Skärholmen riskerar att bli ett utsatt område då kriminaliteten och otryggheten ökar i området. Stockholms stad gör satsningar för att utveckla Skärholmen, men barn och yngre generationer påverkas av otryggheten och kriminaliteten som omfattar området vilket kan ha gjort föräldrar oroliga för deras framtid. Uppsatsens syfte är att få kunskap om hur Skärholmens risk att bli utsatt kan påverka barn och framtida generationer enligt föräldrar i området. För att kunna undersöka forskningsfrågorna kring föräldrarnas uppfattade oro kring barns uppväxt i Skärholmen så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Fallstudien består av intervjuer med åtta föräldrar och teorin som används för att analysera resultaten var komplexitetsteorin som tar upp begrepp såsom street-level perspektiv och nätverk. Resultaten visar att föräldrar känner oro kring Skärholmens utveckling och tror att förändring kan vara essentiellt för barns uppväxt i området. Satsningar från kommunen utförs i Skärholmen och föräldrar anser att åtgärder behövs. 

Denna fallstudie riktas på att bidra med en förståelse på kvinnans uppfattade trygghet och säkerhet av det offentliga rummet i Stockholm. Definitionen av på trygghet och säkerhet är subjektiv och individuell. Fallstudien innehåller tidigare forskning inom ämnesområdet som ger läsaren en överblick på de tidigare studier och dess resultat. Den teoretiska utgångspunkten som nyttjades i studien var advocacy planning. Denna variant av stadsplanering förväntas förbättra kvinnan livskvalité med hjälp av att öka det sociala stödet och resurser som anses vara primära för kvinnan. De empiriska resultaten i studien uppnåddes av semi-strukturerade intervjuer och användandet av transect walk method. Svaren från intervjuerna överensstämde den tidigare forskningen och dess resultat. 

De utförda intervjuerna innehåller flera faktorer som kvinnan upplevde bidrog till känslan av trygghet respektive otrygghet. Resultaten kan användas och appliceras vid framtida stadsplanering för att inkludera kvinnans trygghet. 

Uppsatsen syftar till att studera ungdomarnas motiv av att vistas i Bredäng Centrum och ta reda på hur de och utomstående människor upplever centrum genom en veckas fältarbete. Detta leder utifrån tre teman till frågeställningarna: Vilken funktion Bredäng Centrum har för ungdomar. Hur människor som inte vistas i centrum så ofta upplever besöken dit och ännu fler. Det empiriska materialet har insamlats utifrån intervjuer med ungdomar, Bredängsbon och utomstående människor. Men även genom en veckas fältarbete och deltagandeobservationer i Bredäng Centrum samt relevant litteratur och fakta via Internet. En teoretiker som genomsyrar arbetet är Ove Sernhede som behandlar dagens ungdomskultur. Studiens resultat visar att centrumhäng i Bredäng går att hejda och säkerheten öka med rätt åtgärder.

Increasing agricultural land use intensity is one of the major land use/land cover (LULC) changes in wetland ecosystems. LULC changes have major impacts on the environment, livelihoods and nature conservation. In this study, we evaluate the impacts of investments in small-scale irrigation schemes on LULC in relation to regional development in Kilombero Valley, Tanzania. We used Remote Sensing (RS) and Geographical Information System (GIS) techniques together with interviews with Key Informants (KI) and Focus Group Discussion (FGD) with different stakeholders to assess the historical development of irrigation schemes and LULC change at local and regional scales over 3 decades. Overall, LULC differed over time and with spatial scale. The main transformation along irrigation schemes was from grassland and bushland into cultivated land. A similar pattern was also found at the regional valley scale, but here transformations from forest were more common. The rate of expansion of cultivated land was also higher where investments in irrigation infrastructure were made than in the wider valley landscape. While discussing the effects of irrigation and intensification on LULC in the valley, the KI and FGD participants expressed that local investments in intensification and smallholder irrigation may reduce pressure on natural land cover such as forest being transformed into cultivation. Such a pattern of spatially concentrated intensification of land use may provide an opportunity for nature conservation in the valley and likewise contribute positively to increased production and improve livelihoods of smallholder farmers.

Studien undersöker hur linjetrafiken på vattnet i Stockholm förändrades under 1800-talet. Utifrån relationellgeografi undersöks vad som ledde till förändringar i trafiken och hur det relationella rummet förändrades genom tiden. Undersökningen görs genom en arkivstudie och jämförande kartering ihop med en GIS-analys vilket jämförs med befolkningsutvecklingen. Det står klart att linjetrafiken ökade och blev mer konkurrensutsatt under 1800-talet. Staden expanderade bebyggelsemässigt och nya operatörer började trafikera nya sträckor vilket ändrade relationen mellan staden och ytterområdena. Förändrade sociala förhållanden resulterade i en annan syn på arbetet.

Områden i Järva som Rinkeby, Tensta, Kista, Akalla, Husby och Hjulsta är stadsdelar somtillhör Stockholms stad. Dessa stadsdelar har under en lång tid haft problem som är kopplat tillsegregation. Studien syftar till att identifiera hur kommunala aktörer i Stockholms stad arbetarför att minska segregationen i Järva. Vidare redogör studien även för lokalinvånarnasupplevelse av segregationen. Teorierna handlar om segregation och modeller försegregationsmönster. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: Varför anser kommunalaaktörerna i Stockholms stad att det är viktigt att motverka segregation? Vilkahandlingsstrategier arbetar kommunala aktörer i Stockholms stad med för att motverkasegregation? Hur upplever lokalinvånarna att Järva är segregerat? Vilka brister uppleverlokalinvånarna i kommunens arbete mot segregation? En kvalitativ metod användes ochstyrdokument som Agenda 2030, Stadsbudget för Stockholms stad 2021 och andra relevantakällmaterial har varit till användning. Resultatet visar att samtliga kommunala aktörer ochlokalinvånarna tycker att segregation bör motverkas.

Space Syntax är en teori, metod och ett verktyg. Verktyget Space Syntax är användbart för att förutsäga var det är sannolikt att finna det högsta flödet av människor och småskalig handel, baserat endast på den rumsliga konfigurationen. Gatunätverket i Sundbyberg står inför förändring när järnvägen Mälarbanan ska läggas i en tunnel. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur rörelsemönstret förändras när barriären som järnvägen utgör försvinner från stadskärnan. Med verktyget Space Syntax och observation av stadskärnan testas hypotesen om en korrelation mellan ett värde på integration och faktiskt rörelseaktivitet.

Inledningsvis uppkom denna studie från ett intresse över stadsidealet trädgårdsstaden och hur begrepp och teorier används i stadsplanering. Denna studie har ett fokus på stadsideal i Stockholms nordost kommunförbund, studien behandlar stadsidealet trädgårdsstaden och dess plats i planeringen. Begrepp och teorier centrala för studien bearbetas, men fokus har lagts på begreppet urban sprawl. Djupgående intervjuer utförs med planerare och arkitekter på Stockholms nordost kommunförbund samt Stockholms läns landsting för att sedan analysera källmaterialet med hjälp av innehållsanalys och kritisk diskursanalys (CDA). Detta görs för att på ett ingående sätt analysera vilka sociala praktiker och värderingar som styr stadsideal och planering i Stockholms nordost kommunförbund. Studien visar att det finns generella och specifika mål inom planeringen vilka inte är knutna tillspecifika stadsideal eller teori. Det centrala i diskursen är begrepp för bebyggelseutvecklingen. Det övergripande målet för planeringen är regionala stadskärnor som används i samband med specifika målsättningar och begrepp som förtätning, planera kollektivtrafiknära och hushållning av mark. Att integrera ny bebyggelse med befintlig är även det ett övergripande mål. Studien visar att trädgårdsstaden som stadsideal ses vara oförenligt med övergripande och specifika mål vilket medför att det inte behandlas som ett alternativ i bebyggelseutvecklingen. Urban sprawl som begrepp tolkas olika av respondenterna, men däremot ses lösningen på urban sprawl vara att planera kollektivtrafiknära och hushålla med mark.

Vår tids största och dyraste utmaning är att skydda och anpassa den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen för klimatförändringar. Över 200 villaägare på Enskedefältet drabbades sommaren 2021 av översvämningar efter kraftiga skyfall.

Trädgårdsstaden Enskedefältet i södra Stockholm utgör en av stadens lågvattenpunkter. Fallstudiens syfte har varit att undersöka hur drabbade villaägare upplevde översvämningarna och försöka skapa en bild av vilka konsekvenser händelsen har fått på olika nivåer i samhället. Stockholm stads utredning av översvämningarna visade att kapacitetsbrist i det åldrade vatten- och avloppsnätet orsakade översvämningarna. Fallstudiens djupintervjuer med sju villaägare formar sammantaget en bild av att översvämningarna har vidgat förtroendeglappet mellan dem och kommunen. Villaägarna som intervjuades ansåg att stadens förtätning i närområdet ökar risken för nya översvämningar. De intervjuade beskrev en brist på tillit till kommunens kompetens.

En slutsats är att klimatförändringarna tydliggör plan- och bygglagens otillräcklighet när det gäller klimatanpassning i befintlig bebyggelse. Frågan väcks om vad det kan få för konsekvenser om planeringpraktik och lagstiftning inte rymmer tillräckliga demokratiska verktyg för medborgarna att påverka när gamla strukturer blir ohållbara. Ett nytt begrepp att undersöka kopplat till pågående klimatförändringar är vad innebär om medelklassens klimatutsatthet leder till “klimatflytt”?

The transformation of cities is a challenge of global significance that will depend on the capacity to re-imagine the potential of cities, and thus needs more than standard technocratic urban planning approaches. Deep engagement with the arts provides one avenue for recasting the future of cities. This thesis explores the question of how ‘critical urban art interventions’ develop alternative ways of knowing urban nature, and the opportunities and limitations of using art to reimagine the future of cities. By drawing on urban political ecology and cultural geography, the thesis documents and explores the aims and tactics used in five urban art interventions to reimagine sites of urban nature in Stockholm. Qualitative interviews and participant observation were carried to explore these questions. Findings suggest that tactics used in urban art interventions promote embodied ways of knowing, and simultaneously interacting with the physical and socio- historical constructions of sites of urban natures. 

Syftet med studien är att undersöka ett urval av konstinstitutioner med konsthallsverksamhet i Stockholms län för att ta reda på hur deras verksamhet ser ut och förvaltas. Utgångspunkten för studien är institutionernas roll som samhällsutvecklare. Det teoretiska perspektivet utgår från hur städer planerar för samhällsutveckling genom satsningar på konst och kultur, samt hur konstnärer och konstinstitutioner involveras och har inverkan på den urbana samhällsutvecklingen. Frågeställningarna berör institutionernas verksamhet, arbetssätt och organisation. Konstinstitutionernas möjligheter, begränsningar och framtidsvisioner berörs även för att ta reda på deras förutsättningar och funktion i det lokala området. I studien används tidigare forskning främst från vetenskapliga artiklar och i den empiriska studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer inom konstinstitutionerna. Resultaten i studien utgör en uppfattning om betydelsen av konstinstitutionernas mångfald och betydelse i lokalsamhället, där deras specifika arbetssätt och potential tydligare bör framhävas för att främja den lokala samhällsutvecklingen.

Platsmarknadsföring har på den senaste tiden varit något som fler och fler länder, städer och regioner engagerar sig i för att locka turister, investeringar och företag. Platsmarknadsföring och place branding (ett paraplybegrepp som inkluderar platsmarknadsföring) försöker forma folks uppfattning om en viss plats. Under en typiskt vanlig  dag har du säkert sett något spår av detta, kanske en skylt på tunnelbanan där texten lyder “Two cities, one break. Tel Aviv. Jerusalem”.  Stockholm är endast huvudstaden av Sverige men marknadsförs som “The Capital of Scandinavia”, denna uppsats studerar både hur och varför staden marknadsförs på det viset. Andra aktörer i näringslivet har också utnyttjat begreppet Skandinavien i antingen sitt namn eller i sin marknadsföring och denna undersökning studerar hur och varför begreppet används. Metoderna som har utnyttjats är intervjuer, primära och sekundära källor och och bildanalyser och allihop har bidragit med en insyn på hur och varför begreppet Skandinavien används av så många olika aktörer i näringslivet samt hur det uppfattas.  Anledningen till att detta är värt att studera inom ramen för en kulturgeografisk uppsats är det faktum att Skandinavien är en fysisk geografisk plats som under flera sammanhang utnyttjas av aktörer i näringslivet för att det är en positiv association som kan bidra till deras försäljning och fallen som har valts ut för denna studie är inte unika, utan en massa företag utnyttjar en plats som folk förknippar med positiva faktorer som exempelvis Lindt med deras logo “maître chocolatier Suisse depuis 1845” som kan översättas till “Den bästa schweiziska chokladtillverkaren sedan 1845”. Uppenbarligen utnyttjar de den överlägsna statusen som Schweiz har i samband till choklad.

Over the years, school segregation has spread increasingly, and today there are large differences among students composition and school results in the Swedish schools. Most researchers agree that school segregation is a complex subject and demonstrates that there are several factors that can explain segregation among schools. Researchers often discuss that the socioeconomic and ethnic background is something that is decisive for students' school performance. Differences in school results have increased among students and this is thought to be due to school segregation, which in turn is related to the increased housing segregation and to some extent the free school choice. Stockholm city has some of the most segregated schools in the country with large differences in terms of both school results and student composition. The purpose of this thesis has been to investigate school segregation in Sweden and illustrate possible reasons why students' school results differ among schools in socioeconomically “strong” and “weak” areas. The study has focused on two municipal schools in Stockholm to get an idea of ​​what the reality might look like. The focus was on Engelbrektsskolan and Hjulsta grundskola, as these schools have large differences in students' composition, students' backgrounds, and school results. The survey is based on interviews with politicians, officials, school staff, former school staff and former students, a total of eleven people. Based on the participants' information and reasoning, the interviews were analysed on the basis of previous research on school segregation, Bourdieu's capital theories, the Micromotives and Macrobehavior theory and the “White flight” and “White avoidance” theory. The study showed that the statements given by the informants indicates that the main reason for school segregation is because of housing segregation and that the free school choice has a certain impact, which is also stated by previous research. In terms of differences in students' school results, according to the studies participants, there were several factors that affected students' performance in school. As in previous research, the results showed that students' socioeconomic background, parents' level of education, peer effects, school leadership and student composition were all factors that affected students' school results. This is reflected in Engelbrektsskolan which is located in a socioeconomically “strong” area, and Hjulsta grundskola which is located in a socioeconomically “weak” area. All students are affected by school segregation, however students who live in socioeconomically weak areas are negatively affected.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen. Efter bygget av Svealandsbanan har majoriteten av de som flyttar in till Strängnäs varit högutbildade familjer som är höginkomsttagare. Detta i kombination med att antalet låginkomsttagare har minskat i kommunen gör att inkomstskillnaderna har ökat sedan Svealandsbanan byggdes.    

Syftet med detta arbete är att ta upp de olika förklaringar samt teorier som finns om hur och varför kriminaliteten uppstår i stadens offentliga rum. Tanken är utgå från platsen Sergels Torg i Stockholm och i slutändan se om det är möjligt att planera bort kriminalitet på en plats som Sergels Torg? Till min hjälp har jag utgått ifrån tidigare forskning angående ämnet men observationer och intervjuer har genomförts för att få tillgång till empiri framförallt om Sergels Torg. Teorier som broken windows, the instrumental approach, the constitutive approach med flera lyfts fram i uppsatsen och är alla teorier om hur kriminalitet uppkommer i staden. Dessa återkopplas sedan till hur det är i praktiken på Sergels Torg. Resultatet visar att det är möjligt att planera bort kriminalitet från en plats men att detta leder till konsekvenser av olika slag som man sedan måste handskas med.

Den arkitektoniska stilen på byggnader har utvecklats och ser annorlunda ut nuförtiden i jämförelse med vad det gjorde för 100 år sedan. Med tiden byggdes nya bostäder där funktionalismen var viktigare än utformningen av bostädernas fasader. Det finns en pågående debatt i dagspress och i föreningar som ”arkitekturupproret” som ifrågasätter dagens modernistiska arkitektur och efterfrågar nybyggnation i ”klassisk stil”. En kommun som hörsammat dessa önskemål är Upplands Väsby, som har påbörjat bygga i klassisk arkitektur i området Fyrklövern. Uppsatsen ämnar undersöka varför Upplands Väsby har valt att uttalat välja bygga i denna typ av stil och vad det säger om hur en kommun resonerar kring det arkitektoniska uttrycket i planeringen av bostäder idag. Uppsatsen undersökte kommunens arbete med gestaltning i stadsmiljön och om en blandad bostadsmiljö genererar till att uppnå en god bostadsmiljö. Forskningen baserades på material från kvalitativa intervjuer med respondenter som tjänstemän och politiker samt dokumentanalyser från Upplands Väsby kommun. I resultatet kom det fram till att en god gestaltad bostadsmiljö främjas av en blandad bostadsmiljö. 

I den internationella konkurrensen mellan länders ekonomier är innovationsförmågan en framgångsfaktor. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är näringslivskluster ett effektivt verktyg för att uppnå detta. År 2020 spreds ett smittsamt virus, vid namn Covid-19, som kom att lamslå viktiga samhällsfunktioner och ekonomier, världen över. Studiens syfte är att undersöka om, och följaktligen hur, pandemin påverkat svenska regioners klusterutveckling.

Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer som jobbar med klusterutveckling i fem svenska regioner. Intervjumaterialet behandlades genom tematisk analysmetod, där tre (3) framstående teman identifierades.

Snabbutbildning (1): utvecklingstakten mot långsiktiga regionala tillväxtmål har hämmats. Initiativ att bibehålla befintlig arbetskraft har prioriterats över att främja nya. 

Ekologisk hållbar utveckling (2): utvecklingstakten mot långsiktiga regionala hållbarhetsmål har stimulerats. Istället för att återanställa all personal, har kompetensprofiler med hållbarhetsorientering prioriterats. 

Digitalisering (3): ökad användning av digitala kommunikationsmedel har en tudelad effekt. Fördelarna med sänkta trösklar för deltagande har medfört risk för försvagat förtroende inom nätverkandet.

Polisen (2015) uppger att förorter kan upplevas som otrygga platser bland annat på grund av förekomsten av narkotikahandel och brottslighet. Dessa miljöer har därför blivit ödsliga, förlorat sin funktion och påverkats negativt i takt med framväxten av bostäder i innerstaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att studera hur den fysiska planeringen av Hallunda-Norsborg belägen i Botkyrka kommun ser ut idag samt hur kommunen arbetar med trygghetsfrämjande åtgärder med utveckling av den fysiska miljön samt de utmaningar och möjligheter kommunen bemöter i sin trygghetsfrämjandea arbetet. Resultaten bygger på observation av Hallunda-Norsborg, semistrukturerade intervjuer med tre tjänstepersoner från Botkyrka kommun, enkätundersökning och intervjuer med invånare.Resultatet visar att den fysiska miljön har påverkan på den upplevda tryggheten och hur den skapar möjlighet eller utmaningar för att brott kan ske i den fysiska miljön. Områdets fysiska utformning med bland annat miljonprogrammets stadsfördelning, centrumets omslutande utformning och långa gångvägar i området är exempel på faktorer vilka medför brottslighet och skapar otrygghet. Långsiktiga åtgärder kräver flera aktörers engagemang eftersom det handlar om förändring av en redan byggd struktur. Studien har således ämnat bidra till större förståelse för kommunalt utveckling av trygghetsfrämjande arbete vid planering av den fyiska miljön av ett utsatt område som Hallunda-Norsborg. 

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm

stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför?

Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella

utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat

unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer

och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker

användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa

utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras

rörelsemönster.

Denna studie syftar till att undersöka hur visioner för hållbara städer ser ut och hur dessa visioner tillämpas i lokala planeringsprojekt. I en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet HafenCity i Hamburg analyseras skillnaden mellan teori och praktik. Frågeställningarna som undersöks är ”På vilka punkter stämmer visionerna för den hållbara staden överens med verkligheten i stadsutvecklingsprojektet HafenCity?” och ”Vilken diskurs pågår bland aktörerna HafenCity Hamburg GmbH och staden Hamburg kring HafenCity och hur påverkar den realiseringen av den hållbara staden?” Med stöd i teorier om ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling av Beatley, Shuman, van Kempen med flera görs en diskursanalys av det empiriska materialet som består av planer och dokument samt intervjuer med de undersökta aktörerna. I strävan efter en hållbar stadsdel är det mest ekologiska åtgärder som realiseras i HafenCity, som rättfärdigas med ekonomiska argument. Projektet består även av flera motsägelser, till exempel att aktörerna har en Open Space Policy såväl som en förtätningspolicy och att de tillämpar strategier för mångfald i befolkningen såväl som strategier att locka resursstarka hushåll. Den ekologiskt hållbara staden anses vara en sann myt medan den ekonomiskt och socialt hållbara staden tros vara omöjliga att uppnå.

Labour migrants seeking work and employment increasingly find themselves having to negotiate an ambiguous migrant status that leaves them neither fully included, nor fully excluded, from a political community. Of late, there has been a recognition that such ambiguity arises as much from temporal as spatial border management practices. Rather than consider time and temporality as integral to the distorted spatiality of contemporary political borders, however, the tendency has been to treat the former as a supplement to the latter. In this paper, we set out to show how time and space work through one another to place migrant workers partly on the ‘inside’, partly on the ‘outside’, by selectively combining their pre-and post-entry experiences. In order to make sense of this series of temporal and spatial entanglements, we advance a particular topological reading that aims to show how complex migrant positions are produced and maintained by bringing the times before and after the border into play as part of what enables governments to include and exclude labour migrants in a more differentiated manner. Such regulated time-spaces, of which we outline two, indefinite exclusion and suspended inclusion, in our view, offer a more accurate account of the ways in which migrant workers are simultaneously included and excluded.

Il est difficile de dissocier une représentation de la réalité, d’autant plus que cette représentation est historiquement un instrument de pouvoir, de manière directe ou indirecte. Il faut préciser que la carte n’est pas le territoire, ni la réalité. Le territoire n’est pas neutre, il n’est pas non plus vide, il est avant tout la relation entre les sujets qui l’habitent et le pensent. Lorsque le territoire est pensé au moyen de la cartographie et à partir de l’évolution de ses techniques, une certaine organisation de l’espace s’impose et, avec elle, des stratégies de domination (Brunet, 1980). La cartographie, en tant qu’instrument de connaissance et de pouvoir, est capable de créer un imaginaire sur un certain territoire. C’est précisément sur ce pouvoir des cartes sur le territoire que se fonde le présent article. À partir de l’analyse des représentations territoriales de plateformes telles que Google Maps, la carte en tant qu’instrument de pouvoir est mise en question : pourquoi certains territoires ne sont-ils pas représentés et d’autres sont-ils « sur-représentés » ? De la non-représentation dans ces plateformes de territoires dits en litige, on conclut que, bien qu’elle ne soit pas le territoire, la carte a une grande influence sur celui-ci, ou du moins sur son imaginaire.

Studien syftar till att undersöka vilka problem och utmaningar som har formulerats och hanterats vid planeringen för den nya stadsdelen Arninge-Ullna i Täby kommun, hur diskurserna hållbarhet och bostäder framställs i styrdokumenten för stadsdelen och om det har skett någon eller några fokusförflyttningar. Tidigare forskning och litteratur som behandlas är diskursanalys, hållbar utveckling, garbage can model samt makt och konflikter inom planering. Studien baseras på en diskursanalys av de styrdokument som finns för stadsdelen Arninge-Ullna samt en kompletterande intervju med Täby kommuns nuvarande projektchef. Resultatet visar att det har skett fokusförflyttningar under projektets livscykelsom en följd och konsekvens av att makthavare (styrande politiker) har hunnit försvinna ur projektet eller bytts ut. Studien visar också att fasta förutsättningar har en stor betydelse för utvecklingen av projektet, som mark- och fastighetsägare, styrdokument och ekonomiskaförutsättningar.

Denna uppsats syftar till att förstå och analysera relationerna mellan de stora aktörerna på en sekundär flygplats där ett lågprisflygbolag är dominerande. Detta görs genom en fallstudie avseende Stockholm Skavsta Flygplats, Nyköpings kommun och flygbolaget Ryanair. Arbetets tes är att flygplatsen och kommunen befinner sig i en beroendeställning gentemot flygbolaget. Tesen prövas genom att relationerna mellan aktörerna studeras med hjälp av teorier kring privatoffentliga partnerskap och maktrelationer. Uppsatsens undersökning är huvudsakligen baserad på informantintervjuer med representanter för Nyköpings kommun och Stockholm Skavsta Flygplats samt på officiella dokument och rapporter. Arbetet visar att både kommunen och flygplatsen befinner sig i en beroendeställning gentemot flygbolaget. Slutsatsen som dras är emellertid att möjligheterna till framgång torde vara större än riskerna med att ha en så dominerande tillväxtmotor som Ryanair på flygplatsen och i kommunen. Utan Ryanair skulle den utveckling som varit på Stockholm Skavsta Flygplats tagit avsevärt mycket längre tid.

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en glappa i marknadsföringen av Stockholm samt hur besökare upplever Stockholm, genom att göra forskning i hur staden marknadsförs som och hur turismen upplevs i staden. Med hjälp av studien kan det göras vidare forskning inom turismbranschen för att i framtiden locka ännu fler besökare och därmed få turismbranschen att växa. Studien är fokuserad på utbytesstudenter som har studerat på Stockholms universitet i ett eller två terminer inom perioden hösten 2004 och hösten 2014. I studien ingår en enkätundersökning samt några intervjuer för att få en djupare förståelse av studenternas upplevelser och aktiviteter i Stockholm.

Resultatet visar att de flesta utbytesstudenter har gjort aktiviteter som Stockholm har som avsikt att marknadsföra. Marknadsföringen sker internationellt för både affärsresenärer och fritidsresande. Studien visar att Stockholm marknadsför sig till en bred kategori av människor med flera aktiviteter för att matcha med så många människor som möjligt. 

En ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2023. Lagen (2023:196) riktar sig mot Sveriges 290 kommuner och deras ansvar för brottsförebyggande arbete. Denna lag har en direkt påverkan på kommuners samhällsbyggnadsförvaltnings görande av den trygga staden. Studiens två huvudfrågor är: I. Hur arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen i Stockholm enligt den nya lagstiftningen för att minska brottslighet och öka trygghet genom den fysiska miljön? II. Hur inkluderar samhällsbyggnadsförvaltningen i Stockholm ett genus- och jämställdhetsperspektiv samt tar hänsyn till marginaliserade grupper inom ramen för det kommunala brottsförebyggande arbetet? Studien grundar sig på sex intervjuer med tjänstepersoner från fem kommuner i Stockholms län. Den utforskar brottsförebyggande åtgärder såsom CPTED och Eyes on the Street. En kritisk analys genomsyrar studien, där aspekter som institutionalism, de tre ansiktena av makt, spårbudenheter och intersektionalitet beaktas. Resultaten indikerar på att majoriteten av kommunerna använder sig av CPTED och/eller Eyes on the Street. Det finns även brister i det intersektionella brottsförebyggande arbetet och i den kritiska dialogen bland tjänstepersonerna.

Omvandling av industriområden till bostadsområden har blivit allt mer vanligt på grund av den eftertraktade markytan. Syftet med denna studie är att undersöka omvandlingen av industribyggnader till moderna bostäder på Kvarnholmen i Stockholm. Genom semitstrukturerade intervjuer med privata respektive offentliga aktörer utreds underliggande orsaker till valet mellan bevarande eller rivning av gamla industribyggnader, företagens prisbild mellan ombyggda och nyproducerade bostäder samt utvecklingens inverkan på kulturmiljön. Teorin som används i studien är hur kultur och ekonomi associeras genom platsmarknadsföring för att attrahera invånare och företag till en plats. Studien visar att en stor del av bebyggelsen har bevarats för att omvandlas till bostäder samtidigt som nyproducerade bostäder har tillkommit på Kvarnholmen. Byggföretagen anser att detkostar mer att bygga om industribyggnader till bostäderän att riva ner och bygga nytt. Det som styr priset på bostädernaär byggnadens geografiska läge, närheten till kommunikation och bekvämligheter, standard på bostäderna, bostadsmarknadens läge och ekonomiska kalkyler. Det förekommer inte någon prisskillnad mellan en omvandlad eller nyproducerad bostad för bostadsköparen. Bostadsköparna väljer inte att bo i en omvandlad industribyggnad.Synen på kulturmiljön har mer eller mindre blivit påverkad, med andra ord en del gamla industribyggnader har bevarats, men det sker en stor förändring på området.

Uppsatsen är en studie av friluftsmuseet Gamla Linköping och undersöker hur förändringar i kulturarvsvården påverkat museets utveckling. Gamla Linköping består framför allt av byggnader som flyttats till platsen på grund av att de varit rivningshotade på ursprungsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa hus valts ut och om valet av byggnader påverkar besökarnas bild av Gamla Linköping. Studien grundas främst på intervjuer med personer med koppling till Gamla Linköping, museets besökare, litteratur och dokument. Resultatet visar att byggnaderna som flyttats till friluftsmuseet valts utan någon direkt baktanke, medan det funnits en önskan från friluftsmuseets grundare om vilken typ av byggnader som ska visas upp. 

Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen. Barnens bidrag kan vidare användas tillsammans med övrigt material vid utformning och bearbetning av planer och program. Samtidigt visar resultatet att barn inte får tillräckligt med utrymme att faktiskt påverka planeringen vilket framförallt anses bero på för lite kunskap och erfarenhet kring hur arbetet med barn ska tillämpas.     

Nyckelord: Barn, barnperspektiv, barns perspektiv, inflytande, delaktighet, samhällsplanering

Denna uppsats är skriven av student Adgar Amin genom handledning av Joshua Levy. Uppsatsen är framlagd för examination under vårterminen år 2020 och studerar vilken roll de allmännyttiga bostadsbolagen har för den svenska nationella bostadspolitiken samt den sociala hållbarheten under år 2010–2020. Diskursanalys och innehållsanalys används som de främsta verktygen för att analysera offentliga handlingar som lagts fram på nationell basis under dessa år. Frågeställningarna är ”Hur beskrivs allmännyttans roll för den nationella bostadsförsörjningen?” och ”Hur bidrar allmännyttan till den sociala hållbarheten i samhället?”. Uppsatsen identifierar de tolkningar som uppstår mellan de politiska maktnivåerna inom frågan och för begreppet allmännytta, genom teorier som ”governance” för att studera maktperspektivet och ”neoliberalism” för att studera allmännyttans del på bostadsmarknaden. Resultatet visar att allmännyttan än idag är ett viktigt medel för att tillgodose bostäder till alla grupper i samhället samt för att kommuner ska kunna leverera enligt det nationella förväntade bostadsförsörjningsbehovet.

Uppsatsen handlar om social hållbarhet inom energiproduktion i svenska kommuner. De kommuner som undersöks har valts utifrån deras energiproduktion inom vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Dessa kommuners översiktsplaner analyseras genom textanalys där syftet är att identifiera vilka sociala aspekter det arbetas med inom energiproduktionen och hur dessa liknar eller skiljer sig mellan kommuner men även mellan de olika typerna av kraftverk. Resultatet av textanalysen analyseras och diskuteras utifrån befintliga teorier om social hållbarhet både på teoretisk nivå och relaterat till planering. Ett starkt tema i tidigare forskning har varit de svårigheter som finns när man arbetar med social hållbarhet vilket i vissa fall leder till att det ignoreras eller ”glöms bort” i planeringen. Resultatet av denna uppsats visar dock en splittrad bild av detta där social hållbarhet i vissa fall är en av huvuddelarna i planeringen och i andra fall skjuts åt sidan och bara går att urskilja gömt mellan raderna. Denna splittring finns både mellan olika kommuner men framförallt mellan vindkraften och de andra kraftslagen där vindkraften prioriteras.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll barn har i planeringsprocesser, huruvida och i så fall på vilket sätt barn exkluderas eller inkluderas i processer där de som medborgare har rätt att delta. Undersökningens frågeställningar är: Hur inkluderas barn i planeringsprocesser? och Vilka uppfattningar finns kring konsekvenserna av att vissa grupper utesluts? Då Barnkonventionen blir svenska lag 2020 tar undersökningen sin utgångspunkt i planeringsprocessen som nu pågår i Göteborgs stad med framtagandet av en ny översiktsplan. Genom metodtriangulering, där observationer, intervjuer och innehållsanalys har använts, samt tidigare forskning söker jag svara på frågeställningarna. Utifrån Lefebvres spatiala triad, Madanipours tankar kring social exkludering och Harts stege för barns deltagande i demokratiska processer kopplat till den tidigare forskningen analyserar jag sedan empirin. Undersökningen visar att det finns konsekvenser med att utesluta barn samt att eldsjälar och att aktivt arbeta med att inkludera barn är betydelsefulla faktorer för att skapa rumslig rättvisa.

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

The Aids pandemic and structural adjustment policies (SAP) have had effects on lower income households in Zimbabwe which have been devastating and people have been required to adapt their livelihood strategies. Small towns meanwhile are growing rapidly in Zimbabwe and mobility towards these towns may be connected with the changes being forged by SAP on the economic landscape. This study seeks to establish how the individual migrant uses mobility to negotiate this landscape. This involves mobility directed towards small towns to access advantageous provisioning possibilities, and also the engagement in a multitude of family linkages from the small town to other places within the settlement system. Substantiated through a case study of Rusape, this study suggests that lower living costs, higher food security and a more accessible labour market may be attracting migrants from higher level urban centres. The role of the network of kin relations in mobility is important and migrants’ networks over space cover both rural homes and urban areas. The access to networks, however, is being stratified under SAP and the ability to maintain linkages with relatives is declining, suggesting a rising vulnerability connected with the inability of leaving places and entering others.

Syftet med denna uppsats är att se vilka geografiska och ekonomiska strukturer det finns i användandet av skattesubventionen för hushållsnära tjänster i Sverige. Detta kommer att undersökas igenom en kvantitativ studie där jag använder mig av en tvärsnittsdesign  för att undersöka hur användandet såg ut 2008. I uppsatsen genomförs en statistisk analys för att se hur användandet av subventionen ser ut. Detta görs igenom ett urval där 58 Svenska kommuner kommer att undersöks och granskas, urvalet genomförs systematiskt. Det statistiska materialet är från Statistiska centralbyrån, samt det övriga materialet är främst framtaget av statliga verk. Detta kommer att kopplas samman med Pierre Bourdieu teori om hur sociala strukturer skapar praxis. Det som är frågeställningen och skall undersökas är om det är så att skattesubventionen gynnar de som redan har en hög inkomst samt om det finns geografiska och ekonomiska strukturer i användandet av skattesubventionen. Det som är resultatet i denna uppsats är att subventionen främst gynnar höginkomttagare. Det finns även tendenser att låginkomsttagare är mer benägna att utnyttja subventionen i kommuner där det finns många brukare. Det går även att se att skattesubventionen främst används längs kusten, i södra Sverige och i storstadsregionen.

Uppsatsens syfte är att analysera hur väl distansarbete och “jobba hemifrån trenden” fungerar i Stockholms skärgård, med fokus på den kreativa- och kunskapsintensiva tjänstesektorn. Om underliggande faktorer såsom väl fungerande digitalisering, infrastruktur och kommunikation finns och fungerar för att kunna distansarbeta. Frågeställningarna lyder: Hur har möjligheten till distansarbete utvecklat och påverkat den kreativa- och kunskapsintensiva tjänstesektorn i skärgården? Varför väljer människor att distansarbeta i Stockholms skärgård?

Studien har sin teoretiska grund i tidigare studier som beaktat begrepp såsom platsbegrepp, digitalisering, distansarbete och regionförstoring. Syftet uppnås genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade djupintervjuer samt dokumentgranskning görs för att besvara frågeställningarna. Studien resulterar i att utvecklingen och tillkomsten av tekniska hjälpmedel (såsom internet-, informations- och kommunikationsteknik) har ökat möjligheten för den kreativa- och kunskapsintensiva tjänstesektorn att distansarbeta i Stockholms skärgård. Bredbandsutbyggnaden har varit en avgörande faktor och möjligheten till distansarbete har bidragit till bland annat regionförstoring och möjligheten att vara platsobunden.

Den sociala hållbarhetsdimensionen i hållbar utveckling har blivit minst uppmärksammad och den har därför inte fått en lika självklar plats i stadsplaneringens hållbarhetsarbete. Det saknas även en definition av vad social hållbar utveckling är, vilket har försvårat begreppets legitimitet. I Sveriges storstäder råder det ett underskott på bostäder och bostadsbyggandet behöver ökas för att möta bostadsbehovet. En fallstudie har gjorts i Uppsala kommun, med en analys över deras nya markanvisningsmodell, Uppsalamodellen. Undersökningens empiri baseras huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner på Uppsala kommun samt aktiva byggherrar i Uppsala kommun. Resultatet visar på att Uppsala kommun har lyckats öka bostadsbyggandet i kommunen samt lyckats väva in alla hållbarhetsdimensionerna i deras markanvisningstävlingar. De aktiva byggherrarna är positiva till den nya markanvisningsmodellen, då markanvisningstävlingarna avgörs på kvalité istället för enbart på anbud. Undersökningens resultatet går emot diskursen om hållbar utveckling, som menar att den sociala dimensionen har förbisetts i stadsplaneringen. 

Uppsatsen syftar till att undersöka de senaste årens omvandling vid Hudiksvallsgatan i Stockholm där gallerister och kreativa verksamheter har flyttat in i en industrifastighet. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka vilka drivkrafter som legat till grund för att en sådan omvandling ska äga rum. För att förstå omvandlingen vid Hudiksvallsgatan har tongivande teoretiker inom forskningsområdet kreativitet, kultur och stadsutveckling använts. Bland annat har Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och Sharon Zukins teorier om den symboliska ekonomin varit bidragande till förståelsen för den omvandling som skett. Genom att kombinera textmaterial, tidningsartiklar och intervjuer har en analys av omvandlingsprocessen kunnat göras. Resultatet visar på hur kultur och kreativitet står på fastighetsägarens agenda. Att inhysa gallerister har varit en medveten strategi för att uppgradera området. Trots att en betydande drivkraft bottnar i en ekonomisk rationalitet, har det också funnits personliga och privata intressen från fastighetsägarens sida att etablera ett område för konst i Stockholm.

Allt fler bilgator omvandlas till gågator och många studier har påvisat de positiva effekter denna förändring genererar för handeln, miljön och gångtrafikanterna. Däremot har antalet studier som valt att fokusera på brukarens syn på gågatan varit begränsat vilket har lett till att området är tämligen outforskat. Denna uppsats undersöker därför hur brukarna upplever gågatan utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt med inriktning på konsumtion, fysisk miljö och social interaktion. En fallstudie av Götgatsbacken på Södermalm i Stockholm har genomförts där arkivstudier i politiska handlingar och dagspress har gjorts. Observationer och intervjuer har därefter genomförts på platsen för att förstå varför människor väljer att använda platsen men också förstå hur de uppfattar och värderar platsen. Observationerna har fungerat som komplement för att tydligare förstå människornas rörelsemönster på platsen. Studien knyter samman de empiriska studierna med de teoretiska för att förstå om Götgatsbacken verkligen utgör en gågata utifrån en brukarperspektiv och vilka värden som anses attraktiva med platsen.

The lifestyle of the baby boomers as retirees has been assumed to differ from older cohorts due to them being financially more stable and having grown up during the welfare state expansion. Many baby boomers live in large houses with gardens that require maintenance and labour. Recent studies have indicated that a growing share of those born in the 1940s in Sweden express a wish to change residence at retirement or in old age. A need to verify such results statistically was identified to confirm whether there has been an increase in residential mobility among older people. As a result, moves that took place during 2001–06 of the total cohort born in the 1940s were compared to similar moves by those born in the 1930s, ten years earlier during 1991–96, i.e. those aged 57–66 in 1996 and 2006. The study used a register database, Geoswede, containing the entire Swedish population. The study showed increased residential mobility rates among the 1940s cohort compared to the cohort born in the 1930s. However, explanations for the differences between the cohorts were not evident.

Against the background of a liberalization of Swedish compulsory education, this paper analyses post-1991 shifts in the way compulsory education performance in Sweden has been shaped by parental background, residential context and school context. We can document increasing school and residential segregation of foreign background students and, after 2008, increasing segregation by income, employment status, and social allowance reception. Over time, educational performance has become increasingly linked to family, neighbourhood and school context. The greatest change has been for parental background, but the importance of school context and neighbourhood context has also increased. A noteworthy finding is that residential context consistently has a stronger effect on student performance than school context. Student grades were found to be most strongly influenced by the closest (12 or 25) residential peers of the school leavers as compared to larger peer groups. The increase in the influence of family, neighbourhood and residential context has been accompanied by a dramatic increase in the between-school variation (ICC) in student performance, but it was not until after 2005 that this increased variability became clearly linked to the social composition of the schools. This study’s results suggest that the restructuring of Swedish compulsory education has had consequences for equality, possibly because disadvantaged social groups have not been as able as advantaged groups to navigate and benefit from the educational landscape created by the school reforms.