASD required twice as many driving lessons and more on-road tests than those with ADHD. Participants with ADHD repeated the written tests more than those with ASD. Driving license theory was more challenging for individuals with ADHD, whilst individuals with ASD found translating theory into practice and adjusting to “unfamiliar” driving situations to be the greatest challenges.

    Conclusion: Obtaining a driving license was associated with stressful training experience.

  • 72.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    National Board of Health and Welfare, Stockholm, Sweden; Jönköping University, Jönköping Academy, Sweden.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    KVÅ och ICHI med fokus på arbetsterapi2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund/Syfte*

    Inom WHO pågår ett utvecklingsarbete av en ny klassifikation av åtgärder ”International Classification of Health Interventions” (ICHI), som kompletterar ICF och ICD. WHO har pågående tester av ICHI. Socialstyrelsen och nordiska klassifikationscentret har genomfört ett antal tester bland annat omfattande arbetsterapiåtgärder inom psykiatrin. Åtgärder dokumenteras med Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inom hälso- och sjukvård i Sverige.

    Syfte var att mappa ett antal KVÅ-åtgärder som tillämpas inom psykiatrisk arbetsterapi till ICHI.

    Metod/Tillvägagångssätt*

    En lista med åtgärder inom psykiatri, som används av arbetsterapeuter från sex olika sjukhus i Sverige mappades till ICHI 2018. Mappningsregler för ICHI användes där grad av samstämmighet värderas. Även kardinalitet dvs. hur många ICHI-interventioner användes för att beskriva KVÅ-åtgärden. Resultatet bearbetades med deskriptiv statistik.

    Resultat/Preliminärt resultat*

    Totalt mappades 136 KVÅ-åtgärder (27 undersökande, 98 behandlande och 11 administrativa). Kardinaliteten mellan KVÅ och ICHI varierade från 1:0 till 1:28. Nio procent av KVÅ-åtgärderna kunde inte mappas till ICHI (1:0). I 37 procent var förhållandet 1:1, dvs en KVÅ-åtgärd mappades till en ICHI-intervention. I 34 procent var förhållandet 1:2 eller 1:3 och i 17 procent mellan 1:4-1:9. Fyra KVÅ-åtgärder hade förhållandet 1:14, 1:25 och 1:28. Grad av samstämmighet mellan KVÅ-åtgärd och ICHI-intervention visade att 14 procent överensstämde exakt. 67 procent av KVÅ-åtgärderna var bredare dvs. mindre specifika än ICHI-interventionerna och 18 procent av KVÅ-åtgärderna var mer specifika än ICHI-intervention.

    Slutsats/Praktisk tillämpning*

    ICHI har fler specifika interventioner för att dokumentera arbetsterapeuters åtgärder inom psykiatrisk verksamhet än KVÅ. Att börja tillämpa ICHI inom svenska psykiatrisk arbetsterapiverksamhet skulle öka kvalitén på dokumentationen.

  • 73.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    Jönköpings Högskola, Socialstyrelsen.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Mapping Swedish mental health interventions to ICHI: occupational therapy perspective2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Almgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Olsson, Jenny
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Aktivitetsbalans hos gymnasieungdomar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Almqvist, Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Granlund, Mats
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Participation in school environment of children and youth with disabilities: A person-oriented approach2005Inngår i: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, Vol. 46, nr 3, s. 305-314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated patterns of interrelated positive subject and environmental factors related to participation in school activities of pupils with different kinds of disabilities. Questionnaires concerning participation were collected from 472 pupils with disabilities and their teachers, parents and special education consultants. A person-oriented approach with the aim to identify patterns of variables related to a high degree of participation of pupils with disabilities was used. Cluster-groups were formed based on scores for individual subjects on factors identified as important for participation. Groups with a high degree of participation were characterized by high scores in autonomy and perceived interaction with peers and teachers and an internal locus of control. Type and degree of disability did not predict cluster group membership. A conclusion is that the outcome participation is better predicted by patterns of interrelated positive subject and environmental factors than by type of disability or any other single factor. 

  • 76.
    Almqvist, Pontus
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Jansson, Karl
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevd aktivitetsbalans hos manliga undersköterskor och vårdbiträden inom vård och omsorg2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och beskriva manliga undersköterskor och vårdbiträdens upplevelse av aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på individers levda erfarenheter och tankar. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt ingick tio deltagare i studien varav åtta undersköterskor och två vårdbiträden. Analysen resulterade i tre kategorier: Pandemins påverkan på aktivitet, Skiftarbetet sätter ramarna och Krav och egna val av aktiviteter. Resultatet visade att deltagarna över lag upplever en god aktivitetsbalans som kopplas till tillfredsställelsen av de aktiviteter som ingår i deras aktivitetsrepertoar samtidigt som de upplever sig ha tid till att genomföra dessa aktiviteter. Det som har påverkat deltagarnas aktivitetsbalans negativt har varit brist på tid för återhämtning mellan arbetspass i och med varierande arbetsschema samt den pandemin som pågick under studiens gång som lett till en förändring i aktivitetsmönstret. Författarna anser att mer forskning av mäns aktivitetsbalans utanför arbetet, med fokus på familjeliv och kravfyllda aktiviteter utanför arbetet behövs för att få en bättre bild av männens aktivitetsbalans. Författarna anser att kunskapen från denna studie kan vara till gagn för arbetsterapeuter som möter denna målgrupp för att förebygga ohälsa. Resultatet kan även vara till nytta för arbetstagare och arbetsgivare inom vården, politiker eller andra beslutsfattare för att få en bild av olika faktorers inverkan på aktivitetsbalans och hälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Almén, Izabell
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Rydin, Karin
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Äldres upplevelse av delaktighet under Coronapandemin: En kvalitativ intervjustudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet under Coronapandemin. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Dataanalysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att äldre personer upplevde en förändring i hur deras vardagsliv såg ut, med mer händelselösa dagar då aktiviteter ställdes in, samt att de inte fick möjlighet att träffa vänner och familj i samma utsträckning som tidigare. Likaså upplevde de att de hade blivit placerade i en “gammal och skör” grupp som de inte kan identifiera sig med. Däremot hade de på många sätt kunnat anpassa sin vardag genom att bland annat utföra aktiviteter utomhus, samt använda sig av digital teknik och telefon i större utsträckning än tidigare. Slutsatsen var att äldres upplevelse av delaktighet har främst påverkats negativt av Coronapandemin, då bortfallet av aktiviteter och möjlighet att träffa vänner och familj har lett till en minskad livskvalitet. Trots att många har kunnat anpassa sina aktiviteter finns en stor längtan tillbaka till livet så som det var innan Coronapandemin.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Alnervik, Anitha
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Linddahl, Iréne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Sätt värde på arbetsterapi: En studiecirkel i evidensbasering av arbetsterapi2006Annet (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Alnervik, Anitha
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Linddahl, Iréne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Value of occupational therapy - about evidence-based occupational therapy2011Annet (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Al-Samraye, Ali
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för barn med autismspektrumtillstånd och dess effekter.: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST. 

    Fulltekst (pdf)
    ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER FÖR BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND OCH DESS EFFEKTER
  • 81.
    Altundal, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

    Fulltekst (pdf)
    Sara Altundal-Examensarbete
  • 82.
    Alvlilja, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Bildterapigrupper inom primärvården: - Vad ger en utvärdering av deltagares erfarenheter av interventionen för svar?2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014. 

     

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården. 

    Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi. 

    Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi. 

    Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Amer, Ahmed
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. University Health Care Research Centre.
    Alomari, Mahmoud A.
    Division of Physical Therapy, Department of Rehabilitation Sciences, Jordan University of Science and Technology, Irbid, Jordan.
    Jarl, Gustav
    Region Örebro län. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. University Health Care Research Centre; Department of Prosthetics and Orthotics.
    Ajarmeh, Majd M.
    Department of Occupational Therapy, Al Bashir Hospital, Amman, Jordan.
    Migdadi, Fathi
    Department of Language and Linguistics, Jordan University of Science and Technology, Irbid, Jordan.
    Eliasson, Ann-Christin
    Paediatric Neurology, Department of Women’s and Children’s Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Hermansson, Liselotte
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. University Health Care Research Centre; Department of Prosthetics and Orthotics.
    Cross-cultural adaptation and reliability of the Arabic version of Children's Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ)2022Inngår i: Hong Kong Journal of Occupational Therapy, E-ISSN 1569-1861, Vol. 35, nr 1, s. 84-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Validated outcome measures are essential for assessment and treatment of children with disabilities. The Children's Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ) was developed and validated for use in Western countries for children with unilateral hand dysfunction. This study aimed to perform a cross-cultural adaptation and investigate reliability for the Arabic CHEQ.

    Methods: Translation and cross-cultural adaptation were performed in four phases: (i) forward-translation and reconciliation with feedback from parents and typically developing children from Jordan (n = 14); (ii) backward-translation and review; (iii) cognitive debriefing with parents and/or their children with unilateral hand dysfunction (n = 17); and (iv) review and proofreading. In the psychometric analyses, 161 children from Jordan (mean age [SD] 10y 8 m [5y 8 m]; 88 males) participated. Internal consistency was evaluated with Cronbach's alpha. Test-retest reliability was evaluated in 39 children with intraclass correlation coefficient (ICC) and weighted kappa (kappa).

    Results: Synonyms of four words were added to accommodate for different Arabic dialects. On average, 93% of children with unilateral hand dysfunction and their parents understood the CHEQ items. One response alternative, 'Get help', to the opening question was unclear for 70% of the respondents and need further explanation. Two items about using a knife and fork were difficult to comprehend and culturally irrelevant. High internal consistency was demonstrated (Cronbach's alphas 0.94- 0.97) and moderate to excellent ICC (0.77-0.93). For 18 individual items, kappa indicated poor to good agreement (kappa between 0.28 and 0.66).

    Conclusions: After the suggested minor adjustments, the Arabic CHEQ will be comprehensible, culturally relevant and reliable for assessing children with unilateral hand dysfunction in Jordan.

  • 84.
    Aminder, Bitte
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Gullstrand, Elina
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Den ergonomiska kunskapens tillämpning hos leg. arbetsterapeuter vid ett svenskt Universitetssjukhus2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 85.
    Amnesäter, Dahlia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Olovsson, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Transitionsprocessen: Upplevelser av att flytta hemifrån för unga vuxna med rörelsehinder2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att flytta hemifrån innebär både möjligheter och ansvar för sig själv och sitt boende. För unga vuxna med funktionsnedsättning kan detta bli en stor utmaning som, enligt olika studier, kräver stöd från olika håll. Övergången till vuxenlivet utmanar även individens förmåga att klara sig själv. Självständighet kan ses utifrån olika aspekter och påverkas av olika omständigheter. Kvalitativa intervjuer med fem unga vuxna genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att belysa upplevelser av transitionen till vuxenlivet för unga vuxna med rörelsehinder. Resultatet visar att intervjupersonernas transition till vuxenlivet innebar en omvälvande process, men att de ändå upplevde sig självständiga trots krånglig byråkrati och en mycket tidskrävande process. Upplevelsen av självständighet kan även kopplas till omgivningens attityder. Resultatet och tidigare forskning stämmer överrens i många avseenden, men visar samtidigt på avsaknad av svensk forskning inom området.

  • 86.
    Anaby, Dana
    et al.
    School of Physical and Occupational Therapy, McGill University, Montreal, Canada.
    Vrotsou, Katerina
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kroksmark, Ulla
    Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Göteburg, Sweden.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changes in participation patterns of youth with physical disabilities following the Pathways and Resources for Engagement and Participation intervention: A time-geography approach2020Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 5, s. 364-372Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The PREP (Pathways and Resources for Engagement and Participation), an innovative 12-week occupational therapy intervention that focuses on changing the environment, was found effective in improving the participation of youth in specific chosen community-based activities.

    Objective: To complement existing evidence, this study explored changes in overall participation patterns of youth with physical disabilities following the PREP intervention.

    Methods: Guided by time-geography approach, 13 youth aged 12–17 completed a 24-hr diary using the Aday app during one typical weekday and another day during the weekend, pre- and post-intervention. Data of 50 diaries were plotted and analyzed using the VISUALTimePAcTS program.

    Results: Following the PREP, youth were engaged in less digital media and more in study-related activities. Number of occurrences and time spent doing activities with friends were greater post-intervention, whereas time spent doing activities at home was quite similar, particularly during the weekdays. During the weekends, however, youth spent slightly less time at home.

    Conclusions and significance: Findings provide preliminary support for the effectiveness of the PREP, extending beyond the accomplishment of specific targeted activities towards a change in the overall daily patterns of youth. Such knowledge can redirect occupational therapists’ attention to environment-focused interventions involving real-life experiences.

  • 87.
    Anad, Tina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ungdomars upplevelser kring arbetslöshet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Arbetslösheten drabbar Sverige i stor omfattning och påverkar inte enbart samhället utan även individerna. Arbetsmarknaden är idag instabil och på grund av detta ökar arbetslösheten bland ungdomar årligen. Forskning visar att arbetslösheten påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syftet med föreliggande undersökning var att belysa ungdomars upplevelser av sin situation som arbetslös med fokus på vilka faktorer de upplever blir mest påverkade. Studien har en kvalitativ ansats och fem arbetslösa ungdomar mellan 18 – 26 år som varit arbetslösa mer än 3 månader intervjuades. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och grupperades till fem huvudkategorier, som utgör resultatdelarna. Resultatet visade att ungdomarna saknar struktur i vardagen och att upprätthålla meningsfulla aktiviteter är svårt främst på grund av deras bristande självförtroende och dåliga ekonomi. De upplevde frustration och stress över att inte få en anställning och deras sociala liv påverkas negativt. Fortsatt forskning behövs för att få mer underlag om ungdomars upplevelser och tankar kring arbetslösheten.

     

    Sökord: arbetslöshet, arbete, unga vuxna, hälsa, rutiner, ekonomi, självförtroende.

  • 88.
    Ander Ljung, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hjälmsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Motivations innebörd och inverkan: En litteraturstudie om psykosociala faktorer inom idrottsrehabilitering2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idrott är både en vanlig fritidssysselsättning och en vanlig orsak till skador. Tidigare forskning har främst studerat idrottsrehabilitering ur ett biomekaniskt perspektiv men på senare år har psykosociala aspekter studerats allt mer. Syftet med denna studie var att beskriva hur motivation påverkar och uttrycks vid rehabilitering av idrottsskador, genom en litteraturstudie med den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation som teoretisk utgångpunkt. Resultatet baserades på analys av nio kvalitativa artiklar. En av artiklarna hade även en kvantitativ del som exkluderades från denna studie. I resultatet framkom två huvudteman; ’intrapersonella faktorer’ och ’interpersonella faktorer’, med totalt sju underkategorier. I ’intrapersonella faktorer’ framkom att självförtroende, värderingar och intresse var faktorer som hade samband med motivation. Under ’interpersonella faktorer’ framgick det att även omgivningen spelade en betydande roll i relation till motivation och idrottsrehabilitering. Merparten av de faktorer som framkom visade sig kunna styra utfallet av rehabiliteringen i olika riktningar, beroende på den övriga kontexten. Utifrån studiens resultat kan motivation beskrivas som resultatet av många olika faktorer samt att motivation tydligt påverkar rehabilitering av idrottsskador. Däremot kan dessa faktorer påverka både positivt och negativt. Därmed krävs vidare forskning för att kartlägga vad som styr påverkans riktning och vilka interventioner som kan främja ett positivt utfall. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Anderberg, Rosie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bäckman, Viktoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Smartphone inom rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur en smartphone kan användas inom rehabilitering efter FHS, i vilken utsträckning smartphonen används. Vilka effekter smartphonen kan ge på i det dagliga livet samt betydelsen en smartphone kan utgöra.

    Metod:För att besvara syftet så utfördes en litteraturstudie som innefattar kvalitativ och kvantitativ forskning baserad på åtta studier. 

    Resultat:Smartphonen har många fördelar som ett kompensatoriskt hjälpmedel samt är betydelsefull för personerna i det dagliga livet på många sätt. Signifikanta effekter kunde uppmätas som ledde till att fler aktiviteter både påbörjas och avslutades i rätt tid, därmed så hanteras många av grundproblemen med förvärvad hjärnskada (FHS), såsom svårigheter med minne, planering, initiering och organisering. Smartphonen föredrogs också av användarna framför andra hjälpmedel. 

    Slutsats:Studien visar att de finns stora fördelar med att implementera smartphonen som en del av rehabiliteringen av förvärvad hjärnskada. Vidare visar studien att smartphonen är den del av människors liv oavsett med eller utan FHS.  Det finns behov av vidare forskning inom ämnet då det finns få studier som belyser smartphonens som kompensatoriskt hjälpmedel i dagsläget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Andersson, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Arbetsterapi inom cancerrehabilitering: en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig. Arbetsterapeuter kan möjliggöra gott spirituellt mående för patienterna via kreativa aktiviteter. Rehabilitering för denna patientgrupp ska vara holistisk och ta hänsyn till de friska aspekterna i patientens liv. Majoriteten av arbetsterapeuternas arbetstid tillbringas med icke direkta patientaktiviteter och de möter fler patienter med metastaser än patienter med primär sjukdom. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan bistå patienten med tekniker och strategier för att övervinna fatigue. För palliativa patienter är det viktigt att hitta nya sätt att acceptera sig själv i situationen och skapa mening i livet. Rehabilitering inom palliativ vård kan leda till att patienterna får ökad kontroll, självständighet, värdighet samt snabbare anpassar sig till sin sjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Andersson, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Let’s talk about sex: Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel: Let´s talk about sex

    -        Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos

    År: 2019

     

    Författare: Alexandra Andersson miss_alexandra@live.se

    Handledare: Anita Nilsson Universitetslektor Inst. för omvårdnad Umeå universitet samt klinisk lektor vid Medicin centrum NUS anita.1.nilsson@umu.se

    Nyckelord:  Gynekologisk cancer, Sexualitet, Arbetsterapi, Sexuellt stöd, Kvalitativ studie

    Sammanfattning:                                                                                                                            IntroduIntroduktion: Årligen diagnosticeras 2900 kvinnor med gynekologisk cancer i Sverige och majoriteten lider av sexuella problem. Sexualitet är en fundamental aspekt av människans utveckling, beteende och personlighet. Trots att arbetsterapeuter tycker att sexualitet är ett viktigt område att inkludera i sitt arbete är det få som arbetar med sexualitet. Forskning hävdar att sexualitet bör inkluderas i deras arbete då arbetsterapi syftar till att hjälpa individen att kunna utföra meningsfulla aktiviteter.                                                                                                                                                  Syfte: Studiens syfte är att belysa kvinnors upplevelse av sin sexualitet mer än ett år efter besked om gynekologisk cancer och att identifiera behov av stöd för sexuellt välbefinnande.                                                                                                                                          Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvalitativ- och tematisk innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim samt Braun och Clarke. Nio kvinnor i åldern 38–58 år deltog i semistrukturerade intervjuer.                                                                                                                           Resultat: Kvinnorna beskriver sexualitet som ett viktigt basbehov och många av kvinnorna känner sig stympade då de lider av sexuella problem och förändrade roller samt berättar flera informanter att eventuella relationer påverkats negativt av deras sexuella besvär. Kvinnorna uttrycker behov av information och hjälpmedel och de önskar bland annat att vården bjuder in till samtal i syfte att ge kvinnorna och eventuell partner verktyg för att hantera sexuella problem.                                                                                                                                                        Slutsats: Sexuellt stöd till drabbade kvinnor måste öka och för att kunna tillgodose kvinnors behov måste vårdens aktörer få en ökad förståelse för hur sexualiteten och eventuella relationer kan påverkas av sjukdomarna och/eller behandlingar och ta del av kvinnornas berättelser för att få veta när samt hur de vill ha stöd.

    Download (pdf)
    sammanfattning
    Download (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kalliomäki, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda sig av CI-terapi för barn med hemiplegisk cerebral pares2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda sig av CI-terapi som intervention för barn med hemiplegisk cerebral pares. Metod: En kvalitativ ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetade på barn- och ungdomshabiliteringar i landet och analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den insamlade datan resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens stöd; Nätverkets betydelse; Anpassning av interventionen samt Organisatoriska strukturer. Resultatet visade att interventionen bör utgå från barnets motivation och lek i samverkan med barnets nätverk samt att interventionen mestadels bidrog till att barnet fick en utökad aktivitetsrepertoar. Vidare beskrevs att interventionen utfördes endast av några arbetsterapeuter runt om i landet då den är tidskrävande, kräver resurser och en tydlig struktur. Det framkom även att kollegialt stöd bland arbetsterapeuterna främjar genomförandet av CI-terapi. Slutsats: I studien framkommer att barnets aktivitetsrepertoar mestadels förbättrades med CI-terapi men kunde inte påvisas med nuvarande bedömningsinstrument.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Andersson, Anders-Petter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Cappelen, Birgitta
    The Oslo School of Architecture and Design.
    Vocal and tangible technology for music and health2013Inngår i: Book of abstracts: setting the tone: cultures of relating and reflecting in music therapy / [ed] Gro Trondalen, Oslo: The Norwegian Academy of Music , 2013, s. 24-24Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our voice and body are important parts of our self-expression and self-experience. They are also essential for our way to communicate and build relations cross borders like abilities, ages, locations, backgrounds and cultures. Voice and tangibility gradually become more important when developing new music technology for the Music Therapy and the Music and Health fields, due to new technology possibilities that have recently arisen. For example smartphones, computer games and networked, social media services like Skype. In this paper we present and discuss our work with voice and tangible interaction in our ongoing research project. The goal is to improve health for families, adults and children with severe disabilities through use of collaborative, musical, tangible sensorial media. We build on use of voice in Music Therapy and studies by Lisa Sokolov, Diane Austin, Kenneth Bruscia and Joanne Loewy. Further we build on knowledge from Multi-sensory stimulation and on a humanistic health approach. Our challenge is to design vocal and tangible, sensorially stimulating interactive media, that through use reduce isolation and passivity and increase empowerment for all the users. We use sound recognition, generative sound synthesis, vibrations and cross- media techniques, to create rhythms, melodies and harmonic chords to stimulate body- voice connections, positive emotions and structures for actions. The reflections in this paper build on action research methods, video observations and research-by-design methods. We reflect on observations of families and close others with children with severe disabilities, interacting in three vocal and tangible installations.

  • 94.
    Andersson, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Carling, Charlotte
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Aktivitet i trädgård som ett arbetsterapeutiskt redskap – en systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.

    På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.

    Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 95.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Vadman, Moa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn: En enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatriska diagnoser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn: En enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatriska diagnoser
  • 96.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hellmark, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeutens roll för personer med diagnosen myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ME/CFS är en allvarlig, kronisk och komplex multisystemsjukdom som ofta och dramatiskt begränsar de drabbade personernas aktivitet. De vetenskapliga beläggen gällande effekten av interventioner riktade mot funktion och funktionsnedsättning är begränsade. Nuvarande kunskapsläge indikerar att arbetsterapeuten kan bidra i vården av personer med ME/CFS, men behov av vidare forskning finns. Syfte: Att med denna litteraturöversikt kartlägga och beskriva aktuell forskning gällande arbetsterapeutens roll för personer med diagnosen ME/CFS. Metod: Datainsamling för litteraturöversikten genomfördes baserat på utarbetade urvalskriterier i tre relevanta databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i tio artiklar, sju kvantitativa och tre kvalitativa studier. Studiernas kvalitet granskades och sedan utfördes en latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ge klientcentrerat stöd för strategier i aktivitet, Att justera terapeutiskt förhållningssätt vid aktivitetsanpassning, Att beakta gruppbehandlingens terapeutiska värde samt Att bidra till professionernas teamsamverkan. Slutsats: Arbetsterapeutens kompetens är ett viktigt bidrag i rehabiliteringen på grund av den komplexa aktivitetssituation som diagnosen innebär.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Andersson, Ebba
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Sensorisk integrationsåtgärd i form av ett sinnesrum för barn med intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och/eller autism: En översiktlig litteraturstudie/ “Scoping Review”2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism kan uppleva en minskad delaktighet i sociala relationer och i samhället. Dessa diagnoser kan medföra symtom som kan ha en negativ påverkan på utförandet i vardagliga aktiviteter. Studier visar att ett symtom som påverkar aktivitetsutförandet hos dessa barn är den sensoriska bearbetningen av stimuli i barnets omgivning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur sinnesrum kan användas som åtgärd hos barn med intellektuella funktionsnedsättningar, ADHD och/eller autism för ökad delaktighet i deras aktivitetsutförande. Examensarbetet var en Scoping Review där 20 artiklar och kapitel från en bok har inkluderats. Inklusionskriterier för artiklarna var studier om barn upp till 18 år, diagnostiserade med ADHD och autism samt användning av sinnesrum och sensorisk bearbetning vid ADHD och autism. Artiklarna skulle antingen vara kvantitativa-, kvalitativa- eller systematiska litteraturstudier. I de systematiska litteraturstudierna granskades dess referenslistor för att utesluta att en artikel inte redan blivit granskad. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska publicerade mellan 2005 och maj 2018, finnas tillgängliga i fulltext samt vara peer reviewed. Resultatet beskriver hur sinnesrum kan användas som en sensorisk integrationsåtgärd för examensarbetets målgrupp och dess effekter samt hur sinnesrummet erbjuder olika slags stimuli som ska tillfredsställa barnets sensoriska behov, vilket kan bidra till en positiv effekt genom ökat aktivitetsutförande och delaktighet. Slutsatsen är att sinnesrum är en sensorisk integrationsåtgärd som kan användas som åtgärd av arbetsterapeuter och kan erbjudas till barn med ADHD och autism som ger positiva effekter på deras delaktighet i aktivitetsutförandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Andersson, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nordström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som lever med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes via telefon och Skype med yrkesverksamma arbetsterapeuter med erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vid analys av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framgick i resultatet att fritidsaktiviteter inte är prioriterat enligt vårdriktlinjer och att det även fanns andra hindrande faktorer som begränsar arbetsterapeuterna att arbeta med fritidsaktiviteter. Det framgick även att det fanns stöttande faktorer som gör det möjligt för arbetsterapeuterna att hitta lösningar på hur de kan arbeta med fritidsaktiviteter och att de upplever att det har positiv påverkan på klienterna som väger över de annars negativa konsekvenser som kan uppstå vid brist av en meningsfull fritid. Resultatet visar att arbetsterapeuterna inkluderar fritidsaktiviteter vid kartläggningen, ger tips och råd kring fritidsaktiviteter samt har möjlighet att sätta in interventioner som kan gynna både vardagliga aktiviteter och fritidsaktiviteter. Arbetsterapeuterna upplever att klientens efterfrågan av hjälp varierar beroende på vilken diagnos klienten har. Slutsats: Arbetsterapeuterna som arbetade med fritidsaktiviteter upplevde att det hade en positiv effekt för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning. Fritidsaktiviteter är ett område som bör inkluderas mer i arbetsterapin eftersom det främjar självständighet och delaktighet i vården men även i klienternas liv. Arbetsterapeuter besitter den kunskap som behövs för att arbeta och anpassa fritidsaktiviteter i olika miljöer och behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Andersson, Elna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bildskapandets och bildterapins roll och förutsättningar inom palliativ vård i Sverige2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flera studier internationellt visar på positiva effekter av bildskapande/ bildterapi i cancervård och palliativ vård, men inga beskrivningar av situationen i Sverige som helhet har gjorts. En kartläggning genomfördes som en totalundersökning i enkätform, i syfte att belysa om och hur bildskapande och bildterapi används inom palliativ vård i Sverige och hur förutsättningarna för att bedriva bildterapi ser ut i de palliativa verksamheterna. Resultatet bearbetades kvantitativt. Av de 90 verksamheter som deltog erbjöd 15 bildskapande/bildterapi. I samtliga dessa 15 verksamheter ingick någon av vårdformerna sjukhus eller hospice och endast en verksamhet erbjöd bildskapande/bildterapi i hemmet. Resultatet som helhet visar på bildskapandets/bildterapins otydliga roll inom palliativ vård i Sverige och på stora skillnader mellan olika verksamheter. Denna kartläggning kan bidra till ökad kunskap inom området. 

  • 100.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Berglund, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Behov av stödinsatser för anhöriga till personer med demenssjukdom: - En kvalitativ studie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Demens är ett vanligt folkhälsoproblem och benämns ofta som en ”anhörigsjukdom”. Det är väldigt stressande och utmanande för den anhörige att ge omsorg till en person med demens i hemmet, vilket kan upplevas som en börda i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka behov och önskemål om stöd från vården hos anhöriga till personer med demens. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att möjlighet till färdighetsträning, psykosocialt stöd och utbildning skapar motivation och ökar livskvaliteten samt att den formella vården ser till anhörigas behov, vilket bidrar till ett ökat välbefinnande. Tidigare forskning visar att dessa stödinsatser bidrar till ett minskat beroende av sjukvårdens resurser, vilket är kostnadseffektivt. Slutsatsen är att anhöriga som får stödinsatser från den formella vården uppskattar och värdesätter dessa, dock upplever många anhöriga uteblivet stöd som en brist. Det är önskvärt att den formella vården i framtiden följer Patientlagen och Socialtjänstlagen som styr dess verksamheter.

1234567 51 - 100 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf