Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2034
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning?2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

  • 52.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Frank, Elisabeth
    Divergent views among Swedish preschool teachers and primary school teachers regarding exchange of information on children’s linguistic development in the transition from preschool to school2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study’s overall purpose is to increase the knowledge of how children’s linguistic skills are taken advantage of and transmitted from preschool to school. The study focuses on teachers’ assumptions and statements of the linguistic work, with particular attention to the transmission of information on children’s early reading development from preschool to school.

    The following research questions are essential:

    • How do teachers in preschool and school define the language work in respective practices? 

    • Does transfer of information on children’s linguistic development take place from preschool to school and in that case, which methods are used?

    To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 100 preschool and school teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire. The questionnaire concentrates on questions about the work on children’s linguistic development with main focus on the transition phase from preschool to school.

    Our preliminary results show that focus in preschool teachers’ and primary school teachers’ linguistic work seem to differ from each other in some domains. Nor do they agree about if, what and how information on children’s linguistic development is transferred in the transition from preschool to school.

  • 53.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Exchange of information on children's linguistic development in the transition from preschool to preschool class - a pilot study2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to investigate teachers’ experiences with information sharing regarding children’s linguistic development in the transition from preschool to preschool class. Research questions:

    * To what degree do teachers prioritize work with children’s linguistic development?

    * To what extent does exchange of information regarding children’s linguistic development take place in the transition from preschool to preschool class?

    * How is the information transmitted?

    * What kind of information is transmitted?

    To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 76 preschool and preschool class teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire.

    Our results show that language development activities are highly prioritized in preschool and preschool class. A transfer of information on children’s language skills between preschool and preschool class takes place though focus seem to differ in some domains. Information is transferred both orally and written, mainly on a group level. Further research is needed on what- how- and why-questions. Another question is what impact the information transmission may have on preschool class activities.

  • 54.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Gustafsson, Jan-Eric
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Characteristics of Teacher Competence: Trends over Time and Between Student Groups in the Swedish Compulsory School2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Achievement differences across schools have increased in Sweden during the past two decades, at the same time as average achievement levels have declined, for example in mathematics (Holmlund et al., 2014; SOU 2014:05) and reading (Skolverket, 2013). These negative trends may be related to schools’ demographic, organizational and resource prerequisites. The organizational basis for the Swedish compulsory school has undergone significant changes since the late 1980s, with free school choice, an increasing number of private schools and a larger autonomy for school leaders. The increased school segregation with respect to migration background since the implementation of these reforms (Yang Hansen & Gustafsson, 2016), could possibly be caused by the continuing decline in inclusion of migrant students and a related educational inequality in instructional quality and teacher competence. Inclusion is defined as a structure of organizing integration according to particular rules and regulations.

    The results of research on effects of teacher competence are, however, somewhat fragmented and unclear, at least with respect to effects on different student groups. This can partly be explained by uncertainties in the determination of crucial teacher characteristics. Making comparisons between for example authorized and unauthorized teachers has been shown to be problematic. There is vast research in this field which is characterized by severe methodological problems, e.g. with respect to drawing causal conclusions from cross-sectional observational data. For example, no correlation between student achievement and various resource factors has been found in some studies (e.g. Hanushek, 1997), whereas others found a positive correlation (e.g. Greenwald, Hedges & Laine, 1996).

    A teacher effect on student achievement is, however, well manifested (e.g., Gustafsson, 2003; Gustafsson & Myrberg, 2002; Johansson, Myrberg, & Rosén, 2015; Nye, Konstantopoulus, & Hedges, 2004; Rockoff, 2004), and the results also suggest that lower achieving students, as for example immigrants, are the more likely to benefit from increases in teacher effectiveness (e.g., Sanders, 1998). Teacher quality is, furthermore, one of the resource factors that explains most of the increase in performance differences between schools in Sweden (Björklund, Fredriksson, Gustafsson, & Öckert, 2010, Ch 7; Gustafsson & Myrberg, 2002). The general reduction in teacher quality in Sweden the last decades (SOU 2014:05), and the decreased equality of allocation of teacher competence between schools (Hansson & Gustafsson, 2016; OECD, 2013), supports these results. However, the variation between student outcomes that different teachers are achieving (Hanushek, 2003) needs to be further problematized and discussed. Teacher knowledge and skills, teacher training and teaching experience are examples of characteristics highlighted in different meta-studies (e.g., Greenwald, Hedges & Laine, 1996), that should be subject of such an investigation.

    This study intends to develop a precise and differentiated description of teacher quality for use in future analyses of relations between teacher competence and educational results, with focus on interactions with student composition of schools due to students’ socio-economic and migration backgrounds. The description is among other factors focusing on teacher’s basic knowledge, subject-related and pedagogical training, and type of teacher training program. One aim is to investigate the variation over time in access to qualified teachers and the variation in teacher qualifications between schools. In further analyses, the significance of the teacher characteristics for literacy and mathematics in grades 1 to 6 will be focused.

    Overall, the project, which this study is a part of, is expected to generate insights about essential conditions for effective and equitable teaching in Swedish and mathematics in primary school, and about distributions of teacher competence across schools with different student composition.

  • 55.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass2019Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 63-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.

    Fulltekst (pdf)
    Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?
  • 56.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Victoria
    Lunds universitet, Allmän språkvetenskap.
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår: Redaktionell introduktion2019Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning
  • 57.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Forskning om överlämningar mellan olika skolformer har funnit att det är av betydelse för barns kontinuerliga och långsiktiga lärande att mottagande verksamhet tar tillvara de erfarenheter barnet redan erövrat. Detta eftersom lärandet gynnas av att verksamheten fortsätter på samma sätt utan onödiga avbrott. I föreliggande studie undersöks verksamma lärares erfarenheter av överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling. Traditioner, bristande samarbete och öppenhet mellan verksamheterna anges hindra samverkan kring överlämnandet. Det överlämnande som görs fokuserar i hög grad barn som ”sticker ut”, det vill säga ligger långt framme eller är sena i sin utveckling. Rädsla för bedömning uppges också vara en orsak till att överlämnandet inte genomförs mera nyanserat. Bristfällig utbildning om både skriftspråksutveckling och kontinuerligt lärande framstår emellertid som den huvudsakliga orsaken till att överlämnande vad gäller barns skriftspråkliga utveckling i det närmaste är obefintligt.

  • 58.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017Inngår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 2, s. 240-254Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 59.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016Inngår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, nr 2, s. 155-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 60.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 13, s. 30-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Winberg, Mikael
    Liberg, Caroline
    Läsning och motivation i årskurs 6 och 9: elevers syn på läspraktiker i och utanför skolan2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Läsförmågan hos elever i den svenska grundskolan är långt under vad den var 20 år sedan, samtidigt som fritidsläsandet fortsätter att minska. Skolan har därför ett viktigt kompensatoriskt uppdrag då vi vet att det krävs rikligt med läsning för att bli en god läsare (Kuhn & Stahl, 2003). Elever behöver också läsa olika typer av texter för att utveckla ordförrådet inom olika ämnen (Biemiller, 2001). Dessutom måste elever kunna läsa längre texter för att utveckla kunskap genom läsning (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Forskning visar också att längden läsning i skolan och på fritiden korrelerar positivt med läsförmågan (Taylor et al., 1990).

    Studien utgår från självbestämmandeteorin (SDT) vilken betonar att typen av motivation är viktigare än mängden motivation (Ryan & Deci, 2000). Ju mer autonomt reglerad elevers motivation är, desto bättre är förutsättningarna för att de ska vilja läser mer. Forskning har visat på ett rekursivt samband mellan autonom motivation och synen på den egna läsförmågan (Guthrie & Wigfield, 2000).

    Syftet är att visa på relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning, attityd till läsning och synen på den egna läsförmågan. Följande frågor är i fokus:

    *Hur många sidor sammanhängande text läser elever i årskurs 6 och 9 i svenska, engelska, historia och kemi under en dag i skolan?

    *Vad är elevernas generella attityd till läsning?

    *Vilken motivation uttrycker elever för läsning av skönlitteratur och sakprosa i skolan?

    *Hur ser eleverna på sin egen läsförmåga och skolans såväl som sina egna läspraktiker?

     

    Analyserna bygger på data från 3408 webbaserade elevenkäter från 144 grundskolor i 18 kommuner. Dessutom genomfördes 194 strukturerade elevintervjuer i sex klasser valda utifrån grad av motivation och mängden skolrelaterad läsning.

    Resultatet visar att elever i årskurs 6 läser mer i skolan än elever i årskurs 9 och att elever i årskurs 6 visar en högre grad av inre motivation än elever i årskurs 9. Elever i årskurs 6 har också en mer positiv attityd till läsning av såväl skönlitterär som sakprosatext än elever i årskurs 9. Analyser pågår gällande relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning i de olika ämnena. Preliminära resultat pekar mot att det finns en potential i elevernas förhållande till läsning som skolan skulle kunna ta tillvara i än högre grad.

    Studiens storskaliga ansats med både kvantitativa och kvalitativa data bidrar med ny kunskap om skolans läspraktiker o

  • 62.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Amount of text read at school and the motivation for reading: a large scale study in grade 6 and 92018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on some preliminary results from the project “To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school” funded by the Swedish Research Council. The aim of the project is to develop knowledge of existing reading practices and to find out what kind of teaching that promotes such practices in a way that enables students to learn from reading. The decline in students’ reading literacy is something that concerns and worries many European and other Western countries. But surprisingly it is difficult to find large scale studies focusing on how much students read at school. To be a good reader one needs to practice (Kuhn & Stahl, 2003; Campell et al., 2001); it takes more than 5000 hours of reading to achieve a well-functioning reading capacity (Lundberg & Herrlin, 2005). To learn from text one needs to be able to read a longer text (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Prior research in the field further shows that it is important for students to read different types of texts (Kuhn & Stahl, 2003) and thus develop vocabulary and reading skills in many subjects (see, for example, Biemiller, 2001).The amount of reading, at school or at leisure, correlates positively with reading ability (Anderson et al., 1988; Cunningham & Stanovich, 1997; Taylor et al., 990). In our study we therefore are interested in the total amount of coherent and continuous text students read during an average school day in all their subjects, with a particular focus on reading habits in Swedish (L1), English (L2), Chemistry and History. We also want to find out how the amount of reading correlates with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities. In the first part of the project there is a predominantly quantitative focus in which we seek to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work, and how their reading is related to different types of motivation. The second part of the project has a predominantly qualitative focus where a limited number of groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. This paper will report on some preliminary results from the first part of the project where the following research questions are to be answered:

    • To what extent do students in years 6 and 9 read continuous prose text—fiction as well as nonfiction— as part of their school work?
    • What kind of motivation do students express for reading nonfiction and fiction texts in different school subjects?
    • What is the nature of the relationship between students’ reading motivation and the extent of their reading in school?
    • What differences in the interest of reading and in the reading habits among females and males, between school years 6 and 9, and between schools can be detected?

    The overall framework of the study is the didactic triangle and the meeting between the teacher, the student and the subject matter in terms of meaning making and reading activities that occur in this meeting (Uljens, 1997; Hudson & Meier, 2011; Liberg et.al. 2002.) We also draw on motivation theories that stress the importance of constructing classroom practices that support student reading motivation by fulfilling the basic needs of autonomy, competence and relatedness (Deci & Ryan, 2008; De Naeghel et al, 2014)  

  • 63.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 64.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2019Inngår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, s. 1-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

  • 65.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 66.
    Alexander, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Trygghet och anknytning i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande:

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan?

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger?

    - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Al-Nuaimi, Haneen
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Applikationer och spel i matematikundervisning: En fenomenografisk studie om digitala applikationer och spel i matematikundervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Al-Nuaimi, Haneen
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Applikationer och spel i matematikundervisning: En fenomenografisk studie om digitala applikationer och spel i matematikundervisning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka

  • 69.
    Alshemas, Rand
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Användning av IKT i matematikundervisning: En intervjustudie med matematiklärare 7-92017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys.

    Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer).

    Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Alsing, Marie-Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Digitala verktyg i bildundervisning: En kvalitativ fallstudie om hur bildlärare använder digitala verktyg i sin undervisning i grundskolans årskurser 7-92017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur bildlärare i grundskolans senare år arbetar med digitala verktyg i

    bildundervisningen. I studien deltar sex bildlärare som alla har lång erfarenhet från bildundervisning.

    Med intervjuer som underlag visade det sig att det finns digital teknik i samtliga skolor

    där de arbetar. Det som däremot är ett problem är den avsaknad av digital kompetensutveckling

    för dessa lärare. Det som jag imponeras av är att majoriteten av dessa bildlärare försöker

    på egen hand att undervisa digitalt. De svarar att de har tekniken men den varierar i antal

    och funktion. De gör så gott de kan med den teknik som finns. Detta innebär också att eleverna

    i dagens skola inte har en likvärdig utbildning i bildämnet. En del skolor är välutrustade,

    en del inte. Undervisningen varierar också beroende på bildlärarens digitala kompetens.

  • 71.
    Alvemark, Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    "Det borde väl chefen kunna": En kvalitativt inriktad studie om ledares uppfattningar om ledarkompetens och kompetensutveckling2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
  • 72.
    Amcoff, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Att uttrycka matematik: En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och används i förskolan2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Ammya, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärares arbete med ett muntligt kommunikativt klassrum: En empirisk studie om hur lärare kan stötta elever i matematikundervisning så att de får möjlighet att muntligt kommunicera i matematiska sammanhang.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 74.
    Ammya, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärarstrategier och stöttning i matematikundervisning: Empirisk studie om hur lärare kan stötta klassrumskommunikation med målet att utveckla elevers resonemangsförmåga2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this degree thesis the reader will take part of different strategies mathematic teachers in grades 4-6 use to support pupils to develop mathematical reasoning. The aim of this study is through a qualitative method, emphasise what four different teachers in grades 4–6 use to support classroom communication, with the goal of developing pupils’ mathemathical reasoning ability. The resultanalys from this empirical study show that groupwork in different forms, exploratory questions and stories that capture the pupil's interest are strong strategies used for pupils to participate in classroom communication. Furthermore, the result also show what the teachers themselves think they can contribute to support the pupils' oral work with mathematical reasoning. The teachers´ awerness of Socio-mathematical norm, inclusion, variation and leadership are points that the studied teachers consider to be the most important benefits they can contribute with to support an increased classroom communication.

  • 75.
    Andersen, Liliana Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hur språklärare beskriver att de arbetar för att motivera elever att lära sig ett modernt språk.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att ha kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk är en av de stora utmaningarna som lärare i moderna språk står inför idag i den svenska skolan.

    Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk på skolan. Vilka metoder eller strategier och aktiviteter beskriver språklärare att använda för att nå detta? Metoden som användes för den här studien är kvalitativa intervjuer och åtta erfarna språklärare som undervisar i moderna språk intervjuades.

    De intervjuade språklärarna beskriver olika metoder och strategier de använder för att motivera elever och göra språklektioner mer realistiska och givande för elever. Informanternas beskrivning om hur de arbetar för att motivera att lära sig ett modernt språk hos elever tyder på att de är positiva och engagerade i sina ämnen. Metoder och strategier som lärarna beskriver att de använder är de kontrastiva metoderna, kommunikativa metoder, grammatik-översättningsmetoderna och de metakognitiva strategierna. De intervjuade lärarna betonar att variationen i användningen av dessa metoder och strategier i klassrummet motiverar och behåller motivationen hos eleverna. För att lyckas med det utgår läraren från elevens behov och intresse.

  • 76.
    Andersson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att tala spanska: En studie om muntlighetens roll i spanskundervisningen2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka muntlighetens roll och förutsättningar i spanska som modernt språk i årskurserna 7-9. Vilka slags muntliga övningar används, och hur gör lärare för att främja ett aktivt elevdeltagande i de muntliga aktiviteterna? En förberedande enkät har följts upp med lärarintervjuer. En av de intervjuade lärarna har också observerats på lektioner. Det framkommer att muntligheten i viss mån är eftersatt och en anledning till det tycks vara dess komplexitet och svårighet vid dokumentation, i jämförelse med skriftliga uppgifter. Det föreligger även en svårighet med att få eleverna att delta aktivt i de muntliga momenten. För detta ändamål tycks det sociala klimatet i gruppen vara avgörande. Att stöd tillhandahålls i olika former, till exempel genom lärarens målspråksanvändning och uppmuntran till eleven, visar sig också ha betydelse för elevens vilja och förmåga att tala spanska i klassrummet.

  • 77.
    Andersson, Annie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Motivation i det matematiska klassrummet: Ett elevperspektiv – elevers syn på motivation inom matematikämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Andersson, Ann-Kristin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    När tystnaden får tala: Lärares uppfattingar om och erfarenheter av tysta elever2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

    Fulltekst (pdf)
    När tystnaden får tala
  • 79.
    Andersson, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Jarl, Charlie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Undervisningsmiljöer för IKT: En fallstudie av en specifik undervisningsmiljö för utbildning i informations och kommunikationsteknologi på gymnasienivå2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Andersson, Calle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att föra in och använda elevers intressen i bildundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur de intressen och erfarenheter som elever tillägnar sig utanför skolan förs in och används i bildundervisningen för att främja elevers bildkommunikativa kompetens och identitetsutveckling. De frågeställningar som studien är menad att besvara är Vilka konstformer ligger eleverna nära i deras vardag, och används dessa konstformer i bildundervisningen? och Hur ser eleverna på sina möjligheter att i bildundervisningen arbeta på ett identitetsutvecklande sätt? Studien visar hur de konstformer som eleverna tillägnar sig utanför skolan skiljer sig från de som lyfts fram i bildundervisningen. Studien visar även att elever ser sina möjligheter att uttrycka och utveckla identiteter i bildundervisningen som begränsade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Andersson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    En studie om lärares uppfattningar kring strategier och utmaningar med problemlösning i matematikundervisning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om att ta reda på lärarnas uppfattningar gällande vilka utmaningar de ställs inför när det kommer till undervisning inom problemlösning samt vilka undervisningsstrategier lärarna arbetar med för att möta utmaningarna. Metoden som använts är kvalitativ och har utgått från fenomenografisk teori. Sex lärare som är verksamma inom årskurs 1–3 och som undervisar i ämnet matematik har genom intervjuer gett deras syn på vilka undervisningsstrategier som stärker eleverna och vilka utmaningar som finns i undervisningen. Lärarna är i det stora hela samstämmiga när det kommer till undervisningsstrategierna de uppfattar stärker eleverna samt vilka utmaningar som de har sett eleverna ställas inför. Det framkommer att elevernas bristande läsförmåga samt självförtroende är utmaningar som väger tungt. Helklassdiskussioner upplevs som en framgångsrik strategi i undervisning i problemlösning.

  • 82.
    Andersson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematikundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 83.
    Andersson, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Fler män till skolan: en studie av ett försök att locka män till skolan2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 84.
    Andersson, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    More men to school. Becoming Teachers in a Learning Organization: Meeting the Challenges of the Learning Society2003Inngår i: ATEE Conference, Malta, 2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 85.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Distance teacher education – some experiences from Dalarna University, Sweden Paper presented at the 33rd Annual ATEE Conference Brussels, Belgium, 23rd – 27th August 20082008Inngår i: ATEE, Bryssel, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Distance teaching is now-a-days used in different shapes. However, it is something different from traditional campus organised education as it systematically uses Information Communication Technology (ICT) as a key element. When the distance teacher education started in Sweden many teacher educators doubted the wisdom of this. They expressed that the educational process to become a teacher would be deteriorated. For instance, they feared for high drop out rates and difficulties to examine in a proper way. The Swedish National Agency for Higher Education has recently edited a report that showed that this form of teacher education was well adapted to the labour market, but the possibilities for the teacher students to shape their education were relatively limited. However, we still know quite little about the effects of this way to educate teacher students. This paper explores the possibility of using distance teacher education. In a case study 20 students, who were the first to finish a complete a distance teacher education at Högskolan Dalarna, were asked in a questionnaire how they had apprehended their education. We also interviewed four of these students, as well as five teacher educators. One of our findings were that the distance teacher education reached new target groups, who not had been able to participate in university studies if it not had been offered in this form. Especially, this was valid for the middle-aged women, living a long distance away from a university, with social responsibilities for children or old parents. Other findings were that these students in general were target oriented and ambitious, wrote more than the campus students and developed that kind of skill better. Marratech, an ICT system for small groups, e-mail and chat were used for the communication. Marratech was considered to permit free and spontaneous communication, both of the teacher educators and the students. Initially the teacher educators were sceptical to distance teacher education, but afterwards they were surprised of how well it had worked. They declared that they had better and nearer contact with their students and more control over the students´ performance, but some parts of the teacher education were better suitable for campus education, for example, power of creating characters. Distance teacher education was considered time consuming and demanded much activity from the teacher educators as the students wanted rapid responses. This study indicates that distance teacher education works well for mature individuals with high motivation. However, it demands more time from the teacher educators, but it gives in general good results. Still, there are pedagogical challenges to overcome. Maybe we should reflect on a mix of distance teacher education and campus based teacher education, instead of separated ways of accomplishing teacher education?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 86.
    Andersson, Catrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Undervisa särbegåvade elever: Lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i undervisningen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan.

    Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en

    skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av

    lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man

    på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta

    med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser.

    Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en

    årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar

    det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och

    ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid

    och planering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Andersson, Desirée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tallinjens relation till taluppfattning: En intervju- och observationsstudie över läraresuppfattning om tallinjens potential i matematikundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet fokuserar på tallinjens och taluppfattningens relation till varandra och hur den relationen har en viktig del i elevers matematiska utveckling. Forskning visar på att undervisning baserat på tallinjen har potential att skapa en bro mellan det abstrakta och konkreta i skolans matematikundervisning och på så vis hjälpa elever utveckla sin taluppfattning. En god taluppfattning är en viktig faktor för att elever ska kunna skapa en djup förståelse för matematik. Genom att utveckla elevers taluppfattning med hjälp av tallinjen som ett redskap får elever förutsättningar att skapa en god förståelse för tal och tals relation till varandra. En sådan förståelse ger en stabil grund för vidare matematisk utveckling och underlättar för elever att lära sig mer avancerad matematik under deras senare år i skolan. Forskning har visat att genom att inkludera tallinjen som ett naturligt redskap i matematikundervisningen får elever möjlighet att utveckla en mental tallinje, vilken hjälper eleverna att utveckla sin taluppfattning. Den här studien ämnar därför att genom intervjuer och observationer undersöka, utifrån ett lärarperspektiv, hur relationen mellan tallinjen och taluppfattningen tas i beaktning i matematikundervisning under elevernas första år i skolan.

  • 88.
    Andersson, Desirée
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tallinjens relation till taluppfattning: En kvalitativ studie över lärares uppfattning om tallinjens potential i matematikundervisning.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet fokuserar på tallinjens och taluppfattningens relation till varandra och hur den relationen har en viktig del i elevers matematiska utveckling. Forskning visar på att undervisning baserat på tallinjen har potential att skapa en bro mellan det abstrakta och konkreta i skolans matematikundervisning och på så vis hjälpa elever utveckla sin taluppfattning. En god taluppfattning är en viktig faktor för att elever ska kunna skapa en djup förståelse för matematik. Genom att utveckla elevers taluppfattning, med hjälp av tallinjen som ett redskap, får elever förutsättningar att skapa en god förståelse för tal och tals relation till varandra. En sådan förståelse ger en stabil grund för vidare matematisk utveckling och underlättar för elever att lära sig mer avancerad matematik under deras senare år i skolan. Forskning har visat att genom att inkludera tallinjen som ett naturligt redskap i matematikundervisningen får elever möjlighet att utveckla en mental tallinje, vilken hjälper eleverna att utveckla sin taluppfattning. Den här studien har därför genom intervjuer och observationer undersökt, utifrån ett lärarperspektiv, hur relationen mellan tallinjen och taluppfattningen tas i beaktning i matematikundervisning under elevernas första år i skolan. Utifrån den inblick som de två deltagande grundskollärarna har gett framkommer det att tallinjen ges utrymme i elevernas matematikundervisning och att grundskollärarna anser att tallinjen har potential att på flera sätt agera som ett hjälpmedel för att eleverna ska få möjlighet att skapa en större förståelse för taluppfattning, men även för att skapa förutsättningar att förstå mer avancerad matematik senare i sin skolgång. Studiens resultat har visat på att grundskollärarna upplever att tallinjen har potential att utveckla elevers taluppfattning. Under de genomförda observationerna har det även noterats att undervisning genom tallinjen har förmågan att ge utrymme för utvecklandet av flera olika förmågor vilka är grunden för en grundläggande taluppfattning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Andersson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att kombinera film och skönlitteratur i svenskundervisningen: En litteraturstudie om skönlitteraturens och filmens roll i kombination med varandra2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skönlitteraturens och filmens roll har skrivits fram som viktiga inslag i undervisningen i kursplanerna genom åren. Mina egna erfarenheter säger mig att skönlitteraturen och filmen får lite plats i undervisningen och att skönlitteratur i kombination med film inte används så mycket.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som skrivs fram gällande skönlitteratur och film i skolan med fokus på skönlitteratur i kombination med film för förskoleklass till och med årskurs tre.

    Metod: Metoden för denna studie är en systematisk litteraturstudie och databaserna som användes för sökningar av litteratur var Google, Google Scholar, Summon@Dalarna och Libris. Även manuella sökningar gjordes på bibliotek och genom mejlkontakt. Texterna som valdes ut granskades och analyserades.

    Resultat: Skönlitteraturen har enligt lärarna en viktig roll för utvecklingen av elevernas ordförråd. Dock kolliderar ofta lärarnas och elevernas syn på skönlitteratur och valet av skönlitterära böcker. Filmen används vanligen som utfyllnad i undervisningen som ett lustfyllt inslag eller som belöning när eleverna gjort något bra. Kombinationen av skönlitteratur och film används sparsamt eller nästintill inte alls, något som kan tyckas märkligt då eleverna omges av både skönlitteratur och film.

    Slutsats: Skönlitteratur förekommer i relativt stor utsträckning när det gäller de högre årskurserna 7 till 9 men i de lägre årskurserna F till 3 upplevs ett tomrum. När det gäller film används det i liten grad och ofta som utfyllnad i undervisningen. Det saknas forskning om att arbeta med film ochskönlitteratur i kombination med varandra, främst i inriktningen mot de yngre åldrarna F till 3. Detta ärdärför ett aktuellt område inför fortsatt forskning.

  • 90.
    Andersson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärares arbete med skönlitteratur och film: En kvalitativ studie om lärares olika sätt att arbeta medskönlitteratur och film och syftet bakom dessa2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt forskning är skönlitteratur och film viktiga inslag i undervisningen, dock har det inte skrivits så mycket om just kombinationen av skönlitteratur och film. Enligt egna erfarenheter är uppfattningen att man inte arbetar något alls med skönlitteratur och film i kombination med varandra.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med skönlitteratur och film. Syftet var också att undersöka om det förekommer någon form av kombination mellan skönlitteratur och film och i så fall på vilka sätt.Metod: Metoden för denna studie var kvalitativa intervjuer, sex lärare valdes ut och intervjuades. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering.Resultat: Skönlitteraturen har enligt informanterna en viktig roll för elevernas ordförråd, läsförståelse, läsglädje och fantasi och används därför ganska flitigt. Filmen används i stor utsträckning som förstärkning, variation, introduktion och ibland även som upplevelse. Kombinationen av skönlitteratur och film användes av samtliga informanter minst en gång per läsår, något som är positivt och glädjande eftersom det skrivs fram att det gynnar eleverna och eftersom det är aktuellt i dagens samhälle och därigenom elevernas vardagsliv.Slutsats: Både skönlitteratur och film används i stor utsträckning av informanterna. Skönlitteraturen för att väcka läslust och nyfikenhet och för att förbättra ordförråd och läsförståelsestrategier. Filmen som motivation, variation, förförståelse och introduktion. Kombinationen av skönlitteratur och film förekommer hos alla informanter och i form av att jämföra, diskutera och reflektera det som är viktigt för att nå upp till kunskapskraven

  • 91.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Grinblatt, Samuel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Examensarbete inom pedagogiskt arbete: Spelifiering och motivation till skrivande hos spelvana elever på högstadiet.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the survey Unga & Medier initiated by Statens medieråd 2017, 3000 teenagers were asked about their gaming habits. The survey was made in collaboration with SCB (Statistiska Centralbyrån) and it is the most extensive examination of its kind ever produced in Sweden. It showed that 50% of the participating boys played more than three hours per day at the age of 16. At the same time, students’ results in school are sinking in general, especially the writing ability. Skolverket (2015) deems that the combination of inner and outer motivation has the biggest effect on students’ ability to successfully solve a task. The study presents the difficulties of altering the precieved motivation of the students’ and the complexity of using self-report questionnaires as a messurement tool. The aim of this study is to investigate how D’Angelos model of progymnasmata in combination with gamification can affect students’ motivation to produce written texts. Two methods were used. First; self assessment and second; a material based on one step of the antique instrument progymnasmata, the fable, which was created and tested with two groups of students, where one of the groups had a thematic based on gamification. The results proved, although the participation was low, that the quantity of written data was improved while the motivation was unaffected. In conclusion, the study did not have an effect the way it was expected to do, although this has been taken in consideration while potraying the complexity of motivation as a concept.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Andersson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Alla tjänar på gruppindelning": Pedagogers motiv till att dela in barnen i mindre grupper i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att bidra med kunskaper om pedagogers motiv till att dela in barnen i mindre grupper i förskolan för att vinna kunskap om vilka effekter gruppindelning har i det pedagogiska arbetet. För att få reda på detta har intervju använts som insamlingsmetod för att få kunskap genom respondenternas uttalanden om deras tillämpning av gruppindelning. De pedagoger som valdes ut som respondenter har lång erfarenhet av yrket och arbetar på samma avdelning och tillämpar gruppindelning under vissa aktiviteter på förskolan, bland annat utifrån ålder.

    Resultatet visar att gruppindelningens motiv har sitt ursprung i att barngruppen är stor vilket orsakar hög ljudnivå i miljön samt kan bidra till psykisk ohälsa hos både barn och personal. Hur pedagogerna väljer att dela in barnen i mindre grupper beror på aktivitetens lärandesyfte. Under några återkommande aktiviteter är barnen indelade utifrån deras ålder. Pedagogerna menar att gruppindelning ger dem mer tid till att se varje barn och att se deras utveckling samt att det ger barnen möjlighet att skapa nya kompisrelationer. Pedagogerna uttrycker även att det blir lättare att planera verksamheten när gruppindelning tillämpas. Pedagogerna berättar även hur barnens kamratkultur påverkas av åldersindelning samt vilka för- och nackdelar olika gruppkonstellationer har i form av åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper.

    Utifrån undersökningens resultat kan slutsatsen dras att gruppindelning tillämpas för att underlätta förskolans vardag för både pedagogerna och barnen.

  • 93.
    Andersson, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vad kan skolframgång på språkintroduktion vara?: - En kvalitativ fallstudie om elevers och lärares syn på språkintroduktion2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att komma som nyanländ till Sverige i gymnasieåldern och börja på introduktionsprogrammet

    språkintroduktion kan vara svårt. Elevernas skolerfarenheter och möjligheter till skolframgång

    ser väldigt olika ut. Denna kvalitativa fallstudie handlar om elever som ska lära sig

    ett andraspråk och vad som kan vara olika faktorer till skolframgång. Lärare och elever på

    språkintroduktion har bidragit med sina erfarenheter och berättelser till denna studie. Det utkristalliserades

    tre teman för skolframgång på språkintroduktion av deras berättelser: ett starkt

    modersmål, elevers skolbakgrund och vikten av engagerade lärare.

  • 94.
    Andersson, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lokalhistoria och elevens historiemedvetande: En empirisk undersökning om elever och lärares syn på lokalhistoria2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande.

    Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Andersson, Jennifer
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    - utifrån barns perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur barn i förskoleklassen upplever samlingen samt om de är delaktiga under samlingen. I teoriavsnittet tar jag upp olika forskares syn på begreppen delaktighet, barns perspektiv och barnperspektiv samt tidigare forskning om barns delaktighet i samlingen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där Lev Vygotskij är en betydande person. Det sociokulturella perspektivet handlar mycket om samspel och kommunikation. För att skapa kunskap om hur barnen upplever samlingen och hur delaktiga de är valde jag att genomföra intervjuer med barnen. Det material som samlats in är det som använts som grund för att få fram ett resultat.

    Studiens resultat visar att barnen upplever olika mycket delaktighet i samlingen och upplever den på olika sätt. Några barn tycker att samlingen är bra som den är medan andra vill ändra vissa saker eller ta bort den helt. De anser även att de inte får så mycket eller inget utrymme alls att påverka under samlingen.

  • 96.
    Andersson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Kommunikation och digital teknik: En litteraturstudie om hur digital teknik kan utnyttjas för att påverka matematisk kommunikation2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att erhålla större kunskap om hur digital teknik kan utnyttjas i matematikundervisningen i årskurs 4-6 för att påverka matematisk kommunikation. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie använts vilket innebär att sökningar har gjorts efter tidigare forskning i olika databaser utifrån ett visst antal sökord.

    Det resultat som framkommit i denna studie visar att nyttjandet av digital teknik inte påverkar kommunikationen i matematikundervisningen. I de studier som granskats framhålls dock att det finns en potential hos tekniken att främja matematisk kommunikation i årskurs 4-6. Huruvida denna potential nyttjas eller ej avgörs främst av hur tekniken används, klassrumskulturen, lärarens utbildning i teknikanvändandet och den roll som läraren har.

  • 97.
    Andersson, Karl
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Källkritik i praktiken och källkritikens roll i skolan: En studie om lärarnas uppfattning om källkritik samt arbetssätt hur de aktiv arbetar med källkritik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay will be focused around source criticism from a educational viewing point. How teachers teach their pupils about source criticism and also how them self perceive the concept of source criticism. The essay will also illustrate how algoritms and search engines will influence your search, and how much your age will impact your knowledge about source criticism. How source criticism is stated in the syllabus and a historical look back how source criticism have influenced Swedish history, and how source criticism should be used. The essay will also discuss how the technology have true touch the availability to read and hear information and news form all around the glob.

  • 98.
    Andersson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hur kön konstrueras i barnlitteratur: En undersökning av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur könsnormer konstrueras och/eller reproduceras i böcker som använts för högläsning i grundskolans tidigare år genom att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Vidare har undersökts hur fördelningen av huvudpersonernas kön ser ut i de böcker som utgör undersökningsmaterialet. Uppsatsen bygger på tidigare forskning och litteratur inom ämnet, och de teorier som finns inom genusforskning samt verktyg för bedömning av stereotyper (Maria Nikolajevas schema för könsstereotyper) ligger till grund för den kvalitativa studien där metoden att tolka för att förstå är central.Resultatet visar att högläsningsböckerna domineras av manliga huvudpersoner och att böckernas text och bild både kan sägas reproducera traditionella könsnormer men också ge en nyanserad framställning av pojkar och flickor.

  • 99.
    Andersson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    NO-undervisningen i årkurs 1–3: faktorer som påverkar lärares planering och val av undervisningsinnehåll: En kvalitativ intervjustudie för att undersöka lärares val av undervisningsinnehåll i de naturorienterande ämnena2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka utgångspunkter som är viktiga när lärare i årskurs 1–3 planerar sin undervisning och väljer undervisningsinnehåll i de naturorienterande ämnena. Undersökningen är gjord i form av en kvalitativ intervjustudie med sex lärare och därefter har en innehållsanalys gjorts på det insamlade materialet. Resultatet visar att det är läroplanen med dess centrala innehåll och i vissa fall förmågemålen som är den viktigaste faktorn när lärarna väljer undervisningsinnehåll inom NOundervisningen. Viktigt för lärarna i deras planering är även att möjliggöra för elevers lärandeprogression att utvecklas i naturvetenskap. Lärarna beskriver också att NTA-lådan med det förplanerade lektionsinnehållet är en viktig utgångspunkt och ett stöd i deras planering och val av innehåll. Till sist framgår det av resultatet att lärarna tycker att det är viktigt att eleverna får möta NO-undervisningens betydande arbetssätt så som experiment och undersökande arbetssätt. Resultatet visar att det finns en bristande ämneskunskap och intresse för naturvetenskap hos tre av de deltagande lärarna. Det framgår även av resultatet att elevernas intresse väldigt sällan tas i beaktande när undervisningsinnehållet väljs, men samtliga deltagande lärare anser att målet med den naturorienterande undervisningen är att elevernas intresse ska väckas.

  • 100.
    Andersson, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkighet i förskolan: En studie om förskollärares arbete med barns andraspråksinlärning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 2034
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf