The purpose of this study is to investigate how five educators define the concepts of inclusion and children in need of special support. The purpose is also to see in what way they in the discursive practice design an inclusive curriculum.

The research questions posed were: 1) in what way do educators define the concept of children in need of special support, 2) in what way do educators speak when describing an inclusive preschool and 3) in what way do educators design an inclusive curriculum based on their understanding of the definition of children in need of special support.

To answer these questions, we have used a qualitative method where we conducted observations and interviews. The study was based on post structural theory. We analyzed the results based on the educators' linguistic expressions and definitions.

The conclusions in this study showed that educators have similar definitions of the concept of inclusion and children in need of special support.

Some of these definitions concern children with diagnoses and children without, children with difficulty, special children, children who run away, children who do not follow instructions, children with various physical and cognitive barriers.

Furthermore, the results showed that all participants believe that the environment is the most important factor in creating an inclusive curriculum thusly that it is the environment that should be adapted to the child and not the child to the environment. 

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

Denna studie behandlar begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation som nyligen varit fokuserade i forsknings- och undervisningssammanhang, och kunskaperna bland förskollärare kring dessa begrepp. Studiens avsikt var att undersöka vad ett dynamiskt mindset kan innebära för förskollärare och sedan i sin tur hur det kan påverka deras elever. Detta omfattar hur förskollärare och elever kan utveckla sitt dynamiska mindset. Studien bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Resultaten visar att förskollärarna är positivt inställda till att utveckla ett arbetssätt med att lära ut dynamiskt mindset inom förskolan och en därmed få en tydligare pedagogik. Resultaten visar även att förskollärares pedagogiska kompetens skulle gynnas av en läroplan som visar tydligare riktlinjer kring hur barn ska motiveras, hur de ska arbeta med barns inspiration till ett dynamiskt mindset. Slutsatsen innefattar bland annat att mer forskning kring studiens begrepp behövs i samband med förskolans värld. Och att förskolepedagogiken i sam-band med begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation behövs för en förbättring av läroplanen för förskolan. Detta kan göras ihop med förskollärarutbildning och en utökad återkoppling för examinerade förskollärare.

Genom denna studie har vi velat undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppen lek, undervisning och lärande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågan är hur de uppfattar begreppen och hur dessa förhåller sig till varandra. De teoretiska perspektiven i studien har utgångspunkt i utvecklingspedagogik och sociokulturell teori. Vi har utfört en studie med hjälp av intervjuer med åtta förskollärare. Genom intervjuerna ville vi undersöka pedagogers sätt att uppfatta begreppen lek och undervisning, deras beröringspunkter och hur pedagogerna förhöll sig till dem. Resultatet visar bland annat att begreppen undervisning och lärande tycks ha samma innebörd. Förskollärares kompetens och närvaro är det som behövs för att införa undervisning i leken. Majoriteten av intervjupersonerna framställer sig mindre som undervisare, de var mindre bekväma med att använda begreppet undervisning och mer bekväma med begreppet lärande. Detta kan hänga samman med bristande förtrogenhet med deras yrkesspråk.

I dagens mångkulturella samhälle har många engelskalärare nyanlända elever i sina vanliga klasser. Det är mycket viktigt att synliggöra de utmaningar som kan uppstå i klassrummet och visa olika sätt på vilka läraren kan möta dem. Syftet med denna studie är dels att belysa några av de svårigheter som lärarna med nyanlända elever i sina klasser kan möta under sin ordinarie undervisning när det gäller skrivmoment på engelska, och dels att ta reda på vilka strategier och processer lärare kan använda för att individualisera undervisningsprocessen och övervinna svårigheterna. En empirisk studie innefattande semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i två olika gymnasieskolor har genomförts. Antalet nyanlända elever har varierat från klass till klass liksom deras kunskapsnivå i engelska. Datamaterialet har delats in i olika kategorier och analyserats enligt en transspråkande pedagogi sk modell som kallas för tresträngsmodellen. Resultatet visade att de flesta av de utmaningar som lärarna står inför ligger i den stora skillnaden i kunskapsnivåerna i engelska språket bland nyanlända elever. Resultatet visade också att de flesta lärare försöker använda elevernas modersmål som en resurs i undervisningen i engelska genom att dela in eleverna i smågrupper med samma modersmål för att gynna språkinlärningen. Avslutningsvis visas transpråkandet vara positivt för elevers språkinlärning.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att skapa en lekmiljö som möjliggör inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Den datainsamlingsmetoden vi har använt var en enkätmetod som skickades ut till flera förskolor runt om Stockholms län för att ta reda på hur olika förskolor i Stockholm arbetar med anpassningen för att möjliggöra en inkluderande lekmiljö för barn i behov av särskilt stöd. För att analysera den insamlade datan från vårt enkätformulär har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Vidare användes även specialpedagogiska perspektiv för att se hur olika förskolor arbetar. Resultaten av studien visade att förskollärarna arbetade aktivt för inkludering genom att skapa en plats där alla barn kände sig inkluderade. Det gjordes genom att erbjuda aktiviteter och miljöer som kunde anpassas efter barnens olika behov. Det framkom att det var utmanande att hitta ett standardiserat arbetssätt för inkludering för samtliga barn och att det inte fanns något färdigt recept att följa. Istället betonades vikten av att anpassa verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens individuella behov och önskemål. Slutsatsen visar att specialpedagoger spelar en viktig roll i verksamheten genom att ge olika stöd till pedagogerna för att främja barnens utveckling och lärande. Tyvärr har inte alla förskolor tillgång till specialpedagoger och en liten andel har inte tillgång till något stöd alls för att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, oftast handlar det om brist på ekonomi.

Denna uppsats innefattar en kvalitativ textanalys, som undersöker hur judendomen, kristendomen och islam presenteras i sex läroböcker för årskurserna 4–6 mellan åren 1994–2022. Studiens teoretiska utgångspunkter intersektionalitet och andrafiering används genomgående i analysen av läroböckerna för att identifiera maktordningarna etnicitet och kön. Tidigare forskning visar hur framställningen ser ut i olika religionsläroböcker, hur lärare arbetar med ämnet religion i undervisningen samt elevernas erfarenheter kring religionsundervisningen i skolan. Kvalitativ textanalys är den metoden som använts för denna studie. Den empiriska insamlingen visade att islam till större del presenterades som ”de andra”. Judendomen hade en splittrad framställning som presenterade grupper som både ”vi” och ”de andra”. Kristendomen var den religionen som presenterades till större del som “vi” och en del av gemenskapen i samhället. Det ingick även citat som presenterade kristna invandrare som “de andra”. I läroböckerna ingår det även neutrala citat som varken placerar utövarna inom de olika religionerna som “vi” eller “de andra”. Framställningen av maktordningen kön i läroböckerna visade att judendomen och islam oftast hade negativa framställningar av de olika könen, medan kristendomen främst hade en jämlik och positiv framställning. Studien visar att det har skett en förändring i framställningen av de tre religionerna i läroböckerna sedan Lpo94 till Lgr22. I läroböcker från Lpo94 tillämpades ord som ”vi” och ”vår” i beskrivning av kristendomen. Judendomen och islam beskrevs i relation till kristendomen, samt att muslimer presenterades som annorlunda och främmande. I de senare läroböckerna ingick inte liknande beskrivningar om kristendomen och judendomen, dock framställs islam som främmande och ojämlik mellan könen, dock inte i lika stor uträckning som i de äldre läroböckerna.  

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education. 

Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.

Denna studies syfte är att undersöka hur lärare upplever elevers läs- och skrivsvårigheter, psykiska ohälsa samt hur dessa två faktorer kan påverka varandra. Den ska även beskriva skolans elevhälsoarbete samt lärarnas upplevelser av det stöd de får från elevhälsans olika professioner. Det är en kvalitativ studie med en induktiv ansats och datainsamlingen har skett genom intervjuer med tio lärare på fyra olika skolor och analysen har genomförts med en fenomenografisk ansats. Det innebär att materialet har sammanställts och analyserats genom att uttalanden sammanfördes i olika teman för att förklara informanternas upplevelse av fenomenet. Dessa teman har sedan tolkats för att få fram ett budskap som beskriver deras upplevelse. Resultatet visar att lärare upplever att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och psykisk ohälsa. Vidare framkommer att lärarna upplever att de inte får det stöd som de förväntar sig från elevhälsan. De upplever brister i samarbetet med elevhälsan då de inte får närvara vid skolans elevhälsomöten. Vidare kan i studien utläsas att lärarna upplever att de genom sin erfarenhet kan identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter tidigt i deras skolgång och att screeningar som visar elevers svårigheter sällan kommer som en överraskning utan snarare är en bekräftelse på vad de själva redan upptäckt. Däremot upplever de att det kan ta för lång tid med insatser för dessa elever samt att resursbrist kan bidra till att de inte får den hjälp de borde ha och att detta leder till försämrad psykisk hälsa för dessa elever.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna. 

Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare. 

För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3). 

Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

The purpose of the study is to examine how feedback on written texts is given at secondary school level in the subject of English, and what effects the different feedback methods provide. The purpose is also to investigate what level of student texts the teacher mainly focuses on when providing feedback: the task level, the metacognitive level, the process level or the personal level. The essay is based on interviews, observations and content analysis of teachers' comments. The result showed that the motivations behind the methods, as well as the methods themselves, were similar between institutions and educators. The preferred method of communicating the feedback was to do it in writing, rather than orally. Finally, the results displayed that teachers combine giving feedback at a task-level, a process level, a metacognitive level, and a personal level.

Denna undersökning bygger på hur pedagoger inom fritidshemmet tolkar konflikter mellan elever samt hur pedagogerna arbetar med konflikthantering. Syftet har varit att undersöka hur konflikter uppstår mellan eleverna och hur de hanteras inom fritidshemsverksamheten utav fritidspedagogerna samt hur synen på konflikter uppfattas. Vår undersökning är byggd på en intervjustudie (Se bilaga 4). Studien baseras på en fenomenologisk ansats vilket ramar in vårt synsätt kring konflikt och konflikthantering. Som metod valde vi att utgå ifrån en kvalitativ intervju som är semistrukturerad. Bortsett från detta skriver vi även om urval, etiska överväganden, tillförlitlighet och giltighet. Det skrivs även om arbetets genomförande, analys samt hur vi har gått tillväga med arbetet. I resultatdelen presenterar vi vår empiri som vi har fått fram genom vår metod. Vi presenterar våra frågeställningar i form av att samtalen presenteras för sig och sedan presenterar vi citaten från de olika pedagogerna. Därefter lägger vi in våra egna kommentarer rörande ämnet. Vi gjorde våra intervjuer med hjälp av nio pedagoger som har olika utbildningar inom skolan, olika åldrar och olika bakgrund samt etnicitet och kön. I texten presenteras informanter i nummerform. Efter att noggrant granskat över allt material som vi fått in efter vår undersökning kom vi fram till att många pedagoger hade samma uppfattning kring ämnet konflikthantering. De ansåg att konflikthantering utvecklas med tiden och att det även är en stor del i vår utbildning som grundskolelärare inriktning mot fritidshem. När vi diskuterade ämnet konflikter ansåg pedagogerna att eleverna utvecklas av konflikter, men att det kan bli jobbigt för eleverna om de utsätt för konflikter för ofta. Detta på grund av att eleverna kanske inte vet hur de ska hantera konflikter och därför måste vi pedagoger lära eleverna olika metoder på konflikthantering. Genom att vi läraren är tillgängliga och stöttar eleverna blir de också mer självständiga med tiden.

I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete.

I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är:

1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens?

Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

This study explores the dynamic of what happens within a further education college in order to develop an understanding of the cultures, systems and processes that are used to socially construct meaning around work and employability.  It is an inductive approach and is based on a case study of a further education college in South London.  The case study is analysed through the metaphor of an “extended family” and draws on social learning theory which is predicated on meaning and identity being created through social interaction (Wenger, 1998).  What has become apparent from being immersed within that extended family of the College, from interviews with staff and students, interacting in social activities, observing classes and reviewing many of its artefacts is perhaps an unremarkable conclusion.  The work of the family is not primarily about imparting a given set of skills (although that plays an important part) but in the formation of identity: “because learning transforms who we are and what we can do, it is an experience of identity” (Wenger, 1998, p. 215).  A major task for the College is to build self belief in developing the identity of learners and assist them to make new meaning so that they can transact effectively in economic life.  To the extent that one can examine and comprehend the organisational DNA of a further education college there are markers here, genes if you will, that can be passed across generations of learners that adapt and shift to survive in life beyond the boundaries of this community.  This study constructs a narrative around that research experience to respond to that primary research question about how the dynamics of the employability operate within a college.  The answer is partial, limited and perhaps only grabs at a corner of what is really going on within the College.  With those caveats and disclaimers what follows is the story of how a discourse takes root and flourishes within a learning community.  It points to the need to re-set the relationship between FE colleges and government to promote greater coherence between policy and practice.

Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.

     Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?

För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.

Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.

Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.

Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.

Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen. 

Uppsatsen baseras på en enkätundersökning som syftar till att undersöka orsaken till att utbildadpersonal inom vård och omsorg samt stöd och service på eget initiativ säger upp sig från sitt arbete.Enkätens respondenter har tidigare varit anställda som undersköterskor eller stödassistenter iSkellefteå kommuns verksamheter. Vårdyrket är intressant bland annat av den anledningen attsamhället de senaste åren fokuserat mycket på vården, med tanke på Covid-19 pandemin, samt att deti sin tur har ökat intresset för arbetsmiljön vårdpersonal verkar inom. Datan samlades in under 11dagar i februari 2022 och totalt besvarades enkäten av 95 personer, varav 86 färdigställde samtligafrågor i formuläret. Enkäten bestod utav både öppna och slutna frågor för att i största möjliga månfånga upp viktig och relevant information från respondenterna. Analyseringsverktyget Netigate haranvänts för att sammanställa den data som framkommit från enkäterna, detta verktyg tar framstatistik i form av diagram och frekvenstabeller vilket gör att resultatet snabbt blir lättöverskådligt.Svaren på de öppna frågorna har analyserats och kategoriserats genom tematisk analys och därefter presenterats i övergripande teman. Resultatet av enkäten visade att respondenternas uppsägning på egen begäran främst grundat sig i brister kring arbetstid, återhämtning, kompensation, stöd frånchefer och ledarskap. Den typiska respondenten har efter sin uppsägning bytt arbete till antingenregional verksamhet eller privat sektor, där flertalet även valt att helt byta bransch. Det som visar sigha attraherat respondenterna i sitt nya arbete matchar väl de upplevda bristerna på sin tidigarearbetsplats. Respondenterna upplever generellt att Skellefteå kommun i nuläget inte arbetar aktivt med att värna om sin personal och de förbättringsområden som respondenterna nämner stämmer väl överens med resultatets främsta orsaker till uppsägning på egen begäran. Utöver de orsakerna nämns även möjlighet till att utvecklas i arbetet och förbättrad arbetsmiljö som viktiga aspekter för att respondenterna skulle ha upplevt ett aktivt arbete med att värna om sin personal. Studien bidrar därmed perspektiv på processen av uppsägning på egen begäran, direkt från en organisationspersonella resurser, samt hur och varför man kan arbeta aktivt med dessa.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study:

• How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4?

Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound.

The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.

Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen.

Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande.

Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkiga barns språkutveckling. Studien är inspirerad av ett interkulturellt perspektiv, och de analysbegrepp som använts är monokulturalitet och interkulturalitet. En annan teoretisk utgångspunkt är den utvidgade didaktiska triangeln. Utifrån detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat nio förskollärare i två olika kommuner i Sverige. Vi ville undersöka deras inställning till flerspråkighet, strategier de använder för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt vilka utmaningar de upplever i arbetet med dessa barn. Resultaten visar på att det finns spår av både monokulturellt och interkulturellt tankesätt i de intervjuade förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkiga barns språkutveckling. Minoriteten av de intervjuade förskollärarna hade ett monokulturellt tankesätt vilket visar på en uppdelning mellan ”vi och dem”. Majoriteten av de intervjuade förskollärarna visar dock att de har börjat anamma ett interkulturellt tankessätt. Men även om de intervjuade förskollärarna uttrycker ambition med att arbeta interkulturellt så kan det vara svårt att genomföra i praktiken. Dessutom upplever de flera utmaningar som påverkar förskolans arbetssätt och därmed också förutsättningarna för barns språkutveckling.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

Compulsory School Curricula of South Africa (RNCS1, 2002) and Sweden (Lpo 294).

Abstract

The aim of this paper is to analyse the compulsory school curricula of South Africa and Sweden. It focuses on contexts for their introduction, main actors in the process, democratic values they contain and their similarities and differences. Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is used for analysis. The curricula and references to other literatures show similarities and differences. Contextual similarities are that both countries were once under oppression and their masses were isolated from the education process and more resources were invested on their elites. At present the curricula of both countries strives for democratic education. A major difference is equal opportunities for the students to attend a school of their choice are higher in Sweden than in South Africa. The Swedish curriculum is more concrete on issues related to students, teachers and other school staff’s rights and responsibilities, and on relations between school, home and society.

Key words: South Africa, Sweden, Curricula, and Democratic values

Compulsory School Curricula of South Africa (RNCS1, 2002) and Sweden (Lpo 294).

Abstract

The aim of this paper is to analyse the compulsory school curricula of South Africa and Sweden. It focuses on contexts for their introduction, main actors in the process, democratic values they contain and their similarities and differences. Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is used for analysis. The curricula and references to other literatures show similarities and differences. Contextual similarities are that both countries were once under oppression and their masses were isolated from the education process and more resources were invested on their elites. At present the curricula of both countries strives for democratic education. A major difference is equal opportunities for the students to attend a school of their choice are higher in Sweden than in South Africa. The Swedish curriculum is more concrete on issues related to students, teachers and other school staff’s rights and responsibilities, and on relations between school, home and society.

Key words: South Africa, Sweden, Curricula, and Democratic values

Democratic values in the comprehensive schools curricula of the Nordic countries.

The major focus of this paper is to find out which aspects of democratic values are emphasised in the comprehensive schools curricula of the five Nordic countries. It is also an intention of the paper to find out similarities and differences in emphasis and if available data allows to further investigate the reasons for differences and similarities.

Major sources for the work were curricula of comprehensive schools from the different Nordic countries. Each countries current curriculum was closely read to understand their contents and to undertake comparative analysis. Text analysis was used as a major tool to look closely at the text and context. For further knowledge journals on curriculum studies and other relevant materials were consulted.

A preliminary review of the general section of comprehensive schools curricula of these countries show:

In the Danish curriculum participation, responsibility and understanding rights and duties are emphasised.

The Finnish curriculum raises issues on human rights, equality, natural diversity, preservation of environment and multiculturalism. Responsibility, a sense of community and respect for the right and freedom of the individual are emphasised. General diversity and gender equality are given significant attention.

In the Icelandic curriculum the major focus is human rights, collective responsibility, participation, influencing, and respect. Concern for people, animal and the environment are included in the curriculum. Critical thinking and reflection, active cooperation & collective responsibility are also emphasised.

The Norwegian curriculum mentions understanding, cooperation, independence, individual freedom and tolerance as important issues.

Swedish curriculum raises issues on respect for human rights, respect for persons and the environment. It considers inviolability of human life, individual freedom and integrity, equality between women and men, solidarity with the weak and vulnerable as crucial points. Sense of justice, generosity of spirit, tolerance and responsibility, well-being and development of the individual, no discrimination and personal responsibility were among the areas the curriculum lifted up.

The curricula in these five countries give room for democratic values. There are some variations on emphasises on specific issues. But all the curricula include issues of rights and responsibilities.

Keywords: curricula, democratic values, Nordic countries

Democratic values in the comprehensive schools curricula of the Nordic countries.

The major focus of this paper is to find out which aspects of democratic values are emphasised in the comprehensive schools curricula of the five Nordic countries. It is also an intention of the paper to find out similarities and differences in emphasis and if available data allows to further investigate the reasons for differences and similarities.

Major sources for the work were curricula of comprehensive schools from the different Nordic countries. Each countries current curriculum was closely read to understand their contents and to undertake comparative analysis. Text analysis was used as a major tool to look closely at the text and context. For further knowledge journals on curriculum studies and other relevant materials were consulted.

A preliminary review of the general section of comprehensive schools curricula of these countries show:

In the Danish curriculum participation, responsibility and understanding rights and duties are emphasised.

The Finnish curriculum raises issues on human rights, equality, natural diversity, preservation of environment and multiculturalism. Responsibility, a sense of community and respect for the right and freedom of the individual are emphasised. General diversity and gender equality are given significant attention.

In the Icelandic curriculum the major focus is human rights, collective responsibility, participation, influencing, and respect. Concern for people, animal and the environment are included in the curriculum. Critical thinking and reflection, active cooperation & collective responsibility are also emphasised.

The Norwegian curriculum mentions understanding, cooperation, independence, individual freedom and tolerance as important issues.

Swedish curriculum raises issues on respect for human rights, respect for persons and the environment. It considers inviolability of human life, individual freedom and integrity, equality between women and men, solidarity with the weak and vulnerable as crucial points. Sense of justice, generosity of spirit, tolerance and responsibility, well-being and development of the individual, no discrimination and personal responsibility were among the areas the curriculum lifted up.

The curricula in these five countries give room for democratic values. There are some variations on emphasises on specific issues. But all the curricula include issues of rights and responsibilities.

Keywords: curricula, democratic values, Nordic countries

This study takes as its starting point how teachers understand, interpret and teach social development aspects of Life Orientation in South African comprehensive schools. The specific focus is on lessons on leadership qualities and voting for third grade learners in four schools, each dominated by either Black, Coloured, White or mixed groups of learners. Field work with an ethnographic approach and a qualitative strategy was used to gain access to empirical data. Policy and curriculum documents, guidelines and textbooks were used. Classroom observations in four classes and interviews with 14 third grade teachers were conducted. Theoretical concepts of construction, deconstruction and reconstruction are applied. Ulf P Lundgren’s Frame Factor Theory is used to study school organization. Basil Bernstein’s Pedagogical Devices are considered when examining the different levels of pedagogical activities. To be a teacher in South Africa one needs to attend at least two years of teacher education after completing high school. Teachers in the classes studied underwent their teacher education during apartheid years. Due to limited in-service training, they sometimes experience problems of understanding and interpreting the learning area, which they usually tackle by consulting documents, colleagues or school authorities. The learners’ understanding varied based on their family background and type of school they attended. There were enormous differences in material, financial and organisational resources between classes and schools. The resources for teaching leadership qualities and voting were not, however, different between the classes. The lessons were teacher dominated and direct transmission was used as a method. The way teachers facilitated the lesson on leadership qualities and voting varied but all showed some democratic shortcomings. Apart from answering questions, learners were neither invited nor encouraged to participate to further their understanding of the theme. Limited aspects of leadership qualities were discussed, individual leaders’ roles were emphasised and the teachers picked candidates for class leaders in three of the classes. It was also evident that the class environments were not suitable for critical or creative thinking and democratic upbringing. The schools reproduced norms, values, languages and cultures of the different groups. Officially, teachers emphasised the common national South African identity. This emphasis on national identity could disguise the injustice some groups experience in society.

This study takes as its starting point how teachers understand, interpret and teach social development aspects of Life Orientation in South African comprehensive schools. The specific focus is on lessons on leadership qualities and voting for third grade learners in four schools, each dominated by either Black, Coloured, White or mixed groups of learners. Field work with an ethnographic approach and a qualitative strategy was used to gain access to empirical data. Policy and curriculum documents, guidelines and textbooks were used. Classroom observations in four classes and interviews with 14 third grade teachers were conducted. Theoretical concepts of construction, deconstruction and reconstruction are applied. Ulf P Lundgren’s Frame Factor Theory is used to study school organization. Basil Bernstein’s Pedagogical Devices are considered when examining the different levels of pedagogical activities. To be a teacher in South Africa one needs to attend at least two years of teacher education after completing high school. Teachers in the classes studied underwent their teacher education during apartheid years. Due to limited in-service training, they sometimes experience problems of understanding and interpreting the learning area, which they usually tackle by consulting documents, colleagues or school authorities. The learners’ understanding varied based on their family background and type of school they attended. There were enormous differences in material, financial and organisational resources between classes and schools. The resources for teaching leadership qualities and voting were not, however, different between the classes. The lessons were teacher dominated and direct transmission was used as a method. The way teachers facilitated the lesson on leadership qualities and voting varied but all showed some democratic shortcomings. Apart from answering questions, learners were neither invited nor encouraged to participate to further their understanding of the theme. Limited aspects of leadership qualities were discussed, individual leaders’ roles were emphasised and the teachers picked candidates for class leaders in three of the classes. It was also evident that the class environments were not suitable for critical or creative thinking and democratic upbringing. The schools reproduced norms, values, languages and cultures of the different groups. Officially, teachers emphasised the common national South African identity. This emphasis on national identity could disguise the injustice some groups experience in society.

Life Orientation: lessons on leadership qualities and voting in grade three classes

Abstract

The focus of this study was lessons on leadership qualities and voting in grade three classes in four Eastern Cape schools. Frame factor theory and theory of pedagogical devices were used. The study employed text analysis, classroom observation in four 3rd grade classes and interviews with 14 third grade teachers as sources of data. The results of the study indicated there were differences among teachers when it came to understanding and interpreting the theme. The teachers interviewed have general qualifications but lacked training to teach this theme. Between the schools there were differences in manpower, material and financial resources. There were similar teaching procedures although there were differences in teachers’ approaches. Learners’ understanding was influenced by family background. In general, teachers dominated and controlled the whole procedure by proposing candidates and vote counters. Findings from this study could be relevant for teachers and other school personnel for their future commitment to teaching democracy by practising it. Keywords: Classroom, democracy, differences, leadership qualities, learners, life orientation, participation, South Africa, teachers, voting

Life Orientation: lessons on leadership qualities and voting in grade three classes

Abstract

The focus of this study was lessons on leadership qualities and voting in grade three classes in four Eastern Cape schools. Frame factor theory and theory of pedagogical devices were used. The study employed text analysis, classroom observation in four 3rd grade classes and interviews with 14 third grade teachers as sources of data. The results of the study indicated there were differences among teachers when it came to understanding and interpreting the theme. The teachers interviewed have general qualifications but lacked training to teach this theme. Between the schools there were differences in manpower, material and financial resources. There were similar teaching procedures although there were differences in teachers’ approaches. Learners’ understanding was influenced by family background. In general, teachers dominated and controlled the whole procedure by proposing candidates and vote counters. Findings from this study could be relevant for teachers and other school personnel for their future commitment to teaching democracy by practising it. Keywords: Classroom, democracy, differences, leadership qualities, learners, life orientation, participation, South Africa, teachers, voting

This study investigates roles teachers could play in developing their students’ critical thinking and transforming society. The study is based on a literature review. Critical pedagogy is used as a theoretical point of departure. The results show three important roles of teachers, the pedagogical, intellectualand activist roles. Teachers acting as pedagogues can help their students understand the subjects they are focusing on and develop a critical understanding of their own and their society’s situation. Teachers as intellectuals produce knowledge through research on their practice and other fields of knowledge, learn on how to disseminate such knowledge and understanding its consequences. As citizens, teachers use their own and their students’ experiences and knowledge of needs of their community/society to play an activist role in transforming society. Thus, the ideal teacher plays a multidimensional role as a pedagogue, an intellectual and an activist.