Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2834
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Amin, Jasmine Abdul Hussein
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Motivation - mellan morot och piska: Om gruppchefens betydelse för arbetsmotivation och organisationskulturIndependent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gruppchefen är en ledare på den organisation där denna studie genomfördes, här kallad

    ORGANISATIONEN. Studien har genomförts i syfte att belysa gruppchefens betydelse dels för

    arbetsmotivationen och dels för organisationskulturen.

    Det insamlade materialet har bearbetats med tematisk analys. Ett urval av teoretiska verktyg har

    använts för tolkning av materialet.

    Resultaten visar att gruppchefen har betydelse för arbetsmotivationen genom att ge feedback, visa

    uppskattning, vara lyhörd och lyssna på medarbetarna. Gruppchefen har också betydelse för

    arbetsmotivationen genom att formulera organisationens mål och vision, delge information om

    beslut och förändringar samt ha relevant kompetens.

    Gruppchefen har betydelse för organisationskulturen genom förmedling av budskap till

    medarbetarna. En gruppchef kan reagera på ett visst sätt i en given situation. Gruppchefens reaktion

    skapar energi som sprider sig bland medarbetarna och bidrar till organisationskulturen.

    Gruppchefen uppfattas av medarbetarna som en motivationsfaktor, en budskapsförmedlare, en

    förebild och den viktigaste kontakten på ORGANISATIONEN.

  • 52.
    Amrén, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundberg, Siri
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    En intern ledarskapsutbildning.: - Vilken betydelse har den för deltagarna?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kompetensutveckling anses vara en viktig utmaning för HR-professionen. Ledarutveckling har identifierats som ett verktyg för organisationer att nå framgång men på vilket sätt ska det ske? Studien genomfördes på ett import och distributionsföretag i Stockholmsregionen med det fiktiva namnet Impodi. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur cheferna på Impodi upplever betydelsen av den interna ledarskapsutbildningen. Empirin samlades in via 11 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer som hade deltagit på kursen. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från företaget för att få en beskrivning av kontexten.Två centrala teman identifierades i resultatet, Kurstiden och Tiden efter kursen. Resultatet visade att framförallt kurstiden och de personliga upplevelserna av den tillskrevs stor betydelse av informanterna. Möjligheten att reflektera, de sociala relationerna, praktiska ”verktyg” och ett ökat välmående beskrivs som viktiga aspekter av kursen. Det fanns en större variation i vilken inverkan och betydelse informanterna beskriver att kursen hade i vardagen. Begränsningar i verksamheten i form av tidpress, hög arbetsbelastning och vilka signaler informanten upplever från organisationen har påverkat hur de upplevde kursens betydelse i vardagen efter kursen. Analysen visar att kursens betydelse kan förklaras och förstås utifrån teorier om lärande. Sammanfattningsvis fanns det under kursen en stödjande lärmiljö som kan ha påverkat betydelsen positivt. Efter kursen fanns en begränsande lärmiljö vilket kan ha påverkat att kursens betydelse i vardagen var mindre.

  • 53.
    Andersson, Agnetha
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Om inte tilliten finns, är det svårarbetat: En fallstudie om undervisningen på grundsärskolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SammanfattningEnligt Läroplanen för grundsärskolan är det skolans uppgift att skapa förutsättningar, för alla elever, att utvecklas mot de nationella målen. Detta möjliggörs genom en välplanerad och strukturerad undervisning. Denna studie beskriver hur tre speciallärare i grundsärskolan utformar sin undervisning. Studien är en fallstudie med en undersökningsplats. Den baseras på observationer och intervjuer av lärarna och på en enkät med deras elever. Resultatet visar att speciallärarna i grundsärskolan tar hänsyn till elevernas kunskapsnivåer, förutsättningar och behov i sin undervisning. Individanpassningar sker genom både olika uppgifter och gruppindelningar men också genom mer eller mindre hjälp och stöttning. Variationen på arbetssätt och arbetsformer är rik. Undervisningen är kunskapsinriktad vilket leder till att eleverna utvecklas och lär sig nya saker. Speciallärarna trycker på vikten av att skapa goda relationer och tillit

  • 54.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fors, Hampus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Intern employer branding. Hur kan Piteå kommun stärka sitt varumärke som en attraktiv arbetsgivare bland sina anställda?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

    Fulltekst (pdf)
    Intern employer branding
  • 55.
    Andersson, Elenor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Magnusson, Melina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Intern och Extern Rekrytering av Ledare.: Vilken inverkan har ledarskapet och organisationskulturen på varandra?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ”nytänk” till organisationen. Medarbetarna ansåg emellertid att den främsta nackdelen med extern rekrytering var att dessa ledare saknar rutin och arbetslivserfarenhet. Detta kan tolkas i förhållande till intern rekrytering där både medarbetarna och arbetsledarna ansåg att den främsta fördelen är att dessa ledare är sakkunniga och har erfarenhet, samt att ledarna förstår sig på den rådande kulturen. Det framkom ingen specifik nackdel angående intern rekrytering, både medarbetarna och arbetsledarna hade splittrade svar. En av våra slutsatser är att Peab har en bra fördelning mellan intern och extern rekrytering eftersom företaget både tar tillvara på den kompetens som finns inom företaget samt skapar förutsättningar för utveckling då individer med nya värderingar och kompetenser kommer in utifrån.

    Fulltekst (pdf)
    Intern och Extern Rekrytering av Ledare
  • 56.
    Andersson, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Betydelsen av alternativa verktyg i ett skolpedagogiskt sammamhang: Specialpedagogers, speciallärares och Skoldatatekets arbete med alternativa verktyg, samt upplevelser av samarbetet dem emellan2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.

    Fulltekst (pdf)
    Betydelsen av alternativa verktyg
  • 57.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Jonsson, Karina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Vi är på banan, men vi har lång väg kvar": En undersökning av implementeringsarbetet med förskolans reviderade läroplan 20102012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 58.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nöjd, klar och duktig: Studenter på fem utbildningar om studieframgång2002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis addresses the significance of the concept of study success in higher education from the perspective of students at five university programs; Business Administration and Economics, Engineering Physics, Medical Education, Social Work and Teacher Education for Upper Secondary Level. The thesis is based on data from three studies conducted between, spring 1993 and autumn 1996. A questionnaire was distributed to all the students enrolled in autumn 1992 to the five programs, regarding students' paths to the university, how they perceived their university studies, and their plans for the future. Fifty-nine of the students were then selected from the five university programs and interviewed on two different occasions. The first interview, conducted mainly during the autumn term of 1993, focused on the respondent's path to the university studies and on different aspects of their lives as students. For a majority of the students, the second interview was conducted about one year later. This interview focused on how the students perceived study success: what was considered to be a good study result, and the characteristics of successful and unsuccessful students. The students were also asked to describe an occasion when they felt successful and unsuccessful, respectively. The results indicate that there is little congruence between the students' perception of study success and that expressed in many public reforms and policies in Sweden. Furthermore, there are both similarities and differences in students' views across the programs. The students at the five programs seemed to relate study success mainly to aspects of Achievement, Process/Strategy, and Comprehension, while aspects related to Personal Growth or Future/Occupation were rarely mentioned. When comparing students' views in the five university programs, the results indicate that an Achievement oriented view dominated among the students in Business Administration and Economics, and Engineering Physics. The students in Engineering Physics and Social Work were more oriented towards Process or Strategy aspects of study success than the students in the other programs. Personal Growth was emphasised as an important aspect only by the Social Work students. Furthermore, students in Social Work and Medical Education were more oriented towards Comprehension than the others. The students in Medical Education and Teacher Education related study success to Future/Occupation to a higher degree that the others. The views on study success seem mainly to be related to aspects in the learning environment, in particular the way the university studies are organised, the examination and grading system, and the contact with the profession. Different recruitment patterns, and the impact of upper secondary education may also be of importance. Influences from the students' prior experiences and their life outside their studies cannot be excluded. Furthermore, the results indicate gender differences. The women seem to view study success in terms of Comprehension, while the men are more oriented towards Achievement. An additional analysis within the categories indicated that the male students seemed to be more self-confident and self-reliant while the female students expressed a more pessimistic view. Furthermore, while the male students view an unsuccessful student only in relation to the individual in question, the female students' view involved the negative consequences of the student's behaviour for other people.

    Fulltekst (pdf)
    Nöjd, klar och duktig
  • 59.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Umeå sommaruniversitet 1991: En utvärdering baserad på intervjuer med kursdeltagare, lärare, kursansvariga samt ledamöter för sommaruniversitetets utrednings- och arbetsgrupp1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 60.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Umeå sommaruniversitet 1992: En utvärdering baserad på kursvärderingar och intervjuer med lärare och kursansvariga1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Återkoppling av information genom tolkningsgrupper: En fältstudie av en återkopplingsmodell inom ramen för den nationella utvärderingen i två skolor i Västernorrland1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Andersson, Frida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Inkludering i grundskolan: Med inriktning på särskolan/träningsskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 63. Andersson, H
    et al.
    Bergkvist, H
    Johansson, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Svahn, M
    Wedman, I
    Idrottens mätningar och bedömningar: En trivsam hobby och/eller ett viktigt forskningsområde?1988Inngår i: SVEBI:s årsbok 1988: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning, Svensk Förening för Beteendevetenskaplig Idrottsforskning, Lund , 1988Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Svensk, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Information vid inskrivning i grundsärskola och gymnasiesärskola: Om den information vårdnadshavare får kring möjligheter och begränsningar vid val av skolform2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar och förstår den information de får gällande deras barn när de utreds för mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Nio halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes med vårdnadshavare till barn och ungdomar på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Intervjuerna transkriberades ordagrant och bearbetades genom temaanalys. Ett normkritiskt perspektiv har tillämpats i analysprocessen. Resultatet visar att den informationen vårdnadshavare fått kring deras barns lärande och utveckling samt framtidsutsikter vad gäller utbildning och sysselsättning, inför barnens inskrivning i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan upplevdes som bristfällig bland respondenterna. Information om grundsärskolan och gymnasiesärskolan som skolform hade vårdnadshavare till stor del själva sökt reda på själva, vilket enligt flera respondenter varit en påfrestande process. Vidare visar resultatet att de respondenter som hade ungdomar på gymnasiesärskolan saknade kunskap och information om de möjligheter och begränsningar för arbete och fortsatta studier som gällde för deras barn efter avslutad utbildning. Enligt respondenterna borde sådan information komma tidigare för att underlätta beslut och vägval kring barnets framtid samt för att öka barnets möjligheter till delaktighet och medbestämmande i beslut som rör deras livssituation. Därtill indikerar resultatet att det verkar råda oklarheter kring vem som ska tillhandahålla information till vårdnadshavare samt var vårdnadshavare kan vända sig med frågor som rör barnets utbildning. Övergripande konstateras att merparten av respondenterna var nöjda med barnens skolgång i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, då de såg att barnen trivdes där, samt att de fick de anpassningar de behövde för att lärmiljön skulle uppfattas som god. Emellertid efterfrågar vårdnadshavarna bättre samordning mellan de ansvariga instanserna när frågan om ett barn ska placeras i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan aktualiseras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Andersson, Heléne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Bergkvist, Helen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Johansson, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Svahn, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Att mäta och bedöma idrott1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Bedömning ur ett elevperspektiv: Erfarenheter från ett försök med timplanelös undervisning2005Inngår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, nr 4, s. 13-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 67.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Betygen i backspegeln: Beskrivning och reflexioner2002Inngår i: Att bedöma eller döma: Tio artiklar om bedömning och betygsättning, Skolverket, Stockholm , 2002, s. 153-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Betygen i lärarutbildningen: Erfarenheter från tre seminarier2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    De relativa betygens uppgång och fall: en beskrivning och tematisk analys av framväxten och avvecklingen av det relativa betygssystemet1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva viktiga steg i framväxten och den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet. Huvudfrågorna som ställs är följande: Varför infördes de relativa betygen? Varför är man nu beredd att överge detta betygssystem? Huvuddelen i beskrivningen utgörs av offentliga utredningar, Skolöverstyrelsens egna utredningar samt av propositioner som utredningarna lett fram till. Dessutom anknytes till gällande regelverk, tidningsartiklar, riksdagstryck och remissvar från olika organisationer representerande elever, föräldrar, lärare, arbetstagare och arbetsgivare. Tidsperioden som studeras är från pionjären Frits Wigforss' första utredning (1938) fram till 1990. Uppbyggnadsskedet av det relativa betygen beskrivs som en reformering av folkskolans betygssystem, via enhetsskolan till grundskolan samt en avslutande etapp då det relativa betygssystemet infördes även i gymnasiet. Framväxten omfattar åren 1938-1971.Den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet inleds med de utredningar som genomförs i början av 1970-talet av Skolöverstyrelsen. Under perioden från 1970 framtill 1990 beskrivs olika utredningars försök att ersätta de relativa betygen med olika varianter av målrelaterade betyg. Trots att olika utredningar under perioden velat tona ner urvalsfunktionen hos de relativa betygen används dock de relativa betygen 1990, både vid urvalet till gymnasieskolan, visserligen i allt mindre utsträckning, men framför allt vid urvalet till högskolan. I studien konstateras att de relativa betygen enligt Wigforss' modell, väl integrerade den rådande vetenskapssynen samt synen på ett demokratiskt urval. Tilltron till urvalsdemokrati i motsats till ett urval byggt på makt, börd och privilegier stödde idéerna bakom de relativa betygen som syftade till objektivitet och jämförbarhet när betygen skulle användas vid urvalet till läroverken. Om betygen kunde göras pålitliga som urvalinstrument skulle de gagna studiebegåvningar bland de obemedlade, som då via sina betyg kunde få plats vid läroverken. När det gäller frågan om varför man inte kunnat realisera ett relativt betygssystem enligt de intentioner Wigforss' föreslagit, kom socialpsykologiska mekanismer, informationsproblem och mättek-niska svårigheter att bli huvudorsaker. Oviljan att sätta underbetyg så länge som godkänt fordrades vid flyttning, betygsglidningens, enligt lärarna, motiverande inverkan på eleverna, viljan att bidra till att eleverna kunde få plats vid läroverket, rädslan från lärarnas sida att bli kontrollerade, skolöverstyrelsens informationsproblem samt motsättningarna mellan folkskoletraditionen och läroverkstraditionen, kom att medverka till att idéerna om tillämpningen av de relativa betygen hade svårt att tränga igenom.

    Fulltekst (pdf)
    De relativa betygens uppgång och fall
  • 70.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Equivalence, justice and accountability in Swedish Teacher Education2006Inngår i: ECER- conference in Geneve, 13-15 september, 2006, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Examinationen i distanskurser2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Holding the axe: Equivalence, selection and justice in the reform of school-based assessment in Sweden2005Inngår i: Pedagogy, Culture and Society, ISSN 1468-1366, Vol. 13, nr 2, s. 143-158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Man söker med ljus och lykta: Lärares bedömnings- och betygssättningsproblematik i en timplanelös grundskola2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    National Evaluation of School-grades in Sweden: A Description and an Analysis2001Inngår i: Paper presenterat på ECER-konferensen i Lille, 5-8 september, 2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Nationell kvalitetsgranskning av betyg: En beskrivning och analys2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Relativa betyg: några empiriska studier och en teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv1991Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram.

    Fulltekst (pdf)
    Relativa betyg
  • 77.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Seeking high and low: Teachers grading practice in time-table free schools in Sweden2004Inngår i: European Conference on Educational Research, University of Crete, 22-25 September 2004, 2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 78.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Skolbetygens betydelse i skolan och vid övergången till arbetslivet: Några empiriska studier inom skola och arbetsliv1987Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Skriftliga omdömen2011Inngår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult & Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 191-211Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Skriftliga omdömen - klara besked?2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 81.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    The circle is closed: Grading in timetable free schools in Sweden, from pupils point of view2005Inngår i: The ECER- conference in Dublin, 7-10 september, 2005, 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Varför betyg?: Historiskt och aktuellt om betyg1999Bok (Annet vitenskapelig)
  • 83.
    Andersson, Håkan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lindberg, Leif
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Om de pedagogiska fenomenens natur1989Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Andersson, Håkan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Lindqvist, Ulla
    Nationella kvalitetsgranskningar 2000: Betygsättningen2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Andersson, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Lärarfortbildning och kompetensutveckling i ett historiskt perspektiv: En policyanalys1996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Andersson, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Läsning och skrivning: En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-19821986Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this work is to elucidate changes in the function and position attributed to the general reading and writing instruction. The studies focus on the description and the analysis of the content and form of this instruction as they are expressed in texts for the educational practice during the period 1842-1982. It is also the aim of this historical study to try to contribute

    a greater understanding of the inadequate skills in reading and writing observed among Swedish pupils.

    Theoretically, the work is based on a structural point of view and on a materialistic outlook on history. Education is regarded as a matter of social and cultural reproduction. Reading and writing are regarded as social and cultural phenomena. The function and position that, explicitly or implicitly, are attributed to the general reading and writing instruction are also regarded as important factors.

    The empiric material includes, inter alia, Riksdag documents, official curricula, readers, teacher's manuals and school inspector reports. These texts are analyzed in the light of educational and societal conditions and changes.

    The study presents a survey of the general reading and writing instruction during the aforesaid period. The report provides many examples of how economic, political and ideological conditions in society are expressed in texts for the educational practice. It also shows the influence of the dominating class of society on the prescribed content and form of this instruction. The study shows that the function and position attributed to reading and writing instruction have varied over time. A qualifying and an ideological function can be discerned and a subordinate and a dominant position can be observed. The report shows the changes in the emphasis on function and position and in the prescribed content and form of the instruction. The problem of the pupils' inadequate reading and writing abilities has recurrently been brought up during this period. One aspect of this problem concerns the skills that the pupils are supposed to learn. The second aspect concerns the demands that can be made on their ability.

    Fulltekst (pdf)
    Läsning och skrivning
  • 87.
    Andersson, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Till frågan om spridning: Reflektioner kring KK-stiftelsens skolsatsningar2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Andersson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Grensjö, Bengt
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Utvärdering av KK-stiftelsens satsning på de mindre skolutvecklingsprojekten2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Andersson, Inger M.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Projektet "Regionansvariga för undervisningens internationalisering": En utvärderingsstudie1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 90. Andersson, Inger
    et al.
    Nilsson, Ingrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    New Political Directions for the Swedish School2000Inngår i: Educational Review, ISSN 0013-1911, Vol. 52, nr 2, s. 155-162Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 91.
    Andersson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Åsemar, Carl
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Gymnasieskola i utveckling: Försöks- och utvecklingsarbetet under läsåret 1985/86 vid tre fallstudieskolor i den norra högskoleregionen1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Andersson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Åsemar, Carl
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Gymnasieskola i utveckling: Försöks- och utvecklingsarbetet under läsåret 1986/87 vid tre fallstudieskolor i den norra högskoleregionen1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Andersson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Åsemar, Carl
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Gymnasieskola i utveckling: Försöks- och utvecklingsarbetet under läsåret 1987/88 vid tre fallstudieskolor i den norra högskoleregionen1988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Andersson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Åsemar, Carl
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    På försök - gymnasieskola i utveckling: En fallstudieutvärdering av tre gymnasieskolor i den norra högskoleregionen1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 95.
    Andersson, Isabelle
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Wännman, Angelica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Föreningsidrotten - En arena öppen för alla?: En kvalitativ intervjustudie om idrottsföreningars uppfattningar och erfarenheter kring inkluderingsbidrag i samband med inkludering av funktionsnedsatta individer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    It is stated that sports should be an open arena for every individual in the society, despite this statement inclusion of people with disabilities in organized sport have not been prioritized. The municipality of Umeå offers an inclusion funding for this matter, however there has been a low number of applications from the organizations. The purpose of this study was to enlighten the opinions and experiences on the inclusion funding and inclusion, both from the sport organizations who had applied for the funding and those who had not applied. The result is based on nine semistructured interviews with different sport organizations in Umeå and demonstrates that all organizations report positive attitudes to inclusion and the funding. The organizations who had applied and received the funding informed that it was profitable in order to enable development within the organizations. Furthermore the organizations mentioned that a number of preconditions is necessary in the startup of a work with inclusion such as dedicated leaders, right way of recruitment, attitudes and education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Andersson, Jakob
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ögren, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Den roliga idrotten: Vad gör barnidrott kul - enligt barnen själva?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    A common reason for engaging in sport activities is because it’s fun and enjoyable. But what is it that makes a certain activity fun and enjoyable? The answer isn’t so obvious and may be different depending on who is answering it. This study aimed to increase the knowledge regarding what is fun about sports. More specifically, to examine youth sports and children engaging in youth sports. Therefore, a questionnaire containing 20 different statements were distributed to children who were asked to estimate in which degree these statements contributed to making their sport fun. Furthermore, this study wanted to compare the ratings of these statements between teams and individual sports. The study included 39 children who were active in teams and 32 children who participated in individual sport activities with a total mean age of 11,72. The results showed that intrinsic factors were most important and that trying your best was the highest rated statement. On the other hand, winning had the lowest overall rating. The tests also showed that children who engage in team sports values being with friends in a higher extent than those who are active in individual sports. The conclusion of this study was that children found intrinsic factors to be most important when it comes to having fun. Some of the most important factors were trying your best and learning new things. Extrinsic factors such as winning and competing against others didn’t contribute as much to having fun. Significant differences were found between the groups when it comes to being with friends, winning and having a crowd cheering for you

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Bodén, Jessica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer: Faktorer som bidrar, med tillgänglighetsmodellen som analysverktyg2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Westermark, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ämnesintegrering: Ämneslärares och yrkeslärares syn på ett ämnesintegrerat arbetssätt gällande matematik och Restaurang- och Livsmedelsprogrammet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka ämnes- och yrkeslärare syn på ämnesintegrering gällande RL-programmet och det gymnesiegemensamma ämnet matematik. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer, där urvalet består av åtta lärare från två norrländska gymnasieskolor. En tidigare undersökning visar att yrkeselever i överlag har låg motivation och en dålig förståelse för matematiken. Aktuella styrdokument påpekar vikten av samverkan mellan ämnena till fördel för elevens kunskapsutveckling. Dock visar en del forskning kring området att det sällan förekommer någon samverkan med matematikämnet. Resultatet visar att de flesta av lärarna har en positiv syn på ämnesintegrerad undervisning, men att det förekommer i olika utsträckning på de berörda skolorna. De flesta av lärarna är överens om att deras yrkeselever har låg motivation och förståelse för matematikämnet. Lärarna upplever att tidsbristen och ämneslagskonstellationerna bidrar till svårigheter för ett fungerande ämnesintegrerat arbetssätt.

    Fulltekst (pdf)
    Ämnesintegrering
  • 99.
    Andersson, John
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundgren, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Upplevelse som selekterad fotbollsspelare: En enkätstudie om avhopp och fortsatt deltagande efter Halmstadlägret2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study was made in collaboration with the Sport Association of Norrbotten and the purpose of this study were to further explore the consequenses of the talent development programmes taking place in Sweden. We analyzed the opinions of those who had experience of development programes and subsequently what this provides for their future interest in football. It is well known that a lot of people drop out of organized sport during their youth and one of the objectives of this study was to investigate the extent to which those who participated in talent development programs continues or drop out of football. The data in this study was recovered through a web-based survey with representatives from both sexes. 86 people answered all of whom had participated in the Swedish Football Association camp called Halmstadlägret. The birth date among the participants were examined and this study illuminates that relative age effect had a strong connection among the boys and to some degree among the girls. The result of this study showed that there are several different reasons why people choose to continue or to quit playing football, though a common reason for quit playing football were resettling in a different town for studies. There were some difference between the genders regarding how long they stayed in football and at what level they played organized football. In general, the participants of Halmstadlägret and distriktslaget felt invigorative with their experience which was one of the main goals for the talent development program. There are still room for improvement regarding keeping the participants involved in football.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Christoffersson, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Flickor med svårigheter inom essence: Vilka signaler sänder de ut och hur tolkar vi dem?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flickor med svårigheter inom området Essence kan vara svåra att upptäcka då deras signaler kan misstolkas och förringas med konsekvenser som psykisk ohälsa, skolfrånvaro och utanförskap i förlängningen. Studiens syfte var att synliggöra och analysera fyra pedagogers och fyra vårdnadshavares erfarenheter och upplevelser omkring de signaler som flickor uppvisar, kopplat till konstaterade eller misstänkta svårigheter inom Essenceområdet. Förhoppningen var att kunna bidra till ökad kunskap om vikten av tidig identifikation och därigenom ökad möjlighet till lämplig stöttning av dessa flickor på deras väg genom livet. Med intervju som metod genomfördes en kvalitativ studie där resultatet bland annat visade att återkommande signaler hos flera flickor visat sig som stora svårigheter i relationsskapande, samt att behärska många av de vardagliga moment som livet och skolan innebär. Resultatet visar också att vårdnadshavarna ofta tidigt identifierar svårigheter medan pedagoger i de flesta fall avvaktar, kompenserar och i vissa fall fördröjer utredningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 2834
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf