Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 763
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Becirbegovic, Selma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    In house-situationer: Möjligheter i relationen mellan upphandlande systerbolag att undantas från reglerna om offentlig upphandling2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.

    Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet. Genom två särskilda mål har EU-domstolen satt upp kumulativa kriterier som måste uppfyllas för att sådana samarbetsavtal mellan myndigheter ska kunna anses vara undantagna från upphandlingsskyldighet. Avtalet mellan myndigheterna ska syfta till att vara ett allmännyttigt uppdrag som ska styras av krav och överväganden för att uppnå mål av allmänintresse. Uppdraget och målet måste vara gemensamt för de båda myndigheterna. Avtalet får inte på något sätt ge fördel åt en privat aktör och inte heller får privata aktörer vara inblandade i avtalet.

    Det uppkommer frågor om dessa undantag kan omfatta relationer mellan systerbolag som vill undgå upphandlingsskyldighet. Om relationen mellan systerbolag omfattas är frågan på vilket sätt och till vilken omfattning kan systerbolag undantas från upphandlingsskyldighet i enlighet med upphandlingsdirektiven.

  • 52.
    Becirbegovic, Selma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Tredimensionell fastighetsbildning: Är lämplighetsvillkoret i 3 kap. 1 § 3 st. FBL för restriktivt?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning både horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska så långt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krävdes dock vissa kompletteringar både med samverkansfrågor och med frågor om när den tredimensionella fastighetsbildningen är lämplig att använda.

    För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter användsavstyckning, klyvning, sammanläggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom användes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar.Alternativen ansågs som otillräckliga exempelvis vid komplicerande anläggningar och otillgängliga bergrum.

    Den tredimensionella lagstiftningen är idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgränsade utrymmen. För att få bilda entredimensionell fastighet krävs att det står klart att åtgärden är lämpligare än andraåtgärder med hänsyn till ändamålet, samt att särskild hänsyn ska tas till den specifikakaraktär tredimensionella fastigheter utgör.

    Det lämplighetsvillkor som uppställts är en begränsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning. Begränsningen kan undandra fördelar förfastighetsägare som kan uppnå det avsedda ändamålet med de traditionella alternativen men skulle föredra att utrymmet i fråga blev en egen tredimensionell fastighet.Framställningens slutsats är att lämplighetsvillkoret för den tredimensionella fastighetsbildningen ska vara lämpligare än annan fastighetsbildning, är för restriktiv och bör utgå.

  • 53.
    Bengtsson, Christine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Fundamental Rights in the European Community and their effect on the principle of supremacy: with special reflection on the new Constitution for Europe2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 54.
    Bengtsson, Linda
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Upphovsrätt: – Är den svenska upphovsrättslagen med sina förändringar genom IPRED proportionerlig, eller riskerar den att inkräkta på det allmännas intresse?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 55.
    Bergkvist, Joakim
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Formkrav för testamente: Möjlighet till digitalt testamente2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 80 poäng / 120 hpOppgave
  • 56.
    Bergkvist, Joakim
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skatteflyktslagens tillämplighet vid generationsskifte i fåmansföretag: Gränsdragningen av samma eller likartad verksamhet2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The financial result of a transfer of ownership or external sale is to a great extent depend-ent on how the transfer is implemented and how the tax rules apply. The applicability of the Swedish tax rules regarding transfer of ownership in closely held companies largely de-pends on the interpretation of the prerequisite, equal or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.

    The ruling made by the Supreme Administrative Court in RÅ 2010 ref. 11 changed the concept of equal or similar activity. The ruling lead to that the shares in a closely held com-pany was qualified due to that the capital from the original company had been transferred to the operating company. According to the ruling the original company had been split into several companies, thus was the companies considered to carry out equal or similar activity. In 2011 the Supreme Administrative Court announced two rulings that expanded the con-cept of equal or similar activity. According to the rulings no transfer of assets is needed since the purchase price is enough for companies to be considered to carry out equal or similar activity, thus was the shares considered qualified. The decisive factor is that the pur-chase price has been generated by the owner or a family member.

    A transfer of ownership implies that a new generation will be handling the business. Fur-thermore, shares in closely held companies are qualified if the owners are active in signifi-cant quantities. That fact in relation to that the decisive factor is that the purchase price has been generated by the owner implies that any purchase price will be generated by the own-er. Therefore, the companies will carry out equal or similar activity which means that no tax benefit is achieved, thus will not the Tax evasion Act be applicable.

  • 57.
    Bergström, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Pharmaceutical Patent Strategies: The Competition between Originator and Generic Companies within the European Union2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The pharmaceutical market is a billon euro industry and the competition on the market is highly intensive. Primarily there are two competitors on the market, partly the originators which provide the market with new drugs, and partly the generics which produce copies of the originators‟ drugs. The originators are able to be granted patent protection of the drug under the European patent system, provided that the drug fulfils the requirements for patentability. During the period of patent protection the generics are not able to produce copies of the drug, but once the duration of the patent has expired the generics are able start the production. Thus, in order to hinder the generics to make copies of the drug, the originators apply various patent strategies. This has been noted by the European Commission, which conducted a sector inquiry of the pharmaceutical market in 2009. The presentation of the competition within the market focused on the applied strategies by the originator and concluded that all measures will be taken to hinder restrictions on the competition.

    In conjunction, the General Court judged in a recent case that the originator AstraZeneca constituted an infringement of the competition law when their strategies were applied. The complexity of determine whether a strategy is lawful or not, is due to the interface between the intellectual property law and the EC competition law. This implies that the strategy can be lawful under the IP law but unlawful under the competition law. The Court has established that any strategy, regardless of its legality under the IP law, constitutes an infringement of the competition law if it might restrict the competition. The Courts do not provide sufficient guidelines of the conditions that constitute the infringement. Consequently, the strategies‟ legality is at present time uncertain.

  • 58.
    Bergström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Inspiration eller intrång: En studie av skyddsomfånget inom möbelindustrin2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren.

    I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Formgivning-ens utseende skyddas mot liknande formgivningar som inte ger den kunnige användaren ett annat helhetsintryck. Upphovsrätten skyddar alster av brukskonst och skyddet uppkommer formlöst. För att få skydd krävs verkshöjd vilket avgörs av det så kallade dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att en annan formgivare, ovetande om den skyddade formgivningens existens, inte ska kunna återskapa den skyddade formgivningen. Upphovsrätten ger generellt ett snävare skyddsomfång och därmed kan det vara svårare att få sin formgivning skyddad enligt upphovsrätten. Den rättspraxis som finns är begränsad. Svensk Forms Opinionsnämnd är en hedersdomstol som avger yttranden i upphovsrättsfrågor. Yttrandena kan dock inte jämställas med rättspraxis varför avgö-rande vikt inte kan läggas vid deras uttalanden. Mönsterskyddslagen skyddar registrerade formgivningar mot alla efterbildningar som faller inom skyddsomfånget. Hur stort skyddsomfånget ska betraktas vara är svårt att avgöra men förarbeten ger för handen att på grund av att möbler har en given grundform så måste skyddsomfånget anses vara snävt.

  • 59.
    Bergström, Mats
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Enskild näringsverksamhet: Underlåten uttagsbeskattning vid ägarskifte av lagerfastigheter genom benefik överlåtelse till aktiebolag2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.

    I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref. 112 där Regeringsrätten godtagit benefika överlåtelser som givit den lägre beskattningen utan att givaren uttagsbeskattades. I ett nästa steg utreds lagstiftningsåtgärderna för att reglera i vilka fall uttagsbeskattning skall underlåtas och hur förändringarna förhåller sig till tidigare praxis. I utredningen är huvudsaklighetsprincipen och tillgångars skattemässiga karaktär tillsammans med kontinuitetsprincipen viktigt och har därför en central roll. Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 är av stort intresse för uppsatsens syfte då frågan i förhandsbeskedet avsåg just vilka villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter.

    Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 har tolkats av bland annat Skatterättsnämnden som att reglerna om underprisöverlåtelse i 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpliga vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Ett undantag är att ersättning som lämnas av mottagaren vilken överstiger omkostnadsbeloppet men understiger taxeringsvärdet för givaren inte skall tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Detta är en följd av huvudsaklighetsprincipen som tillämpas vid blandade överlåtelser av fastigheter. Vid blandade överlåtelser av andra tillgångar än lagerfastigheter skall dock ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare, vilket gör att det finns en skillnad i beskattning mellan olika tillgångar. Det måste anses föreligga en viss osäkerhet i Regeringsrättens resonemang och en tolkning enligt ovan är inte helt säker. Regeringsrätten antyder att lagstiftningen inte ger anledning att avvika från praxis avseende just benefika överlåtelser av lagerfastigheter. En tolkning som innebär att 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpligt innebär dock att i princip all praxis skall bortses ifrån vad avser de villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning enligt praxis. Regeringsrättens formulering är därför märklig.

    Den slutsats som kan dras av det utredda området är att uttagsbeskattning kan underlåtas vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter under förutsättning att villkoren i 23 kapitlet inkomstskattelagen är uppfyllda. Detta innebär att något mer komplicerade upplägg är nödvändiga efter lagstiftningsåtgärderna för att minska skattebördan för enskilda näringsidkare som innehar lagerfastigheter och skall avyttra dem. Den tolkning av förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 som gjorts av Skatterättsnämnden kan inte garanteras vara korrekt och ett försiktigt tillvägagångssätt bör vara att föredra. Enligt reglerna i 23 kapitlet inkomstskattelagen är det bland annat möjligt med blandade överlåtelser av enskilda lagerfastigheter i ett större bestånd. Sådana överlåtelser var inte möjliga enligt tidigare praxis då endast överlåtelser av hel näringsverksamhet godtagits. Viss försiktighet bör som nämnt därför iakttagas.

  • 60.
    Bernath, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Implications of the Arbitration Convention: A step back for the European Community or a step forward for elimination of transfer pricing related double taxation?2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    It was assumed in the mid 1990s that 60% of all global trade took place within a group of enterprises. With increased globalisation leading to an increase in mergers and acquisitions this figure is most likely higher. Thus intra-company and intra-group transactions form a major part of business. These transactions, due to the association between the enterprises, may not always reflect the conditions that a market with independent actors would dictate. There are various reasons for this, which include not only tax considerations but also difficulties in establishing conditions that reflect those that inde-pendent companies would apply, in other words conditions in accordance with the arm’s length principle. In cases where these conditions are not in accordance with what the state considers as an arm’s length price, the profits of the enterprise located in that state may be adjusted for taxation purposes under transfer pricing provisions.

    The complexity of transfer pricing rules and the various methods for establishing an arm’s length price result in different interpretations and increased uncertainty for multinational enterprises that often face different rules for determining a correct transfer price. Therefore, enterprises may often face transfer pricing adjustments of their profits due to the complexity and differences in transfer pricing legislation. Transfer pricing adjustments potentially lead to unresolved double taxation, in fact business reports have indicated that 42% of the transfer pricing adjustments lead to double taxation. Therefore it is imperative to have legal mechanisms that resolve potential double taxation.

    The Convention on the Elimination of Double Taxation in Connection with the Adjustment of Profits of Associated Enterprises (Arbitration Convention) was adopted to give the multinational enterprises, facing double taxation due to adjustments of their profits, a remedy that obliged the states to resolve the double taxation. This was the first, and is still the only, EC-wide mechanism that technically guarantees that transfer pricing double taxation is resolved and thus holds a great improvement over other existing mechanisms to resolve double taxation. The Arbitration Convention was originally a proposed EC Directive but was transformed into a intergovernmental convention. This has resulted in that the European Court of Justice (ECJ) has no jurisdiction to interpret the Arbitration Convention or its application. Furthermore there is no supranational or international organ that could take action against states that interpret or apply the Conven-tion in an unintended manner. The chosen legal form has also resulted in different interpretations as to what status the Arbitration Convention has compared to bilateral tax conventions, and thus whether it precedes them. This could prove troublesome when future bilateral treaties are concluded or where there already exist tax treaties that have different solutions to transfer pricing related double taxation.

    The risk of the Convention being interpreted differently is greatly increased by the various undefined terms and lack of precise provisions in the Convention. Therefore, the Convention has been subject to an inconsistent application and interpretation from the date it came into effect in 1995. The Convention was only given a five year life span, after which it was destined to be renewed if the contracting states so expressed, involving the same ratification process as at the initial acceptation of the Convention. However, as this was inefficient, a Prolongation Protocol was signed to amend the Convention with an automatic extension of its life. As it took till 2004 for this Protocol to be ratified and finally enter into force on 1 November 2004 it created one of the main interpretation and application differences in the life of the Convention.

    The function of the Convention’s procedures and thus its efficiency in resolving double taxation is impeded by the numerous interpretation differences and lack of precise pro-visions in the Convention. The fact that there is no way to guarantee that the provisions of the Convention are precisely followed, partly since there are uncertainties regarding the precise interpretation but also partly since there is no organ that could enforce a uniform application of the Convention, further impedes the efficiency of the Convention, which is clearly seen in practice.

    Another question of interpretation and application raised is that, although the Convention was originally intended as a means for resolving transfer pricing related double taxation, there have been arguments that the Convention could apply to double taxation due to provisions concerning thin capitalisation as well. These provisions bring about similar conditions as those the Convention requires for its applicability and, although a different area of law, the connections in the conditions are many and undeniable.

  • 61.
    Bernström, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Karlberg, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beslutsfattande och förenklingsbehov i ägarledda bolag2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 62.
    Bernéus, Petter
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den svenska kupongbeskattningen av utländska fondbolag och dess förenlighet med EU-rätten: Bör det svenska regelverket förändras2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    The purpose of this thesis has been to investigate if the Swedish legislation concerning taxation of dividends to foreign investment funds is in violation to EU law. Furthermore, the thesis will analyze if the Fondskatteutredningens suggestions to changes in the current legislation is appropriate to the purpose it tries to obtain.

    Today there is a difference in the taxation of dividends paid to Swedish investment funds and foreign investment funds. Dividends paid to foreign investment funds is being taxed in accordance with the Coupon Tax Act (1970:624), in which no deduction of the tax is possible. Swedish investment funds on the other hand have the possibility to deduct as much of the received dividends that they have given in dividends to its shareholders.

    The difference in the taxation between investment funds because of origin has been reviewed by both Swedish court and by the European Court of Justice. It has in these cases been up to the courts to review if a difference in taxation of dividends could constitute a violation of the free movement. Even if a national legislation would be considered to be in violation of the free movement there are however developed justifying obstacles to the free movement. These obstacles are being analyzed in the thesis to see if the difference in the Swedish taxation can be justified.

    Within the EU the UCITS-directive regulates investment funds. Since the directive is being changed and will come in to force during 2011 the Fondskatteutredningen was presented in 2009 which presents suggestions to changes in the Swedish legislation concerning taxation of dividends to investment funds. These new changes may constitute that the Swedish legislation no longer will be in violation of EU law.

  • 63.
    Bertfelt, Emil
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Svenska ränteavdragsbegränsningsreglers förenlighet med EU-rätten2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 64.
    Billhage, Gunnar
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Westling, Linda
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Whiplash: Preskription och adekvat kausalitet vid trafikolyckor2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself.

    The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory.

    A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”.

    Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.

  • 65.
    Birgerson Harbom, Emmelie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Nya plan- och bygglagen: Reviderade bestämmelser om bygglov och bygglovsprövningen - särskilt om mindre avvikelser från detaljplan2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bestämmelser om användningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL är dessvärre ett komplext och svårtillämpat regelverk. Sedan PBL:s ikraftträdandet har behovet av en mer lättförstådd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011.

    Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med särskilt fokus på mindre avvikelser från detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jämförelse med motsvarande bestämmelser i nya PBL och därefter sökt fastställa bestämmelsernas framtida rättstillämpning med utgångspunkt i nya PBL.

    Bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rättspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rättsläget. Bestämmelsen om mindre avvikelser från detaljplan har dock varit svårtillämpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna. Efter en rättsfallsstudie kan konstateras att kommunerna inte har tolkat bestämmelsen så snävt som var avsikten vid införandet av densamma. Behovet av riktlinjer och kompletterande motivuttalanden till ledning för tolkningen av bestämmelsen är angeläget.

    Vid en jämförelse mellan bestämmelserna i PBL och motsvarande bestämmelser i nya PBL är ändringarna inte särskilt omfattande utan endast språkliga ändringar har företagits. För att underlätta vid en framtida tillämpning av bestämmelserna har definitioner som utvecklats i gällande rätt förankrats i nya PBL. Det kan konstateras att bestämmelserna, vid en framtida rättstillämpning, inte kommer föranleda andra tolkningar än de som hitintills utvecklats i gällande rätt vilket även innebär att de förarbeten och den rättspraxis som utvecklats innan och efter ikraftträdandet av PBL alltjämt kommer att vara vägledande.

  • 66.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Nationalekonomi.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    A Transaction Cost Rationale for Transition of the Firm within the Family2002Inngår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913, Vol. 19, nr 2, s. 123-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 67.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Nationalekonomi.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Organisering av generationsskifte i små och medelstora familjeföretag2003Inngår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 7-8, s. 527-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Nationalekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Organization of transfers of small and medium-sized enterprises within the family: Tax law considerations2005Inngår i: Family Business Review, ISSN 0894-4865, E-ISSN 1741-6248, Vol. 18, nr 4, s. 305-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 69.
    Bjuggren, Per-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Nationalekonomi.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Strategic Decision Making in Intergenerational Successions of Small- and Medium-Size Family-Owned Businesses2001Inngår i: Family Business Review, ISSN 0894-4865, E-ISSN 1741-6248, Vol. 14, nr 1, s. 11-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Björk, My
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sander, Nina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    IL 48a:6a och dess förenlighet med EG-rätten: Om skatteflyktsklausulen för vinst på kvalificerade andelar i samband med andelsbyte2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För ägare av fåmansföretag finns särskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer då delägare i fåmansföretag erhåller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte är att förhindra att delägare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhåller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.

    Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestämmelsen mot skatteflykt vid vinst på kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. Härigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns beträffande bestämmelsens överensstämmelse med EG-rätten och Fusionsdirektivet.

    Kvalificerade andelar i fåmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen är att delägare av sådana andelar har ett större intresse än bara ägande av företaget. Kravet för att en andel ska vara kvalificerad är att delägaren varit verksam i företaget i betydande omfattning. Delägaren ska alltså arbeta i företaget. När en delägare arbetar i sitt företag kan det verka lockande för honom att ta ut ersättning för utfört arbete genom utdelning eller kapitalvinst istället för lön eftersom skattebelastningen för delägaren då sjunker. Det är dock möjligt att inneha kvalificerade andelar i ett fåmansföretag även om man inte själv arbetar där. Så är fallet om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte. Att avyttring sker genom andelsbyte innebär att andelar säljs och ersättning ges i form av andelar i ett annat företag. Härigenom blir icke-kvalificerade andelar kvalificerade och således kan delägare vilja utnyttja möjligheter till lägre beskattning.

    I EU:s Fusionsdirektiv finns bestämmelser som säkerställer att gränsöverskridande omstruktureringar inom EU inte utlöser beskattningskonsekvenser för berörda företag. Fusionsdirektivet ska ses som ett led i uppbyggnaden av en gemensam marknad inom EU. Fusionsdirektivets bestämmelser har implementerats i den svenska Inkomstskattelagen i bland annat kapitel 48a, som medger en rätt till framskjuten beskattning vid andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda.

    I Inkomstskattelagens kapitel 48a finns ett villkor som enbart tillämpas då det är fråga om andelsbyte av en kvalificerad andel. Villkoret återfinns i 6a § och ställer krav på att rörelse ska bedrivas av det förvärvande företaget för att framskjuten beskattning ska medges. Bestämmelsen har till syfte att motverka skatteflykt, skydda den svenska skattebasen samt upprätthålla systemet för beskattning av fåmansföretag. Bestämmelsen har införts mot bakgrund av att den svenska lagstiftaren har utnyttjat en rätt som återfinns i Fusionsdirektivets Artikel 11. I Artikel 11 erbjuds medlemsländerna i EU en möjlighet att vägra tillämpa bestämmelserna i Fusionsdirektivet på vissa omstruktureringar om avsikten är att förhindra skatteflykt eller skatteundandragande.

    Problemet med skatteflyktsklausulen i IL 48a:6a är att den är generellt utformad och således tillämpas på alla former av andelsbyten av kvalificerade andelar utan att någon individuell prövning sker. Klausulen verkar oberoende av om det verkligen föreligger ett skatteflyktssyfte. En liknande nationell bestämmelse har prövats av EG-domstolen i målet Leur-Bloem. Där kom EG-domstolen fram till att en generell bestämmelse som inte ger utrymme för individuell prövning strider mot syftet med Fusionsdirektivet och går utöver vad som är nödvändigt för att förhindra skatteflykt.

    Mot bakgrund av EG-domstolens resonemang i Leur-Bloem har vi, efter att ha granskat den svenska skatteflyktsbestämmelsen i IL 48a:6a, kommit fram till att bestämmelsen strider mot EG-rätten. Anledningen är bestämmelsens generella utformning. Eftersom bestämmelsen står i strid med EG-rätten bör något göras och vi har därför kommit fram till att det finns tre möjliga vägar att gå. Det första alternativet innebär att bestämmelsen lämnas oförändrad. Om så sker kommer bestämmelsen fortfarande att strida mot EG-rätten. Det andra alternativet är att upphäva bestämmelsen och således förlita sig på generalklausulen i Skatteflyktslagen. Det tredje och mest önskvärda alternativet vore naturligtvis att förändra bestämmelsen så att den uppfyller det EG-rättsliga kravet på proportionalitet. För att så ska vara fallet måste bestämmelsen ge utrymme för en individuell prövning som även kan vara föremål för domstolskontroll. Hur en sådan bestämmelse ska kunna se ut är i nuläget svårt att säga, men i praktiken skulle troligen en förändrad IL 48a:6a ha stora likheter med Skatteflyktslagens generalklausul. Av den anledningen frågar vi oss om det inte är bättre att då genomföra alternativ två, det vill säga ta bort IL 48a:6a och låta generalklausulen ta hand om skatteflykt när det gäller andelsbyten av kvalificerade andelar.

     

  • 71.
    Björkman, Annie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Stuart, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sakrättsliga anspråk och obligationsrättsliga invändningar i kontraktskedjor: Vindikation och retention2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.

    Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar. I en deponeringssituation deponerar deponenten godset hos depositarien, som har till uppgift att förvara och vårda godset enligt avtal parterna emellan. Deponenten är fortfarande ägare av godset och kan därmed när som helst tillämpa sin vindikationsrätt, det vill säga hämta ut godset. Enligt lag har dock depositarien retentionsrätt i godset, vilket innebär en rätt att hålla inne godset till dess att betalning erhållits för depositariens nödvändiga kostnader.

    Lämnar depositarien godset vidare till tredje man uppstår en kontraktskedja i vilken parterna har olika anspråk och skyldigheter mot varandra. Lämnar depositarien ifrån sig godset utan deponentens vetskap föreligger det ett kontraktsbrott. Tredje man besitter då deponentens gods trots att det inte föreligger något avtal parterna emellan. Deponenten har en möjlighet att tillämpa vindikationsrätten direkt mot tredje man. Tredje man har dock haft utlägg för nödiga kostnader och har därmed en fordran på depositarien. Fordran leder till att tredje man har retentionsrätt i godset. Retentionsrätten, en obligationsrättslig rättighet, är i scenariot starkare än den sakrättsliga vindikationsrätten. Följden blir att deponenten inte kan få ut godset förrän tredje man ersatts för nödvändiga kostnader.

     

     

     

    Problematiken har utökats då lagen avtalas bort och standardavtal istället tillämpas. I standardavtalet NSAB 2000 regleras det att tredje man har panträtt istället för retentionsrätt i godset. Panträtt är en mycket starkare säkerhetsrätt än retentionsrätt eftersom panträtt ger realisationsrätt. Rätt att hålla inne annans gods har därmed övergått till en rätt att sälja annans gods.

    Problem som uppstår i kontraktskedjor, där rättigheter ställs mot varandra och det föreligger anspråk och skyldigheter mot olika parter, behöver utredas. Ett annat problem är att handelsbalken, vilken reglerar området, är ålderdomlig och svår att tillämpa. Handelsbalken har fått en sekundär betydelse då den avtalas bort och området istället regleras genom standardavtal.

  • 72.
    Björndahl, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Elektroniskt röstningsförfarande - i konflikt med rättssäkerhets- och integritetsaspekter?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen. Nuvarande lagstiftning innehåller detaljerade bestämmelser för hur röstning ska ske och hur de fria, hemliga och direkta valen ska upprätthållas. Det mest svårlösta problemet är hur valhemligheten ska kunna garanteras. För att besvara syftet och utreda gällande rätt och de olika förslag som finns om elektronisk röstning används de olika rättskällorna i en hierarkisk ordning. Vidare analyseras de erfarenheter som framkommit utav prövningarna av elektroniska val i Norge och Finland. Slutligen studeras Europarådets rekommendation om en gemensam standard för e-röstning. Syftet med rekommendationen är att elektroniska val ska överensstämma med de principer som finns vad gäller demokratiska val och omröstningar. Valen ska således svara mot de grundläggande principerna om allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Mot denna bakgrund är det lämpligt att diskutera hur framtida rättsläge bör utvecklas.

    I dagsläget är elektroniska val, internetröstning och e-röstning i röstningslokal inte tillräckligt integritets- och rättssäkra då det finns för många frågetecken kring hur de fria och hemliga valen ska kunna upprätthållas. Det finns dock en möjlighet till att e-röstning i röstningslokal kan komma att införas i framtiden. Det är däremot oklart om det kan bli lika integritets- och rättssäkert som nuvarande system. 

  • 73.
    Blom, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lenfors, Anders
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Attribution of Profits to Permanent Establishments: How Should Swedish Legislation Conform to the OECD December 2006 Report?2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to establish whether the domestic legislation of Sweden is in tune with the OECD December 2006 report on the attribution of profits to permanent es-tablishments (December 2006 report) and if not how Sweden ought to conform. How to attribute business profits to a permanent establishment (PE) is laid down in Article 7 of the OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. In December 2006 the OECD released a report on how profits (losses) are to be attributed to PEs. The report lays down the current approach on how Contracting States should interpret Article 7 and is referred to as the authorised OECD approach. The purpose of the December 2006 Report is to re-vise Article 7 in order ensure a common interpretation on the Article. The aim is to apply the OECD Transfer Pricing Guidelines (TP Guidelines), otherwise applicable on transac-tions between a parent company and a subsidiary, by analogy to PE situations.

    The profits attributable to a PE are to be decided by using a two-step analysis. Under the first step a PE is to be hypothesised as a distinct and separate enterprise. The functions performed, assets used and risks assumed are to be determined and attributed to the rele-vant parts of the enterprise. In order to do this the economic ownership of assets is to be regarded. According to the OECD the functions performed by the people working within a PE, the significant people functions (SPF), are decisive when attributing assets and risks. To support the use of assets and the assumption of risks a PE is to be provided with a proper amount of “free” capital. Under the second step of the analysis a fair share of the entire enterprise’s profit is to be attributed to the PE. The actual amount of profit is to be established by performing a comparability analysis and by thereafter applying different transaction methods, using the method that best expresses an arm’s length price to the dealing at hand. To calculate a proper profit a PE shall be allowed to deduct interest.

    Sweden does not have much legislation concerning transfer pricing and there is hardly any legislation concerning PEs. There are no specific provisions in Swedish law on how to at-tribute profits between a head office and a PE. Furthermore, there are only a few judge-ments and no official guidelines regarding the attribution of profits to PEs. According to the domestic legislation of Sweden the amount of attributed profit shall be determined on the basis of separate accounts. The existing guidance in Swedish case law is not in tune with the authorised OECD approach. Swedish courts have ruled contrary to the authorised OECD approach when it comes to attributing “free” capital to a PE, allowing for deduc-tions of internal royalty payments and for recognising internal interest dealings. Further-more, a transfer of assets from a Swedish head office to a foreign PE has under certain cir-cumstances not been considered a taxable event. Since Sweden has not officially imple-mented any new legislation and the courts have not Stated any new principles regarding the attribution of profits to PEs it is unlikely that new concepts as the authorised OECD ap-proach will be adhered to at present time. In order to comply with the authorised OECD approach Sweden would need to introduce some new legislation.

    We suggest that Sweden implement a Section in its domestic legislation based on the authorised OECD approach. If Sweden adopts our proposed Section it would provide for a more unitary and consistent international approach and a needed certainty for enterprises on the treatment of PEs for tax purposes.

  • 74.
    Blomqvist Zampi, Martina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avbrott i elöverföringen: en analys av rättsförhållandet mellan elhandelsbolaget och konsumenten mot bakgrund av bestämmelserna avseende konsumentens avtalsbrott2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Elförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar utgör en del av konsumentskyddet på elmarkanaden och elhandelsbolaget hindras därmed från att hur som helst vidta avbrott i elöverföringen. Detta konsumentskydd består av ett antal förutsättningar och är alla förutsättningar inte uppfyllda får avbrott i elöverföringen inte vidtas. Exempel på när avbrott i elöveföringen inte får vidtas är när socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för elskulden. I realiten torde enbart vissa ekonomiskt utsatta konsumenter beröras av bestämmelserna om avbrott i elöverföringen. Därmed torde socialnämndens betalningsåtagande vara avgörande för dennes fortsatta rätt till el. Socialnämnden beviljar enbart ekonomiskt bistånd som sista möjliga utväg. Därmed kommer enbart vissa av de ekonomiskt utsatta konsumenterna att behålla rätten till el medan övriga berövas denna rätt.

    Elhandelsbolagets rätt till avbrott i elöverföringen tillförsäkras redan genom lag vilket innebär att standardavtalet är överflödigt. Avtalets grundläggande funktion är att kunna garantera att konsumenten betalar. Därmed bör konsumentens betalningsskyldighet lagstadgas.

  • 75. Bonadio, Enrico
    et al.
    Lucchi, Nicola
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    How Far Can Copyright Be Stretched? Framing the Debate on Whether New and Different Forms of Creativity Can Be Protected2019Inngår i: Intellectual Property Quarterly, ISSN 1364-906X, nr 2, s. 115-135Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article expands on whether copyright protection may be available for certain new and non-conventional works as diverse as graffiti, sports movements, DJ sets, culinary presentations, jokes, magic tricks, works created by artificial intelligence and engineered DNA. The potential expansion of copyright in a knowledge-based society is a relevant and topical subject at the moment also in light of the current scholarly and policy debates on the modernisation of copyright rules in many countries, including the EU and US. The issue of whether copyright can protect certain new and non-traditional products of human ingenuity is here addressed by carrying out a specific-work-related analysis of core tenets of copyright laws, including copyrightable subject-matter, originality, fixation and authorship requirements, the functionality exception as well as morality and public policy provisions.

  • 76.
    Bondeson, Johan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den nya expertskatten: Innebär de nya reglerna en ökad förutsebarhet för personer i nyckelposition?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap.

    Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om de nya reglerna från 2012 har ökat förutsebarheten för yrkeskategorin nyckelpersoner. I uppsatsen lyfts även fram viss problematik som finns trots den nya regeländringen från 2012. Lagstiftningen studeras för att se skillnaden mellan 2001 och 2012 års expertskatteregler. Genom förarbeten ses vilket syfte som finns med reglerna. Praxis från innan 2012 presenteras och det analyseras om rättsfallet fått ett annat utfall med nuvarande regler.

    Om reglerna från 2012 studeras tillsammans med förarbeten ses att reglerna är mer objektiva och lättare att bedöma för ett företag. Det innebär att förutsebarheten för personer i nyckelposition har ökats genom att 2012 års expertskatteregler infördes. Fortfarande finns problematik kvar kring expertskattereglerna. Det grundar sig i att reglerna från 2001 och den nya regeln från 2012 ska tillämpas parallellt. Därmed finns stora skillnader för vad som krävs för att kvalificera sig för expertskatt. En alternativ lösning är svår att finna utan det mest fördelaktiga alternativet är att utveckla praxisen kring reglerna från 2001.

  • 77.
    Bondeson, Johan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Generations- och ägarskifte i ett fåmansföretag: Hur påverkar de nya lagändringarna ett generations- eller ägarskifte?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2014 trädde nya regler för fåmansföretag och dess ägare i kraft. Ändringarna

    genomfördes mot bakgrund av att nuvarande regler ansågs överkompensera stora fåmansföretag

    med många anställda. Uppsatsens syfte är att utreda om och i så fall hur de nya

    lagändringarna påverkar ett generations- eller ägarskifte.

    Genom de nya fåmansföretagsreglerna infördes b.la. bestämmelser om en höjning av det

    lönebaserade utrymmet, en sänkning av löneuttagskravet för att få beräkna lönebaserat utrymme

    och en definition av termen dotterföretag. För att genomföra ett generations- eller

    ägarskifte används olika typer av metoder. De metoder som uppsatsen behandlar är ett

    skifte genom ren gåva, gåva i kombination med utdelning, direktförsäljning och försäljning

    via aktiebolag till underpris eller marknadsvärde.

    De nya lagändringarna av fåmansföretagsreglerna påverkar ett generations- eller ägarskifte

    främst genom höjningen av det lönebaserade utrymmet. Denna ändring innebär att möjligheterna

    förbättras för en delägare att bygga upp ett högt sparat gränsbelopp. Detta får positiva

    effekter oavsett vilken metod som används vid ett skifte. Genom delägarens förväntade

    högre gränsbelopp blir en större del av en utdelning eller kapitalvinst från fåmansföretaget

    lågbeskattad.

    De nya reglerna har inte adresserat problemet att det föreligger skillnader mellan generationsskifte

    och ägarskifte i möjligheten att få karenstiden att börja löpa. Sammanfattningsvis

    påverkar de nya lagändringarna ett generations- eller ägarskifte med främst positiva effekter.

    Till största del är det nuvarande delägare som ska lämna fåmansföretaget som gynnas

    av de nya reglerna, genom att delägaren får mer kvar i plånboken efter ett genomfört skifte.

  • 78.
    Boquist, Nathalie
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Transactional Net Margin Method: A transfer pricing method in theory and practice2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 79.
    Borgström, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Andersson, Stefan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Concept of Commensurate with Income: Retroactive adjustments and the arm's length standard2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This master’s thesis deals with the transfer pricing of intangibles and focuses on the U.S. standard commensurate with income. This standard has been accused of being incompatible with the overriding principle of transfer pricing, the arm’s length standard, and is not endorsed by the OECD. Recent developments on the topic include the introduction of a similar provision in Germany. The purpose is to evaluate the standard’s compatibility with the arm’s length standard and to establish the current position of the concept of commensurate with income.

    To meet this purpose the thesis first describes the inherent problems surrounding transfer pricing of intangibles as well as provides a background to transfer pricing in the U.S. The focus then shifts towards the history, application and criticism of the commensurate with income standard. The thesis also gives an account of the OECD’s and Germany’s positions on the matter. In the final analysis the compatibility with the arm’s length standard is examined from two angles; the commensurate with income standard’s valuation approach on one hand and its use of hindsight on the other.

    The commensurate with income standard uses an income approach to valuation of transfers of intangibles instead of the market approach recommended by the OECD. This may lead to overvaluation of intangibles and is not strictly in line with the arm’s length standard. The German commensurate with income provision is more in line with the market approach and is therefore more compatible with the arm’s length standard in this aspect.

    The commensurate with income standard allows adjustments to transfer prices with the benefit of hindsight. The actual income from a transferred intangible is thus used as evidence as to whether or not the original transfer price was set reasonably. The OECD is of the opinion that only information known at the time of the transfer should be used, but makes an exception for the particular situation when a tax authority can prove that unrelated parties would have adjusted transfer prices retroactively. The point made here is that the commensurate with income standard places the burden of proof on the taxpayer, while the OECD places it on the tax authority. This allows the OECD to stay true to the arm’s length standard, while the U.S. and Germany deviates somewhat from it.

    However, there is no exact manner in which to define the arm’s length standard, and even the OECD deviates from it more or less. The commensurate with income standard may be one step further away from the purest definition of it but not a complete deviation. The German version of commensurate with income manages to target the same problem while staying closer to the arm’s length standard. Germany has thereby found a middle way and might hold the solution to finding a consensus between the OECD and the U.S.

  • 80.
    Borin, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    En studie av regleringsteknik i amerikansk och svensk bolagsrätt: Särskilt om LLC, inc och AB2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I svensk bolagsrätt finns ett antal olika bolagsformer. Aktiebolaget är den enda bolagsformen som erbjuder begränsat personligt ansvar vilket troligen är anledning till dess popularitet. Aktiebolagslagen har mottagit mycket kritik för att den inte är anpassad för mindre bolag som utgör merparten av bolagen i Sverige. Kritiken grundar sig i att lagen uppställer administrativa bördor för bolagen och att den känns svåröverskådlig. Det finns betydande värde för Sverige att erbjuda olika bolagsformer med varierande regleringsmetoder. Det ökar de svenska bolagens möjlighet till att konkurrera på en globaliserad marknad. När det är för omfattande att ändra det existerande är det ibland enklare att introducera alternativ istället för att reglera ännu fler detaljregler.

    Uppsatsen studerar regleringstekniken bakom de amerikanska bolagsformerna LLC och corporation i jämförelse med svenska privata aktiebolag. För att kunna föra en diskussion om regleringsteknik för bolagsformerna studerar uppsatsen vad regleringsteknik är för något. Till lagstiftarens förfogande finns bland annat tre grundläggande teorier om juridiska regler; tillåtande, presumtiva och tvingande regler. Vid sidan av dem finns även vissa grundläggande lagstiftningstekniker och tolkningstekniker att ta hänsyn till. Lagstiftaren bör också beakta vissa åtråvärda egenskaper för att förhindra brister i lagen.

    Bolagsformerna corporation och aktiebolag är utformade att anpassa större bolag med många ägare. Båda lagstiftningarna innehåller mer standardiserade och tvingande regler än vad LLC gör. Den amerikanska bolagsformen LLC är främst konstruerad för mindre bolag. Med tanke på att LLC inte behöver standardisering och att ägarna lätt kan göra ändringar i LLC, finns möjlighet att skräddarsy avtalet för att passa det specifika bolagets behov. Utifrån detta kommer författaren till slutsatsen att bolagsformen LLC är ett attraktivt alternativ som ny svensk bolagsform. Sverige bör även regleringstekniskt inspireras av hur lagstiftning går till för LLC och corporation.

  • 81.
    Borin, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gynnar Sverige missbruk av visstidsanställning?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the European Union and in Swedish labor law, permanent employment is the main goal for employment of workers. An exception to that rule is temporary employment. The Swedish rules relating to temporary employment have undergone several changes since the Employment Protection Act was implemented in 1974. The last reform in 2007 has received criticism by respondents for not following the Union directive on fixed-term work, which went into effect in 2001. In 2010 the European Commission opened an infringement case against Sweden, after a complaint from a Swedish employees’ organization. The Commission argues that Sweden has not taken the directive on fixed-term work into account sufficiently in its last reform. Therefore, in the spring of 2011, the Swedish government published a department investigation regarding further modification, taking the provisions for temporary employment in the Employment Protection Act into consideration. The department investigation stated that the purpose of the legislative changes is not to change the legal situation, but to clarify the legal position with respect to the fixed-term work directive. The proposal for legislative change is in regards to the directive’s requirements to prevent abuse of successive fixed term contracts. An employer will not be able to combine fixed-term contracts for 5 and 6 § § in a manner that is abusive.

     

    This paper aims to examine how well the legislative changes live up to the requirements for the fixed-term in the directive. The author concludes that there is a need to extend the protection of the prohibition of abuse of fixed term contracts. However, the author considers the government’s proposal to be inferior, because it is doubtful whether it can solve the problems in question, because, for example, the directive lacks clarity and the term “abuse” is not well defined.

  • 82.
    Brandt, Ludvig
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Communication to the public: A study in light of Article 3(1) of the InfoSoc Directive (2001/29/EC)2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The intellectual property concept of ‘communication to the public’ in Article 3(1) of the InfoSoc Directive is a current issue within the EU, as the means of communication increase all the time due to the fast development of the information society. Accordingly, the CJEU has more than occasionally been instructed to rule upon this provision, as the Member States of the EU are unconfident as to how it should be interpreted. The poor guidance provided for in the preamble of the InfoSoc Directive in terms of how to construe the provision does probably contribute to this confusion.

    Article 3(1) of the InfoSoc Directive has been subject to disputes as concerns different means of communication, that is to say broadcasting, live performances, streaming and hyperlinking. Broadcasting and streaming are generally considered as communications within the meaning of the provision whereas live performances and hyperlinking have been deemed as falling outside the scope. More in detail, the most important criteria of a ‘communication to the public’ – laid down by the CJEU – suggest that the concept should be interpreted broadly, covering all transmissions and retransmissions where equipment facilitates for communications of signs, sounds or images, regardless of the means used and the nature of the place for the communication. A public refers to an indeterminate but fairly high number of people – considering the potential number rather than the exact number – not present at the place where the communication originates.

    The gap between the wording of Article 3(1) of the InfoSoc Directive and the developments carried out by the CJEU is considered troublesome since it decreases the legal certainty of the provision. A future recasting of these matters should thus contemplate the possibility to integrate the criteria laid down by the CJEU into the law.

  • 83.
    Brandt, Ludvig
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lagrådets inverkan på genomförande av EU-direktiv i Sverige2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

  • 84.
    Brandänge, Martin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Behövs ett gemensamt patentsystem inom EU?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.

  • 85.
    Bratt, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Harmonisering i ljuset av mänskliga instinkter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 86.
    Brinck, Tobias
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Underskott vid gränsöverskridande fusioner: Utgör de svenska reglerna en inskränkning i etableringsfriheten?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This Bachelor’s thesis focuses on those terms that, from a Swedish perspective, have to be fulfilled to entitle deduction for definitive losses in a cross-border merger situation. The thesis analyses one of the ten rulings from the Swedish Supreme Administrative Court which were published in 2009.The ruling is analysed in the light of the Treaty on the Functioning of the European Union, the merger directive and the Court of Justice rulings in Marks & Spencer and Lidl. The purpose is to examine if the Swedish rules concerning cross-border mergers is compatible with the EU-law. The Swedish rules concerning mergers are found in chapter 37 in the Swedish income tax act. To enjoy the rights of the rules in chapter 37 the merger needs to be qualified. The criterion in 11 § stands out as a clear obstacle for the deduction of losses and is therefore examined thoroughly. It states that the transferor company needs to be taxable for some kind of activity in Sweden immediately before the merger. That criterion is not fulfilled if the company is situated in another member state. In the Marks & Spencer case, the Court of Justice stated that a rule which hinders deduction for losses which is considered to be definitive could be a possible breach of the freedom of establishment. The Swedish rules concerning qualified mergers in chapter 37 in the Swedish income tax act was questioned in the case RÅ 2009 ref 13. The criterion stated in § 11 was discussed first by the Swedish tax board and then by the Swedish Supreme Administrative Court as a possible breach of the freedom of establishment. It is in my opinion clear that when a loss is definitive the loss should be entitled to deduction, thus the 11 § could therefore constitute a breach of the freedom of establishment.

  • 87.
    Brohmé, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Öster, Linda
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsdragning vid värdepappershandel: -beskattning av finansiella- och icke-finansiella företag2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning. Förvaltningen kan, då den uppnår viss omfattning, klassificeras som värdepappersrörelse. Uppsatsen behandlar gränsdragningsfrågan när förvaltning övergår till yrkesmässig värdepappersrörelse. Frågan är av vikt för företag då det leder till tillämpning av skilda resultatberäkningsregler och därmed skilda skattekonsekvenser. Värdepapper i ett företag som anses bedriva värdepappersförvaltning klassificeras skatterättsligt som kapitaltillgångar och beskattningen av dessa sker enligt kapitalreglerna. För ett företag som anses bedriva värdepappersrörelse klassificeras istället värdepapperen skatterättsligt som lagertillgångar och beskattningen sker då enligt rörelsereglerna. Gränsdragningsfrågan vid värdepappershandel har utvecklats genom rättspraxis i avsaknad av klara rättsregler på området. Det har i doktrin diskuterats att kvantitativa kriterier utvecklats i rättspraxis och att dessa torde vara vägledande vid gränsdragningen. Kriterierna har sin utgångspunkt i rekvisitet yrkesmässighet i 13 kapitlet (kap). 1 § 1 st. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Med yrkesmässighet menas att det ska företas en utåtriktad handel, i viss omfattning, vara varaktigt och regelbundet. I doktrin framförs ytterligare kriterier såsom bolagsordningens och redovisningens betydelse. Av rättspraxis kan vi utläsa att det inte finns några tydligt uppställda kriterier för företag att uppfylla för att anses utgöra värdepappersrörelse, istället sker en bedömning i det enskilda fallet. Vi är av åsikten att det är av vikt för företag att på förhand kunna förutse sin beskattning och att gränsdragningen leder till en minskad förutsebarhet urett företagsperspektiv. Detta är inte en önskvärd situation och föranleder att en tydligare gränsdragning på området måste ske. Vi har därför utformat två förslag: en lösning baserad på lagstiftning om krav på hur stor omsättningen bör vara, och en lösning med redovisningen som utgångspunkt för den skatterättsliga klassificeringen. Slutligen har vi funnit att den lösningen som är baserad på lagstiftning är mest fördelaktigt ur både ur ett nationellt- och ett företagsperspektiv.

  • 88.
    Bromander, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Personlig lämplighet: Värderingsgrund vid rekrytering2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 89.
    Bromander, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Viljeförklaring vid elektroniska avtal: Utredning av lagmodellens tillämplighet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.

    Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.

    För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande.

    Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar.

    De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant.

    Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.

  • 90.
    Brorsson, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Generell tredjemansrevision: I ljuset av legalitetsprincipen och föreskriftskravet2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision är ett omdiskuterat förfarande. Själva beslutet om revision utförs av Skatteverket och kan inte överklagas. Detta är intressant ur en rättssäkerhetssynpunkt då ändamålet beskrivs i revisionsbeslutet. Är ändamålet vagt eller otydligt beskrivet kan detta leda till att Skatteverket får obegränsade befogenheter då inga föreskrifter om vad som är tillåtet finns beskriva i lag. Här sätts legalitetsprincipen på sin spets då myndigheter, så som Skatteverket, i sin myndighetsutövning måste ha stöd i lag, det så kallade föreskriftskravet enligt 1 kap 1 §  RF. Skatteverket får utelämna uppgift om vem revisionen avser och vilka handlingar som eftersöks om det handlar om en generell tredjemansrevision. Ett revisionsbeslut som är vagt utformat och ej kan överklagas leder således till att stora befogenheter ges Skatteverket. Rekvisitet särskilda skäl ges ingen närmare definition i lagtext. Vanligen ges ett rekvisit viss ledning av dess innebörd genom utvecklad praxis. En väl utvecklad rättspraxis på området finns inte och det är således ett faktum att en närmare definition av rekvisitets innebörd bör finnas i lagtext för att göra det mer förutsebart. Detta skulle också innebära att legalitetsprincipen upprätthålls då det får stöd i lag.

  • 91.
    Brådström, Lisa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Medberg, Klara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Genomsynsprincipen - ur ett rättstillämpningsperspektiv2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras. Under 2007 tog debatten avseende genomsynsprincipen ny fart.

    Genomsynprincipen är en repressiv metod genom vilken skatteundandragande aktiviteter bekämpas och framförs som ett komplement till skatteflyktslagen. Principen innebär att företagna rättshandlingar bedöms utifrån dess verkliga innebörd istället för dess formella. Genom att tillämpa genomsynsprincipen ges handlingar de rättsverkningar som de i verkligheten ger upphov till och parternas syfte och intentioner med transaktionerna läggs till grund för beskattningen, inte handlingarnas yttre form eller beteckning.

    Hur skattebasen på bästa sätt skall skyddas och vilken repressiv metod som bäst uppfyller kravet på förutsebarhet, effektivitet, legalitet och rättssäkerhet är svårt att avgöra. Syftet med denna uppsats är därför att nå en slutsats om en kodifiering av genomsynsprincipen skulle leda till en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter.

    Det är inte givet att en kodifiering av genomsynsprincipen skulle medföra en mer rättssäker och förutsebar rättstillämpning. Det är emellertid uppenbart att klarare riktlinjer behövs avseende genomsynsprincipen då dess tillämpning idag är mycket oklar. Att formulera så pass klara och precisa rekvisit att rättsläget nämnvärt förbättras får anses vara en svår uppgift. Vi anser dock att genomsynsprincipen bör införas som en ytterligare paragraf i skatteflyktslagen för att på det sättet uppnå en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter. Genom denna åtgärd skulle det klargöras vilka bedömningsgrunder domstol har vid underkännande av rättshandlingar. Tydliga förarbeten skulle även arbetas fram och eftertaxering och uttagandet av skattetillägg skulle ske med stöd i lag. Det skulle därutöver tydliggöras att det finns en ytterligare metod, utöver skatteflyktslagen, för att angripa skatteundandragande aktiviteter. Skatteflyktslagens omfattning borde vidare utvidgas till att omfatta samtliga skatteslag för att på det sättet omfatta så många skattekringgåenden som möjligt.

  • 92.
    Bucko, Karin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Styrelseansvarsförsäkring för bostadsrättsföreningar: Vad är det som försäkras?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Styrelser i bostadsrättsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadeståndsskyldig utifrån bestämmelserna i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadeståndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret är således vidsträckt och kan komma som en överraskning då många bostadsrättsföreningsstyrelser kan bestå av lekmän.

    För att skydda sig mot dessa skadeståndanspråk tecknar många bostadsrättsföreningar ansvarsförsäkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebär att ansvarsförsäkringen tar på sig betalningsansvaret vid eventuell skadeståndsskyldighet. Uppsatsens syfte är att utifrån Länsförsäkringar Göteborgs styrelseansvarsförsäkring för bostadsrättsföreningar utreda i vilken omfattning ansvarsförsäkringen åtar sig att skydda styrelsen mot eventuella skadeståndsanspråk. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor tillsammans med försäkringsvillkoren för ansvarsförsäkringen.

    Komparationen mellan det lagstadgade styrelseansvaret och försäkringsvillkoren i ansvarsförsäkringen har frambringat en konkret slutsats i vilken omfattning styrelsen skyddas mot eventuella skadeståndsanspråk. Utanför tillämpningsområdet för ansvarsförsäkringen kvarstår många situationer där skadeståndsskyldighet kan uppkomma för styrelsen. Följden av detta blir att försäkringstagaren i realiteten kan bli utan skydd i många situationer även om det existerar en ansvarsförsäkring.

  • 93.
    Buder, Sara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Andelar som lagertillgång i fastighetsförvaltande bolag2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde.

     

    En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär.

     

    Genom en tolkning av 17 kap. 3 § IL och 27 kap. 6 § IL kan sägas att andelar i fastighetsförvaltande företag utgör lagertillgångar om företagets fastigheter skulle utgjort lagertillgångar i ägarföretagets byggnadsrörelse. De kan annars ses som lagertillgångar om andelsinnehavet gör att innehavarföretaget anses driva värdepappersrörelse.

     

    I två nya avgöranden har av olika anledningar andelarna setts som lagertillgångar och därmed beskattades andelsförsäljningen. Avgörandena visar att andelar kan utgöra lagertillgångar på grund av omsättningssyftet när en relativt omfattande försäljning av andelar i samband med frånvaron av annan verksamhet i såväl ägarföretaget som det fastighetsförvaltande företaget finns. Andelarna kan även utgöra lagertillgångar om en handel med fastigheter hade uppstått om fastigheterna ägdes direkt av innehavarföretaget.

  • 94.
    Buhre, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mörck, Elisabeth
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Är tioårsregeln i 3 kap. 19 § Inkomstskattelagen förenlig med EG-rätten?: Vad blir konsekvenserna av den nya lydelsen?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.

    Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.

    Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt. Numera omfattar tioårsregeln utländska andelar och delägarrätter om dessa förvärvades under tiden den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige. Tioårsregelns syfte är att hindra skattskyldiga att undandraga den svenska staten skatteintäkter vid utflyttning.

    Exitbeskattning är en synonym till utflyttningsbeskattning. Exitskatt avseende kapital innebär att beskattning sker på en orealiserad latent vinst på grund av att den skattskyldige flyttar ut från staten. Tioårsregeln kan sägas vara en typ av exitskatteregel eftersom den grundas på en utsträckt hemvistprincip.

    Bestämmelser om exitskatter avseende kapitalvinster är generellt sett svåra att rättfärdiga eftersom en mängd krav ställs för att sådana regler skall betraktas förenliga med EG-rätten. EGD har genom praxis stadgat vissa krav avseende utformning av exitskatteregler. Exitskatter i sig har inte ansetts strida mot EG-rätten, vilket kan utläsas från Lasteyrie-domen. I det senare avgjorda N-målet konstaterades att regler om exitskatt i form av uppskovsbeskattning måste anses godkända av EGD, i alla fall då de inte är förenade med alltför hårda krav för den skattskyldige. För att inte strida mot EG-rätten bör värdenedgångar efter utflyttning beaktas samtidigt som krav på säkerhet och dylikt inte får ställas på den skattskyldige.

    Artikel 13 i OECD:s modellavtal gällande kapitalvinster reglerar inte problematiken kring olika staters bestämmelser om kapitalskatt skall tas ut eller på vilket sätt kapitalvinst skall beskattas. Artikeln reglerar i stället hur skatteanspråket avseende kapitalvinst skall fördelas mellan staterna. Det är inte alltför ovanligt att de svenska skatteavtalen skiljer sig från OECD:s modellavtal i vissa avseenden.  Begränsningarna i Sveriges beskattningsrätt innebär ofta en inskränkning i de antal år som Sverige har rätt att beskatta kapitalvinster och/eller att svenska delägarrätter samt andelar endast omfattas av den svenska beskattningsrätten.

    Utvidgningen av tioårsregeln är verkningslös eftersom de svenska skatteavtalen är formulerade på ett sätt som leder till att Sverige förhindras att utöva sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln, som avtalen föreskriver. Tioårsregeln har inte effektiviserats med hjälp av utvidgningen till att även omfatta utländska andelar på grund av skatteavtalens neutraliserande effekt. Skatteavtalen leder till att tioårsregeln är verkningslös och för att syftet med den utvidgade tioårsregeln skall uppnås måste Sverige omförhandla sina skatteavtal.

    Om en skattskyldig person vid utflyttning behandlas negativt av tioårsregeln i jämförelse med en skattskyldig person som fortsätter vara bosatt i Sverige, kan regeln fungera hindrande. Eftersom beskattning av kapitalvinst enligt tioårsregeln sker på samma sätt för den utflyttade personen som för den i Sverige kvarvarande personen föreligger ingen negativ särbehandling, vilket innebär att regeln är förenlig med EG-rätten.

    Tioårsregeln bör ersättas av ett system bestående av exitbeskattning med möjlighet till uppskov, vilket vi betraktar som en mer ändamålsenlig lösning. Vår utredning påvisar att förslaget uppnår samma syfte som tioårsregeln strävar efter samtidigt som det framstår förenligt med EG-rätten. Problematiken avseende skatteflykt och skatteundandragande som tioårsregeln kan medföra är dock inte löst i sin helhet i och med det framställda förslaget. Problematiken med skatteflykt och skatteundandragande vid utflyttningssituationer kvarstår så länge Sveriges skatteavtal inte omförhandlas.

  • 95.
    Burge, Petter
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Dragovic, Robert
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Makars pensionsrättigheter vid bodelning: Särskilt om privata pensioners karaktär av kapitalplacering eller försörjningsmöjlighet ur ett företagarperspektiv2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Magisteruppsatsen behandlar pensionssparandets ställning vid bodelning mellan makar under deras livstid, dock främst vid äktenskapsskillnad. Historiskt sett har synsätten på pensionsrättens roll vid bodelning varierat mellan att anses som en framtida försörjningsmöjlighet och som en kapitalplacering. De olika synsätten får stor betydelse för individen vid bodelning då pensionsrättens värde antingen skall ingå eller hållas utanför bodelning. Bodelningsreglernas riktning har genom lagstiftaren gått emot en ökad gemenskapstanke, vilket går emot den övriga utvecklingen på äktenskapsrättens område.

    I dagens samhälle har pensionen ett stort ekonomiskt värde. Många företagare tar, pga. av skatteklimatet, ut en relativ låg lön och därmed blir deras allmänna pension låg. Som kompensation väljs ofta ett tilläggssparande i form av tjänste- eller IPS pension. De medel som avsätts till sparandet skall enligt giftorätten ingå i bodelningen. Pensionens vara eller inte vara i bodelning kan därmed få extrema ekonomiska konsekvenser för makarna vid bodelning. Mot denna bakgrund har vi valt att undersöka hur pensionssparande skall behandlas vid bodelning. Arbetet diskuterar huruvida lagstiftaren valt att betrakta pensionssparandet som en framtida försörjningsmöjlighet eller en kapitalplacering och effekter därav.

    Enligt praxis skall privat pensionssparande ingå i bodelning, tjänstepensionsspa-rande kan ingå medan den allmänna pensionen aldrig skall ingå i bodelningen. Regleringen är dock inte så enkel beroende på olika skyddsintressen som rättigheten kan vara behäftad med.

  • 96.
    Bäck, Daniel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Östman, Robert
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det förstärkta laglottsskyddet: En utredning av gällande rätt avseende 7:4 ÄB2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen.

    När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. 

  • 97.
    Bäckström, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wilgotson, Frida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet: Är 8 kap. 13 § ML förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

    Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna.

    Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta.

    8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen.

    Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip.

    [1] SFS 1994:200.

  • 98.
    Bäckström, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Definitionen av öppen och dold diskriminering: Med urgångspunkt i Commerzbank-målet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger.

    När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas.

    Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.

  • 99.
    Caan, Helena
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Vendor due diligence: Advokatbyråns skadeståndsansvar gentemot köparen enligt tillitsprincipen2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 100.
    Carendi, Isabel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lilliestierna, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Associated Enterprises: What is the meaning of “participation in control”?2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När relaterade bolag belägna i olika länder säljer varor och tjänster sinsemellan kan det av olika anledningar ske till ett pris som avviker från det marknadsmässiga. Det kan bero på skatteplanering, men också på diverse andra omständigheter. För att kunna fastställa vilket som är rätt marknadspris och därigenom kunna ta ut rätt skatt är de flesta länder bundna av dubbelbeskattningsavtal, som vanligtvis är utformade efter OECD: s modellavtal. I artikel 9 i detta modellavtal finns regler om internprissättning och där definieras ”Armlängdsprinci-pen”, som säger att prissättningen ska följa de marknadsmässiga principerna. Vid en från marknadspris avvikande prissättning måste det konstateras om bolagen är relaterade eller ej, då reglerna för internprissättning endast gäller relaterade bolag. Enligt OECD: s modellav-tal kan bolag vara relaterade på grund av kontroll genom kapital, ledning eller annan kon-troll, och det är det sista kriteriet, begreppet ”annan kontroll”, som skapar störst förvirring. Varken OECD: s artikel 9 eller modellavtalet som sådant innehåller någon definition av be-greppet och det står inte heller att läsa hur de tre kriterierna förhåller sig till varandra. Vida-re saknas vägledning om vilka situationer som omfattas av artikeln.

    Enligt Art 3(2) i modellavtalet ska odefinierade termer tolkas enligt nationell lagstiftning om inte omständigheterna kräver annorlunda. Art. 9 ges ofta en vidare definition än den given i OECD:s modellavtal, vilket kan resultera i en inkorrekt skattesituation. Eftersom dubbelbeskattningsavtalet endast rör justering av dubbelbeskattning, kan en justering inte äga rum genom användande av modellavtalet. Genom att utvidga beskattningsrätten, bryter länderna mot den gyllene regeln, vilken de flesta dubbelbeskattningsavtal bygger på, att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan användas för att utvidga beskattningsrätten, endast in-skränka denna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man kan ge kontrollbegreppet en riktig definition som överensstämmer med Art. 9. Eftersom tolkning via nationell lag kan ge oönskade resultat, kräver omständigheterna ett annorlunda tolkningssätt. Genom att ge kontrollbegreppet en autonom konventions tolkning som reflekterar syftet och bakgrunden till Art. 9, undviks problemet.

1234567 51 - 100 of 763
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf