Change search
Refine search result
6789101112 401 - 450 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401.
    Carlsson, Gunilla
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hantilson, Ulrica
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Reflective team -. a clinical intervention for sustainable care improvement2014In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 15, no 3, p. 378-389Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to illustrate conditions for the successful implementation of a work model for sustainable care improvement, called Reflecting Team (RT). For this study team leaders were trained in a caring science education programme to lead the reflective processes, and RTs were introduced into two caring contexts. Within the study professional caregivers involved in the implementation of RT were interviewed, and their statements were interpreted according to a life world hermeneutic approach. Dialectic themes emerged that established four prerequisites for successful implementation of RT. A comprehensive understanding suggests that the lowest common denominator for the four prerequisites is mutual interaction. Thus, an atmosphere of sharing was found to be necessary. The challenge of creating such an atmosphere in a caring unit is the focus of the discussion section.

  • 402.
    Carlsson, Jennie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Gyllsdorf, Mattias
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av omhändertagandet i akutmottagningens traumarum: En kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten. Olyckligtvis, vid en tidpunkt då patientens känslomässiga behov är som störst. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om hur patienterna upplever traumarummet och hur anestesisjuksköterskor på bästa sätt kan skapa en kontakt och lindra patientens oro. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sju patienter på en avdelning i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrivs patienternas upplevelser i kategorierna: Övergivenhet, närvaro, utsatthet, bristande kontroll och desperation. I resultatet framkom det att patienter idag får för lite omvårdnad inne på traumarummet och att den medicinska behandlingen går före att skapa en relation till patienten. Patienterna är väldigt utsatta och vårdpersonalen har oftast ingen möjlighet att skapa en relation till patienten. Som resultat av detta upplever patienterna ingen trygghet och ett lidande som i sin tur ger dem en sämre möjlighet att återhämta sig efter traumat. Anestesisjuksköterskor måste ha patientens välbefinnande och hälsa i åtanke för att kunna ge en fullgod vård och ett bra omhändertagande. Saker som stödjer patientens välbefinnande är; att ge tydlig information om vad som sker, visa engagemang och hjälpsamhet, skapa trygghet och visa empati. Anestesisjuksköteskan har med sin placering på traumarummet stora möjligheter att skapa kontakt till patienten, vilket leder till en minskad stress och oro för patienten samt att han/hon blir lugnare och känner sig mer delaktig i vården. Multiskadade patienter utgör en stor utmaning där anestesisjuksköterskans alla tillgångar måste användas till det yttersta. Lyckas anestesisjuksköterskan skapa en god relation till patienten minskas de förödande effekterna av traumat.

  • 403.
    Carlsson, Jonatan
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ek, Jonathan
    University of Borås, School of Health Science.
    Känslomässigt svåra situationer inom akutsjukvården: Sjuksköterskans upplevelser.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige arbetar cirka 100 000 sjuksköterskor, en stor del av dessa arbetar inom akutsjukvård. Mötet med patienter i akuta skeden innebär ofta kaosartade situationer som är känslomässigt påfrestande för båda parter. Som sjuksköterska möter man rädsla, ångest, sorg och andra påfrestande situationer nästan dagligen. Utsätts sjuksköterskan för nämnda situationer samtidigt som nästintill allt fokus läggs på patienten är risken stor att sjuksköterskans arbetssituation blir ohållbar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svåra situationer inom akutsjukvården. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet, varav sex stycken var kvalitativa och två stycken kvantitativa. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Efter granskning och analys av artiklarna kunde tre olika kategorier identifieras. Utöver dessa tre kategorier kunde även åtta subkategorier urskiljas. Huvudkategorierna som presenteras är: Våld- Fysiskt och verbalt, Trauma och emotionell kontakt samt Arbetsbelastning. Resultatet visar att sjuksköterskor utsätts dagligen för påfrestande händelser, exempel på detta kan vara våldssituationer, svåra trauman, eller övriga komplexa vårdfall. En gemensam nämnare för situationerna är att arbetsbelastningen ökar och kan ge sjuksköterskan en känsla av ofullständighet. Vidare framkommer det också i resultatet att sjuksköterskor är i stort behov av stöd och uppmuntran, dock är detta något som sällan erbjuds. Ytterligare faktorer av påfrestningar framkom i resultatet och detta leder i många fall till att sjuksköterskan ifrågasätter sitt yrkesval. I diskussionen uppmärksammas sjuksköterskans utsatthet och lidande samt hur detta i slutändan kan äventyra den evidensbaserade vården.

  • 404.
    Carlsson, Lena
    University of Borås, School of Health Science.
    Väntetidsrelaterad frustration på akutmottagningen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe what nurses experienced in connection with waiting time related frustration among patients and relatives in the emergency department and also what strategies nurses use to manage waiting time related frustration. Background: The numbers of emergency department visits are increasing and lead to waiting times which can cause frustration among patients and relatives, a frustration that nurses encounter in their everyday work and need strategies to deal with. Methods: This is a descriptive qualitative study. Interviews are conducted with five nurses, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Findings: The nurses feel inadequate and powerless when they meet patients and relatives frustration. In order to deal with patients and relatives frustration, they use the strategy of participation, which implies to involve and meet patients and relatives needs for information and to be seen. In order to prevent themselves becoming frustrated they use adaptability, by creating an inner calm, not take it personally and to distance themselves from the frustration. Conclusion: The result highlights the importance of managing the activity to reduce waiting time related frustration, for example through reflection and working for reducing waiting times. Further research is also needed.

  • 405.
    Carlsson, Marie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Eklund, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Hälsosamtal ur ett patientperspektiv2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna. Data bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys och genom det framkom då tre kategorier. Att få stöd till livsstilsförändringar, Att bli motiverad till att ta eget ansvar för sin hälsa, Att ha behov av ytterligare stöd och fyra underkategorier. Resultatet visar, att genom hälsosamtalet får patienterna en ökad insikt om att de behöver ändra levnadsvanor för att motverka ohälsa. Distriktssköterskans kompetens och stöd gör, att motivationen till att vilja förändra livsstil underlättas för patienterna. Förändringen är lättare att genomföra om distriktssköterskan ger patienterna en möjlighet att återkomma för uppföljning. Distriktssköterskan får möjlighet att förmedla kunskaper om levnadsvanor på ett pedagogiskt sätt genom hälsosamtalet. Vidare måste distriktssköterskan vara medveten om att utgå från patientens perspektiv vid ett hälsosamtal, för att lyckas motivera till en förändring av levnadsvanor.

  • 406. Carlsson, P
    et al.
    Liss, P-E
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Svar till Nils-Eric Sahlin: Vi håller med om att vårt förslag till reviderade riktlinjer för prioriteringar behöver analyseras ytterligare2008In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, no 47, p. 3458-3459Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Tvärtemot vad Nils-Eric Sahlin hävdar kräver en mer flexibel ordning mellan etiska principer mer av etisk reflektion. Vårt förslag är en vidareutveckling av den tidigare etiska plattformen, som i vissa avseenden innehöll brister i etisk reflektion och koppling av denna till praktiken. Nils-Eric Sahlin diskuterar i Läkartidningen 37/2008 (sidorna 2465-6) ett förslag från PrioriteringsCentrum i Linköping som bl a efterlyser en översyn av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar från 1997. Vi välkomnar en livaktig diskussion kring hur arbetet med öppna prioriteringar ska kunna realiseras i vårt land.

  • 407. Carlsson, Per
    et al.
    Garpenby, Peter
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Öppna prioriteringar i vård och omsorg: var står vi idag och hur ska vi komma vidare?2014Report (Other academic)
  • 408. Carlsson, Per
    et al.
    Hoffman, Mikael
    Levin, Lars-Åke
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Wiss, Johanna
    Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den pågående Läkemedels- och apoteksutredningen har i ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att analysera behovet av särskilda lösningar vid beslut om subventionering för särläkemedel. Ett särläkemedel är ett läkemedel som uppfyller vissa villkor och därmed omfattas av ett särskilda stimulansåtgärder innan godkännande av läkemedelsmyndighet samt möjlighet, men inte rätt, till ensamrätt på marknaden under 10 år. Till villkoren hör bl.a. att läkemedlet är avsett för att diagnostisera, förebygga eller behandla livshotande tillstånd eller tillstånd med kronisk funktionsnedsättning och som högst 5 av 10 000 personer i gemenskapen lider av vid ansökningstillfället.

  • 409. Carlsson, Per
    et al.
    Liss, Per-Erik
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Fortsatt analys behövs av förslaget till reviderade riktlinjer för prioriteringar2008In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, no 47, p. 3458-3459Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 410. Carlsson, Per
    et al.
    Liss, Per-Erik
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Replik till Nils-Eric Sahlin: Fortsatt analys behövs av förslaget till reviderade riktlinjer för prioriteringar2008In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, no 47, p. 3458-3459Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tvärtemot vad Nils-Eric Sahlin hävdar kräver en mer flexibel ordning mellan etiska principer mer av etisk reflektion. Vårt förslag är en vidareutveckling av den tidigare etiska plattformen, som i vissa avseenden innehöll brister i etisk reflektion och koppling av denna till praktiken.

  • 411.
    Carlsson, Sara
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Engman, Ulrika
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta den självmordsbenägna patienten2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt världshälsoorganisationen är det årligen upp emot en miljon människor som tar sitt liv världen över. Årligen begår cirka 1100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. I den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor ofta patienter med psykisk ohälsa. Många av dessa människor ser tillslut ingen annan utväg än att försöka ta sitt liv. Ambulanssjuksköterskor kan i mötet med dessa patienter ställas inför etiska dilemman, som till exempel att vårda patienten mot hans/hennes egen vilja. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av etiskt problematiska situationer i mötet med patienter som har försökt ta sitt liv. Metoden var kvalitativ intervju med sex ambulanssjuksköterskor. Metoden innebär att koncentrera sig på informantens livsvärld och ha en öppenhet för informantens upplevelse. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde att de tog över patientens bestämmanderätt och gick emot patientens vilja att avsluta sitt liv. En känsla av maktlöshet kunde infinna sig när de kunde se att det stora behovet av stöd till närstående hade brustit. I mötet med den självmordsbenägna patienten var det inte helt ovanligt att ambulanssjuksköterskan upplevde ett hot från patienten och kände en rädsla för sitt eget liv. Resultatet påvisar också en frustration hos ambulanssjuksköterskorna då de upplevde att patienter som försökt ta sitt liv får en otillräcklig vård, de upplevde också att de får ett ignorant och nedvärderande bemötande av andra inom vården. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskor konfronteras med etiskt problematiska situationer i mötet med självmordsnära patienter, det handlar många gånger om hot, rädsla och känslan att ta över patientens bestämmanderätt.

  • 412.
    Carlsson, Sara
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Eriksson, Sandra
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med hemodialys: Ett hat-kärleksförhållande2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer. Genom att öka kunskapen om dialysbehandlingens påverkan kan sjukvården bemöta och förstå patienten på ett bättre sätt. Studiens syfte är att belysa hur patienter som genomgår hemodialysbehandling upplever sin livssituation. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Sex huvudteman och fjorton underteman formulerades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkommer att fysisk och psykisk påverkan är vanligt förekommande hos patienter som behandlas med hemodialys. Även begränsningar i vardagen och beroendet till personal och maskin förändrade patienternas liv. Patienter uppfattade familj- och vårdrelationer som mycket viktiga för att stötta vid behandlingen, men vanligt var att relationer med närstående ofta tog stor skada. Även strategier för att handskas med behandlingen och reflektioner om framtiden redovisas. I diskussionen belyses patientens beroende och relationer, även hur sjuksköterskan kan förhålla sig till patienter med dialys på ett korrekt och värdigt sätt diskuteras.

  • 413.
    Carlsson, Sofia
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Larsson, Martina
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med en förälder som drabbats av cancer Ungdomars upplevelser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom. Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av cancer. Ungdomar i denna studie definieras som personer i ålder tio till tjugo år. Metoden är en litteraturstudie där 8 kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet av studien presenteras utifrån åtta teman: Att uppleva ett hot inför framtiden, att känna hopp inför framtiden, att leva i en vardag med en förändrad förälder, att vilja ta ansvar och underlätta, att vilja komma bort, att vilja veta och vara delaktig, att bli sedd och finna stöd och att utvecklas av erfarenheten. Studien visade att en ökad kunskap om ungdomars upplevelser i samband med en förälders cancersjukdom, kan ge sjuksköterskor en möjlighet att synliggöra ungdomars behov. Genom att möta ungdomar efter deras behov och ge ett individanpassat stöd, kan sjukvården underlätta för ungdomar i deras situation. Genom studien kan vi konstatera att det bör utformas riktlinjer kring hur sjukvården kan stödja ungdomar. Både patient och närstående bör få information om vanligt förekommande känslor, samt rådgivning för att finna olika former av stöd.

  • 414.
    Carlsson-Lalloo, Ewa
    University of Borås, School of Health Science.
    HIV-positive women’s sexual health: A meta-synthesis of how HIV-positive women experience and describe sexual health2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    There is no consensus of the concept sexual health in the context of being HIV-positive women. Research in the area tends to focus in different measurable parts of sexual health for HIV-positive women. A meta-synthesis on that research issue can develop a deeper understanding and knowledge of how HIV-positive women in qualitative studies describe and experience sexual health. The purpose with this study is to analyze and synthesize the results about how HIV-positive women describe and experience sexual health. The meta-synthesis follows Noblit and Hare´s method of meta-ethnography and additional use of Walsh and Downe´s checklist to appraise qualitative articles. The result shows that HIV involves changes in the body, sexuality and sexual activity and relationships. The changes lead to feelings of responsibility, fear and hopelessness. Combinations of these feelings lead to actions of avoidance of risks that result in feelings of loss. As a nurse you are expected to promote sexual health as a part of holistic care and with this new knowledge health care workers can help these women to better health and feeling of well-being.

  • 415.
    Castenbladh, Jennifer
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Wahman, Sophia
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters existentiella tankar och känslor ur ett lidandeperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Människor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland känna sig nedstämda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frågor kan beskrivas som själsliga frågor om meningen med livet. Sjuksköterskan på somatiska vårdavdelningar kan ibland känna sig osäker då patienter uttrycker existentiella tankar och känslor och risken är då att sjuksköterskan förbiser patienters behov. Syftet är att utifrån begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och känslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell. Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, känsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och känsla av brist på stöd som bidrar till vårdlidande. Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels får en bättre insikt i hur viktigt det är att uppmärksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sätta sig ner hos patienten, så patienten får en chans att få uttrycka sina existentiella tankar och känslor. Det är nog så viktigt att minska det själsliga lidandet som det kroppsliga lidandet. Det kan vara svårt för en patient att åter få sin hälsa om patienten inte mår bra själsligt. Det är därför viktigt att patienten får uttrycka sina existentiella tankar och känslor till sjuksköterskan för att finna meningen med livet.

  • 416.
    Cederström, Emelie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Åred, Jonna
    University of Borås, School of Health Science.
    Äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande: På särskilt boende2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner. Därför är det av värde att beskriva vad de äldre själva tycker är betydelsefullt, för att uppleva hälsa och välbefinnande, när de åldras på särskilt boende. Studiens syfte är att beskriva vad äldre på särskilt boende upplever som betydelsefullt för att känna hälsa och välbefinnande. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats. Resultatet uppdelas i fem huvudteman och elva underteman. I resultatet framkommer att det är viktigt för äldre att bli respekterade som egna individer med rätt till självbestämmande. Även att få känslan av att vara i trygga händer och att få den omvårdnad och stöd som finns behov av är grundläggande förutsättningar för att uppleva hälsa. Dessutom upplevs det som viktigt att få vara en del av ett sammanhang och att leva i gemenskap med andra. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan bidra till äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara den äldres resurser och att utgå från patientens livsvärld.

  • 417.
    Cerny, Hanna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med ryggmärgsbråck: Upplevelser hos ungdomar och unga vuxna som är födda med ryggmärgsbråck och deras föräldrar2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I dag föds färre barn med ryggmärgsbråck på grund av att skadan kan upptäckas med fosterdiagnostik. Kunskapen om ryggmärgbråck utanför specialistklinikerna är bristande och kommunikationsproblemen mellan vårdpersonal och föräldrar är inte ovanligt. Det symtom som mest påverkar vardagen hos den som har ryggmärgsbråck är blåsrubbning. Syftet är att beskriva upplevelser av vara förälder till ungdomar och unga vuxna födda med ryggmärgsbråck, och hur ungdomen och den unge vuxne själv upplever att leva med skadan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och resultatet bygger framförallt på vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Materialet analyserades med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att föräldrarna upplever olika sorters oro under barnets uppväxt och att det ofta förekommer brister i samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. I resultatet framkommer att ungdomarna inte upplever sig som annorlunda utan det är snarare omgivningen som påminner dem om deras funktionsnedsättning. Ryggmärgsbråcket kan dock påverka det dagliga livet i större eller mindre utsträckning. I diskussionen diskuteras först metodval. Vi valde att diskutera dagens fosterdiagnostik, och vilka signaler det sänder ut till samhället. Vi diskuterar om det bristande samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. Vi tar upp föräldrarnas oro och ungdomars upplevelser av sin funktionsnedsättning och kopplar det till begreppet subjektiv kropp.

  • 418.
    Cewers, Charlotta
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lyckaro, Elina
    University of Borås, School of Health Science.
    Är det inte dags att klippa navelsträngen? Barnmorskors förhållningssätt kring tidig och sen avnavling2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    När den bästa tidpunkten är att avnavla barn har diskuterats i många år. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för både fullgångna, friska barn och för prematura och/eller fullgångna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvård resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjälp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet i denna studie framkom hur de intervjuade barnmorskorna resonerar och agerar om tidig och sen avnavlingsrutin. Tre kategorier framkom den första att barnet ska må väl är fokus för när avnavlingen sker det vill säga att de utgår från barnets beteende och en vilja ge barn de bästa förutsättningarna. Den andra kategorin handlar om att barnmorskor var lyhörda till och påverkas av föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande, både i situationer när snabb avnavling krävdes som oroade föräldrarna och att föräldrars önskemål påverkar hur de agerar vid val av tidpunkt för avnavling. Den tredje kategorin; att gripa kunskap och ompröva sina rutiner om avnavling som innefattar både att värna om den naturliga förlossningsprocessen och att stödja sig på erfarenhet och klinik, men också att få evidensbaserad kunskap som stödjer att avnavlingsrutiner ändras.

  • 419.
    Chavoshi, Menoush
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sturehag-Feszki, Marie
    University of Borås, School of Health Science.
    Operationssjuksköterskors kunskaper om hygienrutiner2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjumaterialet. I resultatet framkommer tre kategorier. I den första kategorin som benämns; Att ha en god handhygien, berättar operationssjuksköterskorna om utförandet av preoperativ handdesinfektion, handhygien, användning av smycken samt användning av handskar. Den andra kategorin benämns; Att använda rätt klädsel, och innehöll be-skrivningar om vilka rutiner som finns kring hur man ska klä sig på en operations-avdelning. I den tredje och sista kategorin; Att följa hygienrutinerna och att ansvara för hygien, beskrivs vilka ansvarsområden operationssjuksköterskorna har kring hygien och hur hygienrutiner tillämpas. I diskussionen framträder att det finns brister kring olika hygienrutiner. Vidare diskuteras hur man eventuellt kan lösa dessa brister.

  • 420.
    Christensen, Emma
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundgren, Caroline
    University of Borås, School of Health Science.
    Hur har du sovit i natt? Sjuksköterskans möjligheter att främja en god nattsömn för patienter2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner allmänsjuksköterskan kan använda för att främja patienters nattsömn på sjukhus och äldreboende. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Fribergs modell (2012). Resultat: De inkluderade studiernas resultat presenteras under följande kategorier: Yttre faktorer som påverkar patientens nattsömn och patientens inre funktioner som påverkar nattsömnen. Dessa kategorier har fem subkategorier: rutiner, aktivitet och den sociala miljön, den fysiska miljön, sensoriska och fysiologiska funktioner samt emotionella funktioner. Diskussion: Författarna lyfter i diskussionen fram resultatet från sömninterventionerna tillsammans med senaste forskningsresultat rörande interventioner som kan tillämpas i praktiken. Här diskuteras miljön runt patienterna, flexibla medicintider, sjusköterskans förhållningssätt, ökad medvetenhet och evidensbaserat vårdande. Vidare diskuterar författarna vilka hinder sjuksköterskan kan stöta på vid interventioner för bättre sömn samt att mer forskning krävs inom ämnet.

  • 421.
    Christensson, Evelina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, Agnes
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med Fibromyalgi: Kvinnors upplevelser2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sjukdomen Fibromyalgi är vanlig bland kvinnor och innebär symtom som bland annat kronisk och utbredd smärta samt trötthetssyndrom där behandlingen går ut på att lindra symtomen. Fibromyalgi är lågprioriterad inom hälso- och sjukvården och möts fortfarande av en viss skepticism. Detta gör att patienter med denna sjukdom riskerar att känna sig misstrodda och kränkta när de söker hjälp. Därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra vårdrelation för att inte kränka patientens värdighet. Fibromyalgi kan leda till en förändrad livsvärld, vilket gör att det är viktigt att få en ökad förståelse för denna patientgrupp. Syftet med arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi. Den metod som använts är en litteraturstudie av kvalitativ forskning, enligt Evans modell. Resultatet är indelat i två huvudteman med tillhörande subteman. Att leva med Fibromyalgi kan innebära en förändrad livsvärld där sjukdomen begränsar det vardagliga livet. Smärta och trötthet gör att kvinnorna inte orkar leva som vanligt vilket leder till en känsla av oduglighet och beroende. Vidare upplever kvinnorna ett konstant kämpande där behovet av bekräftelse och stöd från anhöriga och vården har stor betydelse för kvinnornas välbefinnande. I diskussionen tas kvinnornas strävan för att bli bekräftade och betrodda av anhöriga och vårdare upp. Även sjuksköterskans roll diskuteras, vad hon/han kan göra för att hjälpa patienten att uppnå välbefinnande.

  • 422.
    Christoffersson, Måns
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundén, Arvid
    University of Borås, School of Health Science.
    Kroniskt obstruktivt lungsjuka patienters upplevelser av andnöd2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL. Andnöden är nära förknippat med ångest vilket är ett symptom som sjuksköterskor många gånger finner svårt att hantera. Denna litteraturstudie baseras på 13 kvalitativa intervjustudier med fokus på upplevelsen av KOL och dyspné. Fyra huvudteman och nio underteman formulerades genom kvalitativ litteraturanalys av de inkluderade studiernas resultat. I resultatet framkommer att patienter med andnöd upplever starka emotionella påfrestningar, vilket karaktäriseras av panik, ångest, skam och sårbarhet. Detta leder till att existentiella tankar om liv och död uppstår. Patienter upplever att de på grund av andnöden känner sig utsatta och begränsade i sin vardag. Denna studie visar att patienter, oförmögna att klara av svår andnöd, upplever hjälplöshet som kan lindras genom närvaro av sjuksköterskor. Patienter har svårt att uttrycka hur andnöd upplevs vilket medför att sjuksköterskor behöver ta sig tid att sätta sig in i patienters subjektiva upplevelser och på så sätt lindra lidande. Omvårdnaden skall utformas efter patienters subjektiva behov.

  • 423.
    Cimerman, Sabina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjelm, Elin
    University of Borås, School of Health Science.
    Livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: patienters upplevelser2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att belysa dessa patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden var kvalitativ och resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar analyserade efter Evans modell. Resultatet visar att majoriteten av patienterna upplever det svårt att göra livsstilsförändringar. Ofta berodde detta på att patienterna upplevde att de fått dålig information och dåligt stöd och bemötande av vårdpersonalen. Upplevelsen av den egna kroppen och identiteten förändrades och många behövde ett ökat stöd.

  • 424. Claesson, A
    et al.
    Druid, H
    Lindqvist, J
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Cardiac disease and probable intent after drowning2013In: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 31, no 7, p. 1073-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study is to determine the prevalence of cardiac disease and its relationship to the victim's probable intent among patients with cardiac arrest due to drowning. METHOD: Retrospective autopsied drowning cases reported to the Swedish National Board of Forensic Medicine between 1990 and 2010 were included, alongside reported and treated out-of-hospital cardiac arrests due to drowning from the Swedish Out of Hospital Cardiac Arrest Registry that matched events in the National Board of Forensic Medicine registry (n = 272). RESULTS: Of 2166 drowned victims, most (72%) were males; the median age was 58 years (interquartile range, 42-71 years). Drowning was determined to be accidental in 55%, suicidal in 28%, and murder in 0.5%, whereas the intent was unclear in 16%. A contributory cause of death was found in 21%, and cardiac disease as a possible contributor was found in 9% of all autopsy cases. Coronary artery sclerosis (5%) and myocardial infarction (2%) were most frequent. Overall, cardiac disease was found in 14% of all accidental drownings, as compared with no cases (0%) in the suicide group; P = .05. Ventricular fibrillation was found to be similar in both cardiac and noncardiac cases (7%). This arrhythmia was found in 6% of accidents and 11% of suicides (P = .23). CONCLUSION: Among 2166 autopsied cases of drowning, more than half were considered to be accidental, and less than one-third, suicidal. Among accidents, 14% were found to have a cardiac disease as a possible contributory factor; among suicides, the proportion was 0%. The low proportion of cases showing ventricular fibrillation was similar, regardless of the presence of a cardiac disease.

  • 425. Claesson, A
    et al.
    Lindqvist, J
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Cardiac arrest due to drowning-changes over time and factors of importance for survival2014In: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 85, no 5, p. 644-648Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate changes in characteristics and survival over time in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning and describe factors of importance for survival. METHOD: Retrospectively reported and treated drowning cases reported to the Swedish OHCA registry between 1990 and 2012, n=529. The data were clustered into three seven-year intervals for comparisons of changes over time. RESULTS: There were no changes in age, gender, witnessed status, shockable rhythm or place of OHCA during the time periods. Bystander CPR increased over time, 59% in interval 1992-1998, versus 74% in interval 2006-2012 (p=0.005). There was a decrease in delay between OHCA and calling for the Emergency Medical Service (EMS) over the years, while calling for the EMS to arrival increased in terms of time. Survival to hospital admission appears to have increased over the years (p=0.009), whereas survival to one month did not change significantly over time. In a multivariate analysis, witnessed status, female gender, bystander CPR, place-home and EMS response time were associated with survival to hospital admission. For survival to one month, place, age, shockable rhythm and logarithmised delay from calling for an ambulance to arrival were of significance for survival. CONCLUSION: In OHCA due to drowning, over a period of 20 years, bystanders have called for help at an earlier stage and administered CPR more frequently in the past few years. Survival to hospital admission has increased, while shockable rhythm and early arrival of the EMS appear to be the most important factors for survival to one month.

  • 426.
    Claesson, Alexandra
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Erlandsson, Jennie
    University of Borås, School of Health Science.
    Barn i sorg, Hur barn upplever förlusten av en nära anhörig2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Vid en förlust av en nära anhörig kan ett barns livsvärld förändras, vilket kan innebära ett lidande för barnet. Beroende på barnets ålder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vården och därför behöver denne veta hur barnet reagerar på förlusten av en nära anhörig. Syftet med studien är att belysa hur barn upplever förlusten av en nära anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan årtalen 1999-2011, där vi använde oss av åtta artiklar i vårt resultat. Där framkom fyra ämnen: barnets sätt att hantera sorgen, omständigheter kring dödsfallet, förståelsen av döden utifrån ålder och utveckling och genusperspektiv. Barnen behöver rak och ärlig information anpassat till dess ålder och utvecklingsnivå. Vidare framkom att sjuksköterskan behöver mer kunskap inom området.

  • 427.
    Claesson, Andreas
    University of Borås, School of Health Science.
    Lifesaving after cardiac arrest due to drowning. Characteristics and outcome.2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Aims The aim of this thesis was to describe out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning from the following angles. In Paper I: To describe the characteristics of OHCA due to drowning and evaluate factors of importance for survival. In Paper II: To describe lifesaving skills and CPR competence among surf lifeguards. In Paper III: To describe the characteristics of interventions performed by the Swedish fire and rescue services (SFARS) and evaluate survival with or without rescue diving units. In Paper IV: To describe the prevalence of possible confounders for death due to drowning. In Paper V: To describe changes in characteristics and survival over time and again to evaluate factors of importance for survival Methods Papers I and III-V are based on retrospective register data from the Swedish OHCA Register reported by Emergency Medical Service (EMS) clinicians between 1990-2011. In addition, in Paper III, the data have been analysed and compared with the SFARS database for rescue characteristics. In Paper IV, the data have been compared with those of the National Board of Forensic Medicine (NBFM). Paper II is a descriptive study of 40 surf lifeguards evaluating delay and CPR quality as peformed on a manikin. Results Survival in OHCA due to drowning is about 10% and does not differ significantly from OHCA with a cardiac aetiology. The proportion of witnessed cases was low. Survival appears to increase with a short EMS response time, i.e. early advanced life support. Surf lifeguards perform CPR with sustained high quality, independent of prior physical strain. In half of about 7,000 drowning calls, there was need for a water rescue by the fire and rescue services. Among the OHCA in which CPR was initiated, a majority were found floating on the surface. Rescue diving took place in a small percentage of all cases. Survival when using rescue divers did not differ significantly from drownings where rescue diving units were not used. No survivors were found after >15 minutes of submersion in warm water. After submersion in cold water, survival with a good neurological outcome was extended. Among 2,166 autopsied cases of drowning, more than half were judged as accidents and about one third as intentional suicide cases. Among accidents, 14% were found to have a cardiac aetiology, while the corresponding figure among suicides was 0%. In a 20-year follow-up of OHCA due to drowning in Sweden, both bystander CPR and early survival to hospital admission are increasing. The proportion of cases alive after one month has not changed significantly during the period. Conclusions Survival from OHCA due to drowning is low. A reduction in the EMS response time appears to have high priority, i.e. early ALS is important. The quality of CPR among surf lifeguards appear to be high and not affected by prior physical strain. In all treated OHCA cases, the majority were found at the surface and survival when rescue diving took place did not appear to be poorer than in non-rescue diving cases. In a minor proportion of cases, cardiac disease could be a confounder for death due to drowning. Bystander CPR in OHCA due to drowning has increased over a 20-year period and the proportion of early survivors to hospital admission is increasing. We speculate that our studies were underpowered with regard to the opportunity adequately to assess the effects of bystander CPR on survival to hospital discharge. A uniform Swedish definition of drowning based on the recommended international terms should be implemented throughout Swedish authorities and health care, in order to enhance the quality of data and improve the potential for future research.

  • 428.
    Claesson, Andreas
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, Tomas
    Thorén, Ann-Britt
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Delay and performance of cardiopulmonary resuscitation in surf lifeguards after simulated cardiac arrest due to drowning.2011In: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 29, no 9, p. 1044-1050Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract PURPOSE: To describe time delay during surf rescue and compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) before and after exertion in surf lifeguards. METHODS: A total of 40 surf lifeguards at the Tylösand Surf Lifesaving Club in Sweden (65% men; age, 19-43 years) performed single-rescuer CPR for 10 minutes on a Laerdal SkillmeteÔ Resusci Anne manikin. The test was repeated with an initial simulated surf rescue on an unconscious 80-kg victim 100 m from the shore. The time to victim, to first ventilation, and to the start of CPR was documented. RESULTS: The mean time in seconds to the start of ventilations in the water was 155 ± 31 (mean ± SD) and to the start of CPR, 258 ± 44. Men were significantly faster during rescue (mean difference, 43 seconds) than women (P = .002). The mean compression depth (millimeters) at rest decreased significantly from 0-2 minutes (42.6 ± 7.8) to 8-10 minutes (40.8 ± 9.3; P = .02). The mean compression depth after exertion decreased significantly (44.2 ± 8.7 at 0-2 minutes to 41.5 ± 9.1 at 8-10 minutes; P = .0008). The compression rate per minute decreased after rescue from 117.2 ±14.3 at 0 to 2 minutes to 114.1 ± 16.1 after 8 to 10 minutes (P = .002). The percentage of correct compressions at 8 to 10 minutes was identical before and after rescue (62%). CONCLUSION: In a simulated drowning, 100 m from shore, it took twice as long to bring the patient back to shore as to reach him; and men were significantly faster. Half the participants delivered continuous chest compressions of more than 38 mm during 10 minutes of single-rescuer CPR. The quality was identical before and after surf rescue. Copyright © 2011 Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 429.
    Claesson, Andreas
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lindqvist, J
    Ortenwall, P
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Characteristics of lifesaving from drowning as reported by the Swedish Fire and Rescue Services 1996-2010.2012In: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 83, no 9, p. 1072-1077Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim We aimed to describe characteristics associated with rescue from drowning as reported by the Swedish Fire and Rescue Services (SFARS) and their association with survival from the Out of Hospital Cardiac Arrest (OHCA) registry. Method This retrospective study is based on the OHCA registry and the Swedish Civil Contingencies Agency (SCCA) registry. All emergency calls (1996–2010) where the SFARS were dispatched were included (n = 7175). For analysis of survival, OHCAs that matched events from the SCCA registry were included (n = 250). Results Calls to lakes and ponds were predominant (35% of all calls reported). Rescues were more likely in cold water, <10 °C (45%), in open water (80%) and in April–September (68%). Median delay from a call to arrival of rescue services was 8 min, while it was 9 min for rescue diving units. Of all OHCA cases, the victim was found at the surface in 47% and underwater in 38%. In events where rescue divers were used, victims were significantly younger than in non-diving cardiac arrests and the mean diving depth was 6.3 ± 5.8 m. Overall survival to one month was 5.6% (13% in diving and 4.7% in non-diving cases; p = 0.07). Conclusion In half of more than 7000 drowning-related calls to the SFARS during 15 years of practice, water rescue was needed. In all treated OHCA cases, the majority were found at the surface. Only in a small percentage did rescue diving take place. In these cases, survival did not appear to be poorer than in non-diving cases.

  • 430.
    Claesson, Ann-Marie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Särenholm, Stina
    University of Borås, School of Health Science.
    Att söva oroliga barn: föräldranärvaro eller inte? En systematisk litteraturöversikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation. Tidigare forskning har sökts och till resultatet har 14 kvantitativa artiklar inkluderats. Vid analys av artiklarna framkom två teman; positiva effekter på barns oro vid föräldranärvaro och negativa effekter av barns oro vid föräldranärvaro. Resultatet visar att endast föräldranärvaro som metod för att minska barns oro i samband med operation är osäkert, och det finns ingen garanti för att barnets oro lindras. Barnets oro minskar av föräldranärvaro om den föräldern som närvarar är lugn. Om föräldern är orolig kan det föras över på barnet som då visar ökad oro. Ibland måste föräldranärvaro kompletteras med andra metoder för att barnet ska kunna få en god vård, som till exempel lugnande läkemedel eller distraktionsmoment. Anestesisjuksköterskan har en betydande roll när det gäller att optimera förutsättningarna för att barnet och föräldrarna får en positiv vårdupplevelse. Preoperativ information och förberedelse är viktiga delar som, tillsammans med föräldranärvaro, minskar barns oro i samband med operation.

  • 431.
    Claesson, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Helstad, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    Rätten till delaktighet! Faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    En grundförutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet är ett mångtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebär således rätten till delaktighet i allt som rör den egna vården. I svensk sjukvård innebär det att all sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet. Flertalet åtgärder via lagar och förordningar har under senaste årtiondet vidtagits för att stärka patientens ställning i vården. Vilka faktorer påverkar då patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården, oavsett kontext. Den kvalitativa ansatsens främsta mål är att skapa ökad förståelse för människors livs- och sjukdomslidande som kan uppstå till följd av olycka och/eller sjukdom, och ge oss kunskap om hur dessa erfarenheter, upplevelser förväntningar och behov kan bemötas. Vårdlidande är något som vården skall kämpa för att inte behöva utsätta patienterna för. Resultatet presenterar fyra huvudteman; Kommunikation, förhållningssätt, organisationens struktur samt tid. Diskussionen tar upp att dagens organisationer har mycket att förändra, men även attityder och inställningen hos vårdpersonalen behöver förändras för att kunna inbjuda patienten till delaktighet.

  • 432.
    Claesson, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nordén, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa. Sammanlagt åtta distriktssköterskor inom BVC-verksamhet i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Studien har en kvalitativ inriktning. Materialet har analyserats induktivt med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visar flertalet faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten på olika sätt. Ett bra samspel med familjen underlättar distriktssköterskans beslut, behov finns dock av möjligheter till stöd på olika sätt från tillgängliga resurser för att underlätta i processen. Samverkan med socialtjänsten ser olika ut men överlag önskar distriktssköterskorna att samarbetet mellan parterna förbättras för att minska de faktorer som försvårar. Distriktssköterskorna ser yrkeserfarenhet som en underlättande faktor. I studien framkommer också svårigheten i att både vara professionell och samtidigt människa som påverkas känslomässigt i svåra situationer. Samtliga faktorer diskuteras i relation till varandra och i relation till studiens syfte. Resultatet kan användas för att öka distriktssköterskans medvetenhet om vad som kan påverka ett beslut om en anmälan kring utsatta barn vilket i sin tur bidrar till bättre förutsättningar för barn i det fortsatta livet.

  • 433.
    Claesson, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, Annika
    University of Borås, School of Health Science.
    Jämställd vård? Distriktssköterskors uppfattningar om vård ur ett genusperspektiv.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks. Det är viktigt att som distriktssköterska känna till dessa olikheter för att kunna säkerställa jämställd vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors uppfattningar om jämställd/ojämställd vård. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att jämställd vård ges i en omedveten och naturlig handling och den utgår från individens behov. Lika vård behöver inte betyda jämställd vård enligt informanterna. Vidare visar resultatet att jämställd vård är någon annans ansvar. Det framkommer även orsaker som kan ge ojämställd vård och vidare finns det brister i kunskaper och utbildning kring genusperspektivet. Upplevelsen är att ämnet är känsligt och även oreflekterat. Det diskuteras sällan på arbetsplatser bland personalen. Vi upplever att begreppet jämställd vård förväxlas med jämlik vård som har en bredare innebörd. I resultatdiskussionen nämns att intervjupersonernas reflektioner och uttryck till stor del är likvärdigt med vad som kommit fram i tidigare forskning. Vi anser att ämnet behöver belysas för att öka medvetenheten hos all personal inom vård och omsorg.

  • 434.
    Clark, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson Finnsbo, Jennie
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Sex is just not so much fun with the stoma” Upplevelser av kropp och sexualitet efter en stomioperation2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor. Då sexualitet är ett känsligt ämne som patienten sällan tar upp själv ligger det på sjuksköterskans ansvar att göra detta. Syftet med detta arbete var att undersöka hur en stomioperation kan påverka personers upplevelser av den egna kroppen och sexualiteten. Metoden som använts är en innehållsanalys av kvalitativ forskning. Fem artiklar samt en magisteruppsats i vårdvetenskap har analyserats. Analysen resulterade i 12 underkategorier samlade i fem huvudkategorier. Den första huvudkategorin, att dölja sin förändrade kropp, beskriver osäkerhet och rädsla för att visa stomin i såväl sociala sammanhang som intima situationer. Den andra kategorin visar att känslor av rädsla, förlägenhet och avsky för stomin gjorde det svårt att anpassa sig till den förändrade kroppen. Att inte känna sig attraktiv med sin stomi var ett problem som beskrivs i den tredje kategorin. Rädslor för oförberedda ljud, lukter och läckage utgjorde ett hinder i socialt liv samt i sexuella relationer vilket visas i den fjärde kategorin. Den femte och sista kategorin belyser ytterligare stomins påverkan på sexuella relationer. Den förändrade kroppsuppfattningen relateras i diskussionen till subjektiv kropp, livsvärld och vårdrelation. Problemen med sexualitet jämförs med andra studier. I diskussionen tas även förslag till praktiska tillämpningar upp.

  • 435.
    Classon, Malin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Berglind, Sara
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Varför jag, varför nu?” Unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen. Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter och upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. I litteraturstudien har forskning använts där kvinnorna är i åldern 18-50 år och drabbats av bröstcancer. Examensarbetet är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008, s. 174) modell. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Likheter och skillnader har sedan sammanställts och bildat ett nytt resultat. Kvinnornas upplevelser vid bröstcancer kunde sammanfattas i följande kategorier med tillhörande underkategorier: Hjälp och stöd, Hjälpparadoxen, Påverkan på familj och barn, Vårdpersonal och information; Kvinnlighet, sexualitet och moderskap, Fertilitet och graviditet, Kroppsuppfattning och sexualitet; Att konfronteras med tankar om döden; Känslor och uppfattningar, Diagnosbeskedet, Emotionell berg- och dalbana, Känsla av isolering, Positiva erfarenheter. I diskussionen behandlas både resultat och metod på ett kritiskt sätt. Resultatdiskussionen belyser kvinnornas svårigheter att ta emot hjälp, att prata om sjukdomen med sina barn men även problemet att acceptera sin kropp. Vidare diskuteras reflektioner kring döden samt varierade känslor av både positiv och negativ karaktär. I metoddiskussionen förs resonemang kring analysens kvalitet och resultatets överförbarhet till den kliniska verksamheten.

  • 436.
    Classon, Malin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hederén, Johanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Metoder för mätning av kroppstemperatur2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas. Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod. Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde. Det är av vikt vid kroppstemperaturmätning att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens normala kroppstemperatur och använder samma mätmetod och dokumenterar metod och mätvärde. Denna studie har inte funnit bevis för vilken mätmetod som är mest tillförlitlig att använda på patienterna för att mäta kroppstemperatur.

  • 437. Cronquist, A
    et al.
    Lützén, K
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Nurses’ lived experiences of moral stress support in the intensive care context2006In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 14, no 5, p. 405-413Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyse and describe lived experiences of support in situations characterized by critical care situations and moral stress in intensive care nursing. An exploratory interpretative study was conducted. Data consisted of interviews with 36 nurses from different types of intensive care units. The first level of analysis of data identified contextual factors, such as type and purpose of support and working conditions. On the next level of analysis five tentative interpretations were identified: (1) receiving organized support is a matter of self-determination, (2) whether to participate in organized support or to be off duty are experienced as mutually exclusive, (3) dealing with moral stress is experienced as a private matter, (4) colleagues managing moral stress serve as models in stress support and (5) not being able to deal with moral stress urges one to seek outside support. A comparison of these interpretations identified three major themes: availability, accessibility and receptivity of support. The main interpretation and conclusion were: lived experience of moral stress support involves an interconnectedness between structural and existential factors. Thus, adequate moral stress support presupposes an allowable professional climate and access to caring supervision.

  • 438. Cronqvist, A
    et al.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    A theoretical argumentation on the consequences of moral stress2007In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 15, no 4, p. 458-465Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Department of Health Care Sciences, Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden. agneta.cronqvist@esh.se BACKGROUND: Intensive care units are characterized by heavy workloads, increasing work complexity and ethical concerns related to life-and-death decisions. In the present study, it is assumed that there is a relationship between moral stress, support and competence for nurses in intensive care units. AIM: To analyse and describe the theoretical relationship between moral stress and support on the one hand and competence on the other, in the context of intensive care. METHOD: A form of qualitative secondary analysis based on the findings from three original studies. In the analytic process a theory on professional competence was used. FINDINGS: The findings suggest that imbalance due to moral stress between different competences hinders the development of collectively shared caring competence. CONCLUSIONS: Moral stress cannot be totally eliminated in the intensive care unit. But moral stress is not only a problem. It can also become a driving force to stimulate competence.

  • 439.
    Dahlberg, Erika
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jidblad Lindhage, Julia
    University of Borås, School of Health Science.
    När framtiden inte längre är en självklarhet: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med ALS2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen. Den medicinska behandlingen går ut på att endast lindra symtom och möjligtvis bromsa sjukdomsförloppet något då det inte finns något läkemedel som kan bota. Genom att identifiera och beskriva ALS patienternas behov och upplevelser av sjukdomen kan man förbättra sjuksköterskans kunskap och på så sätt öka möjligheterna för en god omvårdnad. Syftet med denna studie är därför att identifiera och beskriva patientens upplevelse av att leva med ALS. Studien är en litteraturstudie där självbiografiernas syfte var att användas som empirisk data. Studiens resultat visar på känslor som lidande, ensamhet och skuld och skam gentemot nära och kära. Även en känsla av att förlora kontrollen och en del av sin identitet i takt med att kroppen slutar att fungera var mycket övergripande. Att bli beroende av andra var för de flesta mycket jobbigt men tack vare stöd från familj och vänner kunde de ändå finna ett välbefinnande i vardagen. Detta genom att fortsätta ha en aktiv vardag samt att få uträtta saker de fann mening i och på så sätt bli bekräftade som individer. För sjuksköterskan handlar det om att driva en individanpassad vård men samtidigt inkludera de närstående i vården för att på så sätt underlätta för patienten och minska lidandet och ensamheten.

  • 440.
    Dahlberg, Fredrik
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nilsson, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma och2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då den medicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten för att kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel av ambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. I takt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose icke akuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och om kompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudie innehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation. För att bearbeta materialet har kvalitativ innehållsanalys använts och fem olika kategorier framträdde. Resultatet beskriver att ambulanssjuksköterskan i sin bedömning kontrollerar patientens vitala parametrar och tar hänsyn till patientens sociala situation men har begränsat stöd i bedömningen. En triagemodell kan vara ett beprövat beslutsstöd i bedömningen. Det beskrivs att ambulansuppdragen har skiftande behov från avancerad övervakning och läkemedelshantering till transporter utan vårdbehov. Ambulanssjuksköterskan anser sig ha kompetens att bedöma om patienten är i behov av ambulanssjukvård eller ej men det är viktigt att vara överrens med patienten så att patienten känner trygghet. Riktlinjer kring dessa icke akuta patienter är en förutsättning i ambulanssjukvården för att ambulanssjuksköterskan skall kunna hantera denna patientgrupp. Framtida svenska studier är ett måste för att utveckla och utvärdera ett kvalitetssäkert omhändertagande i dessa icke akuta situationer.

  • 441. Dahlberg, Karin
    et al.
    Dahlberg, Helena
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Reflective Lifeword Research, 2. ed.2008Book (Other academic)
  • 442. Dahlberg, Karin
    et al.
    Drew, N
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Reflective Lifeworld Research2001Book (Other academic)
  • 443. Dahlberg, Karin
    et al.
    Segesten, Kerstin
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Fagerberg, Ingegerd
    Att förstå vårdvetenskap2003Book (Other academic)
  • 444.
    Dahlborg-Lyckhage, Elisabeth
    University of Borås, School of Health Science.
    Määtä, Sylvia (Editor)
    University of Borås, School of Health Science.
    Kvinnor, män och vårdens språk2007In: Vårdens språk – en antologi / [ed] Sylvia Määttä, Kerstin Segesten, Liber , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 445.
    Dahlborg-Lyckhage, Elisabeth
    University of Borås, School of Health Science.
    "Systers" konstruktion och mumifiering i TV-serier och studenters föreställningar2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 446. Dahlborg-Lyckhage, Elisabeth
    et al.
    Lindahl, Berit
    University of Borås, School of Health Science.
    Living in Liminality: Being Simultaneously Visible and Invisible: Caregivers' Narratives of Palliative Care2013In: Journal of Social Work in End-of-life & Palliative Care, ISSN 1552-4256, Vol. 9, no 4, p. 272-288Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Palliative care is an integral part of care and takes place in many settings—including the home, special accommodations, and hospitals. However, research shows that palliative care often ends with a death in the hospital due to the heavy burden on the primary caregiver. This study explores the meaning of being the primary caregiver of a close one who is terminally ill and is based on qualitative interviews with six primary caregivers of a terminally ill individual at home. The findings are discussed in the light of the theoretical concepts of liminality, lived body, and power. A potential impending risk exists of being abandoned when one is the primary caregiver to a close one who is terminally ill. This situation calls for professional caregivers to take responsibility and to respond to these, often unspoken, needs. This is particularly important concerning bodily care and the medical treatment regimen. In addition, when friends and relatives are absent, there is an ethical demand on professional caregivers to compensate for this lack and to compensate for this need. Palliative home care demands care that is person-centered—including the individual’s history, family and loved ones, and individual strengths and weaknesses.

  • 447.
    Dahleman, Ulrika
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jogeland, Ida
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Den tysta förlusten”: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet. Resultatet presenteras i fem teman och elva subteman. Det första temat, Livsvärlden omkullkastas, grundas på tre subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av en kropp i obalans, hopp och förtvivlan samt att överlämna sin fertilitet till sjukvården. Det andra temat, Kontrollförlust – Vredens vakuum, baseras på två subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av frustration samt ilska och avund. Det tredje temat, Sorgens hemliga lådor, byggs på de två subtemana sorg och tomhet – den osynliga förlusten samt den yttersta okvinnligheten – ett utanförskap. Det fjärde temat, Existentiella tankar, grundas på två subteman, varför just jag samt skam och skuld. Det sista och femte temat, Återtagandet av kontrollen, baseras på två subteman som beskriver vändpunkten – att begrava en barnönskan samt avslutet. Diskussionen behandlar huruvida kvinnorna kommer till acceptans över sin barnlöshet samt att det inte finns någon bra applicerbar krismodell för infertilitetskrisen. Vidare diskuteras den livslånga sorgen och de konsekvenser det får på framtida barnbarnlöshet.

  • 448.
    Dahllöf-Sjöstedt, Margareta
    University of Borås, School of Health Science.
    Vårdpersonalens inställning till och kunskap om nutrition och malnutrition2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Många studier beskriver att malnutrition hos patienter i vården är ett stort problem med stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan bli både medicinska som sociala komplikationer samt även stora ekonomiska påföljder för samhället. Hur nutritionsomvårdanden fungerar i praktiken, personalens inställning till och kunskap om ämnet är avgörande för att malnutrition skall kunna förebyggas och åtgärdas. Uppsatsen beskriver vad personal inom vården har för inställning till nutrition och vilka kunskaper personalen har samt hur en del av nutritionsomvårdnaden fungerar i praktiken. För att uppnå syftet har metoden baserats på litteraturstudier och analys av kvantitativa artiklar. I resultatet redovisas att det förefaller finnas brister i vårdpersonalens kunskap och att inställningen till nutritionsomvårdnad inte alltid är positiv. Utbildningsinsatser förefaller inte ge förväntat resultat i det kliniska arbetet, då frågan om nutrition/malnutrition även verkar hänga samman med den kultur som råder inom en verksamhet. Nutritionsbedömning, identifiering och viktkontroller av patienten utförs och dokumenteras för sällan och det förefaller också finnas oklarheter i vem som har ansvaret. I diskussionen resonerar jag kring att personalen har den inställningen att nutritionsomvårdnad är viktigt men att få av de arbetsuppgifter personalen anser är angelägna blir utförda vilket kan bero på bristande kunskap hos vårdpersonal och den kultur som råder på arbetsplatsen. Även ledningens ansvar för nutritionen inom vårdverksamheter tas upp.

  • 449.
    Dahlquist, Ewa
    University of Borås, School of Health Science.
    Unga mäns levda erfarenheter av att ha blivit utsatta för gatuvåld2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt. Genom att vara införstådd med att de unga männen kan befinna sig i en krisreaktion kan sjuksköterskan bättre förstå patientens reaktioner och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva unga mäns levda erfarenheter av att ha blivit utsatta för gatuvåld. Preciserade frågeställningar är: Vad är innebörden i den våldsdrabbade personens tankar och känslor som traumat medfört? Vad är innebörden i den våldsdrabbade personens upplevelser av sig själv och omgivningen efter traumat? Uppsatsen är en litteraturbaserad studie med kvalitativ grund. Tretton unga män berättar i två biografier och en intervjustudie om deras upplevelser där alla blivit utsatta för misshandel av en eller flera gärningsmän. Resultatet visar att de vanligaste känsloyttringarna i männens berättelser är rädsla, ilska, ångest och oro, samt känslan av att vara frånvarande. Dessa känslor tog sig uttryck i olika livsinskränkande handlingar. Männen talade också om att de upplevde att de inte blev bekräftade i sitt lidande och att de ibland möttes av attityder från omgivningen som att de efter misshandeln förväntades klara sig på egen hand. Resultatet diskuteras utifrån kristerorin beskriven av Lagerbäck, Erikssons lidandeteori samt Wiklunds teori om vårdrelationen. Dessutom ligger fokus i diskussionen på rådande fördomar i samhället om män, våld och offerskap. Genom att skaffa sig bättre förståelse av de våldsdrabbade männens lidande kan sjuksköterskan bättre bemöta och vårda patienten.

  • 450.
    Dahlquist, Nina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Holgersson, Ann
    University of Borås, School of Health Science.
    Åslund, Petra
    University of Borås, School of Health Science.
    Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivå. Det är en apparattät och tekniskt avancerad miljö. Teknisk apparatur bidrar med en stor mängd larm. Det krävs också ständig överblick över en stor mängd informationskällor, både via syn och hörselintryck. Forskning visar att vid komplicerade arbetsuppgifter har buller en negativ påverkan på människors prestationsförmåga. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Tre kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Analysmodellen är en litteraturöversikt där syftet har varit att över ett givet område skapa en överblick över forskningen. I vårt resultat framkom att hur buller påverkar oss som individer beror på flera olika faktorer. Vilken personlighet en individ har är av stor betydelse, likaså den subjektiva känsligheten för buller. Om vi har möjlighet att hantera bullret i vår miljö inverkar det direkt på vår arbetsprestation och på tillfredsställelse på arbetsplatsen. I resultatet ser vi också att miljön på IVA, med buller och larm, framkallar stress hos de sjuksköterskor som tycker sig ha dålig möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. I våra artiklar framkom det att en sänkt ljudnivå bör leda till en bättre arbetsmiljö med mindre stress och med en minskad risk för att felbedömningar ska ske. Nyckelord: Nurse, Noise, ICU, Stress, Environment, Pollution, Alarm, Annoyance

6789101112 401 - 450 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf