En este libro se presentan 114 narraciones dedicadas a dos figuras prominentes de la mitología ‘weenhayek, contadas por un solo narrador, el finado Celestino Màànhyejas Gómez. Este hombre literario, sin par entre los ‘weenhayek, cuenta 81 historias del pícaro Thokwjwaj y 33 del héroe cultural ‘Ahuutsetajwaj. Los cuentos resaltan en detalle y riqueza narrativa. Juntos constituyen un retrato de un protagonista de una generación literaria que jamás vuelva.    Esta obra es de especial valor ya que profundiza nuestro conocimiento de una cultura del Gran Chaco Boreal en una manera singular, en especial de la tradición oral, pero también del mundo mítico y hasta cognitivo de los ‘weenhayek. El conocimiento amplio de Màànhyejas de  su propia cultura ha sido una precondición necesaria para la producción de este material de tanta importancia para el americanismo en general y el conocimiento del Gran Chaco en particular.

Volym 2 i en polyvokal etnografi från 'weenhayek-folket i södra Bolivia och norra Argentina. Första avdelningen består av transkriberad etnohistoria; andra avdelningen av konventionell lokal historia med fokus på 'weenhayek-folket och dess indianska grannars historia.

Pingströrelsen i Sverige är en drygt sekelgammal folkrörelse som haft ett påtagligt inflytande nationellt och internationellt. Vid millennieskiftet utsåg tidningen Expressen dess informelle ledare, Lewi Pethrus, till den femte viktigaste personen i svenskt samhällsliv under 1900-talet, viktigare än Olof Palme och mera betydelsefull än Raoul Wallenberg. Pethrus startade nämligen tidskrifter, bokförlag, en bank, en dagstidning och ett politiskt parti. Pingströrelsen var först i Sverige med piratradio, med storskalig privat missbrukarvård och med internationell tv-produktion.    Den amerikanske kyrkohistorikern David Bundy hävdar att den svenska pingstmissionen haft “ett oproportionerligt inflytande” på pentekostalismen i världen. Bland annat har svenskar grundat den största pentekostala rörelsen i världen, Assambléia de Deus i Brasilien, som räknar med betydligt fler medlemmar än det finns invånare i Sverige. Svensk pingstmission har funnits i över hundra länder och hade på 1980-talet närmare tusen missionärer spridda över alla befolkade världsdelar.    I den här boken har Jan-Åke Alvarsson samlat ett antal av de artiklar han under årens lopp skrivit om denna rörelse. Genom att göra så vill han bidra till mera kunskap om detta säregna fenomen. I sitt förord hävdar han att ambitionen “inte är att ge en helhetsbild av den svenska Pingströrelsen. För det är den alltför komplex och mångfasetterad. I stället blir det ett ofullbordat lapptäcke, en samling fragment av ett vidsträckt ‘religioskap’”.     Efter en inledning följer tolv längre artiklar som behandlar allt från pingstväckelsens historia till dess namnbruk, spiritualitet och teologi. Varje artikel föregås av en kort metatext och följs av ett postskriptum där forskare på det speciella området kommenterar bidraget.

Artikeln ger en ytterst kortfattade översikt över pentekostalismen i Sverige och i världen, dess inledning i Los Angeles 1906 med starka krav på jämlikhet och jämställdhet mellan svarta och vita, mellan män och kvinnor och mellan människor från olika sociala grupper, dess spridning i Sverige som en överkonfessionell rörelse, dess splittring, vidare utveckling och ställning i dag. Några korta kommentarer om den internationella pentekostalismen och dess olika uttryck avslutar artikeln.

Den här boken försöker ge en översikt av det pentekostala landskapet under 2020-talet. Den inleds med en kyrkohistorisk tillbakablick på hur pentekostalismen har påverkat olika kyrkor i Sverige hittills. Därefter följer en genomgång av alla pentekostala församlingar som bildats i Sverige sedan 1974 och sedan en rad fallstudier – alltifrån en lägesbeskrivning från den största pentekostala kyrkan, Pingströrelsen, till de minsta karismatiska grupperna, som t.ex. afrikanska pentekostaler i Malmö, Mekane Yesus-föreningen i Skärholmen, latinamerikanska församlingar i Stockholm och burundiska invandrare som integrerats i svenska församlingar. En av fallstudierna behandlar Oas-rörelsen – den karismatiska riktningen inom Svenska kyrkan.

En kort översikt av pingströrelsens ursprung, initiering och etablering. Några notiser om nuvarande förhållanden. 

En relativt allmän uppfattning var länge att pingstförsamlingar alltid heter Filadelfia och att detta bruk emanerar från Pingströrelsens historiskt sett viktigaste församling, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Båda dessa påståendenär emellertid felaktiga – och den nuvarande tendensen inom Pingströrelsen är dessutom snarare att ge församlingarna lokala namn än namn som reflekterar rörelsen. I denna artikel försöker jag att rätta till dessa missuppfattningar – och dessutom studera hur Pingströrelsens korta historia reflekteras i dess namnbruk. Jag gör detta genom att studera samtliga namn på Pingströrelsens församlingar under åren 1920, 1950, 1975 och år 2000. I slutsatsen kommer jag att teckna några övergripande tendenser i framför allt de namnbyten som förekommit och det symbolvärde som respektive namnkategori representerar.

Volym 4 i en polyvokal etnografi (Etnografía 'weenhayek) om 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet är en studie av fiberhantverket, dess användning och dess symbolik hos detta folk. Ett par bromelia-arter används för att tillverka tråd, snören, redskap, bärnät, kläder och väskor. Männens samlarväskor, som har flest och mest särpräglade mönster står i fokus för analysen. Arbetet är ett försök att försöka spegla en kultur genom ett av dess föremål ett "ethnographical key object".

Efter den massiva emigrationen till USA, före och efter sekelskiftet 1900, fanns det ett stort intresse att följa händelser och förändringar i Amerika. Detta lade grunden för ett stort antal reportage från USA i svensk press. I detta kapitel har jag valt ut  ett antal skildringar från USA, skrivna av svenskar på 1920-talet, majoriteten publicerade i tidskriften Evangelii Härold, Pingströrelsens ledande organt. Ett speciellt fokus ligger på rapporterna från pingstledaren Lewi Pethrus resa i USA 1924 - och hans möte med afro-amerikanerna som varit förgrundsfigurer vid pentekostalismens tillblivelse.   

En sammanställning av resereportage från Amerika , publicerade i Pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold under 1930-talet. Kompilationen ger bl.a. en inblick i trettiotalets förändrade syn på ras, främst då på afro-amerikaner. Kontrasten mot artiklarna på 1920-talet, då synen på afro-amerikaner fortfarande var mycket positiv i reportagen, är slående. Ett tydligt fokus är pingstledaren Lewi Pethrus resa i Amerika 1936-1937 vars publicerade rapporter återges och kommenteras. 

När pingstledaren Lewi Pethrus 1941 kände sig trängd och utarbetad reste han till Chicago av alla ställen på jorden. Varför? Svaret är enkelt. Chicago var vid denna tid förmodligen “Sveriges näst största stad”, det vill säga att det bodde fler svenskar där än i Göteborg. Dessutom fanns där en kyrka som var uppbyggd som en kopia av hans egen kyrka i Stockholm — och hette likadant: Filadelfia, fast med engelsk stavning, Philadelphia. Den svensktalande församlingen i Chicago var ingen isolerad företeelse. Det fanns då ganska många skandinaviska eller helsvenska pentekostala församlingar i USA. Och det var främst med dessa som de svenska pingstvännerna hade kontakt. I det här inledningskapitlet får vi en kortfattad historisk tillbakablick på svensk emigration och det intensiva samarbete som fanns mellan kyrkor i de båda länderna under framför allt första hälften av 1900-talet. Därefter följer en skildring av några svenskdominerade orter och ett antal personer som varit särskilt viktiga för relationerna från amerikanskt håll, t.ex. Arthur F. Johnson, Elmer C. Erickson och Joseph Mattsson-Boze.

This article aims to orientate and introduce Potential researchers into Swedish Pentecostal movements, or those who wish to provide an overview of Scandinavian Christianity, by giving a brief summary of the history of Pentecostalism in Sweden and an overview of the main academic monographs that have been produced on this particular branch of Christianity. The idea is to highlight areas where we find relevant research and to point to areas into which there has been little or no investigation. Following, by way of introduction, a brief historical sketch, there is a note on spirituality before we are given a review of some thirty major academic works on the subject that a potential researcher would need to take into consideration.

A brief introduction to the establishment and structure of Pentecostalism in Sweden, Norway, Finland and Denmark. The importance of Andrew G. Johnson, T. B. Barratt, Lewi Pethrus and other leaders is discussed and connections between the movements are highlighted.

Frikyrkorna utgör tillsammans en av de folkrörelser som spelat störst roll i framväxten av det moderna samhället. En samlad framställning av denna viktiga del av vårt gemensamma kulturarv har länge saknats. Inte sedan Gunnar Westin var redaktör för det andra bandet i uppslagsverket Svenska Folkrörelser 1937 har det förekommit någon sådan sammanfattande beskrivning av lexikonkaraktär. Vår mening är att det under de gångna sjuttio åren tillkommit dels en mängd betydelsefulla insatser och aktörer från frikyrkorna, dels nya forskningsrön, så att detta väl motiverar en sådan uppföljning. (För innebörden i begreppet frikyrka, se artikeln ‘frikyrka’ i detta lexikon.)    Vi är övertygade om att  det finns ett behov av denna kunskap om frikyrkorna på skolor, universitet, tidningsredaktioner, i församlingar och kyrkor, samt hos en intresserad allmänhet. Även inom ramen för frikyrkorna själva, inte minst i den interna utbildningen av personal, finns det ett växande behov av orientering och fördjupning av kunskaperna om sin egen och andras bakgrund och nuvarande kontext. Den ekumeniska våg som just nu yttrar sig i sammanslagningar av såväl enskilda församlingar som hela samfund aktualiserar dessutom detta behov på ett särskilt sätt.     Svenskt Frikyrkolexikon initierades 2005 på ett sammanträde med Rektorskonventet för de fria teologiska högskolorna. Jan-Åke Alvarsson fick då uppdraget att organisera en redaktionskommitté och leda arbetet fram mot ett lexikon i bokform samt eventuellt en databas. Frikyrkosamråd utmanades att bli “förvaltare” medan de traditionella frikyrkosamfunden uppmanades att vart och ett utse en “samfundsredaktör” och eventuellt en egen lexikongrupp. De frikyrkosamfund eller organisationer som kom att svara mot denna förfrågan var: Adventistsamfundet, EFS, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Pingströrelsen, Svenska baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan.     Intentionen med lexikonet har varit att spegla följande kunskapsfält: 1) en översikt av respektive samfunds teologiska särdrag, historia och verksamhet i Sverige och utomlands; 2) något om respektive samfunds viktigaste personligheter; 3) artiklar om gemensamma eller parakyrkliga organisationer med nära koppling till frikyrkan; samt 4) insikter i den vokabulär som använts eller används i frikyrkliga sammanhang. Bildsättningen är tänkt att komplettera denna redovisning med hjälp av såväl historiska som aktuella bilder.

Ever since televangelism started in the United States, Sweden has been considered an impossible arena for that type of enterprise. In the 1960’s almost all Swedes were formal members of the Lutheran Church of Sweden, were heavily secularized, and were considered to be anti-Charismatic and fairly averse to the expression of personal religiosity in public, as in televangelism. Furthermore, the state monopoly of Swedish radio and television closely regulated the transmission of church services, and thus impeded any such evangelization initiatives via TV. Nevertheless, in 2005, when the heyday of televangelism seemed to be over in the United States, a new Charismatic TV channel was founded in Älmhult in Småland. The new channel was called “Channel 10” (Kanal 10). “Kanal” was a neutral designation witout any religious connotations and the number “10” was not used by any television channel in Sweden at the time. In 10 years, Channel 10 has grown into a successful business whose principal product is Pentecostal or Charismatic preaching. The chapter initially asks the question: How can it be that televangelism attracts Swedes today, when this was considered impossible only 30 years ago? The study explores the actors behind the channel, its contents, and the reception of the programs in the light of contemporary changes in the Pentecostal landscape, especially intergenerational conflicts of interest and ongoing mediatization. The material presented is discussed from a theoretical perspective on identity, inspired by Paul Ricoeur (2005) and Erik Erikson (1964), and nostalgia as advocated by Clay Routledge (2015).

A critique of the use of 'magic' as a scientific concept in Pentecostal studies

A discourse analysis of four sermons delivered by Amerindian preachers in the Gran Chaco area, Bolivia

Historien om hur några svenskar fick idén om att resa iväg till Bolivias indianfolk 1920 och vad som hände därefter, fram till att Svensk Pingstmission lämnade landet.