Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1234
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Friberg, Ingemar
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Renberg, Bo
    Svensklärarens påverkan och praktik: på spaning efter konsten att undervisa2015Bok (Refereegranskat)
  • 302.
    Fridsén, Jenny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    En manlig arbetsplats med kvinnliga möjligheter.: - En kvalitativ studie om kvinnligt ledarskap på mansdominerade arbetsplatser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med uppsatsen är att studera det kvinnliga ledarskapet på mansdominerade arbetsplatser. Val av ämnet grundar sig på intresset för kvinnors ledarskap. För att kunna besvara syftet och den frågeställning som studien berör har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag använt mig av intervju i fokusgrupp. Studiens kvinnliga informanter arbetar alla på en ledande position inom branscher som domineras av män, både på högre poster men även generellt inom organisationen. De teorier och tidigare forskning som ligger till grund för studien är dels genussystem och könsordning, homosocialitet och manlig dominans samt könsskillnader.

    Avsikten med studien är att belysa och undersöka hur kvinnliga ledare upplever ledarskapet i de branscher där dom är verksamma och även bemötandet från omgivningen. Dessutom undersöker studien hur informanterna arbetar med motivation.

    Studien visar på att informanterna inte upplever att kön biologiskt sett utgör något hinder utan att de motsättningar och hinder som de stöter på är socialt betingade. Kvinnorna i studien upplever viss diskriminering men ser även att det finns andra orsaker till den könssegregering som råder i deras verksamheter. Min förhoppning är att studien kan bidra till förståelse för hur man kan skapa möjligheter och förutsättningar för kvinnliga ledare att nå upp till de riktigt höga positionerna och kunna göra karriär.

  • 303.
    Furmark, Sven-Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Adventure education: final report of a project financed by the Swedish national agency for higher education - council for the renewal of undergraduate education1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Furmark, Sven-Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Fantasy-based adventure education: case study1999Ingår i: Horizons (Cumbria), ISSN 1462-0677, nr 4, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A teacher of student teachers at Lulea University of Technology in Sweden uses fantasy and story telling to integrate mathematical thinking and problem solving into adventure-education programs for elementary students in nearby forests. Maps, magic places, rituals, mysterious signs, audiovisual aids, actors, and darkness restore a sense of magic to the forest and motivate students

  • 305.
    Furmark, Sven-Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Litteraturtips: sammanställt av Sven-Gunnar Furmark1999Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 306.
    Furmark, Sven-Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Upplevelsebaserat lärande: sammanställt av Sven-Gunnar Furmark1999Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 307.
    Furmark, Sven-Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Äventyrspedagogik1999Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 308.
    Fältholm, Ylva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Norberg, Cathrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gender diversity and innovation in mining: corpus-baseddiscourse analysis2017Ingår i: International Journal of Gender and Entrepreneurship, ISSN 1756-6266, E-ISSN 1756-6274, Vol. 9, nr 4, s. 359-376Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this study is to gain increased knowledge about gender diversity and innovation in mining by analyzing how women are discursively represented in relation to these two concepts, and in doing so establish how diversity management is received and communicated in the industry.

    Design/methodology/approach

    The study is based on analysis of texts including references to gender diversity and innovation in mining found on the web. The tool used to retrieve the data has been WebCorpLive, a tool designed for linguistic analysis of web material.

    Findings

    Although increased female representation is communicated as a key component in the diversity management discourse, based on the idea that diversity increases innovation and creativity, closer analysis of texts on diversity and innovation in mining shows that what women are expected to contribute with has little explicit connection with innovation.

    Research limitations/implications

    The study contributes with increased knowledge about diversity management by providing an example of how it is received in a traditionally male-dominated industry.

    Practical implications

    Our findings indicate that for diversity management to have a real effect in mining, it needs to be based on gender equality and social justice motives, rather than on a business case rationale – the principal motive today. To enable this change stereotypical gender patterns, as shown in this study, need to be made visible and problematized among policy makers, practitioners and actors on all levels of the industry.

    Originality/value

    The study contributes with new knowledge about gender in the mining industry previously not attended to by using a method which so far has been sparsely used in discourse analysis, although pointed out as promising.

  • 309.
    Gabrielsson, Britt
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Hallström, Gunnel
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Nygren, Carina
    Kulturmöten mellan flickor och pojkar1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Gabrielsson, Marcus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    ”Så blir det som en sköld”: -hur undervisning om växthuseffekten kan utvecklas2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur förståelsen för växthuseffekten kan utvecklas för elever i årskurserna 4–6. I denna variationsteoretiska studie har learning studyns sätt att arbeta varit en inspirationsmodell för att besvara studiens forskningsfrågor: vilka kritiska aspekter som måste göras möjliga att urskilja i undervisningen för att eleverna ska förstå den växthuseffekten på ett specifikt sätt och vad som måste iscensättas i undervisningen för att göra urskiljandet möjligt. Genom intervjuer, elevtexter, och inspelningar från lektioner har data samlats in från totalt 40 elever och mig själv som lärare. Resultatet har visat att kritiskt för förståelsen är insikten om atmosfären som ett skikt av växthusgaser, skillnaden på ljus- och värmestrålning och skillnaden på naturlig och förstärkt växthuseffekt.

  • 311.
    Gardelli, Teodor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kunskapsbegreppet och ett svar till skeptikern2010Ingår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 31, nr 3, s. 25-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 312.
    Gardelli, Teodor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Om Nozicks kunskapsanalys2010Ingår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 31, nr 2, s. 19-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 313.
    Gardelli, Teodor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik. Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Medier ljudteknik och upplevelseproduktion och teater.
    Strömberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Philosophical dialogues in education for persons with acquired brain injuries2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 314.
    Gardelli, Teodor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Strömberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Philosophy for persons with acquired brain injuries: Results from a Swedish study2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 315.
    Gardelli, Teodor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Strömberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Cultural integration in philosophical dialogue2012Ingår i: Abstract book: the 40:th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Copenhagen: Nordic educational research association, NERA , 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research aimThe aim of this paper is to outline a way of inspiring the growth of a good culture of philosophical dialogue in a group, through a certain perspective on cultural integration, in order to promote a good philosophical dialogue.Methodological frameworkOur reasoning is based on several years of experience of philosophical dialogues in various types of groups: school classes (with children aged from 11 to 18 years), groups of children attending philosophical dialogues on their spare time, folk high-school classes, and university students. ConclusionsOne of the goals of a philosophical dialogue is to make the participants develop certain kinds of qualities, like the ability to think creatively, philosophically and clearly. Developing these kinds of profound qualities takes time and requires a ”good” culture of philosophical dialogue (a concept that is discussed in the paper). Being in a context of philosophical dialogue will make a person familiar with the culture of the dialogue - the person will become an ”elder”. A way of achieving cultural integration for new participants in a philosophical dialogue is to have elders as role models for the beginners. This way, the beginners will be able to learn a way of acting in the context of philosophical dialogue by observing the behaviour of the elders. It is also desirable that the beginners on their behalf make an already existing culture better by bringing their own ways of thinking to it. Learning from others, while also being brave enough to think differently, is essential for the development of good cultures, and human beings.Relevance to Nordic educational researchBeing in a phase of development regarding philosophy with children, Sweden is in need of methods

  • 316.
    Gardelli, Teodor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Strömberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Luleå-modellen för filosofiska samtal2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 317.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Etik i skolan: Vad och varför?2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 318.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Philosophy with Children, Inquiry Ethics and Value Transmission: Merits, demerits and relations between the approaches2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 319.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    To Describe, Transmit or Inquire: Ethics and technology in school2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Ethics is of vital importance to the Swedish educational system, as in many other educational systems around the world. Yet, it is unclear how ethics should be dealt with in school, and prior research and evaluations have found serious problems regarding ethics in education. The field of moral education lacks clear and widely accepted definitions of key concepts, and these ambiguities negatively impact both research and educational practice. This thesis draws a distinction between three approaches to ethics in school – the descriptive ethics approach, the value transmission approach, and the inquiry ethics approach – and studies in what way (if at all) they are prescribed by the national curriculum for the Swedish compulsory school, how they relate to students’ moral reasoning about technology choices and online behaviour, and what pedagogical merits and disadvantages they have. Hopefully, this both contributes to reducing the ambiguities of the field, and to answering the question of how ethics should be dealt with in education.The descriptive ethics approach asserts that school should teach students empirical facts about ethics, such as what views and opinions people have. The value transmission approach holds that school should mediate some set of predefined values to the students and make sure the students come to accept these values. The inquiry ethics approach is the view that school should teach students to reason and think critically about ethics and to engage in ethical inquiry.The role of ethics in the curriculum has not been studied in light of the above distinction, in prior research, and such an investigation is undertaken here. The results suggest that ethics has a prominent, but complicated, role in the Swedish national curriculum. Although no explicit distinction is drawn or acknowledged in the curriculum, all three approaches are prescribed throughout the curriculum, albeit to different degrees. In the general section of the curriculum, the value transmission and inquiry ethics approaches are more extensively prescribed than the descriptive ethics approach. It was found that most of the syllabi contained explicit references to ethics, while some only contained implicit references to ethics, and two syllabi lacked references to ethics altogether. In the syllabi, the inquiry ethics approach is the most dominant, both in the sense of being present in the most syllabi, and in the sense of being more strongly prescribed in many of the syllabi where several approaches occur. The value transmission approach has the weakest role in the syllabi. In total, the inquiry ethics approach is the approach most strongly prescribed by the curriculum. But prior research has shown that inquiry ethics is very rarely implemented in the classroom. In this thesis, it is found that the inquiry ethics and the value transmission approaches are incompatible, given certain reasonable interpretations, which makes the finding that inquiry ethics is rarely implemented less surprising, since value transmission is practiced in schools.The students, in their moral reasoning about technology choices, reasoned in accordance with several classical normative theories – including consequentialism, deontological ethics and virtue ethics – and in doing so, they expressed reasoning that in the discussion is found to be in conflict with the values of the value foundation in the curriculum. These findings complement earlier findings, for example that students in their actions contradict the value foundation, by adding that such conflicts also exist in their reasoning. The existence of these conflicts is found to be problematic for a value transmission approach.Many of the students defended very restrictive views on disclosing personal information online, and prior research as well as the present data has shown that adults typically hold views that are very similar to these, concerning how they think that young people ought to act online. On the other hand, youths’ actual online behaviour, as reported in earlier studies, differs considerably from this. In line with this, the students also seemed to endorse a form of private morals view, according to which moral choices are simply up to one’s own taste, which would yield an escape exit from the restrictive views mentioned above, and permit any behaviour. In the discussion, it is argued that this is the result of an attempt at value transmission from the grown-up community, probably including teachers, which might seem to work, since the students claim to hold certain views, but which likely instead constitutes a false security, since these values are not actually accepted, but only paid lip service to, and the adults are therefore wrong in their belief that the students are protected by a certain set of values (that they think the students are upholding), since the students in fact do not uphold, and therefore do not act based upon, these values. This situation risks making the students more vulnerable than had no value transmission attempt been taken in the first place. Hence, the attempted value transmission runs the risk of counteracting its purpose of helping the students acquire a safe online behaviour.Throughout the moral reasoning mentioned above, extensive variations in the students’ reasoning were found, both interpersonally and intrapersonally, both in the decision method and in the rightness criterion dimensions, as well as in between the dimensions. The existence of such variations is a novel finding, and while possible applications in future research are discussed, it is also noted that this existence constitutes a reason to question the successfulness of both the value transmission and the inquiry ethics endeavours of the educational system.The results and discussions described above highlight the importance of investigating the merits of the different approaches. Several arguments that arise from the material of this thesis are presented, evaluated and discussed. The ability of each approach to fulfil some alleged key aims of ethics education is scrutinised; their abilities to educate for good citizenship, to educate for quality of life of the individual, and to facilitate better educational results in other subjects are all investigated, as well as the ability of each approach to help counteract the influence from online extremist propaganda aimed at young people and to promote safe online behaviour in general.It is concluded that the inquiry ethics approach has the strongest support from the material of this thesis. Some consequences for school practice are discussed, and it is concluded that changing the role of ethics in the curriculum would be beneficial, downplaying the role of value transmission and further increasing, and making more explicit and clear, the role of inquiry ethics. It is also shown that there are strong reasons for the inclusion of a new subject in the Swedish compulsory education with special focus on ethics. Some possible causes, and some consequences, of this is discussed.

  • 320.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Why philosophise with children about ethics in school?2012Ingår i: Abstract book: the 40:th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Copenhagen: Nordic educational research association, NERA , 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this paper is to give a partial answer to the question ”Why Philosophy with Children?”, posed in the title of the NERA-Symposium the text is intended for. This is answered by giving three arguments for why the practice of philosophising with children about ethics should be implemented in school, and for that this approach to ethics is superior in important senses to other popular approaches to ethics in school.Methodological frameworkFirst, a distinction is drawn between three common approaches to ethics in school, of which a philosophy with children approach is one of them. Second, three common arguments for having ethics in school in general are presented. Thereafter, each argument is scrutinised given each approach respectively. Thereby, it is studied to what extent each approach is supported by the arguments.ConclusionsThe paper concludes that a philosophy with children approach to ethics is the approach best supported by the arguments scrutinised. Relevance to Nordic Educational Research The three arguments discussed in the paper are all relevant to the educational systems of the nordic countries, and all of the three approaches to ethics discussed in the paper can be found in the nordic countries, for example in curricula and other guiding documents. Hence, a study of to what extent these approaches are supported by the arguments are of importance for nordic education and educational research.

  • 321.
    Gardelli, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Persson, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Why philosophise with children about ethics in school?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 322.
    Gardelli, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Persson, Anders J
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Why philosophical ethics in school: implications for education in technology and in general2014Ingår i: Ethics and Education, ISSN 1744-9642, E-ISSN 1744-9650, Vol. 9, nr 1, s. 16-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we distinguish between three approaches to ethics in school, each giving an interpretation of the expression 'ethics in school': the descriptive facts about ethics approach, roughly consisting of teaching empirical facts about moral matters to students; the moral fostering approach, consisting of mediating a set of given values to students; and the philosophical ethics (PE) approach, consisting of critically discussing and evaluating moral issues with students. Thereafter, three influential arguments for why there ought to be ethics in school are discussed, and each argument is interpreted given each approach to ethics in school, respectively. Thereby, we evaluate which interpretation of 'ethics in school' produces the strongest arguments, and thus, which approach is best supported by these arguments. The conclusion is that there ought to be PE in school

  • 323.
    Gardelli, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Persson, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Haglund, Liza
    Södertörns Högskola.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Coherentism as a foundation for ethical dialog and evaluation in school: value communication, assessment and mediation2012Ingår i: Educating for complex thinking through philosophical inquiry. Models, advances, and proposals for the new millennium.: Proceedings of the 14th ICPIC Conference. / [ed] Marina Santi; Stefano Oliverio, Padova: Liguori , 2012, s. 197-208Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we are mainly concerned with coherentism as an approach to ethical dialog in school. We have two different but connected aims with the paper. The first aim is to say something about general philosophical questions relating to coherentism as a theory in metaethics, and especially in relation to value education; the second aim is to explore some possible implications of coherentism as a method in studying the enterprise of discussing ethical issues and questions with children as well as the study of the actual ethical discussion in school. Furthermore, we evaluate the connection between a coherentistic approach to justification and the methodological parts of a Philosophy with Children, or Community of Inquiry, approach to ethics in school. Related to this, we scrutinize what implications this has for evaluating ethical learning within Philosophy with Children, or Community of Inquiry, as well as implications for evaluation of the Philosophy with Children, or Community of Inquiry, approaches as methods for dealing with ethical matters in school.

  • 324.
    Gardelli, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Persson, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Haglund, Liza
    Södertörns Högskola.
    Backman, Ylva
    Ethics in school: a study of the foundation and methods for value communication2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is about a coming project concerning a coherentist approach to ethics in school. The project has two main parts; one theoretical and one empirical. The former focuses on philosophical problems and issues concerning coherentism as a metaethical position in general, and particularly when applied to the field of value education, and the latter aims to study some consequences of a coherentist approach to the study of discussing ethical matters with children.Metaethical coherentism is a position in the discussion about justification of moral judgements. According to coherentism, we build some kind of web in which different moral judgements are connected by some justification‐relation or the like. Some judgements might be more central than others, but these can be justified by the more particular and peripheral ones, and vice versa. Coherentism differs from foundationalism, according to which there are some foundational judgements that are not justified by any other judgements. The rest of our judgements are justified if they are justified by this foundation. We wish to study what benefits a coherentist approach might have in the study of ethical discussions in school. In Sweden, the educational system has as one of its main purposes to mediate a "value foundation" based on "Christian ethical tradition and western humanism" to the pupils. Suppose now that you have a foundationalist approach to ethical discussion in schools, as many seem to have had historically, and that some pupil expresses the judgement that some of his classmates have a lower value than him, due to the colour of their skin. This judgement conflicts with the judgement that the colour of ones skin does not have any bearing of ones value, included in the value foundation of the school. According to a foundationalist, we here have a conflict between foundational values, or so we can suppose. In this case, there is nothing obvious to do to resolve this conflict, because the foundational values cannot be justified; it is supposed that we simply realise the correctness of them by our moral intuition, or the like. A coherentist, on the other side, could point to how these two different judgements gain different amount of justification from other judgements, and thereby hopefully find consensus, and hence dissolve the conflict.Coherentism is not theoretically unproblematic, though. One problem is how to understand the justification‐relation. What does it mean that two propositions justify each other? Philosophers have discussed several different proposals. We give a new proposal, based on some of Arne Naess' theories. With regard to methods for ethical discussion in relation to a coherentistic approach, it seems as a "philosophy with children" approach will seem as a natural choice.

  • 325.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Aktivitet: From Violence to Caring2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 326.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    "Det handlar om ett värdigt liv": människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagliga liv2004Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på människor med funktionshinder och hur de kan påverka sin livssituation med informations- och kommunikationsteknologin (IKT) som verktyg. Människor med funktionshinder ses i många sammanhang som om de vore en enhetlig grupp utan att man beaktar att funktionshinder är en av de samhälleliga skillnader som, liksom ålder, kön, klass, geografisk region etc., påverkar människors livssituation. Människor med funktionshinder är, liksom alla andra, individer med likheter och olikheter. Den svenska handikappolitiken bygger på målsättningar som full delaktighet, jämlikhet och alla människors lika värde. Levnadsvillkor för enskilda och för grupper av individer påverkas av hur samhället är organiserat, och ju större behov av stöd och särskilda insatser som en människa har, desto viktigare blir frågan om hur de samhälleliga strukturerna ser ut för att möta behovet av insatser. I såväl forskningsrapporter som statliga utredningar framhålls ofta IKT som ett kraftfullt verktyg för att stärka demokratin. Samtidigt ifrågasätts i rapporter, om den nya tekniken är en teknik för alla. Studiens syfte är att beskriva och analysera, och därigenom utveckla kunskap om, huruvida människor med funktionshinder kan påverka sina vardagliga liv med IKT som verktyg, och om så är fallet, på vilket sätt de kan göra detta och vad det i så fall får för betydelse för deras liv. Vidare belyses på vilka villkor människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagliga liv - vilka möjligheter och vilka hinder som har funnits när det gäller IKT-användandet. Under närmare åtta år, 1996-2004, har olika forskningsprojekt pågått på Luleå tekniska universitet, där människor med funktionshinder har använt IKT i hemmen, i sina vardagliga liv. Från projekten finns omfattande material insamlat och en stor del av avhandlingen bygger på erfarenheterna från projekten - dels egna erfarenheter som doktorand och projektledare i dessa projekt, dels erfarenheter från de människor med funktionshinder som deltagit i den longitudinella studien kring projekten. Deltagarna från det ursprungliga projektet har följts under närmare åtta år och ytterligare deltagare med funktionshinder har tillkommit. Avhandlingen är en utveckling av den licentiatuppsats som huvudsakligen hade ett av projekten, som pågick 1996-1998, som grund. Studien vilar på en empirisk bas. Arbetet och angreppssättet är utpräglat tvärvetenskapligt och flera olika metoder har kombinerats för att få en mer heltäckande bild av livssituationen för människor med funktionshinder och deras IKT-användande. I studien ligger fokus på att den omfattande mängden empiri som ligger till grund för studien får tala, för att ge röst åt människor med funktionshinder och låta deras erfarenheter komma fram. Detta görs delvis med utgångspunkt från den narrativa kunskapstraditionen, med hjälp av livsberättelser kring några av de personer med funktionshinder som deltagit i projekten. Alla deltagarna i studien införlivade IKT i sina vardagliga liv på olika sätt. Det visade sig samtidigt att det fanns problem och hinder som överskuggade nyttan med att använda IKT för några av deltagarna i studien. De flesta av deltagarna använde IKT varje dag och de blev mycket vana IKT-användare. För dem blev IKT ett näst intill omistligt verktyg som användes i mycket stor omfattning till många nödvändiga göromål. För andra blev hindren svåra att överbrygga och de blev mer av icke-användare under tiden som studien pågick. Skillnaderna mellan deltagarna ökade under den longitudinella studien.

  • 327.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    ICT as a tool for empowerment for people with disabilities2008Ingår i: From violence to caring: gendered and sexualised violence as the challenge on the life-span. Conference proceedings / [ed] Vappu Sunnari; Suvi Pihkala; Mervi Heikkinen; Tujia Huuki; Sari Manninen, University of Oulu, 2008, s. 193-201Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 328.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    IKT som verktyg för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning2012Ingår i: E-hälsa: innovationer, metoder, interventioner och perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 163-191Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 329.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Philosophical inquiry: a tool for inclusive education for people with acquired brain injuries2012Ingår i: Educating for complex thinking through philosophical inquiry. Models, advences and proposals for the new millennium: Proceedings from the 14:th ICPIC Conference in Padua, Italy / [ed] Marina Santi; Stefano Oliverio, Padua, Italy: Liguori , 2012, s. 169-182Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 330.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vilja, våga, kunna använda informations- och kommunikationstekniken: människor med funktionshinder i samarbete med universitet och handikapprörelse2000Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Informations- och kommunikationstekniken har för många människor blivit en naturlig och viktig del i deras dagliga liv. Den öppnar för stora möjligheter men kan också innebära stora omställningar för människor. En återkommande fråga i den allmänna debatten är om alla människor i samhället kommer att kunna ta del av denna teknik. Flera studier och utredningar har visat att människor med funktionshinder är diskriminerade och marginaliserade i samhället på olika sätt. Det finns stora brister i synsätt på, attityder till och bemötande av människor med funktionshinder. Bristerna är stora även beträffande tillgängligheten, såväl när det gäller den fysiska miljön som tillgången till information och möjligheterna till kommunikation. De flesta funktionshindrade är vuxna och de är i större utsträckning utanför arbetsmarknaden och omfattas inte i lika stor utsträckning av de datorsatsningar som görs i skola och arbetsliv. I licentiatuppsatsen avhandlas informations- och kommunikationsteknikens betydelse för människor med funktionshinder i Norrbottens glesbygd. I studien redovisas och analyseras en modell som har utvecklats i ett EU-projekt, EuroConnect, vid Luleå tekniska universitet. Projektet var ett samarbete mellan universitetet, Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan samt HSO Norrbotten (Handikappföreningarnas samarbetsorgan). Målgruppen var kvinnor och män i Norrbotten i olika åldrar, med olika typer av funktionshinder och utan tidigare vana att använda dator för kommunikation och informationssökning. I projektet fick deltagarna möjlighet att lära att använda datorn för kommunikation och informationssökning, enligt en individuellt upplagd plan. Träffar på universitetet varvades med datoranvändning i hemmet. En viktig ambition var att deltagarna successivt själva skulle bli aktörer och delta i projektet på olika sätt utifrån förmåga och behov. Resultatet visar att datorn blev ett viktigt och användbart verktyg för deltagarna. Efter vunna kunskaper om användning av informations- och kommunikationstekniken, kunde deltagarna på egen hand utifrån sina intressen och behov kommunicera med omvärlden. Denna möjlighet visade sig vara mycket viktig för människor med funktionshinder. Deltagarna var aktiva och delaktiga i projektets framväxande och ansvarade för många arbetsuppgifter i projektet. Alla deltagarna utom en fortsatte att använda datorn efter projektslut. En slutsats är att datoranvändandet gett människor med funktionshinder en möjlighet att påverka sin livssituation.

  • 331.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Villkoren för vuxna personer med dövblindhet och dövhet att delta i vuxenutbildning: möjligheter och hinder2011Ingår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, nr 1-2, s. 24-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 332.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vuxenutbildning för personer med dövblindhet och dövhet: möjlighet till personlig utveckling?2011Ingår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, Vol. 2011, nr 3, s. 16-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 333.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Teodor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Jacobsson, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Strömberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Utbildning för delaktighet: att filosofera tillbaka ett "nytt" liv efter förvärvad hjärnskada2018Ingår i: Resultatdialog 2018, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2018, s. 49-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett stort antal personer i Sverige drabbas varje år av förvärvade hjärnskador, ofta med livslånga konsekvenser som nedsatta kognitiva, kommunikativa och sociala förmågor, samt minskat välbefinnande. Detta kan leda till utanförskap, svårigheter med studier, långvarig arbetslöshet och stort lidande för den drabbade och anhöriga, liksom till stora samhälleliga kostnader. Filosofiska samtal har visat sig ha positiva effekter för barn. Vår studie visar att sådana samtal framgångsrikt kan användas också i utbildning för personer med förvärvade hjärnskador. Den antyder positiva effekter inom bland annat kognitiv, kommunikativ och social utveckling.

  • 334.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Campana, Jillian
    University of Montana.
    Collaborating across disciplines and countries2009Ingår i: Academic Exchange Quarterly, ISSN 1096-1453, Vol. 13, nr 1, s. 174-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses how an American and a Swede from two distinct academic fields began to collaborate together to use Information and Communication Technology and Drama in the brain injury survivor's recovery process. A specific project in collaboration with the Swedish rehabilitation facility, Framnäs Folk high school, is documented.

  • 335.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hedström Durhan, Peter
    Det behövs bättre kunskap om AKK2017Ingår i: Intra, ISSN 1102-4143, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 336.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Teachers' reflections on students' stories about educational conditions: guidance for professional development?2012Ingår i: International Journal of Humanities and Social Science, ISSN 2220-8488, E-ISSN 2221-0989, Vol. 2, nr 23, s. 28-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The starting point is the ongoing processes of changes within school systems and new discourses about education that arises. The present paper is an extension of a study where students were invited to write stories about their school situation. We took the results from the students study back to their teachers and invited the teachers to write reflections on their students’ stories. How are the discourses of educational conditions visible in teachers’ reflections? In total, 16 teachers reflected on four different topics. Data analysis was inspired by critical discourse analysis. Three discourses appeared; teacher focus, student focus, and frame focus. All discourses are present in almost every teacher’s reflections, which reveal dialectics in the teacher’s role. Ongoing changes in compulsory schooling require reconsiderations of the teacher’s role and professional development.

  • 337.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Johansson, Agneta
    Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med utvecklingsstörning2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fem vuxna personer med svår utvecklingsstörning och flerfunktionshinder i en daglig verksamhet valdes ut att delta i ett datorprojekt. Personer med utvecklingsstörning kan själva ha svårt att ge uttryck för sina behov av stimulans och aktivitet. Därför är det mycket angeläget att personal i den dagliga verksamheten kan finna meningsfulla aktiviteter för målgruppen som kan stödja deras aktivitetsförmåga och självbestämmande. Projektets huvudsakliga syfte var att bidra till att skapa kunskap om datoranvändande i daglig verksamhet för vuxna personer med olika grad av svår utvecklingsstörning och flerfunktionshinder. Ett delsyfte var att belysa betydelsen av datorn som aktivitet samt att studera om personerna som aktiva verktygsanvändare i samspel med personal kunde utveckla olika förmågor. Det var viktigt att aktiviteten utformades så att varje person efter sin förmåga, kunde prova på och använda olika kommunikations- och styrsätt i interaktion med sin omgivning. För att kunna använda dator som aktivitet för målgruppen krävdes utbildning i datorkunskap, för den personal som deltog i projektet. I projektet ingick fem personal, fyra som hade sin fasta tjänst i verksamheten och en projektledare. I projektet ingick även en utomstående forskare som också var handledare till personalen. Insamling av data för målgruppen gjordes på flera sätt som exempelvis genom dagboksanteckningar och videoinspelningar av aktivitetstillfällen med dator. Intervjuer med personal gjordes före och efter projektslut. Resultaten av projektet visade att samtliga deltagande personer ökade sin aktivitetsförmåga och sitt dator- och verktygsanvändande. Det blev tydligt att den pedagogik och det förhållningssätt personal använde i samspelet med personerna hade stor betydelse för deras utveckling och bemästringsstrategier. Att personerna utvecklade alternativa bemästringsstrategier i datoranvändandet berodde sannolikt på att personalen tillät och uppmuntrade detta. Resultatet av datoranvändandet bidrog även till en ökad dator- och teknikmognad hos personalen.

  • 338.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Sandberg, Karl W.
    Luleå tekniska universitet.
    Kan datorn ge människor med funktionsnedsättningar ett bättre liv?1999Ingår i: Arbete, människa, miljö och Nordisk ergonomi, ISSN 1402-859X, nr 1, s. 21-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 339.
    Gardelli, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Stålnacke, Britt-Marie
    Umeå universitet.
    Jacobsson, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Folkhögskola: en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada2016Ingår i: Hjärnkraft, Vol. 3, s. 12-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 340.
    Garvare, Rickard
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Lindström, Lisbeth
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lovén, Erik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Örtqvist, Daniel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Inventering av utbildningsbehov i turismföretag: slutrapport2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Gedda, Oskar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Utbildningskultur: lärande i högre utbildning2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När börjar ett arbete och när slutar det? Denna avhandlings formella början var hösten 2011, och den föregicks av en licentiatuppsats som påbörjades 2004. Det var alltså för 10 år sedan som de grundläggande frågorna formulerades och som detta kunskapsbyggande blev en del av min vardag. Nu har arbetet nått en ände, det har tagit form av en avhandling; men är det slut? Välkommen, trygg och utmanad! Det är den devis jag använder som grund för min pedagogiska verksamhet. Ordningen är viktig, det är den som bär processen. I arbetet med denna avhandling har jag fått uppleva just detta. När jag anställdes vid Luleå tekniska universitet (LTU) kände jag mig varmt välkommen, också när det gällde min kompetensutveckling. Jag fick i egen takt utveckla en trygghet och i fas med denna trygghet ta mig an utmaningar. Jag vill därför tacka Luleå tekniska universitet för den möjlighet jag fått, att utveckla och att utvecklas. Samtidigt vill jag också säga att en organisation som LTU inte alltid kännetecknas av hjälpsamhet, utan kan visa sig hård och granskande innan den välkomnar. I denna organisation finns det individer som hjälpt mig förbi allsköns hinder. De har lånat ut sina kontaktnät, sin kompetens och sin välvilja på ett sätt som är ovärderligt, och som är svårt för mig att sätta ord på. Kombinationen av dessa fantastiska människor och det uppdrag som universitetet har gör det till en otroligt spännande miljö. Både personliga och arbetsrelaterade omständigheter har gjort avhandlingsarbetet mer ensamt än vad jag skulle önskat. Det har blivit ett nykonstruerande av det redan existerande, och samtidigt har det därmed varit en skola där inget av det som finns, gått mig förbi. Trots den ensamma karaktären på arbetet så är det några personer kopplade till detta arbetes fullbordan, som jag vill passa på och visa min tacksamhet. Först vill jag tacka de lärare som ställde upp och gjorde det möjligt för mig att skriva en licentiatuppsats. Och tack alla studenter som ställde upp och lät mig delta perifert i hur det är att vara student. Jag hoppas att denna avhandling kan utgöra en värdig återbetalning till den praktik ni bjudit in mig till. Tack Christer Wiklund för att du bjöd in mig till universitetsmiljön, och sedan dess stöttat mig hela vägen, såväl som chef som handledare för mitt licarbete och som kollega. Och Tack Anders Söderlund som också hjälpte mig i arbetet med licentiatuppsatsen, språkgranskning och som jagfått arbetat tillsammans med i högskolepedagogiska kursen. Din välvilja uppskattar jag stort. Tack Eva Alerby och Krister Hertting, mina handledare under del två av detta arbete. Ni har gett mig stor frihet, samtidigt som ni funnits där och diskuterat det som varit aktuellt, oroat och utmanat. Utan att känna mig närmare så har ni givit det jag mest behövde, tillit och utmaning. Tack Eva för att du poängterade vikten av att få den tid det innebär att doktorera. Fastän jag nu malt på i ett decennium, så är det så otroligt mycket mer jag vill lära mig. Tack också alla vänliga och kunniga kollegor på hela KKL/LTU för stöd, uppmuntran och visdom. Brit Rönnbäck, du har varit och är en fantastisk inspirationskälla och jag vill tacka för det idoga läsande du gjorde av manuset i ett kritiskt skede. Åsa Wikberg-Nilsson, tack för hjälpen att tolka och diskutera mina bilder och din förmåga att omsätta omständliga beskrivningar och illustrationer till givande uttryck, i text och bild. Tack för att du påminner mig om KISS: Keep it Simple Stupid! Familj och vänner, er har jag mest erbjudit en mental frånvaro, där det alltid funnits en oresonlig konkurrent angående uppmärksamhet. Jag saknar er och har ett hopp om förändring. Tack alla i storfamiljen för att ni bistått på ert alldeles egna sätt. Kopplat till utbildningskultur vill jag säga ett ord om min barndom. Vi satt vid middagsbordet ett otal gånger, och mamma som var lågstadielärare berättade om sina juveler (elever). Det var slipade och oslipade, det var skolduktiga och sådana som ville bli Hovås skräck. Men alla hette de juveler och pratades om som om de vore juveler. Detta pratade vi om hemma vid middagsbordet. Hur vi pratar om studenterna/eleverna/barnen/juvelerna, det innebär något för en utbildningskultur. Hur vi pratade runt middagsbordet påverkade sannolikt också utvecklingen av den devis jag undervisar utifrån. Katarina, min livskamrat, vi vet båda att det inte kommer bli bättre;) men det kommer bli annorlunda, mer tvåsamt. Jag längtar ut i vårsolen, att vara tillsammans med dig! Erik och Anna, ni har växt upp med detta arbete och jag har med värme i bröstet märkt hur era frågor blir mer och mer initierade. Som när du Anna redan 2008 sa, likt professor Tom Tiller 2013, när jag berättat om mitt arbete – ”varför skriver du inte bara det då?”. Eller du Erik, när du frågade vad payoffen var för ett universitet av sådant arbete som mitt. Jag vet att ni har med er samtalsämnen från ert middagsbord som kommer göra sig påmint när ni kanske tar er an universitetsstudier eller varför inte i föräldrarollen. Jag älskar er. En solig annadag påsk 2014, i troget sällskap av en irländsk setter. Gammelhuset, Piteå.

  • 342.
    Gedda, Oskar
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Praktiskt stöd för starkare pedagogiskt fokus i högre utbildning2014Ingår i: NU 2014: Umeå 8-10 oktober : abstracts, Umeå: Umeå universitet. Pedagogiska institutionen , 2014, s. 95-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 343.
    Gedda, Oskar
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Garvare, Rickard
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Edström, Kristina
    Kungliga tekniska högskolan, KTH.
    Waves of reform: analysing a history of educational development concepts2016Ingår i: The 12th International CDIO Conference: Proceedings – Full Papers / [ed] Jerker Björkqvist; Kristina Edström; Ronald J. Hugo; Juha Kontio; Janne Roslöf; Rick Sellens; Seppo Virtanen, Turku: Turku University of Applied Sciences , 2016, s. 302-312Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Luleå University of Technology (LTU) joined the CDIO Initiative in 2015, and a pilot projectinvolving four engineering programs is now well underway. Studying this case, it strikes us asinteresting that this happens now, as LTU could obviously have joined CDIO at least adecade earlier. In order to understand the internal processes leading to this outcome, westudied documents and consulted with key persons. In this paper, the history of reformapproaches at LTU is described and analysed. We focus in particular on the Arena concept,which appears to have kept LTU from joining CDIO, and the Pedagogical Idea, which iscompatible with CDIO and eventually led to the adoption. Reflecting critically on the lessonslearned from the LTU case, and drawing on theory and literature, we consider what cansupport or hinder the adoption of an educational reform concept in the organisation. Somefactors concern the nature of the reform and the strategies of implementation. Further, whatother universities do can be an influence.

  • 344.
    Gellert, Uwe
    et al.
    Universität Hamburg.
    Jablonka, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    “I am not talking about reality”: word problems and the intricacies of producing legitimate text2009Ingår i: Words and worlds: Modelling verbal descriptions of situations, Rotterdam: Sense Publishers, 2009, s. 39-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Gellert, Uwe
    et al.
    Universität Hamburg.
    Jablonka, EvaLuleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Mathematization and demathematization: social, philosophical and educational ramifications2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 346.
    Gellert, Uwe
    et al.
    Universität Hamburg.
    Jablonka, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    The demathematising effect of technology: calling for critical competence2009Ingår i: Critical issues in mathematics education, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2009, s. 19-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 347. Gellert, Uwe
    et al.
    Jablonka, EvaLuleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.Morgan, Candia
    Proceedings of the Sixth International Mathematics Education and Society Conference: Berlin, March 20-25, 20102010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Gelter, Hans
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Medier ljudteknik och upplevelseproduktion och teater.
    Forsman, Arne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Utvärdering av Projekt Nepal: ett pedagogiskt utvecklingsprojekt för upplevelsebaserat och globalt lärande2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Ghaye, Tony
    et al.
    Reflective Learning-UK, Maisemore.
    Melander-Wikman, Anita
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Kisare, Moni
    East African Support Unit for NGOs, Arusha.
    Chambers, Philip
    Reflective Learning-UK, Maisemore.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lillyman, Sue
    Faculty of Health, Birmingham City University.
    Participatory and appreciative action and reflection (PAAR): democratizing reflective practices2008Ingår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 9, nr 4, s. 361-397Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper introduces a new approach to reflecting and acting called participatory and appreciative action and reflection (PAAR). It explores its potential to enable individuals and groups to move forward, to improve their working practices and lives in particular communities and contexts. The paper situates PAAR in the historical context of participatory and action methodologies and reflective learning. It suggests that using PAAR requires four strategic ‘turns'. By turn we mean a change in direction from one way of thinking and practising to another. The four turns are: (i) away from a preoccupation with changing behaviours in order to solve problems, with ‘fixing' things and an engagement in deficit-based discourses, towards the development of appreciative insight, understanding the root causes of success and sustaining strengths-based discourses in order to amplify those things that will help build a better future from the positive present; (ii) away from self-learning (individualism and isolation) and towards collective learning through interconnectedness, appreciative knowledge sharing and the use of new forms of communications technology which enable simultaneous action in dispersed geopolitical spaces; (iii) away from one way of knowing and one perspective on truth to an acceptance of more pluralistic view of ways of knowing, of understanding human experience and putting this knowing to good use; (iv) away from reflective cycles and spirals and towards the use of a reflective learning (r-learning) framework comprising four mutually supportive processes. They are those of developing an appreciative ‘gaze', of reframing experience, of building practical wisdom and of achieving and moving forward.

  • 350.
    Gogatishvili, Amiran
    et al.
    Mathematical Institute, Czech Academy of Sciences.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Okpoti, Christopher
    Persson, Lars-Erik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Characterisation of embeddings in Lorentz spaces2007Ingår i: Bulletin of the Australian Mathematical Society, ISSN 0004-9727, E-ISSN 1755-1633, Vol. 76, nr 1, s. 69-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Some new integral conditions characterising the embedding Λp(v) → Γq(w), 0 < p, q ≤ co are presented, including proofs also for the cases (i) p = ∞, 0 < q < ∞, (ii) 1 = ∞, 1 < p < ∞ and (iii) p = q = ∞. Only one condition is necessary for each case which means that our conditions are different from and simpler than other corresponding conditions in the literature. We even prove our results in a more general frame namely when the space Γq(w) is replaced by the more general space Γuq(w). In our proof we use a technique of discretisation and anti-discretisation developed by A. Gogatishvili and L. Pick, where they considered the opposite embeddingSome new integral conditions characterising the embedding Λp(v) → Γq(w), 0 < p, q ≤ co are presented, including proofs also for the cases (i) p = ∞, 0 < q < ∞, (ii) 1 = ∞, 1 < p < ∞ and (iii) p = q = ∞. Only one condition is necessary for each case which means that our conditions are different from and simpler than other corresponding conditions in the literature. We even prove our results in a more general frame namely when the space Γq(w) is replaced by the more general space Γuq(w). In our proof we use a technique of discretisation and anti-discretisation developed by A. Gogatishvili and L. Pick, where they considered the opposite embedding

45678910 301 - 350 av 1234
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf