Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2956
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Willermark, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    "Just in Time": Tidig feedback för ökat lärande2018Ingår i: VILÄR Abstraktbok / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018, s. 7-7Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Genomströmning är ett begrepp som ofta används för att mäta hur lönsam en kursär för lärosätet. Det ger ett ekonomiskt mått på en kurs. Det är också ett mått på kvaliteten i studenternas arbeten. Ju bättre kvalitet och måluppfyllelse en inlämningsuppgift har desto större sannolikhet för ett godkänt betyg. Samtidigt kan det också ge en indikation på huruvida innehållet är svårt att ta till sig eller om kursmål är svåra att uppnå. Kursen Integritet och demokrati i Digitala Media vid Mediaavdelningen, Högskolan väst, har under flera år kämpat med relativt lågt antal godkända examinationsuppgifter vid första examinationstillfälle. Problemet diskuterades i lärarlaget och för att åtgärda problemet bestämde lärarna sig för att lämna feedback till studenterna i ett tidigare skede av kursen, med ett tydlig fokus på vad som behövde förbättras för att bli godkänd. Åtgärden resulterade i en ökad genomströmning och i denna text diskuteras vikten av att ge feedback i tid. Metoden för iterativ feedback ser vi också kan användas vid utbildningstillfällen där arbetsintegrerat lärande är ett kursmål.

  • 302.
    Bernhardsson, Patrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Bernhardsson, Lennarth
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Personal Learning Environment For Learning After University2018Ingår i: INTED 2018: Proceedings, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is becoming increasingly common for universities and schools to use some form of digital system between teachers and students. They usually use a Learning Management System (LMS). Watson [1] discusses the concept and systems used today and believes that the intentions with LMS are good but they lack valuable functions. They have most often been used to distribute instructions to students. It is a unified information that applies to all participants and is not in any way individualized or gives the individual student the unique support that may be needed for a good learning environment.

    Learning in the digital era requires new skills focusing on different digital artefacts [2]. Learning is also a lifelong process that not only happens in an institutional context. Learning takes place in both formal and informal contexts. Learning and work-related activities are connected today, and education needs to be shaped to support a continued process even after completion of formal learning [3].

    Instead of standardized one-way solutions for transferring instructions, in which is the way many LMS are used, students should during their time at the college learn tools that support learning and communication with others. By using the tools used in working life during the study time, the boundary is blurred between the school's LMS and tools commonly used in working life. [3]. Many LMS used in higher education is not used in business and the skills gained by students through LMS cannot easily be transformed into knowledge of the tools that companies use. By introducing tools that are widely used in business, students can create their own set of tools for communication, project management and information retrieval. The tools can then contribute to encouraging their own critical search of information based on which they can shape their unique knowledge and to act as an "agentic learner" [4]. The use of an LMS that students cannot use after completing studies does not give the same opportunities for continued learning as a set of ‘open tools’. They need to create a Personal Learning Environment (PLE) so that they can then continue to use same tools after completed studies. [5]

    Richards et al [6] describes a driven student as an "agentic learner". A self-employed individual with both pleasure and ability to learn as such can determine what needs to be learned from knowledge goals in a syllabus related to the individual's existing knowledge. In order to become such a driven student, a larger "toolbox" for learning is needed than a standardized LMS solution often offers.

    It is not new tools within LMS, adjustments and minor changes, which are needed. It is a whole new perspective where the focus is shifted from LMS to PLE. It is difficult to create understanding among students how tools locked in an LMS provide knowledge for an upcoming work life. A whole new set of tools is needed or what is described as a system change by Reigeluth [7]. A whole new perspective on what tools that support lifelong learning and not only university studies. Since the LMS is connected to the university the LMS is closed for external access and the student cannot access it after they leave the University.

    In this paper we discuss, based on a theoretical perspective, whether open cloud-based tools can form the student's PLE to replace the university's LMS.

  • 303.
    Bernström, Josefin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Stigsson, Jessica
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nätkränkningar: Interventioner och relationer i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is a systematic literature review over 12 peer reviewed articles regarding the topiccyberbullying. The purpose of this study is to summarise and critically discuss different interventions and preventions used to tackle cyberbullying in school environments.Interventions and preventions will be analysed from a relational perspective. The articles are sorted and discussed in four relevant categories. These are: Netiquette, building relationships, Learning through role models, antibullying programs. The study found that the foundation of most successful interventions against cyberbullying is healthy relationships between students and school staff. The result showed that based on meaningful relationships, successful interventions and preventions can be formed and used in school. It is important to acknowledge that not a single intervention can solve a complex problem like cyberbullying, but instead there is a need for a combination of different interventions and more knowledge about the phenomena cyberbullying.

  • 304.
    Berntsdotter, Matilda
    et al.
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Sundqvist, Linn
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Förskollärarens syn på sin kompetens inom bild och bildskapande.: En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the preschool teachers' view of their competence in art and art creation, as well as the competence they consider that a preschool teacher should have and how competence can develop. In this study, we define competence as something you own in the practice of preschool education and that preschool teachers can meet the challenges that the profession requires. Competence is about being able to carry out an action in practice, and in this study, the expression summarizes what a person can in the field of art and art creation. Our study addresses the following questions; how do preschool teachers perceive their competence in art and art creation? What do the preschool teachers think they need in competence in art and art creation? What role do preschool teachers play in promoting their own and children's competence development in art and art creation? Four preschool teachers and a teacher for elementary school's older years who worked in preschool since her education was interviewed with a qualitative interviewing method from a sociocultural perspective. The results show that the competencies that preschoolers apprehend is competence that includes material knowledge, the ability to link activities with curriculum and theories, and to make it a fun-filled activity for the children. In order to develop their competence, the result shows that they use continuous education and collegial learning and in interaction with children.

  • 305.
    Berntsen, Jens
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Bäckström, Jonathan
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Viktiga komponenter i e-lektioner: Implementation och evaluering av redigeringsverktyg för att skapa e-lektioner2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom tiderna har stora tekniska genomslag vid flera tillfällen integrerats i undervisning men varje ny teknik har sina styrkor och svagheter. Med datorns utveckling och ökad tillgänglighet till allmänheten har mängden tillgängligt läromedel (Clark & Mayer, 2016) och antal studenter som läser kurser inom e-lärande ökat (Statista, 2015). E-lärande är, enligt Clark & Mayers (2016) definition, lärande som sker genom digitala medium.En möjlighet som uppstår med e-lärande är att det finns många olika sätt att presentera material. Ett problem som uppstår då är att veta vilka komponenter som ska användas för att skapa bra e-lektioner som främjar elevers lärande. Målet med studien är att identifiera vilka komponenter som är viktiga för lärdesigner att använda i e-lektioner för att sedan, baserat på dessa komponenter, utveckla ett redigeringsverktyg ämnat för att skapa nya e-lektioner.För att identifiera de viktiga komponenterna genomfördes först en tematisk analys på e-lektioner från en lärplattform för att undersöka vilka komponenter lärdesigner använder sig av för att presentera material. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga lärdesignernas tankar och åsikter om komponenterna. Dessa användes tillsammans med resultatet från den tematiska analysen för att göra didaktiska val om vilka komponenter som är viktiga att använda i e-lektioner. Utvecklingen av redigeringsverktyget skedde genom att skapa flera prototyper och diskutera dessa med lärdesignerna för att bestämma komponenternas utseende i verktyget. Från den tematiska analysen framkom 7 teman med totalt 22 underteman. Resultatet från de didaktiska valen var 12 huvudsakliga komponenter, blanda annat: text, bild, video, prov och exempel. Redigeringsverktyget som byggdes innehåller alla 12 huvudsakliga komponenter men några komponenter saknar vissa delar som beskrevs i de didaktiska valen. Verktyget utvärderades av lärdesigner som ansåg att det fungerade men hade vissa brister som behöver åtgärdas.För att lärdesignerna ska kunna använda redigeringsverktyget för att skapa och publicera nya e-lektioner på plattformen behöver verktyget integreras i plattformen, alla komponenter behöver slutföras och användarvänligheten förbättras.

  • 306.
    Berntson, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Kyrkohistoria som en del av religionskunskapsämnets identitet - Reflektioner över läroplan och tillämpning2014Ingår i: 14 röster kring samhällsstudier och didaktik / [ed] Hans Albin Larsson, Jönköping: Samhällsstudier & Didaktik , 2014, s. 15-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Berntzen, Agnes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelse: En kvalitativ studie om sex lärares beskrivningar av läsförståelseundervisningen i årskurs 1 och 22018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningar från PISA visar att läsförståelsen i Sverige har varit dalande i flera år. Densenaste undersökningen från 2015 visar dock motsatt resultat. Syftet med dennakvalitativa studie är att ta reda på hur lärare arbetar medläsförståelseundervisning. Forskningsfrågorna i studien är Vad beskriverlärare utifrån sina egna erfarenheter är betydelsefulla inslag i undervisningenför elevers läsförståelseutveckling? Hur utmanar och stöttar lärarna enskildaelever i läsförståelseutvecklingen?  Studien grundar sig på den sociokulturellateorin och beskriver att elevers läsförståelseutveckling sker i ettsocialt samspel, när lärare vägleder, stöttar och utmanar eleverna. Resultatetvisar att högläsning, grupparbete och att motivera eleven är betydelsefullainslag i undervisningen. Elever stöttas med hjälp av olika redskap såsomdigitala enheter eller läshjälp från läraren.

  • 308.
    Bertills, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Granlund, Mats
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Augustine, Lilly
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Inclusive teaching skills and student engagement in physical education2019Ingår i: Frontiers in Education, ISSN 2504-284X, Vol. 4, nr 74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Including students with disabilities in school-based Physical Education (PE) is common practice. However, little is known about students’ engagement and interaction in this environment and how it is related to PE teaching skills. Student engagement and interaction patterns were therefore observed. A multiple time-sampling method was used to perform observations of individual, contextual and environmental aspects of student engagement in school-based PE lessons. Three groups of students, aged 14 (n = 94), with: (1) Disabilities (n = 23), (2) Low grades (n = 27), and (3) High grades (n = 44) were compared. Students, independent of group, showed relatively high engagement in PE. The observed frequency of linking lesson content to PE syllabus in combination with using a vibrant affective tone when instructing was used as an indicator of high-/low-level teaching skills. Higher student engagement was observed in environments with high-level PE teaching skills, which included more whole group teaching, a higher frequency of student-teacher communicative proximity and more instructions. Students with disabilities and with low grades were more often observed in whole group activities, students with high grades in small group activities. The primary type of support provided to students with disabilities in PE seemed to consist of communicative proximity to the teacher. They were more often observed to be close to the teacher. Our results suggest that proximity to the teacher may serve as an indicator of inclusive teaching. In high-level teaching environments, teachers were more frequently in communicative proximity to all students, which facilitates learning. Lessons were also more focused (physically and academically) and technical devices and music were used for teaching purposes. More complex lesson content requires more instructions and our results show that, despite more instructions, all student groups were more on-task. Implied from our observations is that lesson complexity, the structuring of whole/small group formats, teacher proximity, and student engagement are aspects to consider when studying school-based PE. More instructions, closer communicative proximity and higher student engagement in high-level teaching provide students with more learning opportunities and facilitate feed-back and feed-forward, and individual support to students with disabilities.

  • 309.
    Bertilsson, Britta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Samverkan- en bro mellan skola och hem: en kvalitativ undersökning om hur samverkan mellan skola och hem fungerar i en kommun i årskurserna 7-9 2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

  • 310.
    Bertilsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Knutsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur gör jag för att lära dig läsa, så att du ska kunna läsa för att lära?: - en kvalitativ intervjustudie av sex lärares undervisning i läsförståelse2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta del av den erfarenhet som lärare har kring hur de bedriver undervisningen i läsförståelse. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex lärare som är aktiva i verksamheten intervjuades. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna kommunicerar att desynliggör strategier för eleverna och sedan vägleder dem i användningen. Det framkom även att lärarna använder sig av högläsning för att bredda elevernas ordförråd samt att de kommunicerar attde tar till vara på elevernas förförståelse och arbetar utifrån den, vilket förenklar förståelseprocessen. Lärarna belyser vikten av att samtala , då synliggörs det om eleven skapat förståelse för innehållet och strategin. Texten och nivån på texten påverkar elevens engagemang, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av läsförmågan. Under studiens arbetsgång har det synliggjorts att lärarna kommunicerar att de bedriver en läsförståelseundervisning som har en balans mellan innehåll och strategi. En medveten läsförståelseundervisning är relativt nytt för lärare i verksamheten. För att få en god kvalité på undervisningen bör mer forskning bedrivas i svenska skolor. En framtida forskning kan vara att genomföra en aktionsforskning för att undersöka om lärarna har en balans mellan strategi och innehåll i läsförståelseundervisning i samtliga ämnen i skolan.

  • 311.
    Bertilsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Wiklund-Hörnqvist, Carola
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Stenlund, Tova
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    The Testing Effect and Its Relation to Working Memory Capacity and Personality Characteristics2017Ingår i: Journal of Cognitive Education and Psychology, ISSN 1945-8959, E-ISSN 1810-7621, Vol. 16, nr 3, s. 241-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Retrieval practice is known to lead to better retention of a to-be-learned material than restudy (i.e., the testing effect). However, few studies have investigated retrieval practice in relation to working memory capacity (WMC) and personality characteristics such as grittiness (Grit) and need for cognition (NFC). In two experiments, we examined retrieval practice and restudy of Swahili–Swedish word pairs in relation to individual differences in Grit and NFC. In Experiment 1, using a between-subjects design, a significant main effect of retention interval was qualified by a Group × Retention Interval interaction. However, there were no effects of Grit or NFC. In Experiment 2, a within-subjects design was used, and a measure of WMC was included. The analyses revealed a testing effect; but again, WMC, Grit, and NFC were not significantly associated with performance. These results indicate that retrieval practice levels out the playing field regarding WMC, NFC, and Grit.

  • 312.
    Bertram, Carol
    et al.
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Christiansen, Iben
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Mukeredzi, Tabitha
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Exploring the complexities of describing foundation phase teachers' professional knowledge base2015Ingår i: South African Journal of Childhood Education, ISSN 2223-7674, Vol. 5, nr 1, s. 169-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to engage with the complexities of describing teachers' professional knowledge and eventually also their learning through written tests. The bigger research aim is to describe what knowledge foundation phase teachers acquired during their two years of study towards the Advanced Certificate of Teaching (ACT). We designed a written test to investigate the professional knowledge that teachers bring with them when they enrol for the ACT, with the aim of comparing their responses to the same test two years later, when they had completed the programme. The questionnaire included questions on teachers' content knowledge; their pedagogical content knowledge (in particular, teachers' knowledge about learner misconceptions, stages of learning, and ways of engaging these in making teaching decisions); and their personal knowledge (such as their beliefs about how children learn and barriers to learning). It spanned the fields of literacy in English and isiZulu, numeracy, and general pedagogy. Eighty-six foundation phase teachers enrolled for the ACT at the University of KwaZulu-Natal completed the questionnaire, and their responses pointed us to further methodological issues. We discuss the assumptions behind the design of the test/ questionnaire, the difficulties in formulating relevant questions, and the problems of 'accessing' specific elements of teacher knowledge through this type of instrument. Our process shows the difficulties both in constructing questions and in coding the responses, in particular concerning the pedagogical content knowledge component for teachers from Grade R to Grade 3.

  • 313.
    Berwari, Heve
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Braim, Hero
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att undervisa om slöja: En undersökning om hur sex lärare undervisar om slöjan i religionsundervisningen om islam2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A study about how six teachers teach about the veil in the teaching of islam

  • 314.
    Berzell, Love
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hamlin, Magdalena
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Undervisning om hållbar utveckling: Utveckling, implementering och utvärdering av ett lärarstöd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling har en framträdande plats i läroplanen för grundskolan och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra skolans verksamhet. Det har dock visat sig att implementering av hållbar utveckling i undervisningen är svårt att utföra i praktiken. Upplevda hinder är bland annat tidsbrist, avsaknad av kunskap inom området, brist på inspirerande exempel och att hållbar utveckling framställs fragmenterat i läroplanen. Det medför att hållbar utveckling i praktiken antingen behandlas i små, separata enheter vilket leder till att eleverna inte ser sammanhanget, eller i ämnesövergripande teman som kräver så mycket tid att genomföra att lärare har svårt att hinna undervisa om allt annat i kursplanen.

    I denna studie har ett nytt lärarstöd, ”Rädda vattnet -Rädda världen” utvecklats. Det består i dagsläget av en uppsättning om två lärarhandledningar som har utvärderats under studien. Visionen är att lärarstödet ska kompletteras med fler lärarhandledningar. Lärarstödet kan förhoppningsvis bidra till att ge eleverna en mer holistisk förståelse, det vill säga en tvärvetenskaplig förståelse, till hållbar utveckling. Två lärarhandledningar om vatten-, kemi och teknikrelaterade problem (”plaster i haven” och ”försurning”) togs fram och utvärderades med hjälp av en fokusgruppintervju. En grupp lärare för åk 4–6 som hade testat lärarstödet med sina elever intervjuades.

    Fyra punkter som lärarna ansåg var signifikanta för användbarheten identifierades, nämligen att lärarstödet:

    • Får eleverna att tycka att det är roligt

    • Lär ut kursinnehåll som är aktuellt och/eller finns i kursplanen

    • Är enkelt för läraren att använda

    • Tar hänsyn till tidsåtgång och andra ramfaktorer (till exempel elevgruppens storlek)

  • 315.
    Birgersson, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    IKT i förskolan: En studie om förskollärares upplevelser av IKT som verktyg för språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som undersöker förskollärares upplevelser och tankar kring IKT som pedagogiskt verktyg i arbetet med språkutveckling i förskolan och hur detta kan påverka den pedagogiska utformningen i verksamheten med barnen. Metoden består av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet påvisar att förskollärarna upplever IKT som pedagogiskt verktyg för språkutveckling som berikande och med potential inom varierande områden i relation till det språkliga lärandet. De flesta förskollärare ansåg sig besitta tillräckliga kunskaper och kompetens i arbetet med detta. De ansåg även barnen som mycket kompetenta och med många erfarenheter inom detta område. Det synliggjordes även brister i förhållande till pedagogiska kunskaper och tydliga riktlinjer i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling. Detta kan bero på olika faktorer såsom otydlighet gällande riktlinjer i Läroplan för förskolan, Lpfö98 och bristande kunskaper inom detta område. Studien har synliggjort både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling vilket förhoppningsvis bidrar med kunskaper för vidareutveckling inom detta område.

  • 316.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Ohlsson, Ulla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Engström, Agneta Kullén
    School of Health, University of Borås, Borås, Sweden.
    Sundler, Annelie Johansson
    School of Life Sciences, University of Skövde, Skövde, Sweden.
    Gustafsson, Margareta
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings.

    AIM: The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students.

    DESIGN: A cross-sectional study with comparative design was conducted.

    METHOD: Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement.

    RESULTS: The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives.

    CONCLUSION: In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 317.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ohlsson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 318.
    Bjerke, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hanna, Andersson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utomhuspedagogik som metod för lärande: i ämnet biologi2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

  • 319.
    Bjers, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hovius, Felicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Samspelets betydelse i kemiundervisningen: En aktionsforskningsstudie om hur yngre elever kommunicerar kemi med stöd av experiment2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje elev ska inhämta och utveckla kunskaper i de naturorienterade ämnena för att kunna vidareutbilda sig och skaffa sig en framtid inom ämnena. Studier visar att elever brister i förståelsen av naturvetenskapliga begrepp och saknar helhetsförståelse i ämnena. Samtalets betydelse i naturvetenskapsundervisningen är avgörande för vad eleverna lär sig. Ansatsen är baserad på aktionsforskning för att kunna utveckla praktiken i verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka hur samspel och kommunikation mellan elever, genom ett undersökande arbetssätt, kan stötta elevers förståelse i kemi. Frågan som studien baseras på är: Hur samtalar elever i årskurs tre om kemi med stöd av experiment? Studien är utförd i två klasser i årskurs tre där totalt 28 elever deltog. Empirin samlades in med hjälp av videoupptagning och loggboksskrivande som sedan analyserades. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: eleverna samtalar genom att använda vardagsspråket, eleverna samtalar med och om begrepp, eleverna använder hypoteser och eleverna associerar till egna erfarenheter. Studiens centrala slutsats är att samspelet mellan eleverna i meningsfulla kontexter, möjliggjorde att eleverna kunde stötta varandra till att förstå naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

  • 320.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fairness in a preschool context2016Ingår i: Abstract book. 26th EECERA Annual Conference, Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning, Dublin, 31st-3rd September, 2016, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to add to the knowledge of how fairness as a value can be communicated between teachers and children in preschool. The questions are: What do the teachers' actions and words convey to the children about the meaning of the value fairness? How is fairness imagined in relation to the collective versus in relation to the individual? What seems to be fair or unfair from the children's point of view? This study is based on research on moral values in Norwegian and Swedish preschools conducted by Johansson (2002, 2007a, 2007b, 2009, 2011) and Emilson (2007, 2008, 2009). The theoretical framework is taken from Habermas. Data has been gathered at a preschool and consists of video observations of interactions between teachers and children, as well as of the teachers' own narratives. The study was conducted in accordance with the ethical guidelines of the Swedish Research Council. The participants are informed about the study in accordance with these guidelines. They have signed a voluntary agreement to participate. The parents have also approved the video-recording of their children. No child has been filmed if they showed that they don't want to participate. The result shows that the teachers' ideas and actions concerning fairness are not always perceived by children in accordance with the adults' intentions. In order to broaden their understanding of how the value fairness may be expressed in the pedagogical practice, teachers need to become aware of both their own view of fairness and the children's view of fairness.

  • 321.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Spänningsfält i det värdepedagogiska arbetet i förskolan2016Ingår i: Värdefull förskola : Perspektiv på värdepedagogiskt arbete / [ed] Anette Emilson & Ingeborg Moqvist-Lindberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 61-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Bjervås, Lise-Lotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogisk dokumentation för lärande2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 227-244Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 323.
    Bjureland, Sofie
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Genus- och könsroller i läromedel: - En läromedelsanalys av Magic och Happy, engelska årskurs 4-62017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines gender roles, with a basis in the fundamental values of the Swedish curriculum. I analyse dialogues in two commonly used textbooks, Magic! Classbook 5 by Hedencrona, Smed-Gerdin and Watcyn-Jones (2009) and Happy textbook year 6 by Sutcliffe, Thunman and Mälström Timling (2011) for English, 4-6. The dialogues are analysed with a quantitative and a qualitative method. In the qualitative analysis, I investigate gender awareness, using levels from negligence to a high level of gender awareness. The result of this study shows that the dialogues in the two textbooks do not entirely correspond with the fundamental values in the curriculum as some stereotypes appears.

  • 324.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    A virtual study in higher education2018Ingår i: INTED 2018 Proceedings / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez, I. Candel Torres, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A study visit is when an individual or a group visits a site to learn about the context and to exchange knowledge with the people at the site. Study visits are often connected to efforts to create intercultural understanding within a course. Traditionally, study visits are connected to geographical sites: students travel to other countries or visit organisations relevant to their education and training. With the development of online environments, virtual study visits are emerging as an alternative to traditional study visits. This paper explores a virtual study visit. The purpose of the virtual study visit was for students to prepare for a laboratory exercise by getting familiar with the context where the exercise would take place. The virtual environment where the study visit took place was a model of the Foundry School they would visit later in the course. There were nine students in the course, and the results of their evaluation of the virtual study visit are presented in the paper. The discussion centres on the students’ perception of the virtual study visit in the course as well as a general consideration of how a virtual study visit can provide additional value in a higher education course. Some unique features of an educational virtual environment, which cannot be achieved in traditional classroom education, are discussed in the paper. The conclusion is that a virtual study visit can provide flexibility in time and space and the possibility to zoom between micro and macro levels in the model of the building. To achieve educational goals, both teachers and students need to engage in the preparation as well as in the virtual study visit itself.

  • 325.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Active ageing through work and learning2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The demographic changes, with an ageing population in many countries, are usually seen as a financial problem and the solution is to discuss a higher retirement age. In Sweden, the government is working with changes on several levels to make it possible to continue working later in life. This discussion is however paradoxical. People who are sick or worn-out are afraid of being forced to prolong their work life. People, who want to continue working, cannot stay because of employers’ negative attitude towards older employees. To work longer can be a way for individuals to stay active which promotes good health and well-being, but the discussion needs to include alternative solutions and a broader perspective, not just prolonging working life. Work is often equal to fulltime employment and the role of learning throughout (work)life is seldom addressed. In addition, one often forgets to ask the older adults themselves about their experience and opinion in this matter. We talk about them and not with them.

    The purpose of this paper is to study the role of work and learning in older adults lives. A survey was distributed in four pensioner's associations in one of Sweden’s county’s. 232 individuals replied and out of these, 83 (35,8%) have worked in some form after retirement. Only four of these had worked fulltime. About half had worked for payment and the rest had worked for non-profit organizations. The primary context for learning activities was to be involved in a study circle.

    Based on the results of this study, there was an expressed need for individual flexibility and adjustment so that pensioners could stay active and productive on their own terms. In today’s working life, flexibility is usually a demand on the workforce but rarely expected from employers. There is also a lack of the systematic integration of education in a lifelong perspective.

  • 326.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    E-mentorship for lifelong learning2019Ingår i: INTED 2019 Proceedings, 2019, s. 9750-9759Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has long been known that mentorship programs can provide both vocational and psycho-social support and development opportunities for program participants. Mentorship has proven itself to be a superior way to learn ‘on the job’, as this education and training are based on problem-oriented learning relevant for the specific work setting. It has been reported that traditional educational approaches with a fixed curriculum are not efficient when it comes to meeting an organizations’ needs and that it might be difficult, or even impossible, to apply what one has learned when one returns to one’s workplace. Problem-oriented learning that takes place at the workplace, as an alternative to traditional courses, has many advantages; for example, such learning can be linked to everyday tasks. The digitalization of mentorship can benefit from knowledge that has been developed within traditional mentorship programs, and in particular the structure of a program. At the same time, technological development can allow for the introduction of new and innovative ways of working with lifelong learning in organizations. This paper addresses the potential benefits from e-mentorship for workplace learning. E-mentorship and mentorship systems have been studied before but not to a large extent. Based on the continuous development of digital tools and the digitalization of work practices, there is a need to understand if and when these tools can contribute to strengthening mentorship aimed at workplace learning. A model for strategic mentorship that was developed to assist mentorship in the foundry industry is presented: Strategic Mentorship for Inclusion, Learning, and Equality (SMILE). The model is discussed in relation to three advantages with e-mentorship: (i) flexibility in time and space, (ii) variety of learning formats and, (iii) access to global expertise. The general conclusion is that since the model covers several aspects of inclusion in working life, with respect to the individual’s whole life-situation, e-mentorship may not be the most functional approach. Since psycho-social support is central in the model, in-person mentorship is preferred since this kind of mentorship tends to be more interactive. When it comes to online learning and e-mentorship, there are several tools that support interactivity, but they still have limitations compared to the physical meeting. The model also comprises several different areas which makes the mentorship more complex than just discussing a single task or problem. E-mentorship can however be a very good complement when there is need for flexibility in time and space, variety of learning formats and, access to global expertise. Finally, the organizational support from managers, in terms of structure and resources, determines what can be done. The provision of education to build competencies in mentorship as well as ICT skills are other aspects to include if there is a need to work strategically with mentorship and e-mentorship.

  • 327.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    EMIL’s EY 2012 Programme of Events: Report from Encell – National centre for lifelong learning in Sweden2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 328.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Kartläggning av lärande mellan generationer och utvärdering av utbildningsaktiviteter i projektet Affärsnytta och sociala medier2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 329.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Knowledge management technology supporting individual learning preferences2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This conceptual paper focuses on variations in the preferred learning spaces of knowledge workers and resulting implications for the construction of an effective knowledge management technology system. The discussion in the paper is based on the cross-reference of ideas from literature on Knowledge Management (KM) and Experiential Learning Theory (ELT). When developing a Knowledge Management Technology (KMT) system, the technological possibilities are often the point of departure. Based on the discussion in this paper, I propose that the knowledge workers’ learning styles should be the proper point of departure. The paper presents a conceptual model based on the concept of learning spaces. An important finding is that data base technology is over-emphasized. Instead, more attention should be given to the role of ICT and social media in managing knowledge. This paper answers to calls for a focus on the knowledge worker in KM.

  • 330.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Organizing for Intergenerational Learning and Knowledge Sharing2015Ingår i: Journal of Intergenerational Relationships, ISSN 1535-0770, E-ISSN 1535-0932, Vol. 13, nr 4, s. 285-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increased age diversity in society challenges organizations to rethink the purpose and structuring of learning. This article proposes that an intergenerational learning (IL) approach can be useful for addressing the emergent needs, since IL implies a reciprocal process of learning and knowledge development. Taking an IL approach involves a shift from “succession of knowledge” to “co-creation of knowledge” in knowledge-sharing efforts. This shift becomes crucial as the digital generation enters the workforce. This paper presents insights from a case where students and entrepreneurs were engaged in an IL project to learn about business advantages and social media.

  • 331.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sweden’s Senior University: Bildung and fellowship2019Ingår i: The university of the third age and active ageing: European and Asian-Pacific perspectives / [ed] M. Formosa, Cham: Springer, 2019, s. 131-142Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The chapter provides an overview of the Swedish Senior University movement and explores why individuals choose to participate in the organised learning activities. Currently, there are 34 Senior Universities across the country and they have a total of 25,000 members. They are organised as independent associations but linked to the Swedish Folkuniversitet system, one of ten educational associations that exist in the Swedish Folkbildning organisation (a ‘general level’ education structure for adults). When one asks participants in Senior Universities why they are involved in the association’s activities, two main points are generally raised. First, that they wish to further their education by acquiring new knowledge, and secondly, that they aspire to be part of a social community with other, like-minded and same-aged peers. Senior Universities are self-organised associations, and they mainly attract people with academic backgrounds. Hence, Senior Universities should only be regarded as one of several possibilities for people at a later stage of the life course to engage in learning activities. The Senior University is seen as something positive for those who are active in the movement, but there are several different reasons why people attend.

  • 332.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Björklund Carlstedt, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bridge jobs2019Ingår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging / [ed] D. Gu & M. E. Dupre, Cham: Springer, 2019, s. 1-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 333.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Logistik och verksamhetsledning.
    A Lewinian approach to managing barriers to university–industry collaboration2019Ingår i: Higher Education Policy, ISSN 0952-8733, E-ISSN 1740-3863, Vol. 32, nr 1, s. 129-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls are made by governments, university management and industry to increase university–industry (U–I) collaboration to find solutions for societal and economic problems that are too complex to be tackled within one sector alone. Researchers are often expected to realise these ideas, but when it comes to everyday research and knowledge development, individuals may encounter barriers to accomplishing this. The paper presents an empirical study of researchers’ view on U–I collaboration. Our focus in the analysis, inspired by the Lewinian field theory, is on the hindering forces that might create barriers to collaboration from a researcher’s perspective. Contrary to the previously used approaches taken in force field analysis, we perform a qualitative study, which might be better suited for this framework. In the literature on U–I collaboration, ‘orientation-related’ and ‘transaction-related’ barriers have been identified. In our analysis, we discuss hindering forces on the individual, intra- and interorganisational levels. In total, we find 18 key areas to identify possible hinders for collaboration and based on a Lewinian perspective, we suggest that removing hindering forces can benefit U–I collaboration. The paper recognises the need to regard universities as equal partners in U–I collaboration for sustainable knowledge production.

  • 334.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Barriers to managing knowledge and learning in university: Industry cooperation2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls are made by governments, university management, and industry to increase university–industry cooperation to find solutions for societal and economic problems that are too large and complex to be tackled within one sector alone. These actors want to stimulate knowledge development and learning in university – industry cooperation to achieve innovation and growth. Researchers are often expected to take charge for realizing these ideas but when it comes to everyday research and knowledge development, individuals may encounter barriers for doing this. In this paper, we present an empirical study of researchers’ view on university – industry cooperation. Our focus in the analysis, inspired by the Lewinian field theory, is on the hindering forces that might create barriers for cooperation from a researcher’s perspective. Contrary to the previously used approaches taken in force field analysis, we perform a qualitative study which might be better suited for this framework. In the literature on cooperation and collaboration, ‘orientation-related’ and ‘transaction-related’ barriers have been identified. In our analysis, we also find other hindering forces related to person-task fit, identity, career and resources. These barriers are found on the individual and societal level, in addition to the previous two categories that are on the organizational level.

  • 335.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Mentorship programs - a way to inclusion and diversity at the workplace2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 336.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Mentorship programs in the manufacturing industry2018Ingår i: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, nr 7/8, s. 455-469Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.

    Design/methodology/approach

    A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.

    Findings

    Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.

    Originality/value

    Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

  • 337.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Strategiskt mentorskap: Mentorskapsprogram för arbetsplatsförlagt lärande2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mentorskap erbjuder ett överlägset sätt att lära sig yrkeskunskap och för attsocialiseras in på arbetsplatsen enligt flera studier som vi har tagit del av. Den här rapporten presenterar en modell för ett strategiskt mentorskap som utvecklades i ett ESF-projekt och jämför den med forskningslitteratur om mentorskapsmodeller för arbetsplatslärande.

    SMILE-modellen utvecklades baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter från Ingjuta-projektet. SMILE är en akronym för strategiskt mentorskap för inklude- ring, lärande och jämlikhet. Modellen består av följande fyra delar:

    • Ledningens stöd. På vilket sätt är mentorskap en strategisk fråga i organi- sationen och hur stödjer ledningen detta med konkreta insatser?

    • Inkludering. Hur samverkar företaget med andra aktörer så att individens livssituation som helhet fungerar?

    • Lärande. Vilka verktyg och metoder har de anställda tillgång till för att stödja sitt eget och andras lärande?

    • Jämlikhet. Hur uppmuntras och tillvaratas variation och olikheter på ett jämlikt sätt och till företagets bästa?

    Ledningens stöd är avgörande för att de övriga tre ska fungera.

    I litteraturstudien återkom följande områden:

    • Innebörden av mentorskap. Det finns flera sätt att definiera mentorskap men i grunden handlar det om överföring av kunskap från en erfaren person till en annan person med mindre erfarenhet. För att betona vikten av att både mentor och adept fortsätter utvecklas har vi i den här rapporten definierat mentorskap som en lärandesituation då två individer möts för att ge varandra inspiration och vägledning för att vidareutvecklas, ofta i relation till ett yrke.

    • Mentorns egenskaper. Mentorskapsprogram är inte starkare än de mentorer som ingår och i rapporten går vi igenom en rad egenskaper och förmågor som en effektiv mentor ska ha. Centralt är att fungera som en förebild och att kunna ge både positiv och negativ återkoppling för att stödja denyrkesmässiga och den psykosociala utvecklingen. En viktig bit är att arbeta med utveckling av en mentor eftersom mentorskap är något annat än yrkes- kunskap. Med andra ord, en erfaren och kunnig medarbetare är inte samma sak som en erfaren och kunnig mentor.

    • Mentorskapsprogram. Utbildning och träning som sker på arbetsplatsen har flera fördelar: det är ofta kostnadseffektivt, det kan anpassas till individens och organisationens kompetensbehov och det kan vara ett sätt att ta tillvara medarbetarnas kompetens. De programstrukturer som beskrivs i den här rapporten poängterar en bredare ansats där yrkeskunskaper sätts i relation till andra kompetenser. Ledningens stöd uttrycks genom att erbjuda organisatoriska förutsättningar som främjar lärande och förändring.

    • Effekter av mentorskap. Effekter avser den förändring som sker efter en viss insats men eftersom forskning kan ha olika karaktär och ansatser valde vi en bredare definition. Med effekter menar vi de slutsatser som visar på effekter eller som kan förväntas få effekter när de tillämpas i en konkret situation. Utifrån artiklarnas slutsatser framträder programstrukturer, mentorns egenskaper och förmågor, e-mentorskap, IT-system och kvinnors karriär som centrala områden.

    Rapporten avslutas med ett avsnitt där vi presenterar några konkreta rekommendationer för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.

  • 338.
    Björck, Catrine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Communication with images2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this presentation I would like to present an example of my visual research material and discuss methods of analysis.

    The aim with my research is to get an understanding for how teachers work and can work with picture analysis in the compulsory school on the basis of young people's own image world and with digital techniques.

    My experience is that teachers work with this following a tradition and that teachers feels secure in having a picture or a recognized process to assess and to evaluate. I think art education to a greater extent must work with the consumption and use of images.

    In art education today we also have to work with digital techniques in a greater extent so that we prepare pupils for the big amount of pictures they meet in everyday life. In work with picture communication and digital techniques we give pupils a possibility to take an active interest in ideological and cultural questions and to be an active citizen.

    The National Evaluation of the art subject NU-03 supports my opinions and is the basis for my thoughts. The report highlights the use of converting the subject to more of a communication subject, where interpretation and reception of images play a more prominent part than we see today. The authors of the report NU-03 also point out the importance of using digital techniques in order to strengthen the use in working life and society.

    My principal research focus lies on the teacher role in work with digital techniques. How do they work with images from e.g. homepages, films on the Internet, where pupils often locate themselves? In what way do teacher design lessons to make pupils understand the impact of images and in order to develop pupils own creativity and understanding of the visual culture that is surrounding us in society? In the use of a digital medium the pupils will be given another possibility to expose their creativity for others in society.

    In the study I want to elucidate the teacher's role in this kind of work.

    Central issues for the study are:

    • How can teachers work with communication on the basis of the pupils own world of images?

    • Which role do teachers have in work with digital techniques?

    • How can assessment be made of interpretation and reflection rather than the production of images?

    Theoretical framework and Method

    My theoretical framework is in the social semiotic area and I am also interested in using ethno methodology and conversation analysis in my study.

    In spring 2009 I made observations in three different compulsory schools in art classes. When I did these observations I found it difficult to hear what the teachers said to the pupils in different locations in the classroom. In the autumn 2009 I did a test-study in an art class in compulsory school, to see how the use of observation with video cameras would work out. I had one stationary camera and one hand camera, with which I followed the teacher. I also placed a MP3 player round the neck of the teacher to test if that was a way to hear the conversations better.

    One insight of these studies is that, when I did observations without a camera I had a better overview of the action in the class. But with the hand camera I could catch different conversations and analyze them afterwards. 

  • 339.
    Björck, Ville
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Problematizing work integrated learning2018Ingår i: VILÄR abstraktbok / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018, s. 1-1Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The discourse on Work-integrated Learning (WIL) has long promoted a binary reading of graduate employability. This reading is problematic because in key ways it polarises 'theory' and 'practice' for students, and thereby create the very theory- practice gap that WIL seeks to bridge. To explore this problem, I conduct a genealogical discourse analysis of how the idea of graduate employability operates in 87 present and past official documents about the Cooperative Education (Co-op) WIL model. The bulk of the empirical material consists of student-oriented brochures that the University of Cincinnati (USA), the University of Waterloo (Canada) and University West (Sweden) have used between 1928 and 2018 to promote Co-op to prospective and enrolled Co-op students. The results show that two accounts of this idea are often used in both present and past documents. These are the practice acclaiming account and the theory and practice account. The former account is merely creating the theory-practice gap while the latter is in one way creating this gap and in another way bridging it. I argue that a non-binary reading of graduate employability could be useful for students because it could emphasise that employability is about knowing how theories (ideas and principles etc.) and practice co-exist in professional work. This message does not disconnect theory from practice but could instead encourage students to learn how they co-exist in this work, an insight which could make them experts at 'doing' theories at work. I finally argue that one way of providing scope for a non-binary reading of graduate employability is to create a non-dualistic WIL desig s how theories and practice co-exist in professional work.

  • 340.
    Björfeldt, Emmy
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Estetikens betydelse för barns lärande i förskolan: Förskollärares arbete med estetik i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på estetik och hur de använder estetik i den vardagliga verksamheten. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjuform och jag intervjuade fyra stycken förskollärare.  Min studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med riktning mot Vygotskijs teori om barns samspel och lärande.

    Resultatet visade att förskollärarna som deltog i min undersökning var eniga om att estetik och de estetiska uttrycksformerna är viktigt för barns lärande. Att man erbjuder all slags estetik och alla möjliga material och chansen att ge ett uttryck i det man tycker är kul är viktigt för mina respondenter.

  • 341.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    AKK och Flerspråkighet: en intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om AKK för flerspråkiga elever i gymnasiesärskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till sitt syfte att belysa arbetet på gymnasiesärskolans individuella program inom ämnesområdet språk och kommunikation, och med fokus på AKK och flerspråkighet. Studien lyfter fram lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som handlingar i ett socialt sammanhang, och där interaktion, kommunikation och samarbete är viktiga för att nå ett lärande. Studien är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie och har inspirerats av en fenomenografisk ansats där jag försökt få kunskap och information kring hur verksamma speciallärare och specialpedagoger upplever arbetet med elever i kommunikativa svårigheter med behov av AKK- stöd och som har en flerspråkighet. Jag valde att redovisa resultatet utifrån fem olika teman kommunikation, möjligheter, hinder, AKK och kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en hög kompetens i att se både möjligheter och hinder i undervisningen, samt en förståelse för elevers olika funktionsvariationer och behov samt att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. Möjligheterna och hindren i att möta och bemöta flerspråkigheten hos elevgruppen visar på svårigheterna i att bedöma vilka insatser som leder till både ökad delaktighet men också ökad förståelse och kunskap inom ämnesområden. Modersmålsundervisning och studiehandledning är de två alternativen som erbjuds inom den specifika gymnasiesärskolan. Studiens resultat visar att studiehandledning är att föredra för att öka flerspråkiga elevers delaktighet. Studien visar även på speciallärares och specialpedagogers kunskap kring att använda olika AKK-metoder för att skapa en större delaktighet hos elever med kommunikativa svårigheter och flerspråkighet men även på bristande översatta material att använda i undervisningssyfte för att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. I resultatet kring kompetensutveckling ses kollegialt lärande som en möjlig kompetenshöjande funktion men respondenterna anser att det rent organisationsmässigt inte skapas utrymme för det kollegiala lärandet.

  • 342.
    Björk, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    ”Det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”: –      En studie om barns och pedagogers kunskap i antalsuppfattning.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ”det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn. Vi har även belyst pedagogernas kunskaper inom antalsuppfattning samt hur de arbetar med detta. I studien har vi influerats av Piagets och Vygotskijs tankar om hur barn lär. Resultaten i vår studie har analyserats med inspiration av hermeneutiken. Resultaten visar att det finns okunskap hos både barn och pedagoger gällande antalsuppfattning. Det gäller bland annat barn som helt saknar kunskaper inom detta samt att pedagoger uppfattar att subitizing, se stycke 3.4., och ett till ett-principen, se stycke 3.5., är detsamma som antalsuppfattning. Pedagoger behöver djupare förståelse för de matematiska begreppen inom den grundläggande matematiken. Det i sin tur kan medföra ett tydligare matematiskt språk vilket kan underlätta kommunikationen sinsemellan. I sin tur kan det möjliggöra för pedagoger att tillsammans lättare kunna utveckla barns matematiska färdigheter som de behöver i sin vardag som vuxna samhällsmedborgare. 

  • 343.
    Björk, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Kränkningar i fritidshemmet: Lärares förståelse av kränkningar och arbetet med att motverka dessa2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen är att bringa kunskap om vad lärare i fritidshem anser vara kränkningar och kunskap om hur de arbetar för att motverka dessa i fritidshemmet.

    • Vad har lärare i fritidshem för förståelse av begreppet kränkningar?
    • Hur beskriver lärare i fritidshem att de arbetar för att motverka kränkningar i fritidshemmet?

    Studien är kvalitativ och för insamling av empirin har semistrukturerade intervjuer använts.

    Fem lärare i fritidshem har intervjuats och efter bearbetning och analys av empirin, har studien fått ett resultat. Studiens resultat presenteras under olika teman. I resultatet framkom att lärarna anser att en kränkning är när en elev känner sig kränkt, oavsett om det är en fysisk, verbal, psykosocial eller kränkning via digitala verktyg. Fritidshemmen där lärarna är anställda har arbetssätt och rutiner för att motverka kränkningar.

  • 344.
    Björk, Jonas
    Karlstads universitet.
    Betygsättning och bedömning i Idrott och hälsa: En studie om betygsättning och dess pedagogiska konsekvenser2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 345.
    Björklund, Camilla
    et al.
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg, Sweden.
    Kullberg, Angelika
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional studies, University of Gothenburg, Sweden.
    Runesson Kempe, Ulla
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Matematikdidaktisk forskning. Wits School of Education, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa.
    Structuring versus counting: critical ways of using fingers in subtraction2019Ingår i: ZDM - the International Journal on Mathematics Education, ISSN 1863-9690, E-ISSN 1863-9704, Vol. 51, nr 1, s. 13-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The idea of using fingers as a key component in arithmetic development has received a great deal of support, much of which is based on neuroscientific evidence. However, this body of work pays limited attention to how fingers are used and possible different outcomes in arithmetic problem solving. The aim of our paper, based on an analysis of 126 observations of 4–5-year-olds solving a simple subtraction task, is to discuss different ways of using fingers, with some of the ways appearing more, and others less, powerful. The analysis suggests there is much more complexity to children’s finger-related strategies than prior research has indicated. Empirical findings in our study point to the decisive effects of different ways of using fingers, and in particular for either keeping track of counted units or for presenting a structured awareness of number. Three ways of using fingers emerge in the analysis, which are discussed in relation to their rate of success in solving the subtraction task and with attention to why the differences matter for the success rate. Through this discussion we suggest that the complexity of how fingers are used must be considered. 

  • 346.
    Björklund, Camilla
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Att undervisa i matematik i förskolan2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 171-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 347.
    Björklund, Johan
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Johannisson, Emil
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Möjligheter med en digital och interaktiv lärresurs i matematik för gymnasieskolan: ur ett elev- och lärarperspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste årtiondena har matematikbokens format inte utvecklatsnämnvärt, man har försökt att blir mer digital genom att skickamed en cd-skiva med digitalt material och för de lägre årskurserna igrundskolan finns det matematikspel. För gymnasielever finns inte mycketinteraktivt och digital material idag. Behovet av en ny lärresurs ärstort och vi vill med detta arbete utröna vilka funktioner som bör ingå.Elever och lärare är överlag mycket positiva till utvecklingen ochde undersökningar vi tagit del av visar på ökat användande av datorerute på skolorna. Vi tog fram två gränssnittsskisser med en lärargruppoch en elevgrupp oberoende av varandra. Dessa två skisser sammanfogadestill en prototyp. Prototypen visades upp för lärare och elever ochgenom enkäter och intervjuer kunde vi utvärdera funktioner. Vi analyseraderesultatet och kom fram till ett underlag för en digital lärresurs.Prototypens pedagogiska effekt har inte gått att mäta.

  • 348.
    Björkman, Anna
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Joelsson, Yuri
    The Technical Innovation System of Self-Driving Vehicles in Road Freight Transport: Towards an understanding of Actor Dynamics, Sustainability Outcomes & New Competencies2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har det gjorts flera framsteg inom teknik för självkörande fordon, uppkoppling och elektrifiering. Detta i kombination med nya krav från kunder har påbörjat en stor förändring i hur gods transporteras. Utvecklingen går snabbt och inom de närmsta decennierna förväntas självkörande lastbilar köra på offentliga vägar.

     

    Tekniken för självkörande fordon är särskilt attraktiv och lämplig för vägtransportsektorn. I denna sektor finns det starka ekonomiska incitament och grunder för att implementera självkörande lastbilar. Detta eftersom självkörande lastbilar ger möjlighet att eliminera eller drastiskt minska förarkostnaderna, optimera användningsgraden av fordon och förbättra energieffektiviteten. En omfattande implementering av självkörande lastbilar är särskilt lämplig för så kallade nod-till-nod godstransporter. Nod-till-nod godstransporter är i denna rapport definierade som transportflöden som sker mellan större nav i godstransportsystemet och kännetecknas av repetitiva och förutsägbara varuflöden som bedrivs i mindre komplexa körmiljöer så som motorvägar och industriområden.

     

    Trots att självkörande lastbilar förutses få betydande konsekvenser för transportsystemet och samhället är forskning om det potentiella inflytandet av kommersiell användning av självkörande lastbilar bristfällig. Forskning som syftar till att ge en överblick över hur olika typer av aktörer är inblandade i att forma självkörande lastbilars utveckling, utbyggnad och framtida verksamhet är även den begränsad.

     

    Denna uppsats syftar till att tillhandahålla en förståelse för systemeffekter av självkörande lastbilar i nod-till-nod godstransporter. Den syftar vidare till att ge en syntetiserad överblick av de möjligheter och hinder som olika typer av aktörer står inför i samband med en storskalig användning av självkörande lastbilar. Denna förståelse gör det möjligt för intressenter att identifiera förväntningar, behov, policys och strategier för att styra en hållbar övergång till ett automatiserat godstransportsystem i samband med att självkörande fordon blir allt vanligare. Dessutom undersöks vilka nya behov av kunskap och kompetens som skapas i samband med utvecklingen.

     

    Genom att använda tekniska innovationssystem (TIS) som teoretiskt ramverk för studien beskrivs och analyseras olika komponenter och aspekter i det svenska godstransportsystemet i relation till utveckling och innovation av självkörande lastbilar. TIS-ramverket består av en uppsättning systemkomponenter som är inblandade i generering, diffusion och användande av en teknik samt relationerna mellan komponenterna. TIS-komponenter inkluderar aktörer, institutioner och nätverk, där nätverk beskriver förhållandena mellan aktörer och institutioner. I uppsatsen används Sverige som fallstudie. Resultaten baseras på 19 kvalitativa intervjuer med representanter från ett brett spektrum av aktörer som alla ingår i, eller förväntas vara del av ett godstransportsystem där självkörande lastbilar är en central komponent.

     

    Genom att analysera intervjuresultaten med hjälp av TIS-ramverket framkommer bland annat att den offentliga sektorn tillsammans med lastbilstillverkare kan ses som nyckelaktörer i styrning och möjliggörande av en kommersialisering av självkörande lastbilar. Lastbilstillverkare har stora möjligheter att forma systemet genom att driva den tekniska utvecklingen, medan myndigheter påverkar utvecklingsriktningen genom att ansvara för regler och riktlinjer.

     

    Resultaten visar vidare att ett införande av självkörande lastbilar skulle innebära förändrad dynamik mellan aktörer och andra komponenter i TIS. Ett exempel är transportföretagen och speditörernas roller som för närvarande är två av de mest centrala aktörerna inom godstransportsystemet. I ett transportsystem med självkörande lastbilar kan dessa aktörer bli mindre inflytelserika. På samma sätt kan aktörer som för närvarande inte har en central roll i godstransportsystemet bli mer inflytelserika.  Självkörande lastbilar kan exempelvis katalysera en utveckling mot elektrifiering. Det här är ett sätt att utöka systemgränserna vilket leder till att nya aktörer, så som energibolag och drivmedelsföretag börjar undersöka hur de kan utveckla sina affärsmodeller för att bli en del av marknaden. Detta är viktigt för att kunna konkurrera och bli delaktiga i ett system med självkörande lastbilar.

     

    Ett annat resultat är att det finns en enighet bland intervjuade aktörer om att självkörande lastbilar måste anpassas till det befintliga väginfrastruktursystemet snarare än tvärtom. Samtidigt skapas ett helt nytt digitalt infrastruktursystem kring de självkörande lastbilarna, vilket är nödvändigt för att hantera de stora mängder data som krävs för att fordonen ska kunna fungera. Dessutom är kopplingen mellan elektrifiering och automatisering något tvetydig. Vissa hävdar att det finns en tydlig symbios mellan de två teknikerna medan andra hävdar att de bara råkar sammanfalla i tiden.

     

    Slutligen tyder resultaten på en brist av holistiska och systematiska perspektiv bland aktörerna om hur utvecklingen och användandet av självkörande lastbilar kan bidra till hållbarhet inom godstransportsystemet. Det är avgörande att i detta tidiga skede av implementeringen styra och forma den tekniska utvecklingen och affärsmodellerna i en riktning som säkerställer en hållbar utveckling för ett framtida transportsystem med självkörande lastbilar.

  • 349.
    Björkman, Oscar
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Meaning-making knowledge sharing: Learning aspects of a Sandvik knowledge management system2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsens fokus står en kunskapsdelningsplattform på en av Sandvikskonstruktionsavdelningar. Plattformen ska med användargenererat innehåll underlätta informationssökning samt tillåta användarna att dela kunskap. Tidigare forskning har studerat vad som motiverar anställda att använda datorsystem till att dela kunskap. Denna uppsats söker bortom vad som motiverar och frågar istället vad det är som skapar mening för de anställda i att använda sig av och bidra till denna plattform. Utifrån detta diskuterar och föreslår uppsatsen designförslag till plattformen. Kvalitativa metoder samt teorier om lärande, motivation och meningsskapande används. Sex anställda intervjuades och i den efterföljande analysen som bestod av tematisering framkom det att vad som skapar mening för den anställde går hand i hand med hur denne ser sina arbetsuppgifter. De meningsskapande aspekterna betraktas som antingen instrumentella eller sociala. Användning av kommunikativa och sociala funktioner föreslås till utformningen av plattformen.

  • 350.
    Björkstrand, Tove
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    ”Det handlar om att se varandras olikheter”: – En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av hörselskadade och teckenspråkiga elever samt användandet av teckenspråk i kommunala skolor.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige går barn i skolan i ungefär 12 år och det är i skolan de ska ges möjligheten att utveckla sitt språk. I Sverige talas det runt 150 olika språk och ett av dem är svenskt teckenspråk. Svenskt teckenspråk talas av bland annat personer med hörselnedsättning. För att barn som föds med hörselnedsättning på bästa sätt ska kunna tillägna sig kunskaper och ges möjlighet att utveckla sitt språk i skolan bör de undervisas på både talad svenska och svenskt teckenspråk. Många barn som föds idag med hörselnedsättning placeras i kommunala skolor där de får gå integrerat med barn som har normalhörsel och lärare som inte behärskar svenskt teckenspråk. Detta kan leda till att elever med hörselnedsättning hamnar utanför gemenskapen och går miste om viktig kunskap.Denna uppsats syftar till att undersöka lärares erfarenheter av hörselskadade och teckenspråkiga elever som går integrerat i kommunala skolor. Uppsatsen syftar också till att undersöka lärarnas erfarenheter av användandet av svenskt teckenspråk.Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer som gjorts under vårterminen -17 med fem yrkesverksamma lärare. Av resultatet från intervjuerna framkommer det att dessa lärare inte har mycket kunskap inom teckenspråket men är öppna för att lära sig och på så sätt kunna möta hörselskadade och teckenspråkiga elever och deras behov på bästa sätt.

45678910 301 - 350 av 2956
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf