Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 444
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Working, moving, visiting: On the quality of everyday rituals2009Inngår i: Journal of Nordic Archaeological Science, ISSN 1650-1519, Vol. 16, s. 33-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    If rituals are by definition phenomena that are set apart from everyday routines, how are we to understand the concept of "everyday ritual"? This paper suggests that everyday rituals could be defined as instances of behaviour that are so closely connected to ordinary tasks and duties that they seem to be more like parts of these routines than contrasts to them – while, at the same time, they are discernible by formal criteria as units in their own right. This definition is tried out on three examples of activities, concerning working, moving, and visiting. It is further argued that though rituals are very interesting objects of study, they are not necessarily any more meaningful than other forms of behaviour.

  • 52.
    Bornsäter, Jonas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. 1985.
    De sexuella nomaderna: En etnologisk studie av frigörelse och kontroll i skuggan av bastuklubbslagen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen gör ett nedslag i samtida Stockholm för att studera samma typer av rum som bastuklubbslagen förbjöd. Dess övergripande syfte är att studera hur användningen av darkrooms i Stockholm ger upphov till uttryck för frigörelse och kontroll. Med stöd från empiriskt material som producerats ur observationer, intervjuer och frågelistor visar resultatet att varaktiga miljöer upplevs som kontrollerande medan föränderliga miljöer upplevs som frigörande. Även bastun, mörkret och tystanden har frigörande effekter i dessa miljöer i och med att de raderar sociala lager från de mänskliga subjekten. Platser som är synliga kan locka till sig en större mängd heterogena kroppar som i sin tur öppnar upp för fler sexuella möjligheter. Men ju större blandningen blir desto större blir behovet av gemensam ordning och kontroll. Synligheten, som är en av kapitalismens främsta verktyg, öppnar också upp för statlig insyn och reglering. Darkrooms är idag olagliga i miljöer där det säljs alkohol och regleras därför indirekt via alkohollagen, till skillnad från bastuklubbslagen vars reglering skedde direkt. På grund av den rådande lagstiftningen kan darkrooms därför enbart existera bortom statlig insyn och kontroll.

  • 53.
    Brück, Ulla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Sweden2010Inngår i: Berg Encyclopedia of World Dress and Fashion: volume 8 West Europe / [ed] Lise Skov, Oxford/New York: Berg Publishers , 2010, 1, s. 323-329Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Burström, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
    Arkeologi i förorten: berättelser från norra Botkyrka2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 55.
    Bylund, Christine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Mellan hjälte och vårdpaket: En etnologisk studie av möjliga funktionshinderpositioner utifrån ett crip-teoretiskt perspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its’ importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality.

  • 56.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Att se med andras ögon2009Inngår i: Etnografiska observationer / [ed] Gösta Arvastson, Billy Ehn, Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 117-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 57.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Det skamlig i att "dra en spätta": Oro i samlevnadsundervisningen2006Inngår i: Lokus: Tidskrift för forskning om barn och ungdomar, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet.
    Det skamliga i att ”dra en spätta”. Oro i samlevnadsundervisningen.2006Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 59.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Det svaga könet.: Samlevnadsundervisningen och omsorgen om killarna.2007Inngår i: KRUT: Tidskrift för kritisk utbildningsvetenskap., ISSN 0347-5409, nr 125Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 60.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Hemma i Bergby: om bruket av plats.2012Inngår i: Stockholm: global stad / [ed] Ulf Sörenson, Stockholm: Langenskiöld , 2012Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet.
    Hemma i förorten?: Om bruket av plats.2011Inngår i: Andra Stockholm: liv, plats och identitet i storstaden. / [ed] Bo Larsson, Birgitta Svensson, Stockholm: Stockholmia förlag, 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Miljonsvennar i förorten.: Om etnifiering och gemenskap.2007Inngår i: Kulturnavigering i skolan., Gleerups, Malmö , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 63.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Miljonsvennar: Omstridda platser och identiteter2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 64.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet.
    Och störst av allt är kärleken: en sexualundervisning bortom kärlekskravet.2004Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Sex- och samlevnadsundervisning i skolan2010Inngår i: Sexologi / [ed] Chalotte Löfgren-Mårtensson, Per Olov Mårtensson, Stockholm: Liber, 2010, 3, s. 423-429Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Sidsel Natland 2007.: Volden, horen og vennskapet. En kulturanalytisk studie av unge jenter som utøvere av vold.2007Inngår i: Tidskrift for kulturforskning, ISSN 1502-7473, Vol. 6, nr 3Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Bäckman, Maria
    Stockholms universitet.
    Svenskhet i marginalen: om en föreställd gemenskap.2009Inngår i: Tidskrift for kjønnsforskning (Norge), nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 68.
    Bäckman, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Den vita käppen: Att se och synas från marginalen2015Inngår i: I utkanter och marginaler: 31 texter om kulturhistoria: en vänbok till Birgitta Svensson / [ed] Marianne Larsson, Anneli Palmsköld, Helena Hörnfeldt, Lars-Eric Jönsson, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2015, s. 153-164Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Bäckman, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Museer, kön och genus - några reflektioner kring en närvarande frånvaro2011Inngår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 2, s. 83-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Carlsson, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Den tillfälliga husmodern: Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940-19602013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis examines the history of the Swedish public home help service. The public provision of home help is taken as an empirical example of the state’s relationship with the private sphere. Housework and care work are discussed as political issues and as the objects of a professionalization project. The study addresses the creation and distribution of welfare in the form of public services that are delivered in private homes and analyses how visionary government policies worked in practice. In the broadest sense, the thesis aims to increase understanding of the difficult and deeply-rooted problem of how housework and care work can be made ‘real work’.

    Those who started the public home help service argued that it would relieve the shortage of domestic servants, increase the birth rate, reduce poverty and improve public health. In addition, it was believed that paid domestic work, when performed by public home help workers, would be transformed into a respectable occupation through education, selective recruitment and regulated pay and conditions. This ambition, however, was doomed from the start in part because, as this study shows, central actors in the public home help service took an ambivalent approach concerning educational requirements. Professional care work in the household found itself in a paradoxical situation because its central tasks were the same as those all women and mothers were expected to be able to carry out in the private sphere.

    The public home help service had a surprisingly short life span. After sixteen years the state subsidy for public home help workers was withdrawn, and new societal problems and political questions took priority.  At the same time, the gender discourse underwent significant changes. The necessary preconditions for the existence of the home help had disappeared. Nevertheless, the significance of the public home help service is greater than its own short existence. Seen in a wider historical perspective, the home help service represents an important example of how paid housework constantly takes on new forms and how difficult raising the status and value of household labor is, even when it is publicly supported and regulated.  

  • 71.
    Carlström, Ann Kristin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    På spaning i Stockholm: En etnologisk studie av polisarbete1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis forms a study of the work of an investigative intelligence group within the Stockholm police during the 1990s. The aim is to research how a group of detectives worked out their assignments and created a meaningful work situation given the conditions and scope of the police organisation. On an overall level the study examines the social construction of the group, and the way its members saw themselves and each other.

    The study is mainly based on fieldwork carried out in the group. Reflexive consciousness was a phenomenon characteristic of those studied and of their environment: the ethnologist researched the investigators who were investigating the suspected criminals, who in their turn wheeled round and observed these investigative police.

    An organisation like the police structures its employees’ thinking on certain fundamental practices. The material design of the police station corresponded with the divisions the police made into the categories police employees, the public, and suspect criminals. But within the framework of the organisation there was freedom to develop other ways of thinking and scope for shaping the work. The professional work of the detectives was paradoxical in several ways. These investigators developed strategies for concealing their work, sometimes they appeared to find themselves in a liminal situation between the public and the suspects and it was their duty to watch over others but they themselves tried at the same time to evade the control of superiors. Egalitarian relations between work colleagues were an ideal, while at the same time female colleagues were relatively subordinate to the males. Gender inequality seemed thereby not to exist and legitimated male dominance. The first three factors can be understood in the context of a certain type of competence developed by the detectives in their work. This was there ability to grasp distinctions and thereby differentiate and maintain boundaries. It was through such processes that meaning was created and some conflicting elements in their work were balanced out.

  • 72.
    Charpentier Ljungqvist, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Heder och sexuellt våld: En undersökning av medeltida isländska källor2005Inngår i: Hedersmord: Tusen år av hederskulturer, Historiska media, Lund , 2005, s. 47-75Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Dahlén, Charlotta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Resan i runornas land under 1800-talet: Bilder av Sverige och svenskhet i utländska reseberättelser2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose for this study was to illustrate how images of Sweden and Swedishness is produced and reproduced in travel literature written by four foreign travellers in 19th century Sweden. By doing a close reading and comparing the material, several analytical themes connected to time, place, nationality and social class were located. The theory of representation were then applied, together with the theoretical concepts representing practices, figure of thought and gaze. Locating different figures of thought and representing practices revealed how the travel literature produced and reproduced several and even opposing images of Sweden and Swedishness. The study is to be regarded as an analytical example of 19th century travel in Sweden, but also as the experiences of four individual travellers.

  • 74.
    David, Gunnarsson
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Visningar i moskén: Mänsklighet och sätt att vara människa2006Inngår i: Orienten i Sverige: Samtida möten och gränssnitt, Studentlitteratur, Lund , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Berättelsen i sjukdomens värld: Att leva med hiv/aids som anhörig i Sverige och Grekland2005 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Det osagda och det osägbara: lepra, berättande och förkroppsligade erfarenheter2000Inngår i: Barnkulturforskning i Norden 2: Aspekter på narrativitet / [ed] Ulf Palmenfelt, Åbo: Nordiskt nätverk för folkloristik (NNF) , 2000, s. 71-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Globally distributed silences, and broken narratives about HIV2008Inngår i: Health, illness and culture: broken narratives / [ed] Lars-Christer Hydén, Jens Brockmeier, London: Taylor & Francis, 2008, s. 99-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Kulturarv, berättelser och subjekt2005Inngår i: I industrisamhällets slagskugga: om problematiska kulturarv / [ed] Lars-Eric Jönsson, Birgitta Svensson, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2005, s. 42-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Makt över kropp och hälsa: Om leprasjukas självförståelse i dagens Grekland1997Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Drakos, Georg
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Spetälska, det onda och den grekisk-ortodoxa kyrkan1993Inngår i: Ondskans etnografi / [ed] Lena Gerholm, Tomas Gerholm, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1993, s. 87-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Begrepp i bur: Om kulturbruk och kulturbråk2010Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 3, s. 5-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish debate concerning honour killings has largely revolved around the concept of “culture” – or more specifically, it has revolved around the ways in which different writers have criticized some other debaters for misusing the concept. Hence, this debate sheds light on how the concept of culture has come to occupy a position in something one might call a linguistic quarantine. Cultural explanations are often considered an issue which must be handled with great caution in order not to explode into cultural racism, or to an undesired exaggeration of cultural difference. Moreover, the most serious objections against the con- cept of culture seem to occur in the very field which the concept has traditionally been regarded as most suitable for. Recent controversies around phenomena such as honour killings, structural dis- crimination and cultural racism reveals that it first and foremost is in relation to the “exotic other” that cultural explanations nowadays are becoming questioned. On the other hand, few debaters and researchers are ready to seriously do away with a concept they continue to understand as applicable for their own analyses. The aim of this article is, therefore, to highlight some of the critical arguments in this debate, so as to discuss the ambivalences that distinguish contemporary public disputes about culture and cultural explanations.

    keywords: the concept of culture, honour killing, linguistic quarantine, culture racism.

     

  • 82.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Den flyktiga fjärilen2014Inngår i: Svenska sjömanstatueringar / [ed] Mirja Arnshav, Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s. 129-138Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 83.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Grymma skämt: Humrar, svart humor och existentiell ångest2018Inngår i: Djur: Berörande möten och kulturella smärtpunkter / [ed] Simon Ekström, Lars Kaijser, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, , s. 270s. 173-198Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 84.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten.
    Hedersmorden och orden: Berättelser om kultur, kritik och skillnad2009 (oppl. 1:a)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten.
    Hockeybockarna, skandalen och moralen2005Inngår i: Tankar från baslinjen: Humanister om idrott, kropp och hälsa : festskrift till Mats Hellspong., Eslöv: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 2005, s. 119-136Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Humrarna och evigheten: Kulturhistoriska essäer om konsumtion, begär och död2017Bok (Fagfellevurdert)
  • 87.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Jacob Wenzer: Resonanser2007Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift., ISSN 0035-5267, nr 3Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    "Modig, vacker, ung och begåvad": Forskarkommentar till Fadime Sahindals tal i Riksdagen2012Inngår i: Könspolitiska nyckeltexter. 2, Från befolkningskris till talibantal 1930-2002 / [ed] Klara Arnberg, Fia Sundevall, David Tjeder, Göteborg: Makadam Förlag, 2012, s. 246-250Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Pinuppan: påklätt, avklätt, naket2014Inngår i: Svenska sjömanstatueringar / [ed] Mirja Arnshav, Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s. 139-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Samtalet om Sverige.2007Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift., ISSN 0035-5267, nr 1, s. 17-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 91.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Trovärdighet och ovärdighet: Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott. Stockholm 1946–19502002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten.
    Vad mord vill säga: om heder, ära och våldets emblematik2005Inngår i: Hedersmord: tusen år av hederskulturer / [ed] Kenneth Johansson, Lund: Historiska media , 2005, s. 15-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Ekström, Simon
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Var slutar en hummer?: Om familjehistorier, hummerfiske och platsskapanden2014Inngår i: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm och Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 2014, s. 77-90Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad talar människor om när de talar om humrar? Vad betyder en sjöbod? Och hur konstrueras attraktiva resmål med hjälp av både berättelser och föremål? I den här artikeln blir västkustens hummerfiske en ingång till vidare resonemang om människors relationer till natur, plats och historia.

  • 94.
    Ekström, Simon
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Gerholm, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Etnologi.
    Orienten i Sverige: Samtida möten och gränssnitt2006Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Till följd av m igration samexisterar i dagens Sverige skiftande genusordningar. Syftet med detta projekt är att analysera hur "muslimska/orientaliska" respektive "svenska" politiska sätt att se på kön, sexualitet och familj utmanar/s, omstrids och förhandlas på fem arenor: familjen, bostadsområdet, arbetsplatsen, moskén och rätten. I fokus står frågor om religionsfrihet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, könssegregering, föräktenskaplig sexualitet, kvinnors fri- och rättigheter.

  • 95.
    Ekström, Simon
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Gerholm, LenaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    Orienten i Sverige.: Samtidia möten och gränssnitt2006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 96.
    Ekström, Simon
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Kaijser, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Djur – ett kulturvetenskapligt perspektiv2018Inngår i: Djur: Berörande möten och kulturella smärtpunkter / [ed] Simon Ekström, Lars Kaijser, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 7-34Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 97.
    Ekström, Simon
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Kaijser, LarsStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Djur: Berörande möten och kulturella smärtpunkter2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna antologi skriver åtta etnologer utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv om människors varierade och komplexa relationer till andra arter. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet. Boken inleds med att redaktörerna presenterar en översikt av hur djur har framställts, uppmärksammats och studerats inom humanistisk forskning. Därefter följer artiklarna. Här följer Elin Lundquist på plats bevakningen av den fågeljakt som årligen äger rum på Malta, utifrån de ”affektiva logiker” som motiverar fågelskådare att bege sig dit. Mattias Frihammar skriver om hur ett vildmarkgalleri låter såväl levande som monterade djur bli utgångspunkt för hanterandet av frågor om lokal identitet. Lars Kaijser visar i sin undersökning av offentliga akvarier hur kunskap om hajar gestaltas och hur dessa iscensättningar samtidigt ofta rymmer ambivalenta och motstridiga drag. Sverker Hyltén-Cavallius riktar blicken mot förevisandet av utdöda djur på naturhistoriska museer, med ett särskilt fokus på hur själva dödsögonblicken skildras. Susanne Nylund Skog undersöker fågelskådares berättelser som uttryck för ett samlande och visar på de olika statusmarkeringar som detta samlande rymmer. Simon Ekström skriver om hur skämtteckningar föreställande humrar tangerar både djurrättsfrågor och mänsklig ångest. Helena Hörnfeldt uppehåller sig kring hur olika djurrädslor många gånger kan spåras till den diffusa gränsdragningen mellan människa och djur. Michelle Zethson undersöker hur slakt och tillredning av döda djur resulterar i ett "köttblivande" avsett för mänsklig konsumtion. Antologin avslutas med en kommenterande epilog från redaktörerna.

  • 98.
    Ekström, Simon
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Kaijser, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Giraffen Marius som den närvarande referenten - en epilog2018Inngår i: Djur: Berörande möten och kulturella smärtpunkter / [ed] Simon Ekström, Lars Kaijser, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 258-267Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 99.
    Engman, Jonas
    Stockholms universitet.
    Rituell process, tradition och media: Socialdemokratisk första maj i Stockholm1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation's initial proposition is that political ideology can be embodied in ritual form. The use of Social Democrat May Day demonstrations - a political procession similar to parades - in Stockholm as a tool for creating ideology, and to both maintain and disseminate Social Democratic ideology is analysed. One perspective is that May Day forms part of the creation of traditions, or traditionalisation.

    The symbolic body that the May Day demonstration constitutes has been provided with different contents in different ideological contexts. With the first May Day demonstration of 1890, the working class appropriated a traditional spring festival. Newspapers invested it with loaded spatial images as civic rebirth, and it was equated with nature's transition from winter to spring. Until the 1930s May Day was still regarded as a worker's festival. When the Social Democrats gained power in 1932, May Day was transformed into the Day of the Swedish People, employing nationalistic rhetoric. It was argued that this festival had been appropriated by capitalism, but that its true values were now restored. As television appeared in the early 1960s, the May Day demonstration was adapted to this new medium. Renewal was the key word. During the ideological and economic crises of the 1990s, many ambivalent means of expression have been used. Irony is one, playing on carnevalesque themes such as death and rebirth. The demonstration participant manifested criticism of the party by utilising such imagery and exploiting the spatial dramaturgy of the ritual. The appearance of this carnival theme can be explained in terms of the general ideological uncertainty prevailing in Sweden. This stemmed from the murder of Prime Minister Olof Palme, a political crisis of confidence in the early 1990s, and the fall of the Eastern bloc, amongst other things. At the same time, the historical role of Social Democracy has been strongly questioned. One hot topic is wether or not the Swedish model of welfare should be preserved. Even established Social Democrats argue that this social form is obsolete. Traditionalism has now become synonymous with retrospection. Within this context, many ask if May Day ought not become a day for general political issues, without processions. There has been similar questioning since the 1890s, and at times the demonstration concept has been claimed to have become stale.

    The first demonstrations paved the way for the worker's entry into "official" public space. Through the disciplined demonstration, the workers' movement showed that they could act in a well-controlled manner, without threatening order. This dissertation analyses the workers' May Day as media event, which has been shaped in dialogue with media accounts. It can therefor be argued that as a ritual form, the workers' May Day demonstration is characteristic of the public dramaturgy of modernity.

  • 100.
    Enström, Nette Lo Agneta Irene
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
    En Annan berättelse om världen: Om grön anarki och existentiell befrielse2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 51 - 100 of 444
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf