Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 4136
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rezension von Michelle Waldispühl, Schreibpraktiken und Schriftwissen in südgermanischen Runeninschriften: Zur Funktionalität epigraphischer Schriftverwendung. Medienwandel – Medienwechsel– Medienwissen Band 26. Chronos, Zürich 2013. € 52,–. ISBN 978-3-0340-1026-9.408 Seiten, 134 Farbabbildungen.2015Ingår i: Germania, ISSN 0016-8874, Vol. 93, nr 1-2, s. 389-393Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 402.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    »Runomästaren har berett oss ännu en sensation»: Upptäckten av Altunastenen år 19182018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 403.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runor som resurs: Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Viking Age rune-carvers and their readers used runes as a semiotic resource to convey and structure the messages on rune-stones. An analysis of the ways in which this resource is used together with other resources gives us a deeper insight into the relationship between writers and readers and into the written culture in which the rune-stones were produced.

    The present study treats runic carvings as multimodal texts in which different semiotic modes produce meaning by visual and verbal means. The roles played by runes in such texts are studied from three different perspectives. The empirical study in chapter 3 investigates how the verbal messages of the inscriptions interrelate with ornamental compositions. The most important convention found is that runic inscriptions usually start in the lower left part of the ornamental band in which they are inscribed. A second result is that there is a certain correlation between the visual and syntactic structure of runic texts. In chapter 4, Södermanlandic inscriptions employing more than one writing system are investigated. These carvings can be tied to a context of high social ambition in which at least two different, socially stratified discourses are expressed by means of the runes as a visual semiotic mode. Chapter 5 is devoted to non-lexical inscriptions, showing that such carvings are indeed runic texts despite their lack of verbal message.

    Different types of readers can use runic resources in different ways. Firstly, runes carry meaning independent of any verbal message, giving them significance even to illiterate readers. Secondly, literate readers can appreciate certain conventions of runic composition and, thirdly, one and the same runic text can be part of different discourses and hence be aimed at different kinds of readers.

  • 404.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runstenar och vikingatida skriftkultur i Kronobergs län2008Ingår i: Runor i Kronobergs län, Växjö: Smålands museum , 2008, s. 20-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 405.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runstenen som socialt medium2016Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 13: Historia och språkhistoria / [ed] Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen, Asbjørg Westum, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet , 2016, s. 9-30Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study is an attempt to describe Viking Age runestones as a social medium. The argumentation is conducted in three steps. The first part of the paper deals with runestonesʼ communicative potential beyond what is actually written, namely the layout, ornamentation, and use of different writing systems. There is also a small but important group of non-lexical inscriptions that can be used to gain insight into regional literacy and social aspects of the custom of raising runestones. In the second part of the paper, these findings are used to determine whether or not it is feasible to qualify runestones as a social medium. Social media are usually characterised as networks that enable many-to-many communication, and there is good reason to argue that runestones constitute such a network. First, they are written for different kinds of readers, e.g. both literate and illiterate ones, and, second, people of different social groups have been involved in producing runestones. Finally, in the third part of the paper, runestones are compared with the modern social medium of Twitter. The most prominent common trait is connected to individualsʼ social positioning. It is argued in the paper that some of the runestonesʼ semiotic resources are used for ˮself-brandingˮ and thus are similar to hashtags on Twitter. Furthermore, both tweets and runic inscriptions appear to have affiliative functions.

  • 406.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Siglög lät resa stenarna efter Sigvid: Om namnledsvariation i uppländska runstensinskrifter2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 407.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sociolingvistiska aspekter på runinskrifter: En ökryssning med några semiotiska landstigningar2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 408.
    Bianchi, Marco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vielseitige Runentexte: Multilinearität in Runensteininschriften2015Ingår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 1892-0950, Vol. 5, s. 115-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study discusses how segmentation, both visual and linguistic, is used to structure runic inscriptions. The questions are (1) if there is any correlation in the chosen examples between the visual and the linguistic design, and, if so, (2) how a particular layout adds meaning to the verbal message. Studies are conducted on two small sets of Upplandic and Södermanlandic runestones. The first part of the paper deals with runestones with more than one rune-carved surface and demonstrates that there is indeed a strong correlation between the verbal message and the layout. In most cases, the use of a new carving surface can be seen as a means to underline thematic aspects of the inscription. In the second part of the paper, inscriptions with signatures with a dedication are dealt with. Almost all such signatures are placed in a new visual unit. They repeat, complement and accentuate the message of the memorial formulas and offer additional starting points for a reading.

  • 409.
    Bianchi, Marco
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Håkansson, DavidUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Melander, BjörnUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Pfister, LindaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Westman, MariaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Östman, CarinUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 20172019Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

    Den trettiosjätte sammankomsten ägde rum den 25–27 oktober 2017 i Uppsala. Temat för konferensen, som samlade runt 200 deltagare, var denna gång Varför svenska? Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och tydliggöra svenska språkets innebörd, roll och betydelse inom vetenskap, skola och samhälle. Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket.

    I denna volym publiceras i bearbetad form 27 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. Den ger därmed en god överblick över aktuell forskning om svenska språket. Alla som vill följa den senaste utvecklingen på området finner här mycket av intresse.

  • 410.
    Bianchi, Marco
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Smith, Marcus
    Riksantikvarieämbetet.
    Källström, Magnus
    Riksantikvarieämbetet.
    “Everlasting Runes”: A Research Platform and Linked Data Service for Runic Research2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    “Everlasting Runes” (Swedish: “Evighetsrunor”) is a three-year collaboration between the Swedish National Heritage Board and Uppsala University, with funding provided by the Bank of SwedenTercentenary Foundation (Riksbankens jubileumsfond) and the Royal Swedish Academy of Letters (Kungliga Vitterhetsakademien). The project combines philology, archaeology, linguistics, andinformation systems, and is comprised of several research, digitisation, and digital development components.

    Chief among these is to release both existing data and newly digitised material onto the web as openly-licensed linked data, in conjunction with the development of a web-based research platform for runic researchers, with the aim of drawing together disparate structured digital runic resources into a single interface, conveniently accessible for both human and machine agents. As part of the platform’s development, the corpus of Scandinavian runic inscriptions in Uppsala University’s Runic Text Database (Samnordisk runtextdatabas) will be restructured and marked up for use on the web, and linked against their entries in the previously digitised standard corpus work (Sveriges runinskrifter). In addition, photographic archives of runic inscriptions from the 19th- and 20th centuries from both the Swedish National Heritage Board archives and Uppsala University library will be digitised, alongside other hitherto inaccessible archive material. Information from a number of existing relevant open data resources will also be linked in to the platform.

    As a collaboration between a university and a state heritage agency with a small research community as its primary target audience, the project must bridge the gap between the different needs and abilities of these stakeholders, as well as resolve issues of long-term maintenance and stability which have previously proved problematic for some of the source datasets in question. The project must also contend with the differing theoretical backgrounds and research needs of the research communities that it intends to benefit – primarily runologists and archaeologists, but also philologists, corpus linguists, and art historians – by structuring and representing the data in asound manner that is both accessible and useful to these disciplines but also generalised enough to take account of the material’s diversity and ensure interoperability with other cultural heritage data sets on the broader semantic web. It is hoped that the resulting research- and data platforms will combine the strengths of both the National Heritage Board and Uppsala university to produce a rich, actively-maintained scholarly resource.

    This paper will present the background and aims of the project within the context of runic research, as well as the various datasets that will be linked together in the linked data research platform (with its corresponding web interface) with particular focus on the data structures in question, the philological markup of the corpus of inscriptions, and requirements gathering.

  • 411.
    Bihl, Björn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Möten i dialektalt gränsland: Dialektala övergångar genom Närke : dialectal transitions across Närke2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The province of Närke comprises, together with Södermanland, a transition area characterised by a mixture of linguistic features from the Götaland dialects (götamål) and Central Swedish dialects (uppsvenska).

    One purpose of the study is to test and develop the dialectal transition theory established by J. K. Chambers and P. Trudgill. Another one is to determine the distribution patterns for a number of dialectal transitions in the above-mentioned contact area and to discover linguistic and non-linguistic reasons for them. The third purpose is to describe an aspect of the Närke dialect (närkemålet).

    The dissertation takes up six transitions covering four linguistic features: dropping of final t in endings, weakening of unstressed i and a and syncope of suffix vowels.

    From the survey it can be seen that all transitions take place gradually, although there are some exceptions. This means that the transitions are to be seen as dialectal continua. Occasionally the change of a transition, at least in part, is more or less abrupt. In one or two cases there are isogloss conditions.

    The fact that syncope of suffix vowels and dropped t are mutually exclusive favours retention of final t, as does the hiatus contraction. The vowel balance has some explanatory value for the weakening of unstressed i and a. However, the linguistic explanations should be supplemented with non-linguistic ones.

    The distribution patterns are compared with various topographical, demographic and ethnogeographical factors. The study shows that population density is of fundamental importance for dialectal distribution. This is reflected in the fact that, in one respect, central Närke is a fairly closely connected dialect-geographical unit. But since the area is a part of several transitional zones it can from another perspective be seen as the opposite.

  • 412.
    Bijvoet, Ellen
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Förortssvenska i grindvakters öron: Perceptioner av migrationsrelaterad språklig variation bortom inlärarspråk och förortsslang2018Ingår i: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, Vol. NF 28, s. 142-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, over the few past decades, a large amount of research has been conducted on new urban youth styles, here called suburban slang. More recently, some researchers have begun to focus on the way young individuals from multilingual suburbs speak in more formal situations, here called suburban Swedish – i.e. Swedish close to standard but with a suburban touch, due to, in particular, phonological features indexing suburb. Among the general public, these two ways of speaking are often lumped together under popular labels such as immigrant Swedish or Rinkeby Swedish. As a result, widespread negative attitudes towards the well-known suburban slang risk “rubbing off” on suburban Swedish. This may cause serious problems for the speakers, e.g. if this occurs in a job interview.

    This danger of negative evaluation was investigated in a folk-linguistic listener study on gatekeeper perceptions. Ten speech stimuli from young adult speakers (among which two samples each of suburban Swedish and suburban slang) were evaluated by 95 gatekeepers (employment officers, student counselors and teachers). A range of data types was analyzed: attitude scales, variety labeling, assessments of the speakers’ occupational level and linguistic background, as well as group discussion data. Results show, among other things, that suburban-sounding speech (slang as well as suburban Swedish) correlates highly with gatekeepers’ low ratings of the speakers’ occupational level. Moreover, the participating gatekeepers lack adequate terminology to differentiate between these two ways of speaking. This implies that sociolinguistic awareness raising should receive more critical attention within the educational sector, including the training for various professions in the public and private sector.

  • 413.
    Bijvoet, Ellen
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk. Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet.
    Språkattityder2013Ingår i: Sociolingvistik / [ed] Eva Sundgren, Stockholm: Liber, 2013, 2, s. 122-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 414.
    Bijvoet, Ellen
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sverigefinnar tycker och talar: Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar : on language attitudes and stylistic perception among two generations of Sweden Finns1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present thesis aims to characterize two subtle aspects of bilingualism among the Sweden Finns, the largest ethnic minority in Sweden. It includes two main parts: 1. the study of language attitudes among Sweden Finns and two control groups-one Swedish and one Finnish-towards different varieties of Swedish and Finnish, using a modified matched-guise test; 2. the characterization of the Sweden Finns' and the control groups' perception of stylistic nuances of lexical items in both Swedish and Finnish (with emphasis on Swedish). In part 2, the subjects were asked to describe the connotative and stylistic meaning of 14 pairs of synonymous words in Swedish (e.g. mamma-morsa 'mother-the old lady') and in Finnish, using Osgood's semantic differential.

    The main issue is to what extent the Sweden Finns show similarity to the Swedes and/or the Finns regarding the items 1 and 2 described above. Although these aspects may seem unrelated, there is a connection between them: both language attitudes and stylistic perceptions provide relevant information on the extent to which the Sweden Finns are integrated into the Swedish speech community. Thus, similar attitudes between the Sweden Finnish minority and the Swedish majority reflect a higher degree of integration, which presumably results in a more similar language use.

    The results of the analysis indicate that the various Sweden Finnish test groups (divided according to sex and generation) have a different degree of integration in the Swedish speech community. Adult men prove to be the group with the lowest degree of integration (which is in line with previous studies in the field), while adolescents show a high degree of integration in the Swedish speech community, as evidenced by their high degree of similarity with the Swedish majority in both attitudes and stylistic perception. Interestingly, this group also shows clear integration in the Finnish community. These observations suggest that integration into a new society does not necessarily imply the loss of contact with the original speech community. A positive double identity is a possible and natural option for these young Sweden Finns.

  • 415.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fraurud, Kari
    Folklingvistik2015Ingår i: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Boyd, Sally & Ericsson, Stina, Lund: Studentlitteratur , 2015, 1, s. 109-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 416.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet.
    Fraurud, Kari
    Stockholms universitet.
    ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige2013Ingår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg, Lund: Studentlitteratur, 2013, 2, s. 369-396Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 417.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fraurud, Kari
    Stockholm Univ, Dept Swedish Language & Multilingualism, Ctr Res Bilingualism, SE-10691 Stockholm, Sweden.
    What's the target?: A folk linguistic study of young Stockholmers’ constructions of linguistic norm and variation.2016Ingår i: Language Awareness, ISSN 0965-8416, E-ISSN 1747-7565, Vol. 15, nr 1-2, s. 17-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To account for the full range of language use in contemporary multilingual urban contexts, the notion of target language (TL) needs to be reconsidered. In studies of second language acquisition and language variation, taking TL for granted implies that people agree on what constitutes 'good' language, or the standard norm. The TL of language learners and users is, however, more heterogeneous than is often assumed. To gain insight into what people are actually targeting in their language development and use, we need to study their perceptions of ambient sociolinguistic variation. In this folk linguistic listener study involving 343 upper secondary school students, a range of data types were analysed: attitude scales, variety labelling, and assessments of speakers' social and linguistic backgrounds. This article highlights some results pointing to a considerable divergence in the listeners' perceptions, in particular with regard to speech representing what is here characterised as migration-related social dialects. Several listeners labelled these samples as 'good' Swedish, possibly suggesting that they do not simply aim at or even relate to a TL identical with the dominating monolingual norm, but may instead have a less narrow view of the kind of Swedish they consider appropriate for use in more formal situations.

  • 418.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fraurud, Kari
    What’s the Target?: A Folk Linguistic Study of Young Stockholmers’ Constructions of Linguistic Norm and Variation2018Ingår i: High-Level Language Proficiency in Second Language and Multilingual Contexts / [ed] Hyltenstam, Kenneth; Bartning, Inge; Fant, Lars, Cambridge: Cambridge University Press, 2018, s. 196-225Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "The issue of high-level language proficiency in other than monolingual contexts can be approached from a variety of perspectives, including linguistic/structural; psycholinguistic/cognitive and sociolinguistic/societal. Bringing together a team of experts, this volume takes a novel empirical approach to the subject combined with an up-to-date understanding of these research areas, to answer two important research questions in the field of second language acquisition: what conditions allow learners to attain an outstanding level of proficiency in a second language, and what factors still prevent them from becoming entirely like first language speakers. Looking at a range of European languages including English, French, Italian, Spanish and Swedish, it provides important insights into second language use at the highest levels as well as in high-proficient mixed language use in multicultural settings. A useful tool for both language teaching and language teacher training, it provides a solid grounding for further study in this important area of research."--Page 4 of cover.

  • 419.
    Björk, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hej, en kaffe, tack!: En studie om att inleda och avsluta samtal i vanliga servicesituationer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 420.
    Björk, Simon Karlin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Gråska2014Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, 15-18, s. 15-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 421.
    Björk, Simon Karlin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Namnbelägget lutaris på DR 1452016Ingår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the author discusses the runic sequence lutaris, representing a personal name in the genitive form, which is found on the rune stone DR 145 in Ferslev on Jutland. It is suggested that the sequence aris is to be understood as the suffix OWScand. -ari (< PrScand. -aria), with an archaic -ia-stem genitive. The name in its entirety is interpreted as an ODan. *Lutari(r) (< PrScand. *hlutariaR), from the word hlutr ‘lot, share’, or alternatively *Lȳtari(r) (< PrScand. *hliutariaR), from the verb hljóta ‘get as one’s lot’. The author believes that this was originally a common noun describing a person with a cultic function and meaning ‘caster of lots, soothsayer’, related to OHG liozari and OE tān-hlȳtere ‘soothsayer’, both with the same suffix added to different ablaut forms of the same root. This interpretation is supported by sources that describe casting of lots among Germanic tribes, as well as by the probable existence of a noun OSw. *lytir, which according to Lennart Elmevik goes back to a PrScand. *hluti-wīhaR ‘priest of lots, interpreter of lots’.

  • 422.
    Björke, Sara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Så kommer en person in som länge har stått utanför.": en jämförande studie av fyra svenska partiledares metaforbruk i partiledardebatt2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor. Skillnaderna är tydliga både vad gäller frekvens och vilka typer av metaforer som partiledarna använder vid de olika politiska frågorna. Det är dock svårt att entydigt visa att skillnaderna i metaforbruket skulle vara ideologiska.

     

  • 423.
    Björkquist, Vincent
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    ”Letar du efter din ’precious’!”: Perspektiv på omnämningar och tilltal i en polisskribents Facebookinlägg2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polisen är en statlig myndighet, vilket innebär att de har vissa skyldigheter gentemot samhällets medborgare. Uppdrag, vars karaktär och form skiftar i takt med samhälleliga och tekniska förändringar.

    Syftet med föreliggande uppsats är att utröna huruvida Polisens Facebookinlägg ger upphov till ett mönster i inläggens perspektivbruk, i vilken utsträckning det eventuella mönstret kan härledas till inläggens kontext, samt vilken relation det ger upphov till mellan Polisen och medborgarna som de representerar. Detta görs genom sammanställningar av bruket av lexikogrammatiska element på fyra olika perspektivnivåer i 11 Facebookinlägg skrivna av polisen Scott Goodwin och publicerade på Polisen Växjö/Alvestas Facebooksida.

    Resultatet visar att inläggen demonstrerar inte bara ett, utan flera olika perspektivmönster, som i flera fall hamnar i konflikt med varandra. Majoriteten av mönstren har gemensamt att de i stor utsträckning bidrar till att framhäva såväl människan bakom uniformen som den vanliga samhällsmedborgaren, men det förekommer också tecken på att det traditionella myndighetsperspektivet inte är helt övergivet. Slutsatsen är att inläggen kan vara tidiga tecken på hur den maktutövande myndighetstexten genomgår omvandlingar. Omvandlingar som redan har gett och kommer att fortsätta ge upphov till nya typer av relationer mellan Polisen och de myndighetsutövare som utgör samhällets medborgare.

  • 424.
    Blom, Rebecka
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Grammatik, läroböcker och meningsfullt lärande: en läroboksanalys2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk grammatik och läroböcker har länge haft ett mycket nära förhållande. Hur läroböcker i svenska väljer att presentera grammatik blir därför en relevant faktor för svenska elevers grammatikkunskaper. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur tre läroböcker i svenska för högstadiet, årskurs 8, har valt att förhålla sig till innehåll, disposition, exempel, uppgifter, grafisk utformning och texternas stil. I analysen av läroböckerna studeras även grammatikens utformning ur ett lärandeperspektiv – där huvudfrågan är om läroböckernas uppläggning och utformande mynnar ut i ett bestående lärande. Läroboksanalyserna inspireras av tidigare läroboksforskning genomförd av bland annat Ulla Ekvall, men även av skolgrammatikforskare som Bengt Brodow, Lena Boström och Gunlög Josefsson. De tre läroböckerna som analyseras är ESS i svenska för årskurs 8, Svenska i dag för samma årskurs och Portal Grundbok för årskurs 7–9. Uppsatsens resultat visar att läroböckerna i stor utsträckning har ett genomtänkt och anpassat innehåll med fungerande exempel och uppgifter. Ett meningsfullt lärande är alltså fullt möjligt med grammatikundervisning som har sin utgångspunkt i dessa tre läroböcker.

  • 425.
    Blomqvist, Carl Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Flerspråkighet eller språkförbistring?: Finska segment i svenska medeltidsbrev 1350–15262017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis examines fragmentary Finnish in Late Old Swedish charters (c. 1350–1526) issued in the Finnish part of the Swedish realm, the diocese of Åbo. Consisting mostly of proper names, albeit occasionally displaying Finnish inflectional and derivational morphology, these fragments have previously not generally been regarded as representing actual written Finnish, but rather as onomastic loans or transcriptions of oral language by more or less monolingual Swedish scribes. This thesis attempts a description and analysis of the Swedish–Finnish language mixture, to see to what extent the embedding of Finnish segments in these Swedish-language charters can be said to reflect scribal proficiency in Finnish or a lack thereof.

    The thesis relies on theoretical and empirical findings in the fields of code-switching and historical sociolinguistics. To provide a socio-historical context for the linguistic analysis, sociolinguistic conditions in medieval Finland and the textual genre of medieval charters are outlined. The bilingual segments in the data are then described and compared with models of code-switching from modern studies, to see whether their form corresponds to patterns that could be expected of more or less balanced bilinguals. The choice between Swedish and Finnish linguistic variants is also considered in the light of textual and sociolinguistic factors, and a study is made of Finnish grammatical transfer in the scribal Swedish of medieval Finland.

    Although the scarcity of the medieval data does not allow definite conclusions, the tentative results reveal a language mixture that is mainly well formed, though limited in scope and with some instances of scribal errors that could be due to a lack of proficiency in Finnish. On the other hand, the insertion of Finnish segments shows a stylistic patterning that suggests a linguistic awareness on the part of the scribes, and the choice of Swedish prepositions in certain constructions differs quantitatively from the norm in non-Finnish parts of medieval Sweden, in a way that can partly be attributed to the influence of Finnish locative case semantics. While it is apparent that proficiency levels in Finnish must have varied somewhat among medieval scribes in Finland, the results point to a more or less bilingual proficiency, or at least extensive passive knowledge of Finnish.

  • 426.
    Blomqvist, Carl Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Naming and multilingualism – Personal designations in medieval Finnish charters2015Ingår i: NAME AND NAMING Proceedings of the Third International Conference on Onomastics “Name and Naming” Conventional / Unconventional in Onomastics / [ed] Oliviu Felecan, Cluj-Napoca: Editura argonaut , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 427.
    Blomqvist, Carl Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Skriven finska före Agricola? Finska ortnamn i finländska medeltidsdiplom.2016Ingår i: Historisk Tidskrift för Finland, ISSN 0046-7596, E-ISSN 2343-2888, Vol. 1, s. 26-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 428.
    Blomqvist, Carl Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Språkblandning var accepterad på medeltiden2016Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 35, nr 4, s. 14-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 429.
    Blomqvist, Carl Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Svensk-finsk språkblandning i Finlands medeltidsdiplom2016Ingår i: Studier i svenskspråkhistoria 13: Historia och språkhistoria / [ed] Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum, Umeå, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper I will examine the mixing of Swedish and Finnishin medieval charters from Finland from the 14th to the 16th century. In thesecharters, where Swedish from the mid-14th century onwards functions asthe de jure framing language, one can find embedded Finnish-languagelinguistic segments, mainly in complex personal and topographic designations.Apart from Finnish proper nouns, flectional and derivational endingsabound, and there are even sporadic occurrences of common nouns.With evidence from research in other mixed-language texts from medievalEurope, I present the following four main conditioning factors formixed language text formation as identified by previous scholars: 1) scriballinguistic deficiency, 2) traces of oral language, 3) pragmatic benefits of theuse of vernacular for achieving intelligibility, and 4) scribal multilingualism.In earlier research, the aforementioned language-mixing has hardlybeen commented on, and if it has been it has mostly been considered to betranscribed oral language rendered in a more or less obscured manner bynon-Finnish-speaking Swedish scribes. I argue that all of the four abovementionedconditioning factors for written language-mixing must be consideredin studying fragmentary vernacular language in Finnish charters.What might seem to be linguistic confusion at first glance can instead beinterpreted as multilingual proficiency and an intentional use of multilingualresources for communicative ends.

  • 430.
    Blomqvist, Carl Oliver
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Aalto, Sirpa
    Rumslighet under medeltiden2016Ingår i: Historisk Tidskrift för Finland, ISSN 0046-7596, E-ISSN 2343-2888, Vol. 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 431.
    Blomqvist, Oliver
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Naming And Multilingualism: Swedish-Finnish Personal Designations In Medieval Charters2015Ingår i: Name And Naming: Conventional / Unconventional In Onomastics / [ed] Felecan, O, 2015, s. 85-97Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims to analyze Swedish-Finnish mixed-language personal designations in medieval charters from Finland from the perspective of code-switching. A data set of 718 locative adverbials containing Finnish toponyms is related to empirical findings in the morphosyntax of modern Finnish-English code-switching. I argue that the morphosyntactic marking of Finnish toponyms in the medieval charters is concordant with syntactic patterns in modern code-switching. In earlier scholarship, this language-mixing was thought to be the result of linguistic confusion. The present results would indicate that the medieval scribes of Finland in fact were fluent code-switchers that used multilingual resources to their advantage.

  • 432. Blöndal, Þórunn
    et al.
    Pálsson, HeimirUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alfræði íslenskrar tungu2001Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 433. Blöndal, Þórunn
    et al.
    Pálsson, HeimirUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alfræði íslenskrar tungu: Íslenskt margmiðlunarefni fyrir heimili og skóla2001Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 434.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Ett nytt språk?: Juridiklärares skrivhandledning och textkommentarer som vägledning in i en språklig praktik2007Ingår i: Skrive for nåtid og framtid: 2, Skriving og rettleiing i høgre utdanning, Trondheim: Tapir Akademisk Forlag , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 435.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Juridiklärares skrivhandledning och pm-kommentarer som vägledning in i en språklig praktik2006Ingår i: Svenskans beskrivning 28, Örebro universitet, Humanistiska institutionen , 2006, s. 59-66Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 436.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Juridiska – ett nytt språk?: En studie av juridikstudenters språkliga inskolning2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation considers the language socialization of law students. One message that the law students encounter is that legal Swedish is an entirely new language. The main aim is to investigate what linguistic norms are conveyed to the students through the teachers’ comments on the students’ texts and through various forms of writing instructions. The material consists of student texts with teacher comments and documentation on various phases of instruction with a focus on writing.

    Teacher comments on texts written during the first year of the law programme are analyzed and categorized. The analysis stems from two models. The first model is based on different text levels, like formal conventions of writing, sentence construction, text structure, word choice and style, and content. The second model distinguishes different linguistic norms based on three layers: The first layer consists of written language norms in general language practice, the second of academic language norms and the third of norms that are specific to the use of legal language.

    The results show that word choice and style is the most common category for the teachers’ comments in the first term of the law programme and content is the most common in the second term (with word choice and style the second most common). Formal conventions of writing, sentence structure and different types of grammatical constructions are some of the things the teachers criticize. Surprisingly few of the teachers’ comments concern more overarching aspects such as text structure or the aim and genre of the text. Comments are made on local features in the text, but rarely on more global features.

    The teaching practice that the writing of law students belongs to entails, among other things, that the students’ texts are assessed anonymously for the sake of fairness. This means that there is not much opportunity for a student to discuss the text with the teacher who commented on and assessed it. The construction of the teachers’ text comments is particularly important when dialogue between student and teacher on the text draft and final version is not an integral part of instruction. The teachers’ written comments are usually brief and do not allow much space for a consideration of linguistic norms and text patterns, which reduces the opportunities for the teachers and the law programme to contribute to a deeper linguistic awareness in the law students.

  • 437.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Landstingsfundamentalister2004Ingår i: Bästa språket: Ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala Nya Tidning, Hallgren & Fallgren, Uppsala , 2004, s. 121-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 438.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Skrivarstugor och loggböcker. En översikt över idéer och insatser kring studenters skrivande2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 439.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Steget in i en akademisk språklig praktik2004Ingår i: Rhetorica Scandinavica, nr 32, s. 27-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 440.
    Blückert, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen"2010Ingår i: Språkbruk, nr 2, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 441.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    "Det är den vanliga spöksupén, vi kallar.": Analys av en objektslös bisatstyp med kalla i dialekter och skriftspråk2010Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 133, s. 7-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is a study of a grammatical construction consisting of a content word or a semantically heavy phrase (X), followed first by a pronoun (P) and then a finite form of the verb kalla ‘call’ (K). There may also be a som ‘as’ between X and P. The component PK, with or without a subordinator, is interpreted as a comparative clause lacking the obligatory object of the corresponding standard Swedish construction (X (som) de/man kallade det ‘X (as) they/one called it’). The main data studied are occurrences of the construction in old dialect recordings. In addition, a number of instances found in dialect dictionaries and in written Swedish are analysed.

    The analysis shows that XPK usually forms a single prosodic unit. This is an important reason for regarding the expression as a distinct grammatical construction. In the dialects focused on here, XPK is a routinised utterance format, a semi-lexicalised phrase.

    Pragmatically, the construction involves PK being tagged onto words or expressions that are considered noteworthy, for example because they are hard to understand or dialectal. According to the author, the ‘tag’ serves to underline that there is something remarkable about them.

    The construction appears to be typical of colloquial, informal styles. It is considerably more common in spoken than in written usage, and presumably also more frequent in traditional dialects than in varieties closer to standard Swedish.

  • 442.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Diskursmarkören se i traditionella dialektintervjuer2012Ingår i: Språk och interaktion 3 / [ed] Jan Lindström & Sofie Henricson, Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen , 2012, s. 9-44Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 443.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk. FUMS.
    Förutsägbarheten i den mänskliga samvaron. Om samspelet mellan språklig struktur och social handling2003Ingår i: Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson, ISSN 91-506-1715-X, s. 149-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 444.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk. SOCIOLINGUISTICS.
    Gemensamt producerade konstruktioner i samtal. En teoretisk diskussion utifrån autentiska exempel (Jointly produced constructions in conversation)2000Ingår i: Bidrag till projektet Samtalsspråkets grammatikRapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 445.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Interaktionell dialektologi: Ett forskningsområde under framväxt2012Ingår i: Folkmålsstudier, ISSN 0356-1771, Vol. 50, s. 9-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the field of interactional dialectology researchers use theories and methods from Conversation Analysis and interactional linguistics to explore different kinds of dialectal data. A dialectal utterance (as well as a standard language utterance) is seen not only as a realization of an abstract linguistic system, but as situated in a specific interactional context in which it fulfills a pragmatic, interactional function. A central research question within the field of interactional dialectology is to investigate why a certain dialect feature is used at a certain moment in a conversation, and which consequence this might have for the following turns-at-talk. This methodological approach has, inter alia, a potential to explain intra-individual speech variation within a dialect interview or another recording of dialect speakers. Another central task within the field is to describe the traditional dialect interview regarded as a communicative activity where the interviewer plays an important role, rather than some kind of neutral, objective documentation of a dialect language system.

    The primary aims of this article are to discuss conditions for the analysis of dialectal materials from an interactional perspective and present my own research in this field. My research can be described as a synthesis of Conversation Analysis, interactional linguistics, construction grammar and dialectology.

  • 446.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Lexikaliserade satser med ha eller kalla i nordöstra Götalands traditionella dialekter2011Ingår i: Studier i dialektologi och sociolingvistik: Föredrag vid Nionde nordiska dialektologkonferensen i Uppsala 18-20 augusti 2010 / [ed] Maj Reinhammar, Lennart Elmevik & Lars-Erik Edlund, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2011, s. 93-101Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 447.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Omaka par: Om bristfälliga samarbeten i dialektintervjuer2010Ingår i: Studier i svenska språkets historia 11: Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23-24 april 2010 / [ed] Maj Reinhammar m.fl., Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2010, s. 99-107Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 448.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rec. av Forsskåhl, Mona: Konstruktioner i interaktion.: de e som resurs i samtal2010Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 173-176Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 449.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    [Rec. av] Forsskåhl, Mona, Konstruktioner i interaktion. de e som resurs i samtal. Helsingfors 2009.2010Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 133, s. 173-176Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 450.
    Bockgård, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Recension av Dialekt i östra Nyland. Fältarbete i Liljendal med omnejd. Red.: Palmén, Sandström & Östman. Helsingfors 2008.2009Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 132, s. 142-146Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
6789101112 401 - 450 av 4136
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf