Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    The problems of a minimalist approach – the case of Sweden2004Ingår i: Implementing Strategic Environmental Assessment (SEA) / [ed] Schmidt, Michael; , Elsa João and Lothar Knopp, Berlin: Springer-Verlag , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden has taken a clearly minimalist approach to the implementation of the SEA-directive. In this article we examine the mode of implementation and discuss some of the problems of the Swedish approach.

  • 302. Emmelin, Lars
    et al.
    Nilsson, Jan-Evert
    Integration of Environment into Regional Growth Policy- the lack of environmental consideration in implementation2006Ingår i: BTH Research Report 2006:03 / [ed] Emmelin, Lars, Karlskrona: BTH , 2006, s. 228-241Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sustainability at the level of national policy and regional programmes is implemented in project funding. If tiering is to be effective methods of screening projects for environmental impact and for deciding if projects are in line with policy are needed. Project funding can not be shown to be influenced by programme ambitions for sustainable development with regards to the environmental component. Sector integration which is central to Swedish sustainability policy seems so far not to have had any great impact.

  • 303.
    Emmelin, Lars
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Söderblom, Ingmarie
    Spelet om 3G: en förstudie av mastfrågan2002Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur kan ses som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna. Staten har delat ut licenser med mycket ambitiösa krav på täckning och utbyggnadstakt. Operatörerna, å sin sida, har ett intresse av den utbyggnad som ger bäst ekonomi och marknadsposition, vilket inte nödvändigtvis innebär att de har ett intresse av vare sig den hastighet eller täckningsgrad de själva drivit fram i skönhetstävlingen. Kommunerna ska slutligen handlägga ansökningarna om bygglov från operatörerna; kraven på utbyggnadshastighet är här ett uppenbart problem. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G-systemet är principiellt intressant långt utöver de konkreta planerings- och miljöproblemen. Den illustrerar hur ?hållbar utveckling? hanteras i praktiken. Teknik och utvecklingsoptimismen har inte på något påvisbart sätt balanserats mot miljöintressen. I 3G är dessa avvägningar flyttade ned till kommuner och länsstyrelser. Besluten om 3G illustrerar det strategiska beslutsfattandets centrala dilemma: avvägningen mellan ?att våga och att väga?. Nyckelord: 3G, UMTS, bygglov, miljöprövning, infrastruktur

  • 304.
    Emslie, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Station-nearness Principles in the Copenhagen Region and Scania, Integrating Urban Functions with Public Transit2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract Station-nearness principles as we will discuss in this paper, deals with the coordination of urban functions with the public transportation network. When we talk about functions, we mean residences, workplaces, commercial services, entertainment venues, places of culture, etc. These functions should be high density, there should be a mix of them and they should be pedestrian friendly in nature. Effective integration of functions around train stations brings many benefits and is one of the best means by which you can increase public transport use and increase the accessibility for people in a region. More and more, cities in North America, Europe and other places, are exploring the idea of how this concept can be applied. The Copenhagen region as we will discuss, has placed station-nearness principles at the forefront of their finger plan. Since the Copenhagen region has applied these principles, they have seen clear results with increased public transit ridership, as well on the overall, an increase in the standard of living. As many places are exploring the concept, not everyplace has been able to make the concept work. When we look at Scania, the concept is under utilized to a degree. There continues to be many populated and dense areas in Scania where the coordination of urban functions with public transit is lacking. The automobile is also gaining stronger competition over public transportation; this is a concern in terms of the sustainable future and quality of life for the region. It is not always the solution to simply expand the public transportation network, rather it can be significant to explore more upon the concept of station-nearness principles so that the existing public transit network can be made more effective. It is important to compare places, see in our case study how the concept has worked in the Copenhagen region and look into why the concept is lacking in Scania, as well, what can be done to implement it more in Scania. It is also important how the Öresund region as whole, can play a role with developing the concept, as well, how the concept can benefit the Öresund region vice versa.

  • 305.
    Engdahl, Jenny
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Hedlund, Madeleine
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    BIM för Hållbart Byggande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel.

    Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet.

    Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning.

    I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning.

    Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.

  • 306.
    Engkvist, Inga-Lill
    et al.
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Svensson, R.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Ergonomi.
    Reported occupational injuries at Swedish recycling centres - based on official statistics2011Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 54, nr 4, s. 357-366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish recycling centres are manned facilities for waste collection. There is no special category in the official injury statistics for employees at recycling centres, which precludes a straightforward analysis of reported occupational injuries. This study aimed at identifying the frequency of reported accidents and diseases and the type of events that contribute to such injuries at recycling centres, based on official injury statistics. The employees were identified as being affected by more than three to five times as many accidents compared with the total workforce in Sweden. The reported accidents had occurred during a wide range of situations, but most frequently during manual handling of waste. Reported work-related diseases were mostly associated with musculoskeletal disorders, mainly due to heavy lifting. A more detailed classification of sanitation professions and workplaces in the official injury statistics would facilitate future studies of injuries in a specific professional category, e.g. employees at recycling centres. Suggestions for prevention are given. Statement of Relevance: The present article describes all reported work accidents and diseases among employees at recycling centres from 1992 to February 2005. It also highlights the problem of identifying new working groups in the official statistics and gives advice for a detailed classification to facilitate such future studies of injuries.

  • 307.
    Engstrand, Andreas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Geoinformatik och Geodesi.
    Railway surveying - A case study of the GRP 50002011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The GRP 5000 is a track measuring trolley capable of collecting track geometry data and performing clearance analyses based on laser scanning technology. The obtained laser data can also be used for as-built documentation, and the track recording functionality makes applications such as surveying, tamping assistance and slab track construction possible. The accuracy, huge data amount and time efficiency by which the system operates sets a new standard in railway surveying, and outdates traditional methods of manual and visual inspection. This thesis is a case study of the GRP 5000 with several objectives: a functional and technical description of the system is given; the accuracy of the system is evaluated, showing overall good values except for one of the sensors used; comparisons are made to other railway surveying techniques, such as track recording vehicles, manual devices and other track recording trolleys; possible improvements are pointed out, both based on comparison results as well as testing results. Finally, new and innovative ways of using the trolley, such as offtrack usage, as well as for the obtained laser data, such as GIS, maintenance aspects and CFD aspects, are examined.

  • 308.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skäggetorp: ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar. Även Skäggetorp har fått denna kritik mot sig samt tilldelats ett rykte om att vara ett mindre attraktivt bostadsområde i Linköping. Flertalet av stadsdelsdelens invånare har pekat på detta som ett problem samt att stadsdelen har sämre rykte än förtjänat. Stadsdelens dåliga rykte har medfört att få besöker stadsdelen vilket ytterligare förstärker segregationen. Det här examensarbetets primära syfte har varit att skapa ett attraktivt stråk ned mot stadsdelen från de omkringliggande stadsdelarna och på så sätt integrera Skäggetorp med dessa. Stadsdelen ligger idag som en egen bostadsenklav eftersom att den är omgiven av större grönytor samt infrastruktur. Bebyggelsen i stadsdelen angränsar därmed inte direkt till någon av de omkringliggande stadsdelarna. För att integrera stadsdelen har möjligheten att skapa funktioner som har potential att attrahera besökare från andra stadsdelar varit viktig. För att skapa ett attraktivt samt välanvänt stråk ned mot Skäggetorp har en Space syntax-analys utförts. Analysen innebär att stadens gatustruktur inventerats och analyserats genom att räkna ut integrationen på de olika siktlinjerna i stadens gatustruktur. Analysen menar att siktlinjer med höga integrationsvärden kommer att användas för förflyttningar inom staden. För att underlätta för att få besökare att dra sig ned mot Skäggetorp har det därför varit viktigt att skapa ett högt integrerat stråk ned mot stadsdelen, då detta har potential att användas i en större utsträckning. Målsättningen med examensarbetet har även varit att skapa förutsättningar för stadsdelens invånare att göra boendekarriär inom den egna stadsdelen då ett problem har varit att flertalet av de som har råd att flytta från stadsdelen även har gjort det. På så sätt skapas även förutsättningar för en integration mella olika socioekonomiska klasser. Ett stort problem för stadsdelen är den höga arbetslösheten vilket innebär att flertalet inte har råd med annat boende. Genom att dessa ser att invånare från Skäggetorp väljer att bo kvar trots att de har möjlighet att flytta från stadsdelen kan deras syn på stadsdelens attraktivitet öka. Det här innebär att känslan av att de enbart bor där eftersom att de inte har råd att flytta kan minska. Vid utformningen av planförslaget har, förutom den Space syntax-analys som utförts, intervjuer och enkäter med de boende samt personer involverade i stadsdelsutvecklingsprojekt i området legat till grund för att få en bild av vad invånarna vill med sitt bostadsområde samt vad som fungerat i liknande bostadsområden. Förhoppningen är att detta examensarbete kan ligga till grund för ett förändringsarbete som syftar till att integrera Skäggetorp med den övriga staden och därmed bidra till att förbättra stadsdelens rykte.

  • 309.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vision Handelshamnen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten.

  • 310.
    Engström, Emma
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Hållbart resande på företag: En studie om hur ÅF i Solna kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor.

    Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor.

    Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna. Resultaten visar att tjänsteresor står för 73 procent av koldioxidutsläppen från resor och arbetsresor för 27 procent. Nästintill samtliga internationella tjänsteresor görs med flyg. Cirka 50 procent av alla nationella tjänsteresor görs med bil, 25 procent med flyg och 25 procent med tåg. Vid lokala tjänsteresor utgör bilresor ungefär 65 procent och kollektivtrafiksresor utgör cirka 30 procent. På ÅF i Solna görs ungefär 40 procent av arbetsresorna med bil, 40 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång, cykel och övriga färdsätt, sett över hela året.

    Studien visar att de anställda är intresserade av frågor som rör hållbart resande och efterfrågar satsningar på området. I studien konstateras att ÅF i Solna kan underlätta för hållbara arbets- och tjänsteresor genom att informera om hållbara resor och de möjligheter som redan finns på kontoret. Vidare kan ÅF utveckla och förbättra de befintliga förutsättningarna, genom att till exempel genomföra mindre fysiska åtgärder för att se över tillkortakommanden som kan utgöra hinder för förändrade resvanor. Dessutom kan ÅF i Solna utreda möjligheten att införa incitament som underlättar för hållbara resvanor och att arbeta med en grön resplan.

  • 311.
    Engström, Erik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur operationaliseras hållbarhetsbegreppet inom svensk planering?: En fallstudie av Stockholms stad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument?

    För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras.

    Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

  • 312.
    Erdeniz, Robert
    Filosofi och historia, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Filosofi. Department of War Studies, SEDU Swedish Defence University.
    Operations planning revisited: theoretical and practical implications of methodology2016Ingår i: Defence Studies, ISSN 1470-2436, E-ISSN 1743-9698, Vol. 16, nr 3, s. 248-269Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Parts of NATO’s contemporary planning framework called the comprehensive operations planning directive (COPD), and parts of the operation-level planning process should be revised since they suffer from methodological inconsistency. This claim is defended by discussing contradicting methodological properties and heuristics applied when framing and managing a military problem in accordance with the COPD. The methodological inconsistency within the COPD; in other words, simultaneously applying contradictory methodological properties, implies one theoretical and three practical implications. The theoretical implication is summarised in a meta-theoretical framework and explained by discussing five methodological properties: non-linearity, emergence, independently changeable generalisations, invariance and boundaries. The three practical implications of methodology imply that methodology is guiding: the problem-frame, conceptual development and action. To improve military planners’ understanding and management of these four identified implications, NATO is recommended to develop a “handbook of methodology.” The purpose of such a handbook should be to emphasise the utility of methodology when planning military operations.

  • 313.
    Eresund, Carolin Dahlgren och Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    From scattered suburb to a high density community: Bloemendal, South Africa, in development2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A Minor Filed Study in South Africa

  • 314.
    Eriksson, Aline
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ljusterö- Att integrera en Stockholmsnära ö i en växande storstadsförort utan att förlora skärgårdskaraktären2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessa faktorer måste man ta största hänsyn till vid en utbyggnad av bebyggelsen på ön. Baserat på en teoretisk del och en SWOT-analys, identifieras lämpliga områden för djupare analys. Dessa områden analyseras sedan med hjälp av den norska landskapsanalysmetoden kvalitativ stedsanalyse, och utifrån resultatet av denna presenteras ett utvecklingsförslag för hela ön, med ett mer detaljerat förslag för ett utvalt område.

  • 315.
    Eriksson, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Metoder för framtagning av byggnader till virtuella stadsmodeller2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas. Den detaljnivån redovisar byggnaderna med enkla takformer. Standarden anger bland annat vad som skall mätas in, hur stort punktmedelfelet får vara och hur modellen för datalagring skall se ut.

     

    Ett noggrannhetstest för inmätning med datorprogrammet Pictometry utfördes. Testresultaten användes för att beräkna det totala medelfelet för inmätning med Pictometry. För övriga inmätningsmetoder beräknades de totala medelfelen från schablonvärden och uppskattade medelfel.

     

    Det finns många tänkbara inmätningsmetoder och mätinstrument, till exempel fotogrammetri och totalstation. Som höjdreferens för några av metoderna kan Lantmäteriets nya nationella höjdmodell användas. De största städerna i Sverige har laserskannats från luften. Den valda inmätningsmetoden bestämmer hur den geometriska rekonstruktionen av byggnaderna skall göras. Om de föreslagna rekonstruktionsmetoderna följs kommer byggnadsmodellerna bara att bestå av plana ytor utan onödiga diagonala veck. Överbestämningar kan användas under rekonstruktionen både för kontroll av grova fel och för att förbättra noggrannheten. Det sätt på vilken textur på ytor bör göras beror mest på hur lång tid textureringen tillåts ta och om modellerna skall användas i programmet Google Earth. De färdiga modellerna skall lagras både som ytor och linjer. Linjerna skall delas upp i separata dataset enligt anvisningarna i SOSI-standarden. En stadsmodell med platta tak och betydligt lägre noggrannhetskrav verkar vara ett tänkbart alternativ tills laserskannade punkter eller flygbilder på nya byggnader finns tillgängliga.

  • 316.
    Eriksson, Charlotta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dharavi: Space, time, human condition towards a theory on unplanned settlements2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dharavi, one of the largest unplanned settlements in the world, inhabit over 700 000 people. The illegal settlements dating back to the 18th century are now under threat to be torn down in order to develop highly modern office and apartment spaces. The future for the inhabitants is uncertain, only those who qualify will get a replacement home within the new development. The architecture and the urban planning of the new plans show signs of copying cities like Singapore or Shanghai rather than establishing a plan that considers the cultural, historical and contextual aspects of India, Mumbai and Dharavi. Planners and architects often see themselves as experts and they often rule by the hand of the politicians. Within this top-down planning approach the knowledge of the inhabitants and the sometimes-inexplicable bond to one’s dwelling is forgotten. The essay sets out to find answers to how people and time affect the built environment and the public spaces as well as how important the individual relationship is to the understanding of the workings of the two. The method used in this essay to find what makes Dharavi unique; observations of the urban spaces were combined with the dreams of the inhabitants of Dharavi. Pictures, sounds and descriptive text have complemented five interviews where the participants were asked to describe their future dreams for themselves and for Dharavi. Through combining the two methods a deeper analysis could be obtained where participation and individual thoughts mixed with how the space could be experienced from an outsider’s point of view. The result became both factual and democratic, an approach Dharavi has seen little of thus far. The essay also contains a large theoretical segment, as one of the purposes for the essay has been to investigate how the human relationship to its built environment has been assessed in the past and how it is in the present and how it can change in the future. Theories of philosophers, anthropologists, psychologists, sociologists, planners and architects have been investigated in order to gain a deeper understanding of how individuals interact with the physical structures around them, and in what way this knowledge can change the future of the urban planning profession. The main conclusion that can be drawn through this work is that no place exists without a context and that the human presence is essential in the understanding of the quality and uniqueness of a space. The people, their history and their stories, the culture, the different religions, the rest of Mumbai and India all affect the way in that Dharavi is functioning. Changing this dynamic and erasing it completely by building generic multistory glass and steel buildings might alter this finely tuned unity. Flexibility is also one of the key words for Dharavi as every street serves a multitude of uses throughout the day; a shift from a vertical layout to a horizontal may, as another conclusion, change that flexibility and it might harm the tightly knit social cohesion and the thriving culture that Dharavi shows today. Dharavi is socially intricate and culturally and architecturally multilayered and it is one of the largest economical benefactors to Mumbai’s fortune as a city. The question is, can Mumbai, and India, afford to meddle with its built structures?

  • 317.
    Eriksson, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Relationen kommun – länsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövård: En strävan efter kommunikativa ideal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip. Där har två detaljplaneprocesser studerats, Centralposthuset i Göteborg samt Slussen i Stockholm. Båda processerna är idag laga kraftvunna. Arbetet har utgått från en metod- och datatriangulering, där en innehållsanalys har genomförts av dokument tillhörande de obligatoriska faserna i detaljplaneprocesserna. En syntetiserad innehålls- och argumentationsanalys har undersökt de yttranden från länsstyrelsen som tillhör detaljplaneprocessernas obligatoriska faser. Två intervjuer har genomförts med handläggare som var inblandade i detaljplaneprocesserna. Länsstyrelsens handläggning tillämpas i både ett plan- och miljöparadigm. Miljöparadigmets centralstyrning uttrycks i läns-styrelsens ambition vid tillgodoseendet av kärnvärden i riksintresset. Det tydligaste draget av centralstyrning är användningen av risk för påtaglig skada på riksintresset som argument för styrning av detaljplaneprocesserna. När kärnvärden bedöms av länsstyrelsen inte bli tillgodosedda används denna formulering. Relationen kommun – länsstyrelse blir därför påverkat i en form där länsstyrelsens ställningstaganden väger tyngre än kommunens. Delar som anses innefattas i riksintresset, men inte kärnvärden, karaktäriseras av en planparadigmstillämpning. Det finns en avvägning av intressen som bedöms vara legitima, som vägs gentemot kulturmiljövärdena. I tillämpningen kan det urskiljas hur länsstyrelsen över detaljplaneprocessernas gång tillämpar ett processuellt förhållningssätt (Pettersson 2003: 43,45,138) gentemot kulturmiljövärden. Av denna uppsats kan det urskiljas hur plan- och miljöparadigmets renodlade teoretiska konstruktioner är svårtillämplig i en studie av riksintresse för kulturmiljövård. En anledning kan vara dess traditionella gestaltningsinriktning (Emmelin & Lerman 2006: 14). I tillämpningen kan planparadigmets kommunikativa utgångspunkt identifieras. De drag som identifieras tillhöra ett miljöparadigm utgår därför från en centralstyrning med en kommunikativ utgångspunkt. I kommunikationen blir värdebeskrivningen för riksintresset nyckelinstrumentet för länsstyrelsen. Värdebeskrivningens upplevda kvalitét avgör vilka delar som avses skyddas genom drag från ett plan- och miljöparadigm.

  • 318.
    Eriksson, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visionens betydelse inom den fysiska planeringen: en studie om planeringens förståelse och användning av begreppet vision2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

  • 319.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Karlsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fickparker: Gröna möjligheter i den täta staden2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ”tätt” kontra ”grönt” är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet. Frågan är vilka gröna kvaliteter fickparken kan bidra med i strävan efter en tät och hållbar stad, och hur den då ska utformas samt placeras för att dessa kvaliteter ska komma fram på bästa möjliga sätt. Fickparkens läge har en väsentlig betydelse för dess tillgänglighet. Det är i de mest intensiva stadsmiljöerna som människor rör sig som mest, och det är i denna miljö som fickparken har störst möjlighet att effektivt tillföra stadslivet ett värde med tanke på dess funktion som plats för vila i en grön oas. Eftersom fickparkens kvalitet är av den främsta betydelsen, snarare än kvantitet, kan fickparken anpassas till ytmässigt begränsade stadsrum och ändå uppfylla sitt syfte. Därmed är det av stor vikt att parkens innehåll är väl genomarbetat med grönska och prydnadselement så som blomsterplanteringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan fickpark som grönt koncept tillgodose hållbarhetsaspekterna ekonomi, hälsa, attraktivitet, livskvalitet och klimat, som tar sin utgångspunkt från de tre kategorierna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, i olika hög grad. Det är främst de attraktiva värdena i en stad som fickparken kan tillgodose med tanke på dess estetiska utformning. Men de attraktiva värdena hänger starkt samman med de ekonomiska då en attraktiv stad främjar ekonomin, vilket gör att även denna aspekt tillgodoses väl av en fickpark. Fickparkens karaktär och egenskaper samt dess värde i en hållbar utveckling framkom genom litteratur samt metodkombination av inventeringar och intervjuer. Utifrån detta formulerades gestaltningsprinciper för fickparker som, avslutningsvis i arbetet, prövas genom förslag på fickpark i Uppsala respektive Lund.

  • 320.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Det sentida industriarvets framtidsmöjligheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen.

  • 321.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vems plats är det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas.

  • 322.
    Eriksson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET.: PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen. Riksdagen och regerings transportpolitiska mål är utgångspunkten i uppsatsen då regionala och kommunala dokument granskas för att undersöka hur de behandlar de transportpolitiska målen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dokumenten som granskas är fyra regionala planer från Västra Götaland, nämligen, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010–2021, Vision Västra Götaland - Det goda livet samt Västsvenska paketet. Studien granskar även Ales, Göteborgs, Härrydas, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partilles samt Öckerös trafikplan, översiktsplan och jämställdhetsmål. Granskningen visar att jämställdhet, och framförallt jämställdhet inom trafikplanering, inte är en fråga som prioriteras särskilt högt varken på regional- eller kommunal nivå. På regional nivå behandlas dock jämställdhetsfrågan kopplat till trafikplanering i större utsträckning än på kommunal nivå. Ett flertal av dokumenten presenterar visioner som kan ses som ”vackra ord” då inga konkreta strategier för hur regionen eller kommunerna skall arbeta med jämställdhetsfrågan presenteras. En utav anledningarna till detta är antagligen att jämställdhet är ett mjukt, abstrakt värde som är svårt att mäta. Jämställdhetsaspekten glöms därför lätt bort och ingen reagerar om så sker. En annan anledning kan också vara att jämställdhetsarbetet inom kommunerna förläggs till en allt för detaljerad planeringsnivå, till exempel i detaljplaner. Strategier för hela kommunen, som ofta trafikplanering är, behandlar då inte jämställdhet. En slutsats är även att det saknas indikatorer, kompetens och verktyg för att mäta hur regionerna och kommunerna behandlar målen i nuläget och för att veta hur arbetet med jämställdhet kan ledas i rätt riktning

  • 323.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Denkji, Jack
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Vattenskador i byggnader: Hur de teoretiska branschreglerna fungerar i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenskador kostar mer än 6 miljarder kronor per år för fastighetsägare i Sverige. Det är en

    siffra som försäkringsbolagen vill och arbetar med att få ner.

    Det sker ständigt nya byggnationer i Sverige, dagens teknik är mycket mer avancerad än förr i

    tiden och det krävs större kunskap för att inte bygga fel. Materialen, byggmetoderna blir fler

    och mer komplexa, material som ska samverka med varandra och byggas in i väggarna där det

    inte syns om det blir en läcka. Idag är det fler yrkesgrupper som ska sammarbeta med

    varandra, fler lagar och regler som ska följas vilket innebär att jobbet blir mycket mer

    komplext. Hantverkarna måste vara teoretiskt utbildade inom material och säkert vatten

    byggande idag för att få bra kunskap och förståelse för sitt jobb.

    Syftet med rapporten är främst att undersöka hur det teoretiskt enligt lagarna och reglerna ska

    byggas och hur det faktiskt utförs i praktiken.

    Rapporten behandlar vattenskador som uppkommer inomhus i villor. De teoretiska lagar och

    regler som undersöks kommer att vara från de nyaste versionerna som är aktuella och gäller

    idag.

    Metoden som används i detta arbete är i huvudsak en kvalitativ studie i form av intervjuer,

    möten och kontakt med aktörerna i branschen. Aktörerna som intervjuats är VVS-montörer,

    yrkesförberedande skola, vuxenutbildning, försäkringsbolag, plattsättare, mattläggare,

    materialåterförsäljare andra företag i branschen.

    Samarbete med Länsförsäkringarna AB Dalarna har skett genom hela projektet.

    Resultatet av undersökningarna visar att det finns en klyfta mellan hur det teoretiskt är sagt att

    det ska byggas och hur det byggs i praktiken. Författningarna säger att det ska byggas så att

    det inte ska uppstå någon vattenskada, men ändå sker detta. Det tyder på att det finns en klyfta

    mellan teorin och praktiken. Problemet för hantverkarna är bland annat stress, okunskap och

    otydliga branschregler, prispress, bristande samordning, kunder som kommer med ändringar

    eller med egna bristande material, även kunder som vill ha allt så billigt och snabbt som

    möjligt m.m.

    Problemet med branschreglerna (Säkra våtrum, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum

    och Säkervatteninstallation) är att de är för akademiskt och juridiskt skrivna. Det blir därmed

    väldigt svårt för hantverkare, lärlingar och elever att ta in och förstå vad som står. Dessutom

    är samordningen mellan de olika yrkesgrupperna för dålig. En lösning kan vara att ge

    utbildning till snickarna så att de får mer kunskap om VVS-montörens yrke.

    Slutsatsen av detta arbete är att det finns en klyfta mellan hur våtrum teoretiskt ska byggas

    och hur våtrum byggs i praktiken. Branschreglerna måste bli ännu bättre skrivna och

    utformade. Informationen som finns måste komma ut på ett bättre sätt, samspelet mellan

    utbildarna och hantverkarna måste fungera så att hantverkarna lär sig allt och det blir tydligt

    vad som gäller.

    Ett exempel som är tydligt på att det finns ett problem med hur branschreglerna är utformade,

    är att de flesta intervjutagarna i den här undersökningen ansåg att branschreglerna var för

    otydliga och svårlästa.

    Väldigt många anser även att branschreglerna inte fungerar som de ska vid ROT arbeten

    eftersom det i praktiken är väldigt svårt att motivera kunden ekonomiskt att bygga helt efter

    branschreglerna. I ROT arbeten kan det bli väldigt stora och dyra förändringar för att uppnå

    branschreglernas standard. Då används avvikelser som kunderna inte har så stor kunskap om

    och vad de innebär.

  • 324.
    Eriksson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planering i krympande städer: en innehållsanalys av två krympande städers översiktsplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Fenomenet med krympande städer har funnits sedan länge men hur planerare ska förhålla sig till det har börjat diskuterats så sent som på 2000-talet. I samband med industrialiseringen och tillväxtpolitiken har det svenska samhället fått en starkare fokus på tillväxt. Sannolikheten att alla städer kan uppnå tillväxt är således inte stor då en stads storleks har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Många befolkningsförändringar beror även av så kallade regionala förflyttningar, det vill säga att en krympning på ett ställe medför en ökning på ett annat, vilket innebär att alla inte kan nå en positiv befolkningstillväxt. Varför vissa städer krymper ligger ibland också utom den lokala handlingsfriheten så som den nationella tillväxtpolitiken och individuella värderingar. Dagens fysiska planering inriktar sig även på utbyggnad och expansion vilket fenomenet med krympande städer inte förutsätter. Forskare menar att en annan typ av planering måste ske för att kunna bemöta de fysiska förändringar fenomenet för med sig samt för att uttrycka en önskad framtid inom ramarna för en krympning av en stad. Syftet med studien är att belysa den ojämna tillväxtutveckling som föreligger och den svenska problematiken med krympande städer samt att beskriva och analysera två krympande städers framtidsintensioner och hur kommunerna hanterar problematiken kring krympande städer i den fysiska planeringen. Detta görs genom litteraturstudier samt en innehållsanalys av Karlskoga kommuns och Söderhamns kommuns översiktsplaner utefter kategorierna planens syfte och framtidsblid, befolkningsproblematik och befolkningsprognoser, fenomen och problem, troliga orsaker samt vilka strategier, riktlinjer och åtgärder kommunerna har i relation till befolkningsproblematiken. Resultatet av litteraturstudien är att det framför allt är storstäder och storstadsregioner som kraftigt expanderar, en trend som också förväntas fortsätta även i framtiden. Glesbygdskommunerna är således de som drabbas hårdast av befolkningsminskningarna. En krympning omfattar stora som små kommuner men sker framförallt i de mindre. En krympning kännetecknas av en överkapacitet på mark, rivningar, svårigheter att upprätthålla service, en åldrande befolkning och en hög arbetslöshet. De fysiska strukturerna är även överdimensionerade invånareantalet, så som byggnader och vägar, och kräver underhållskostnader. Resultatet av innehållsanalysen visar på att de studerade kommunerna enligt översiktsplanerna inte önskar en framtid enligt en krympning och siktar enligt mål och visioner på en framtid av tillväxt. Planerna är till stor del inriktade på att växa men tar även upp och reglerar problematiken genom upprättade riktlinjer för avveckling och tillhandahållande av mark för att nyetableringar och nybyggen snabbt ska kunna ske. Många strategier går således ut på att vända trenden. Som helhet finns en början på vad som skulle kunna innebära ett nytt förhållningssätt i planeringen. Ett nytt förhållningssätt skulle exempelvis kunna innebära att genom en tillbakabyggnad värna om de befintliga fysiska strukturerna, så som service och kommunikationer, och avveckla byggnader där rivningar inte påverkar underlaget. Eventuella nybyggnationer skulle på samma sätt kunna anläggas där underlag för exempelvis service och kommunikationer behövs. Nya miljöer kan även skapas genom rivningar genom att skapa torg och parker.

  • 325.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    I stridens hetta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen – exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet – samma kritik som riktas mot det idag. Ett av dessa riksintressen är områden som behövs för totalförsvaret. När ovanstående beslut togs pågick det kalla kriget, och försvaret av Sverige var av yttersta vikt. Behövde Försvarsmakten ett område för sin verksamhet gavs de företräde vid en eventuell konflikt med andra, oförenliga riksintressen. Utöver hela samhället, har Försvarsmaktens organisation sedan dess förändrats i grunden. Från att under kalla kriget, med en omfattande mängd värnpliktiga, syftat till att skydda Sverige mot en invasion, är det främsta syftet idag att med en betydligt mindre mängd anställda soldater hjälpa till i internationella och nationella kriser, krig eller naturkatastrofer. Att försvara Sverige är inte längre i huvudfokus. Detta till trots har riksintresse för totalförsvaret fortfarande företräde gentemot all annan riksintressant markanvändning. Denna uppsats problematiserar detta. I en utredning av riksintressesystemet, presenterad av regeringen 2013, nämns bara riksintresse för totalförsvaret kort: "särskild hänsyn" ska tas till detta riksintresse. Vad betyder detta? Ska det granskas särskilt, eller ska det utelämnas ur granskningen? Med denna uppsats argumenterar jag för att detta är en för oproblematisk syn på detta riksintresse, och att det borde underställas samma granskning som övriga riksintressen. Genom en fallstudie av en konflikt mellan ett vindkraftsprojekt och flera riksintressen för totalförsvaret i Hanöbukten, Sölvesborgs kommun, framkommer det att Försvarsmakten i hävdandet av sina riksintressen tillämpar ett högst centralistiskt, expertmässigt och onö-digt krångligt tillvägagångssätt. Vindkraftsföretaget, kommunen, länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen – ingen kan uttala sig om huruvida vindkraftsprojektet skulle skada riks-intressena för totalförsvaret. Det kan enbart Försvarsmakten. De menar att det skulle det. Att de sedan inte argumenterar för detta förrän efter att Mark- och miljödomstolen skickar upp ärendet till regeringen för slutgiltigt beslut, väcker flera frågor kring företrädet för riksintresse för totalförsvaret, kring riksintressesystemets funktion och om någon idag överhuvudtaget minns intentionerna med systemet.

  • 326.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Soundscape design: En studie av Linnéparken i Halmstad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hävdat att människan successivt har slutat att lyssna på detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad våra andra sinnen. Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa? Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och ska inte förringas. Men att sänka ljudnivån ner till uppsatta riktvärden är långt ifrån en komplett lösning. Att sänka volymen på ljud som är ointressanta, monotona och som ingen lyssnar på ökar ju inte ljudmiljöns kvalitet? Detta arbete syftar till att undersöka ljudmiljön i Linnéparken i Halmstad, analysera den och se hur den påverkar sina besökare. Detta är en park som av Halmstad kommun är utpekad som högljudd, med en närliggande trafikled och järnväg. Av visuella skäl är inte traditionella bulleråtgärder önskvärda, och detta arbete syftar därför också till att föreslå en förbättring av ljudmiljön med andra åtgärder: design av Linnéparkens soundscape. Arbetet består av en fallstudie, och genom ljudnivåmätningar, observationer, intervjuer och en ljudinstallation undersöks och analyseras Linnéparkens ljudmiljö. Detta resulterar i designprinciper, som ligger till grund för ett förbättringsförslag av ljudmiljön. Förslaget ger ett av många svar på frågan om hur det istället för traditionella bulleråtgärder går att öka våra ljudmiljöers kvalitet: för in trevliga ljud som parkens besökare kan lyssna på istället för trafikens oavbrutna och monotona brus.

  • 327.
    Eriksson, Ola
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Finnveden, Göran
    Environmental Strategies Research—fms, KTH, Stockholm, Sweden.
    Ekvall, Tomas
    Department of Energy and Environment, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
    Björklund, Anna
    Environmental Strategies Research—fms, KTH, Stockholm, Sweden.
    Life cycle assessment of fuels for district heating: a comparison of waste incineration, biomass- and natural gas combustion2007Ingår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 35, nr 2, s. 1346-1362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this consequential life cycle assessment (LCA) is to compare district heating based on waste incineration with combustion of biomass or natural gas. The study comprises two options for energy recovery (combined heat and power (CHP) or heat only), two alternatives for external, marginal electricity generation (fossil lean or intense), and two alternatives for the alternative waste management (landfill disposal or material recovery). A secondary objective was to test a combination of dynamic energy system modelling and LCA by combining the concept of complex marginal electricity production in a static, environmental systems analysis. Furthermore, we wanted to increase the methodological knowledge about how waste can be environmentally compared to other fuels in district-heat production. The results indicate that combustion of biofuel in a CHP is environmentally favourable and robust with respect to the avoided type of electricity and waste management. Waste incineration is often (but not always) the preferable choice when incineration substitutes landfill disposal of waste. It is however, never the best choice (and often the worst) when incineration substitutes recycling. A natural gas fired CHP is an alternative of interest if marginal electricity has a high fossil content. However, if the marginal electricity is mainly based on non-fossil sources, natural gas is in general worse than biofuels. 

  • 328.
    Eriksson, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Utbyggnad av Warszawas tunnelbana: studie av ny linjesträckning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ”bilist-kultur”. Resultatet har blivit att staden dras med stora trafikproblem och trängsel. Warszawa har idag en relativt välutbyggd kollektivtrafik med ett nät av spårvagnslinjer och en tunnelbanelinje. I dagsläget byggs också en andra tunnelbanelinje. Trots detta finns fortfarande två viktiga målpunkter som inte är tillräckligt väl kollektivtrafikförsörjda. Det gäller centralstationen för den nationella och internationella tågtrafiken samt stadens största flygplats. Studiens mål har därför varit att utarbeta ett förslag för hur dessa målpunkter kan förbindas med tunnelbana samt även att visa hur denna utbyggnad bör kompletteras av nyexploatering för att binda ihop stadens utspridda struktur och minska bostadsbristen. I slutänden visar sig också att denna nyexploatering troligen är en förutsättning för att kunna motivera den tänkta tunnelbaneutbyggnaden både ur passagerarunderlags- och finansieringsaspekter.

  • 329.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gatans teater: en studie av stadens offentliga rum2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd. Det fortsätter sedan med en beskrivning av det offentliga rummets fysiska förutsättningar. Vidare följer en inventering av Avenyn och Vasagatan i Göteborg och en analys av dessa gators funktion och offentliga rum. Därefter följer en redogörelse för utgångspunkterna för gestaltningsprogrammet för Deltavägen och därpå följer själva gestaltningsprogrammet. I den avslutande delen förs en diskussion om offentliga rum och planering. Att planera ett attraktivt rum där människor vill vistas är en komplex uppgift. Det går inte att planera in människor på vissa bestämda ställen i staden, men det går att främja för kontakten mellan människor genom att i planeringen se till vissa aspekter och i det fysiska rummet underlätta för möten och vistelser.

  • 330.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Makten över bostaden2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige. En byggemenskap är en grupp människor som går samman och initierar, planerar och driver en byggprocess; de blir själva byggherrarna. Detta fenomen påstås av förespråkare vara bra för den sociala hållbarheten i bostaden och i staden och syftet med detta arbete har varit att studera om byggemenskaper kan användas som medel för att skapa förutsättningar för social hållbarhet i boendet. En intervjustudie genomfördes med både boende och arkitekter för två byggemenskapsprojekt. Fokus för intervjuerna låg på deltagandeaspekter och grannrelationer; på projektets process och på hur och till vilken utsträckning de boende var delaktiga i utformningen samt hur de upplevde relationerna till sina grannar. Resultaten från intervjuerna jämfördes och utifrån de svar som framkom kan utläsas att de boende är mycket nöjda med sitt boende och att de hade möjligheten att påverka utformningen. Vidare framkom även, i synnerhet i det ena projektet, att de boende trivdes med sina grannar och kunde tänka sig att bo kvar i huset länge. Under intervjuerna framkom även att båda projekten hade haft sociala ambitioner i utformningen av boendet, men att dessa av olika anledningar inte helt uppfyllts. I det ena projektet föll flera av de planerade gemensamma ytorna bort på grund av ekonomiska orsaker. I det andra projektet används inte de gemensamma ytorna i den utsträckning de boende och arkitekterna hoppats på. Genom att sätta materialet från intervjuerna i relation till litteratur som rör social hållbarhet och grannskapstanken förs slutligen en diskussion om byggemenskapers förutsättningar för att skapa social hållbarhet. Byggemenskaper låter de boende vara delaktiga i utformningen vilket är positivt ur en demokratisk synpunkt samtidigt som det möjliggör för dem att planera för gemensamma sociala ytor samt lära känna sina grannar. Detta är dock ingen garanti för en ökad social kontakt då ytorna dels kan komma att prioriteras bort om ett ekonomiskt intresse får styra, dels inte behöver garantera en social interaktion bara för att de finns.

  • 331.
    Erixon, Josef
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bosnjak, Tina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Planning for sustainability: sustainable ideas for an urban environment2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Examensarbetet har genomförts som en Minor Field Study (MFS), i Kina med fokus på hållbar fysisk planering. Begreppet hållbar utveckling är omfattande varför arbetet har begränsats att belysa fyra viktiga områden med stark koppling till fysisk planering; Energi, Transport, Vatten och Avfall. Examensarbetet har delats upp i två delar; Teori och Fältstudie - Shidao. Utvecklingen i Kina går snabbt och städer växer med en rasande fart i en process som många gånger dominerats av kortsiktigt ekonomiskt fokus. Under senare år har fysisk planering med fokus på hållbar utveckling uppmärksammats. Hållbarhetsbegreppet har bland annat sin utgångspunkt i det ekologiska kretsloppet. Industrialiseringen har inneburit kraftigt ökad energiförbrukning i Kina och kol används i stor utsträckning vilket är en av orsakerna till ökade föroreningar i landet. 16 av världens 20 mest förorenade städer ligger i Kina och lösningen på problemet är bl.a. förnyelsebara energikällor och att hushålla med energin. Den kraftigt ökande efterfrågan på bilar och ökade trafikmängderna orsakar allvarliga problem med föroreningar i storstäder runt om i Kina. Välfungerande kollektivtrafik lyfts fram som ett viktigt element i ett hållbart samhälle samtidigt som gång- och cykeltrafik ska uppmuntras och prioriteras i den fysiska planeringen. Hantering av vatten och avfall får också stora konsekvenser i den snabba utveckling som Kina står i. Efterfrågan på vatten ökar samtidigt som det uppstår stora problem med förorenat vatten. Dagvattenhanteringen är ett viktigt område där fysisk planering kan spela en avgörande roll. Vad gäller avfallshanteringen måste mängden avfall minskas samtidigt som allt mer av avfallet återanvänds eller återvinns. Följande referensområden har studerats med syfte att lyfta fram stadsutvecklingsprojekt med fokus på hållbarhet: Bo01/Västra hamnen i Malmö, Viikki i Helsingfors och Luodian Town i Shanghai. Cheklista som utgångspunkt för fältstudien i Shidao, Kina: Energi NYTTJA FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR EFFEKTIV DISTRIBUTIONSTEKNOLOGI ENERGI-EFFEKTIVT BYGGANDE UPPMUNTRA TEKNOLOGI/SYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDNING INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Transport PRIORITERA KOLLEKTIVTRAFIK UPPMUNTRA MILJÖVÄNLIG FORDONSTEKNIK MINSKA BILANVÄNDNING UPPMUNTRA GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Vatten SÄKRA PRODUKTION OCH DISTRIBUTION RENA DAGVATTNET FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING BIDRA TILL MÅNGFALD OCH ESTETISKA VÄRDEN Avfall MINSKA, ÅTERANVÄND, ÅTERVINN FÖRBÄTTRADE, SANITÄRA DEPONIER INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Området, ett nedlagt industriområde, står inför en omvandling till bostäder, kontor och handel och under den tidiga planeringen har hållbarhetsaspekterna fått mycket lite fokus. Fältstudien omfattar en inventering av området men också en analys av de tidigare planerna som redovisats för den nya bebyggelsen. Analysen av tidigare planförslag har sin utgångspunkt i den nämnda checklistan och följs av förslag på ändringar av det befintliga planförslaget. Två områden, en offentlig miljö och en privat miljö har detaljstuderats. Befintligt planförslag arbetades om i två detaljerade planförslag för att rymma de åtgärder som lyfts fram i analysen. Stadsplaneringen i Kina står inför avgörande beslut vad gäller miljön. Planering på lång sikt kommer att krävas och många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom hållbar planering ryms i den cheklista som presenteras i examensarbetet.

  • 332.
    Erlandsson, Sandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för byggteknik (BY).
    Matrinsson, Therese
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för byggteknik (BY).
    Utformning av ett miljöcertifierat flerfamiljshus av planelement2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ökad bostadskris och allt högre miljökrav gör att Sveriges byggnadsbransch står inför en stor utmaning under den närmaste tiden. Allt fler småhusföretag känner att de vill utveckla sina produkter så att de passar bostadsmarknaden. Efter samarbete med Vimmerbyhus har ett ritningsförslag på ett prefabricerat flerbostadshus i tre våningar tagits fram. Det framtagna förslaget har även fått en miljöcertifiering inom Miljöbyggnad.

    Studien innehåller val av byggnadens design samt inre utformning av ytor. Sveriges lagar och krav inom ändrings- och nybebyggelse är här av stor vikt. Det ställdes också vissa krav på designen av byggnaden på grund av att planelementen byggs i fabrik för att sedan fraktas och sättas ihop på byggplatsen. En jämförelse mellan fyra olika miljöcerifieringar gjordes innan Miljöbyggnad valdes som den mest passande. Här utreddes och beräknades olika aspekter inom energi, material och inomhusklimat.

  • 333.
    Ersson, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Norm kontra form: En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan. De lägenheter som byggs är främst treor i bostadsrätter när behovet ser annorlunda ut. Kunskapen är begränsad då det kommer till dessa förändringar och normen om kärnfamiljen lever som det ser ut kvar. Planeringen på den kommunala nivån har studerats närmare och avsaknaden av samtalet om förändrade hushålls- och familjestrukturer är påtaglig. Det finns samtidigt en tydlighet i att planering ska företrädas av alla olika grupper och vara till för alla olika grupper. Den mångkulturella staden är något som bör beaktas, och denna målsättning går starkt i linje med den postmoderna planeringen såsom den symboliseras av bland andra Leonie Sandercock (1998). Parallellt med dessa pluralistiska idéer uttrycks även inom den kommunala planeringen att bostäder ska byggas av god kvalitet i attraktiva lägen då ett sådant behov har identifierats av kommunen som här är Stockholms stad. Neoliberala tendenser är tydliga inom bostadspolitiken, men samtidigt bör den representativa demokratins politiker leda vägen för de förändringar som sker. Det finns en tvetydighet i var ansvaret för bostadsförsörjningen ligger och diskussionen förs kring dagens planering som tillsynes är mer rationell än vad den akademiska debatten påvisar. Medvetandet av att olika grupper har olika behov ökar och med det har ett behov av planering som tillgodoser marginaliserade perspektiv också ökat och det krävs ett ständigt ifrågasättande av rådande strukturer för att inte låsa fast utvecklingen i etablerade tankemönster.

  • 334.
    Eskilsson, Anneli
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Häggdahl, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Örenfors, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    From Township to Townscape- Urban renewal in Galeshewe, South Africa2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Galeshewe är en före detta kåkstad i Sydafrika som blivit negligerad under en lång tid. Den ekonomiska aktiviteten i området är låg och gestaltningen av den fysiska miljön är dålig. År 1999 utarbetades ett program, ”det urbana stadsförnyelseprogrammet” (fritt översatt), för att förbättra situationen i tidigare underprioriterade områden i Sydafrika. Vårt Examensarbete kan ses som ett led i detta program. Ett sätt man arbetar på i Sydafrika för att förstärka ekonomin är att arbeta med utvecklingen av ekonomiska aktivitetskluster förbundna längs olika stråk. I den senaste översiktsplanen för Sol Plaatje kommun, identifierades Galeshewe Aktivitetskorridor. Längsmed stråket urskiljdes sex kluster av verksamheter och ekonomiska aktivitet som kallades aktivitetsnoder. Alla tre studenterna har tillsammans arbetat med utvecklingen av detta stråk. Förslag för de olika noderna har studenterna utarbetat individuellt.

  • 335.
    Espmarker, Mårten
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stationsområde i Landskrona: En studie om exploateringen av jordbruksmark, stadsutveckling och stadsstyre med Landskronas stationsområde som exempel2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did.

  • 336.
    Eul, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Analysis of the European Climate Change Policy in respect to the Housing Sector2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    With the emission trading of greenhouse gases a new policy instrument was introduced by the Kyoto Protocol. This instrument was implemented first in the EU and can be seen as a pilot project for a global emission trading system. The Emission Trading Scheme (ETS) will be described in chapter 5. Some basic experiences of the first phase which ends with the beginning of the second phase in 2008 shall also be summarized. Since the building sector is not yet included in the trading scheme, this thesis also takes a closer look at the possible implementation of the scheme to the building sector. To estimate what kind of measures the ETS shall stimulate the current technological and structural approaches to reduce greenhouse gas emissions from the housing sector are explained. This thesis is no attempt to describe the international discussion on climate change or the structure of EU policy. It aims at putting the European Emission Trading Scheme in a policy context and at showing other attempts of the EU policies to face climate change. The chapter on the implementation of the Emission Trading Scheme to the housing sector is an attempt to show the possibilities of further actions. It is not based on broad studies but should be seen as a theoretical approach to start a discussion. The thesis is mainly based on EU directives and policy documents, as well as studies of the EEA. To get a broader spectrum of data the CAIT of the World Research institute was used in the description of the European emission structure. The CAIT is a public environmental database with global data.

  • 337.
    Evander, Filip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Förtätning i Skanör och Falsterbo: Ett hållbart alternativ?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas – Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger på Falsterbonäset och hade båda sin storhetstid under medeltiden, då handel och fiske dominerade. Efter en nedgång väcktes intresset på nytt för städerna under 1900-talet, då antalet invånare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande småhusbebyggelse, ägde rum. Under senare år har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott på att ett generationsskifte i boendet inte ägt rum samt att det varit svårt att finna platser för nya bostäder. Prognoser talar för att antalet invånare kommer att öka i kommunen, vilket ställer krav på utökad och blandad bebyggelse. Framöver förväntas klimat förändringar leda till bland annat stigande havsnivåer, vilket får konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen på Näset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslås en omgestaltning av Skanörs centrum, där bostäder kombineras med handel och kontorsverksamhet. Därtill föreslås en ny hållplats för spårbunden trafik. I det andra planförslaget, som avser Falsterbo, föreslås förtätning vid Strandbadsvägen och väg 100 med flerbostadshus och möjlighet till viss service och handel.

  • 338.
    Exner, Jan-Philipp
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Yücel, Ergin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Structural change in European border zone agglomerations: A comparative analysis between Copenhagen and Saarbrücken2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study we made an investigation on the transformation of economic structure of two border city regions, Saarbrücken and Copenhagen. The motivation for a comparative analysis is that they have similar industrial background. Both city regions were dynamic in the first half of the 20th century however in the second half they slowed down and gradually lost some of their industrial base. This decline of industry also brought some transformation of the economic structure. To some extent they followed similar trends such as decline of industry and rise of service sector. However there are differences as well, like the diversification of economy, dependence on industry, potential for attracting the creative class and so on. Another reason for comparison is that they are both border regions and have a potential to integrate with the other side of the border. Saarbrücken has increased its interaction with the French region Lorraine and the opening of the High Speed Railway East to Paris is likely to contribute to this interaction and may lead to integration. Copenhagen, too, has been increasing its interaction with Malmo and Lund on the Swedish side. Especially after the opening of the Öresund Bridge in 2000 this interaction even got accelerated and seems to evolve towards integration. We have discussed this cross-border interaction and tried to identify to what extend these regions integrated with the other side of the border. Furthermore we tried to reveal the similarities and the differences in this integration processes in both border regions. As theoretical approach we have chosen Kondratieff Wave Theory, Porter’s Cluster Theory and Florida’s Creative Class Theory as these theories seem to explain the developments in the two regions quite well. The Wave theory makes up the theoretical framework as it reflects a global shift in the western economies especially in the old industrial zones. The two other theories points out to more specific developments in two regions such as emergence of high tech sectors as a result of creative class. Our overall conclusion is that the two regions have similarities in their transformation but also differences. Every region has its own transformation story as some local elements are involved in the process. It is not possible to have identical developments; however regions can induce similar development with the more dynamic regions in case they create similar conditions for new sectors. And it is increasingly easier to do so as the globalisation makes the production factors more mobile.

  • 339.
    Fagerström, Karla Blum
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskyddsdispener: hur kommer dispensgivningen att förändras med förnyelsen av strandskyddslagen?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land. Strandskyddet kan utökas till 300 meter. Strandskyddslagstiftningen har fått kritik för att bland annat vara otydlig och inte anpassningsbar efter lokala förutsättningar. Det har lett till en alltför generös dispensgivning och bristande tillsyn, vilket i sin tur har lett till att alltfler stränder tagits i anspråk. I juli 2009 och februari 2010 trädde en förnyad strandskyddslagstiftning i kraft, vilket bland annat innebär: • Fortsatt generellt strandskydd i hela landet • De särskilda skäl som krävs för att få dispens från strandskyddet preciseras i lagen • Vissa lättnader i strandskyddslagstiftningen kan göras i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) • Fri passage ska alltid finnas längs strandlinjen, även i områden som fått dispens för bebyggelse, anläggningar eller verksamheter. • Kommunerna får upphäva strandskydd i detaljplaner och hantera prövning och tillsyn • Länsstyrelsen överprövar dispenser och granskar kommunernas översiktsplaner Lättnader för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, samt preciseringen av de särskilda skäl som krävs för att få dispens, är tänkt att leda till en mer flexibel strandskyddslagstiftning som i sin tur ska leda till att lagarna för större acceptans och bättre tillämpning. Kommunerna får ett större ansvar än tidigare, vilket ska leda till en mer lokal anpassning av strandskyddet.

  • 340.
    Falck, Susanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå. Där observationer kompletterat intervjuer med deltagare, kommuner och Boverket. I analysdelen sätts fallstudierna mot utvalda teorier och begrepp. Analyserna följs av analysresultat och slutsatser för att slutligen diskuteras. Uppsatsen visar att det förekommer en appropriation av stadsrummen i de flesta fallstudierna samt att vissa inte riktigt lyckats appropriera rummen liksom att det finns stora svårigheter att få tillgång till mark inne i städerna. Den kommunala organisationen kan både bromsa och underlätta för stadsodlingars förutsättningar. Markfrågor kan fungera som en bromskloss med tillfälliga odlingar som lösningar, samtidigt som kommunen kan underlätta odlingarna i fråga om material och kapital. Det finns en stark önskan till samarbete från kommunernas sida och tendenser till detta från stadsodlarnas sida. Stadsodling är i grunden en självorganiserande rörelse som anammats av kommuner och är på väg att lyftas upp på den politiska agendan. Om det finns någon plats för stadsodling i planeringen återstår att vidare utredas. Inom både detaljplan och översiktsplan finns det rum för stadsodling, men den senare används endast till detta i dagsläget. En egen markanvändning kanske inte är det ultimata för stadsodling, utan där kan allmän plats istället fungera som ett alternativ. Dock finns det i dagsläget inga tydliga riktlinjer för stadsodling när de är självorganiserade utan ett tydliggörande och en större säkerhet kring hanteringen av stadsodling är eftersträvansvärt.

  • 341.
    Falk, Klara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vinterkvarter och sommarparadis: en fördjupning av översiktsplaner för Rälla och Stora Rör på Öland2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett samrådsförslag till fördjupning av Borgholm och Mörbylånga kommuners översiktsplaner för orterna Rälla och Stora Rör.

  • 342.
    Faming, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tillgänglighet i den fysiska miljön: intentioner, ambitioner & realitet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen är utförd på tre politiska dokument, varav två av dem utgår från funktionshinderspolitiken, medan det tredje är förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har därför en tydligare anknytning till fysisk planering. Genom att analysera dessa har jag kunnat se hur dessa politiska dokument bland annat förhåller sig till personer med funktionsnedsättning och vilka insatser dokumenten menar behövs för ett mer fysiskt tillgängligt samhälle. De tre kvalitativa intervjuerna i arbetet är genomförda med aktörer vilka representerar olika nivåer i samhället. Genom detta kan jag i förhållande till den teoretiska genomgången och till innehållsanalysen av de politiska dokumenten undersöka de olika aktörernas roll i arbetet för att förbättra tillgängligheten i samhället. Resultatet av innehållsanalysen och intervjuerna har sedan legat till grund för att tolka de olika aktörernas intentioner och roller, samt strukturer och faktorer som påverkar integreringen av tillgänglighetsperspektivet i fysisk planering. Undersökningen visar att det finns en hög politisk ambition om att samhället ska bli mer tillgängligt. Analysen visar dock att funktionshindersperspektivet inte integreras i planeringen i önskvärd utsträckning och att tillämpningen av lagstiftningen gällande tillgänglighet hittills inte varit tillräcklig för att frågan ska uppmärksammas då befintliga strukturer och traditionella tankesätt inte alltid påverkas av dessa. Utifrån detta är det svårt att peka på någon enskild ansvarig aktör som kan stå till svars för varför samhället inte är tillgängligt för alla. Genom att handikappolitiken inte lyckas realiseras i de forum där beslut tas är slutsatsen att det, enligt Youngs (1990) teorier, finns en form av maktutövning där dominanta synsätt reproduceras, utan vidare reflektion, på grund av medvetna eller omedvetna handlingar som finns etablerade inom bland annat verksamheter. Detta utspelar sig exempelvis i relation till deltagande i planprocesser där handikapporganisationer och personer med funktionsnedsättning inte alltid får möjlighet att yttra sina behov vilket gör att tillgänglighet inte prioriteras i den omfattning som behövs för att beakta individers behov i ett kollektiv. Ytterligare en slutsats är att begreppet tillgänglighet inte har någon tydlig definition vilket gör att det fylls med tolkningar om hur ett tillgängligt samhälle ska utformas. Med dessa slutsatser i åtanke kan det konstateras att det i framtiden krävs mer kompentensutveckling, ytterligare samarbete, samt strukturella förändringar och starkare myndighetsutövning

  • 343.
    Fast, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap. Ofta med hjälp av hänsynslös renovering och omvandling. Under lång tid var inte industriarvet någonting som innefattades av varken den nationella eller lokala kulturmiljövården. Hur kommer det sig att det tog så lång tid för industriarvet att bli en del av kulturarvsbegreppet och därigenom erhålla samma bevarandevärde och varsamma hantering? Komplexiteten med det nära industriarvet verkar ligga både i kulturarvsbegreppets definition och i att själva sinnebilden för fabriker och industrier under industrialismen var modernitet och framtid. Kan detta ha påverkat människors och instutitioners syn på industri som kulturarv? Industriarvet är ett kulturarv nära i tiden som idag levande människor personligen kan relatera till. Det har ständigt omgärdats av en diskussion kring dess legitimitet och värde men har nu tagit plats som ett relevant område för kulturarvsförvaltning och bevarande. Begreppet industriarv har tagit form. Vid stadsförnyelseprocesser i städer där denna typ av fysiska spår från industrialismen står kvar som monument över en förgången samhällsstruktur väcks frågan hur dessa bör hanteras. De gamla fabriksmiljöerna kan inkluderas i stadsförnyelsediskussionen eller bevaras som fysiska minnesbilder över en förfluten tid. Går det att hitta ett förhållningssätt för att kunna bruka kulturarvet och specifikt industriarvet i stadsplaneringen? Bör vissa egenskaper och strukturer användas och lyftas fram för att de berättelser som industriarvet rymmer ska synas i stadsplaneringen? Vilken relevans har invånarnas relation till platsen i fråga vid stadsförnyelsediskussionen? Industriarvet kan tyckas komplicerat att hantera vid stadsbyggnadsprojekt då det inte enbart består av fabriksbyggnader, maskinhallar och verkstadslokaler utan är till stor del ett immateriellt arv som består av berättelser, historier och människoöden. Att bevara arbetarnas livsmiljö har inte alltid varit självklar i en kulturarvstradition som har varit förbehållen slott och herrgårdar eller spår av ett sedan länge förgånget bondesamhälle. Men eftersom industriarvet nu är ett relevant ämne för bevarandefrågor och fortfarande finns representerat på många platser i Sverige har frågan om vilken plats dessa spår har i staden och hur planerare bör hantera detta arv blivit aktuell.

  • 344.
    Fenton, Paul David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sustainable mobility in the sustainable city – what can Swedish towns learn from municipalities in Denmark, Germany and Switzerland?: (Hållbar mobilitet i den hållbara staden - vad kan svenska städer lära från kommuner i Danmark, Schweiz och Tyskland?)2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The project addresses the challenge of developing policies and incentives to achieve sustainable mobility in urban areas. 

  • 345.
    Filipsson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    LÖVHOLMEN: Ett planförslag med historiska avtryck2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast. För att värna Lövholmens utpräglade industrikaraktär föreslås tre olika planstrukturer inom planområdet. Nya offentliga mötesplatser och promenadstråk skapas och området görs mer tillgängligt. Förhoppningen är att Lövholmen ska kunna fungera som en ny sammanhållen stadsdel där de historiska avtrycken förblir avläsbara även i framtiden.

  • 346.
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Exergy as a measure ofresource use in LCA and other sustainability assessment methods2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased waste valorization should lead to savings of natural resources. But different types of valorization  can  lead  to  different  types  of  savings and  there  may  therefore  be  a  need  for comparing different types of resources uses. Exergy use has been suggested as a measure for resource use in Life Cycle Assessment (LCA) and other sustainability assessment methods. It is an interesting approach since it can describe both energetic resources as well as metal ores and other materials that have a chemical exergy in the same units. The aim of this paper is to contribute to the discussion on different approaches to measure the use of resources in  LCA and other environmental systems analysis tools by  illustrating the use of the thermodynamic approach  in case  studies  and  comparing  the  results  with  other  approaches.  We  will  also discuss  advantages  and  disadvantages  of  different  approaches.  The  results  show  that  the different methods  produce  strikingly  different  results  when  applied  to  case  studies.  This indicates  the  need  to further  discuss methods  for describing  resource  use.  The  study  also demonstrates the feasibility of the thermodynamic approach. It is suggested that the results are reasonable  and  that  the  thermodynamic  approach  is  developed  from  a  solid  scientific  basis. When  compared  to  other  methods  it  is  interesting  to  note  that  the  exergy  approach  captures most resources that are considered important by other methods. When analysing the results it becomes apparent that the composition of the ores can have  an influence  of the results.  It is thus  of  interest  to develop  more  ore-specific  data. It  would  also  be  of  interest  to  further develop exergy use as a method for assessing a broader range of resources including land and water.

  • 347.
    Finnveden, Göran
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630).
    KTH-professor: Minska inte miljökraven, Miljödepartementet!2012Ingår i: Miljöaktuellt, ISSN 0345-763X, nr 2012-07-01Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 348.
    Finnveden, Göran
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys (flyttat 20130630).
    Palm, Viveka
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö.
    Debatt: Pröva ekonomiska styrmedel i kemipolitiken.2012Ingår i: Miljöaktuellt, ISSN 0345-763X, nr 2012-11-20Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Fleschurz, René Patrick
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Renewable electricity generation in the Eurpean Union: Best practice, drawbacks and future challenges2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper gives a general review on renewable electricity production in the European Union based on the example of Sweden, Denmark and Germany. It gives the answer to the question which forms of renewable electricity production are competitive in Europe and why. Furthermore it describes how and why renewables are used in different member states of the EU. This review is based on existing literature on the subject, statistical data of national and international organisations and departments as well as recent articles in journals and newspapers. As a result it becomes clear that there are different boundaries to the use of renewable electricity production in the EU due to specific demands for an economic use. But even though these demands are met, the success of renewable electricity production depends on several factors like the historic development and the supply of fossil resources, political support or external events such as the oil crisis. It also becomes clear that the use of renewables can cause environmental problems (hydropower) or problems in the field of security of supply (grid stability). One can draw the conclusion that countries with a continuous support system in the past are performing well in the objective to increase the share of power produced by renewables and serve as good example for countries lagging behind in this goal.

  • 350.
    Fohlin, Annika
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Johansson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    The conflict between agricultural land and illegal settlements: a land use plan of Pukara in Cochabamba2001Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet invånare i Cochabamba har ökat kraftigt de senaste årtiondena och expansionen sker i utkanterna av staden, vanligtvis på de skogsklädda bergssluttningarna i norr eller på jordbruksmark i söder. Ett av dessa jordbruksområden är vårt projektområde i Pukara i distrikt 9. Pukara har växt mycket de senaste åren och antalet invånare har ökat kraftigt. En del av utvecklingen har skett på mark som inte är lämplig för bostäder. Beroende på bristen på fysisk planering, har expansionen skett utan kontroll. Den snabba utvecklingen av området har lett till ockupation av jordbruksmark, illegal bebyggelse och störande och miljöfarliga verksamheter. En del av den illegala bebyggelsen breder ut sig på mark som är mer lämplig för odling och invånarna saknar fullgod infrastruktur och service. Dessutom innehåller området olämpliga och störande verksamheter som förstör miljön och levnadsförhållandena samt gör marken olämplig för bostäder och oanvändbar för jordbruk. De huvudsakliga miljöproblemen beror på adobe- och tegelbruken. Arbetet är inriktat på frågor som rör den fysiska planeringen. Syftet är att ta fram en övergripande plan över området för att visa hur det kan utvecklas. För att möta framtida behov har följande frågor studerats: områdets täthet, förutsättningarna för verksamheter, infrastruktur och service och tillgängligheten till grönområden och rekreation. En analys har gjorts för att definiera fördelar, nackdelar och olika markanvändningskonflikter som finns i området. Även en klassificering av de verksamheter som genererar de kraftigaste miljöproblemen har gjorts. Klassificeringen är gjord för att uppmärksamma vilka verksamheter som orsakar mest negativa effekter och vilka miljöproblem som måste beaktas för att skapa ett hållbart och attraktivt område. Idag är markanvändningen huvudsakligen jordbruk, boskapsuppfödning, bostäder och verksamheter. Största delen av jordbruksmarken är koncentrerad till de västra och södra delarna medan en stor del av bebyggelsen och verksamheterna ligger centralt i området. Variationen av jordbruk och andra verksamheter skapar arbetstillfällen och är viktiga inkomstkällor samtidigt som de skapar liv och rörelse i området. Närheten till Cochabamba och andra tätorter är ytterligare en fördel som gör Pukara till ett attraktivt område att bo och leva i. De tre grundläggande principerna i förslaget är: 1. bevara de stora sammanhängande jordbruksområdena och förtäta de områden som redan är urbaniserade. 2. förbättra bostadssituationen med infrastruktur och service. 3. flytta de störande och miljöfarliga verksamheterna Med det övergripande förslaget som grund har två delområden utvecklats mer detaljerat, öster och väster om Avenida Panamericana. Dessa två områden är de två mest tätbebyggda delarna i området. Förslaget innebär att området även fortsättningsvis består av en blandning av jordbruk, bostäder och verksamheter. Eftersom det är orealistiskt att flytta de illegala bostäderna föreslås att de illegala bostäderna bevaras och legaliseras. Eftersom behovet av mark för bostäder ökar hela tiden, har en balans mellan de olika intressena skapats. Förslaget innebär att det skapas områden för nya bostäder med olika typer av bostäder. Vi föreslår en lämplig tomtindelning för att skapa fler tomter och en högre täthet. Förslaget innebär att den befintliga bebyggelsen förtätas och att nya bostäder planeras på mark som inte används för jordbruk. Planen innehåller också förslag på åtgärder för att förbättra bostädernas omgivningar. I förslaget ingår en ny marknadsplats, nya mötesplatser och fler platser för grönområden och rekreation. Vi har också definierat vilka grönområden som är viktiga att bevara. Även lämpliga platser för service och olika slags verksamheter föreslås, till exempel ett nytt område för adobe- och tegelbruken. Hänsyn har tagits till behovet av infrastruktur och service. Vi har gjort förslag på hur ett nytt vägsystem kan struktureras och hur man kan förbättra vägarna och göra dem säkrare för både bilister, gående och cyklister. Vi har också definierat vilken teknisk infrastruktur som behöver förbättras och vilka åtgärder som är mest akuta.

45678910 301 - 350 av 1256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf