Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 858
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Hajer, Maaike
    et al.
    Norén, Eva
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Teachers’ Knowledge about Language in Mathematics Professional Development Courses: From an Intended Curriculum to a Curriculum in Action2017Ingår i: Eurasia Journal of Mathematics, Science and Technology Education, ISSN 1305-8223, Vol. 17, nr 7b, s. 4087-4114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Explicit language objectives are included in the Swedish national curriculum for mathematics. The curriculum states that students should be given opportunities to develop the ability to formulate problems, use and analyse mathematical concepts and relationships between concepts, show and follow mathematical reasoning, and use mathematical expressions in discussions. Teachers’ competence forms a crucial link to bring an intended curriculum to a curriculum in action. This article investigates a professional development program, ‘Language in Mathematics’, within a national program for mathematics teachers in Sweden that aims at implementing the national curriculum into practice. Two specific aspects are examined: the selection of theoretical notions on language and mathematics and the choice of activities to relate selected theory to practice. From this examination, research on teacher learning in connection to professional development is proposed, which can contribute to a better understanding of teachers’ interpretation of integrated approaches to language and mathematics across national contexts.

  • 302.
    Hallin, Rebecca
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur kan learning study utveckla lärarens undervisning?: En studie om hur några lärare arbetar med learning study i sin undervisning2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet är en studie kring hur några lärare i årskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier påvisar att teorier och forskning om lärande och undervisning endast når fram till lärarna i begränsad utsträckning. Learning study är en metod för forskning och syftet med denna studie är att undersöka hur några lärares sätt att undervisa förändras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med learning study så har lärare från olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet från intervjuerna är att lärarna i studien idag oftare använder variation och skillnader i sin undervisning samt att lärarna i första hand fokuserar på vad som ska läras.

  • 303.
    Hamasor, Kizhan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Kommunikation och relation mellan lärare-elev i matematikundervisning: En studie om hur kommunikation används i matematikundervisning, samt hur lärare kan arbeta för att etablera relationer till sina elever i högstadiet åk 7–92018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Hamedani Ronasi, Reza
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Samtalet om Formativ Bedömning i Gymnasieskolans Matematikundervisning: Ett lärarperspektiv inom ramen för den formativa bedömningens diskurs2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv. Jag har strävat efter att i detta arbete lyfta fram aspekter kopplade till formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Genom ett samtal om formativ bedömning lärarna emellan har jag försökt att på ett konkret sätt förtydliga vad matematiklärare på gymnasieskola anser ha stor betydelse i arbetet med formativ bedömning och dess utveckling. Av samtalet framgår också vilka svårigheter de möter och vad som inspirerar dem. Tidsbrist samt kamratbedömning är exempel på de svårigheter de upplever medan information som genereras tack vare formativ bedömning utvecklar lärare, anser de. Tidsbrist lärarna diskuterar om har sitt ursprung främst i den begränsade tidåtgång de upplever när de genomför ofta tidskrävande och kontinuerligt formativa aktiviteter såsom självbedömning, parallellt med andra uppdrag i klassrummet. Kamratbedömning upplevs som ett resurskrävande moment, där är det främst elevers begränsade erfarenheter och bekantskap med liknande bedömningar som avgör utfallet av ett lyckat bedömningsförfarande. Även elevers förmåga att identifiera syftet med kamratbedömningen spelar en viktig roll i sammanhanget. Studien visar att lärares uppfattning om formativ bedömning i stort sammanfaller med vad forskarna uppgett.

  • 305.
    Hammarström, Isabella
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Kemi med andra ord: Gymnasieelevers användning av vetenskapligt och vardagligt språk i ett spel om kemiska begrepp2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis investigates upper secondary students’ usage of scientific and colloquial language through a custom-designed game. The aim of the game is for the participants to, without any time limit, explain chemical concepts using other words than the one written on the playing card so that the partner is able to guess what the target concept is. During the audio recorded game sessions the students showed usage of scientific and colloquial language as well as a blend of these two linguistic resources. The students also used metaphors and helpwords in some measure together with a linguistic resource that seems to border to spontaneous metaphors and helpwords, here referred to as ‘phonetic metaphors’. These phonetic metaphors seem to lack a direct connection to the chemical meaning of the target concept in return for its phonetic connection to the concept. It though seems like the students’ usage of these different linguistic resources may support meaning making processes as well as memorization processes. The thesis concludes with a discussion according whether this game, if used professionally and thoughtfully, aligns with the guidelines for Assessment for Learning specified by the Assessment Reform Group and whether it may function as a tool for assessment for learning in practice.

  • 306.
    Hamza, Karim
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Contingency in high-school students’ reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis takes its departure from the extensive literature on students’ alternative ideas in science. Although describing students’ conceptual knowledge in many science areas, the literature offers little about how this knowledge enters into the science learning process. Neither has it focused on how particulars and contingencies of curricular materials enter into the learning process. In this thesis I make high-resolution analyses of students’ learning in action during school science activities about real or idealized electrochemical cells. I use a discursive mechanism of learning developed to describe how students become participants in new practices through slow changes in word use. Specifically, I examine how alternative and accepted scientific ideas, as well as curricular materials, enter into students’ reasoning. The results are then used for producing hypotheses over how a teacher can support students’ science learning. Alternative ideas in electrochemistry did not necessarily interfere negatively with, and were sometimes productive for, students’ reasoning during the activities. Students included the particulars and contingencies of curricular materials in their reasoning not only when interacting with a real electrochemical cell but also in a more theoretical concept mapping activity about an idealized cell. Through taxonomic and correlational investigations students connected the particulars and contingencies of the real electrochemical cell to the generic knowledge of electrochemistry. When actively introduced by the researcher, such investigations had consequences for how single students framed their explanations of a real electrochemical cell. The results indicate ways in which teachers may encourage the productive use of contingencies to promote learning within the science classroom. However, this may require consideration of what students say in terms of consequences for their further learning rather than in terms of correct or incorrect content.

  • 307.
    Hamza, Karim
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Distractions in the school science laboratory2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 4, s. 1477-1499Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I make a case for the potential educative worth of distractions for learning science in the school laboratory. Distractions are operationalized as experiences lying outside the main purpose of the laboratory activity, thereby diverting students’ attention from that purpose. Through a practical epistemology analysis, I examined in close detail the conversations of three groups of high school students trying to explain how a real galvanic cell works. The three groups experienced the same two distractions, (1) a nonworking light-emitting diode and (2) negative readings on a voltmeter. The analysis reveals how one of the groups, through a series of contingencies, successively made the two distractions continuous with the main purpose of the activity. In the remaining two groups, no such continuity was established. The results show that (a) experiences initially being distracting, perplexing, and confusing may indeed acquire significance for the students’ possibilities of coping with the main purpose of the activity but that (b) the outcome is highly contingent on the particular experiences drawn upon by the students to cope with the distractions. Consequently, I discuss ways in which teachers may turn distractions encountered in laboratory activities into educative experiences for more than a few lucky students.

  • 308.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Reification in Science Education Research: A Neglected Problem2011Ingår i:  , 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this presentation is to examine problems connected to the search for underlying causes for what occurs in activities in the science classroom. Our concern is primarily with the tendency to reify processes and turn them into underlying structures, thus creating entities out of human activities. Examples include reification of cognitive and emotional processes (e.g. understanding and interest) as well as socio-cultural ones (e.g. norms and power). We high-light theoretical, methodological, and educational problems connected to this habit. Theoretically and methodologically, there is a problematic circularity connected to the habit of studying people’s actions (such as talk in interviews), reify these actions in the form of entities, and finally take the entities as causes for the initially observed actions. Moreover, the field tends to become oversaturated with new entities whose existence it is not possible to verify empirically. Finally, by striving to attain reified competencies within students, the educational system runs the risk of focusing too much on students attaining certain states, at the expense of learning to take part in meaningful activities having purposes. These problems have been discussed previously. Nevertheless, there are few traces of their existence in the science education research literature, and new studies are conducted as if there was never an issue in the first place. Therefore, it is timely to reopen this issue for renewed discussion.

  • 309.
    Hamza, Karim Mikael
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Beyond Explanations: What Else Do Students Need to Understand Science?2009Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 93, s. 1026-1049Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ difficulties with learning science have generally been framed in terms of their generalized conceptual knowledge of a science topic as elicited through their explanations of natural phenomena. In this paper, we empirically explore what more goes into giving a scientific account of a natural phenomenon than giving such generalized explanations. We audio-recorded pairs of upper secondary students during lab-work in electrochemistry. We used a situative and pragmatist approach to study learning in action. This approach made it possible to study how the particulars and contingencies of working with a real electrochemical cell went into students’ reasoning. Our results show that students needed to learn to make distinctions, recognize, and name the particulars in encounters with their cell. They also needed to learn what counts as reasonable readings and to deal with quantitative issues and correlations pertaining to their cell. We refer to these additional learning requirements as the students’ taxonomic and measurement interests. Implications for what is involved in giving a scientific account of a natural phenomenon in school are discussed. The study constitutes an attempt to include, in a systematic way, also the particulars and contingencies of actual practice in an account of students’ reasoning in science.

  • 310.
    Hamza, Karim Mikael
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Student Engagement with Artefacts and Scientific Ideas in a Laboratory and a Concept-Mapping Activity2013Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 35, nr 13, s. 2254-2277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to use a comparative approach to scrutinize the common assumption that certain school science activities are theoretical and therefore particularly suited for engaging students with scientific ideas, whereas others are practical and, thus, not equally conducive to engagement with scientific ideas. We compared two school science activities, one (laboratory work) that is commonly regarded as focusing attention on artefacts that may distract students from central science concepts and the other (concept mapping) that is thought to make students focus directly on these concepts. We observed students in either a laboratory activity about real galvanic cells or a concept-mapping activity about idealized galvanic cells. We used a practical epistemology analysis to compare the two activities regarding students' actions towards scientific ideas and artefacts. The comparison revealed that the two activities, despite their alleged differences along the theory–practice scale, primarily resulted in similar student actions. For instance, in both activities, students interacted extensively with artefacts and, to a lesser extent, with scientific ideas. However, only occasionally did students establish any explicit continuity between artefacts and scientific ideas. The findings indicate that some of the problems commonly considered to be unique for school science practical work may indeed be a feature of school science activities more generally.

  • 311.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Palm, Ola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Sturebyskolan, Sweden.
    Palmqvist, Jenny
    Piqueras, Jesús
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hybridization of practices in teacher-researcher collaboration2018Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 17, nr 1, s. 170-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we present experiences from a joint collaborative research project which may be described as an encounter between a school science teaching practice and a university science didactics research practice. We provide narratives which demonstrate how the encounter between these two communities of practice interacted to produce hybridization between the two in terms of mutual influences, resulting in the conceptual and practical development of both communities of practice. We argue that what happened in the project suggests one way of reducing the gap between educational research and teaching through the emergence of practices where the roles of teachers and researchers become blurred.

  • 312.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Piqueras, Jesus
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Angelin, Marcus
    Vetenskapens hus.
    Risk taking and change in a science teacher professional development program2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this presentation we show how a certain critical event contributed to teacher change in a professional development program in a Swedish secondary school. The professional development program was part of a wider research project focusing on how knowledge stemming from science education research can support science teachers’ day-to-day work with improving teaching. We collected video data from thirteen meetings between science education researchers and teachers taking place before and after three teaching cycles. We also video recorded all lessons comprising the three cycles. We employed Clarke and Hollingsworth’s interconnected model of teacher professional growth to analyze what consequences interactions between teachers and researchers had for teacher change. Here, we focus on one aspect of these analyses, viz., the crucial consequences which followed as the researchers took increased responsibility for implementing the newly introduced knowledge in the teachers’ practice. Thus, following an initial stage in which the newly introduced concepts did not have any sustained consequences for the teachers’ practice, the researchers decided to take a considerably higher risk concerning their own contribution in the program. This was done by (a) making explicit commitments regarding the positive consequences of employing the research based knowledge and (b) providing the teachers with thorough analyses and attendant concrete suggestions for how to change practice on the basis of this knowledge. This change in the researchers’ assumption of responsibility for the outcome of the project resulted in distinct teacher change, visible as the teachers (1) acknowledged salient outcomes of the researchers contributions, (2) suddenly took over the new vocabulary and (3) consistently began to employ the knowledge in their own planning, in talk between themselves and the researchers as well as in artifacts such as planning documents. The results have implications for how we view the role of researchers in professional development.

  • 313.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Piqueras, Jesús
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Angelin, Marcus
    Who Owns the Content and Who Runs the Risk? Dynamics of Teacher Change in Teacher-Researcher Collaboration2018Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 5, s. 963-987Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We present analyses of teacher professional growth during collaboration between science teachers and science education researchers, with special focus on how the differential assumption of responsibility between teachers and researchers affected the growth processes. The collaboration centered on a new conceptual framework introduced by the researchers, which aimed at empowering teachers to plan teaching in accordance with perceived purposes. Seven joint planning meetings between teachers and researchers were analyzed, both quantitatively concerning the extent to which the introduced framework became part of the discussions and qualitatively through the interconnected model of teacher professional growth. The collaboration went through three distinct phases characterized by how and the extent to which the teachers made use of the new framework. The change sequences identified in relation to each phase show that teacher recognition of salient outcomes from the framework was important for professional growth to occur. Moreover, our data suggest that this recognition may have been facilitated because the researchers, in initial phases of the collaboration, took increased responsibility for the implementation of the new framework. We conclude that although this differential assumption of responsibility may result in unequal distribution of power between teachers and researchers, it may at the same time mean more equal distribution of concrete work required as well as the inevitable risks associated with pedagogical innovation and introduction of research-based knowledge into science teachers' practice.

  • 314.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Describing and Analyzing Learning in Action: An Empirical Study of the Importance of Misconceptions in Learning Science2008Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 92, nr 1, s. 141-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although misconceptions in science have been established in interview studies, their role during the learning process is poorly examined. In this paper we use results from a classroom study to analyze to what extent nonscientific ideas in electrochemistry that students report in interviews enter into their learning in a more authentic setting. We audio recorded talk between eight pairs of Swedish upper secondary students during a practical on electrochemical cells. Learning was operationalized on a discursive level as a description of what students do and say when taking part in an activity. This enabled an analysis of how encounters with misconceptions influenced the development of students’ reasoning, compared to other encounters during the learning experience. Misconceptions did not constrain the development of students’ reasoning. Rather, their reasoning developed in response to the contingencies of the specific situation. When misconceptions were encountered, they appeared as alternatives and questions not actively defended. Sometimes, encounters with these misconceptions were generative of the students’ reasoning. The results indicate that demonstrating misconceptions in interviews is not enough to assume that they interfere with learning in other contexts. Educational implications and future lines of research based on these findings and on the methodology applied are discussed.

  • 315.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    How do misconceptions of electrochemistry enter into students’ reasoning during a practical task?2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Misconceptions are frequently treated as the chief problem to be overcome in science instruction. In this study we examine to what extent misconceptions of electrochemistry identified in interviews enter into students’ reasoning during a practical on electrochemical cells. We recorded talk in eight pairs of upper secondary students, using a practical epistemology analysis to investigate how their reasoning developed. Students established relations connecting to known misconceptions on rather few occasions. In those instances, their reasoning showed a tentative character, consisting of possibilities and questions rather than of conceptions. In none of these cases did relations touching upon misconceptions constrain how they filled central gaps. On the contrary, they contributed to the students reasoning going in the right direction in some instances. We conclude than when studied in action, the role of common misconceptions can be radically different from that assumed by identifying them in interviews or written surveys. Hence, only when studied within an activity can their significance for the learning of a science content be evaluated correctly.

  • 316.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    How do misconceptions of electrochemistry identified in interviews enter into students’ reasoning in a more authentic setting?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite repeated demonstration of students’ nonscientific ideas, the central import for learning ascribed to such misconceptions has been questioned in the literature. In this study, we investigate what role encounters with misconceptions of electrochemistry identified in interviews play for the development of students’ reasoning in an authentic school setting. We audio-recorded talk between eight pairs of upper secondary students during a practical on electrochemistry. To study the role of misconceptions during the learning process, we used an approach that operationalizes learning on a discursive level as a description of what students do and say as part of an activity. We analyzed how encounters with known misconceptions entered into the students’ reasoning, and how these encounters influenced the directions students’ reasoning took. None of the encounters with known misconceptions constrained students’ reasoning or made it go in unwanted directions. In some cases, encountering the misconception worked as a resource for students’ reasoning. Furthermore, the misconceptions appeared as tentative alternatives or as questions rather than being actively maintained and defended. The results indicate that misconceptions recorded in interviews may have different roles in other settings. This may have consequences for how we interpret difficulties in learning science in authentic learning situations.

  • 317.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur lär sig elever naturvetenskap?2008Ingår i: Resultatdialog 2008: forskning inom utbildningsvetenskap, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2008, s. 120-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Moving beyond a focus on conceptual difficulties to support students' learning in scienceManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Systematic descriptions of students’ discursive ways of coping with various school science activities constitute potential resources for teachers in their ongoing interactions with students in the science classroom. In a previous study we showed that in order to give a scientific account of a real electrochemical cell high school students needed to learn how to distinguish and name constituents of the cell as well as to sort out correlations pertaining to the cell. Here we analyze consequences for students’ learning about electrochemical cells of introducing such taxonomic and correlational investigations into conversations between a researcher and single students. The investigations had consequences for (1) students’ ability to frame their explanations, (2) how students connected the macroscopic and submicroscopic levels of chemical representation and (3) students’ possibilities of perceiving what happened in the cell. The results show that problems of producing explanations as well as of connecting levels of chemical representation may be fruitfully dealt with by addressing issues beyond those linked to conceptual difficulties. The study suggests ways in which systematic descriptions of students’ own ways of coping with school science activities may be generalized and incorporated into teachers’ repertoires for action in the science classroom.

  • 319.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Reasoning about electrochemical cells in a concept mapping activity and in the school laboratory2008Ingår i: Concept mapping: Connecting educators / [ed] A. J. Cañas, P. Reiska, M. Åhlberg & J. D. Novak, Helsinki-Tallinn, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we study students’ actions in the classroom as a matter of learning to participate in situated practices. We investigate how learning is constituted in two classroom activities commonly regarded as directing students towards manipulating either concrete material or scientific ideas. We audio-recorded pairs of students as they engaged in a common reasoning task about electrochemical cells, either as part of constructing a concept map or working with a real electrochemical cell. In both settings students needed to learn the rules, norms and techniques of the practice as part of their reasoning. This included techniques for attaining an acceptable concept map, or for how to make correct and relevant measures of current and voltage in the electrochemical cell. Students also learned norms for including terms in the concept map, or for distinguishing and naming particulars of the electrochemical cell. Our results show that similarities and differences between two classroom settings can be specified in new ways by studying them as situated practices. How science is taught in the classroom may not primarily be framed as questions about the effectiveness of different methods, but of what students need to learn in order to act competently in different relevant practices.

  • 320.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Students' interactions with curricular materials and scientific ideas in two different school science activitiesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The extent to which students connect what they do with materials to the relevant scientific ideas has primarily been studied in relation to laboratory work. We compared students’ interactions with curricular materials and scientific ideas in two activities commonly regarded as affording manipulation of either materials (laboratory work) or ideas (concept mapping). Students were audio and video recorded as they engaged in a lab work activity about real electrochemical cells or in a concept mapping activity about idealized cells. We used a practical epistemology analysis to describe how students interacted with ideas and materials in each activity. Students interacted extensively with materials as well as with ideas in both activities. Students used the real electrochemical cell, but never the physical concept map, to further their explanations of how an electrochemical cell works. Students also took additional actions beyond interacting with materials and ideas to further both activities. Primarily, students invoked taxonomic investigations and oriented themselves in the expectations and rules of each activity. Both activities thus afforded the learning of habits of interacting with materials and ideas, although to somewhat different extents and in partly different ways.

  • 321.
    Hamza, Karim
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Supporting students’ progression in science: Continuity between the particular, the contingent, and the general2013Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 97, nr 1, s. 113-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we analyze the relation between particular, contingent, and general aspects of a school science activity and show how they are intertwined in nontrivial ways as students give explanations for how a real galvanic cell works during conversations with a researcher. The conversations were examined by using practical epistemology analysis, which made it possible to follow students’ meaning making in detail. The analysis revealed interactions between generic explanations of electrochemistry and the distinctions and correlations that were connected to particulars and contingencies of the galvanic cell. Consequences of these interactions amounted to becoming reminded of knowledge one had come across before, being able to connect distinctions of particular features of the cell to generalized chemical explanations, and realizing which aspects may be excluded from the account. The results indicate that learning in science needs to be approached more as a contingent process than as something that progresses along one particular dimension. They show how students appropriate the sociocultural tools of science and how they situate what they learn in both the particular features of the activity and in the relevant science. Hence, there is a need for more inclusive accounts of how students progress toward increased competency in science.

  • 322.
    Hansson, Anders
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Gymnasieelevers uppfattningar om muntliga prov i kemi2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

  • 323.
    Hansson, Mats
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Analys av argument som uttrycks i samband med ett levande rollspel om embryonala stamceller: En designbaserad studie med analysverktyget TKE av hur argumentens kvalitet utvecklas under en undervisningssekvens2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge. I denna undersökning har ett levande rollspel om embryonala stamceller designats, och några av komponenterna i denna undervisningssekvens har undersökts i en designbaserad studie vid fyra gymnasieskolor. Ett analysverktyg har satts samman av befintliga analysverktyg ur forskningslitteraturen med en del med vars hjälp man kan studera argumentstruktur baserat på Toulmins argument patterns (T), en annan del som tar fasta på inslaget av specifika biologiska kunskaper (K) och en tredje del som belyser den epistemiska nivån (E). TKE- analys av argument kan ge ett underlag som kan användas till att belysa betydelsen av hur undervisningen i SSI läggs upp för elevernas möjligheter att utveckla naturvetenskapliga argument av hög kvalitet. Med analysverktyget TKE kan man se hur olika delar av en undervisningssekvens påverkar utvecklingen av argumentens kvalitet. Eftersom de tre delarna av TKE innehåller olika kvalitativt beskrivna och rangordningsbara nivåer så är det möjligt att koda argumentens kvalitet och därefter genomföra en hypotesprövning. Vid en sådan hypotesprövning bör man beakta att de kodade resultaten är parade ordinaldata och att hypotesprövning kan ske med Wilcoxons teckenrangtest. Genom analys av argument med analysverktyget TKE kan man belysa kvaliteter på olika nivåer hos argument. De kvaliteter som syns i TKE-analys av argument är också kvaliteter som ger belägg vid bedömning enligt skolverkets kunskapskrav aspekt fyra för biologikurserna i gymnasieskolan. TKE - analys visar i att argumentens kvalitet är god efter förberedelserna med skrivramarna som stöd. Rollspelsdiskussioner med konsensuskrav verkar påverka argumentens kvalitet i kvalitetsklassen E men i övrigt kan det inte påvisas att rollspelsdiskussionen bidrar till att argumenten av högre kvalitet kan uttryckas. Men argumentens kvalitet kan förbättras signifikant genom aktiviteter efter rollspelsdiskussionen som att man efter denna erbjuder skriftlig återkoppling på skrivna argument.

  • 324.
    Harjap, Singh Mangat
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Roll of Homework in Mathematics: A study of Teachers’ and Students’ Beliefs in the Role of Homework in Mathematics in a Swedish School2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates some students’ and teachers’ beliefs about the role of homework in mathematics in Sweden. By interviewing eight adolescent students and two experienced mathematics teachers the study discusses the role of homework in relation to learning, teaching, achievements, and relationship between students, teachers and parents. The results suggest that (a) students and teachers have similar beliefs and perspective on homework (b) students and teachers believe in the use of homework to increase mathematics test results (c) homework breeds relationship and communication between students, teachers, and parents (d) the quality and quantity of homework is essential, and that (e) well developed relationship between parents, students, and teachers is essential to create successful students who appreciate homework.

  • 325.
    Hartman, Steven
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Engelska institutionen.
    Lavelle, Thomas
    Wistedt, Inger
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Learning through English in Swedish professional education: outline of a research initiative2004Ingår i: Integrating content and language: meeting the challenge of a multilingual higher education : proceedings of the ICL conference, October 23-25 2003 / [ed] Robert Wilkinson, Maastricht: Universitaire Pers Maastricht , 2004, s. 137-146Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 326. Hasslöf, Helen
    et al.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Malmberg, Claes
    Students' qualification in environmental and sustainability education-epistemic gaps or composites of critical thinking?2016Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 2, s. 259-275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In an 'age of measurement' where students' qualification is a hot topic on the political agenda, it is of interest to ask what the function of qualification might implicate in relation to a complex issue as Education for Sustainable Development (ESD) and what function environmental and sustainability issues serve in science education. This paper deals with how secondary and upper secondary teachers in discussions with colleagues articulate qualification in relation to educational aims of ESD. With inspiration from discourse theory, the teachers' articulations of qualification are analysed and put in relation to other functions of education (qualification, socialisation and subjectification). The results of this study show three discourses of qualification: scientific reasoning, awareness of complexity and to be critical. The discourse of 'qualification as to be critical' is articulated as a composite of differing epistemological views. In this discourse, the teachers undulate between rationalistic epistemological views and postmodern views, in a pragmatic way, to articulate a discourse of critical thinking which serves as a reflecting tool to bring about different ways of valuing issues of sustainability, which reformulates 'matter of facts' towards 'matter of concerns'.

  • 327.
    Hed, Sara
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lärares mål och syften med undervisning kring hälsa: En intervjustudie med NO-lärare i årskurserna 2 till 52013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    NO-lärares mål och syften med undervisning kring hälsa påverkar de lärandemöjligheter eleverna erbjuds. Eleverna möter dagligen en stark hälsotrend där ett tydligt ideal presenteras, framför allt genom media. Trots detta blir folkhälsan bland den yngre delen av befolkningen sämre. Sveriges regering antog 2003 ett folkhälsopolitiskt mål, som skolan har en viktig roll i att genomföra. Det folkhälsopolitiska målet handlar om att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla. I studien undersöks vilka mål lärare i de naturorienterade ämnena (NO) har med sin undervisning kring hälsa. Dessa kopplas sedan till Roberts kunskapsemfaser som beskriver sju olika syften med naturvetenskaplig undervisning. Intervjuer genomfördes med sex lärare i årskurserna två till fem. Lärarna arbetade på tre olika skolor. Ur lärarnas mål och syften med undervisning kring hälsa identifierades tre teman. Dessa var beteenderelaterade mål, attitydrelaterade mål samt kunskapsrelaterade mål. De kunskapsrelaterade mål kan ses som en grund för de övriga två. För att förändra ett beteende och attityder krävs en viss kunskap. Samtliga dessa teman är tydligt kopplade till kunskapsemfasen Everyday Coping, vilket innebär att de är kopplade till sådant eleverna behöver i sin vardag. Lärarna uttryckte nästan inga mål kopplade till de internvetenskapliga emfaserna, de som handlar om naturvetenskapens karaktär, begrepp eller kunskaper som grund för senare studier. Dessa kunskapsemfaser har tidigare varit framträdande inom skolans hälsoundervisning. Att de inte fanns tydligare i denna studie skulle kunna bero på att hälsoundervisningen har förändrats. Undervisningen kan ha flyttat fokus från att förebygga sjukdom, och dela upp kroppen i olika arbetsområden, till en helhetssyn på hälsa där även psykosociala faktorer spelar roll, och undervisningen fokuserar på det friska och det hälsofrämjande.

  • 328.
    Hedblad, Robert
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Skolan, individen, marknaden och demokratin: LGR11 – instrumentalisering på bekostnad av subjektivitet?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individens roll har gått från att vara en del av ett kollektiv till att vara primär i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat på hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format läroplanerna. I detta ställs individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frågor om demokratiska värden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete är att se hur läroplanen eller mer specifikt värdegrunden från år 2011 förhåller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av värdegrunden i läroplanen från 2011 i förhållande läroplanen från 1994 samt till fysikämnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrån möjliga konsekvenser för lärares sociala praktik. I detta syntes tydliga indikatorer på ett marknadiserat, målstyrt och instrumentellt förhållningssätt till kunskap som ökat från 1994 till 2011. Kommunikationens roll blir därför avgörande för att kunna fullfölja vissa av de, i viss mån motstridiga, uppdrag läroplanen förmedlar i förhållande till demokratiska och moraliska värden.

  • 329.
    Hedlund, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Programmering och matematikundervisning i grundskolans lägre åldrar: Lågstadielärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar programmering kan medföra i matematikämnet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie var att synliggöra möjligheter och utmaningar med programmering i matematikämnet i grundskolans lägre åldrar. Studien motiveras av den nyligen reviderade läroplanen som kommer bli obligatoriskt till hösten 2018. Studien bygger på lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter kring programmering i matematikämnet. Datainsamlingsmetoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och legitimerade lärare i matematikämnet. Studiens centrala fråga har varit Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med programmering som verktyg för elevers matematikinlärning? Resultatet visade att lärarna ser programmering som ett sätt att utveckla elevernas matematiska förmågor som problemlösning, metod, kommunikation, analys och resonemangsförmåga, men även generella förmågor som samarbete, kreativitet och logiskt tänkande. Utöver det ser även lärarna programmering som ett sätt att motivera till vidare studier inom matematiken. Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhället idag ansåg lärarna att det är ett sätt att förbereda eleverna inför framtiden. Lärarna kunde även se ett antal utmaningar som skulle kunna stå i vägen för elevernas lärande. Det första handlade om lärarens kompetens, att avsaknad av kompetenta lärare inom området skulle kunna hämma elevernas kunskaper de har rätt att få. Andra utmaningar som diskuterades var de ekonomiska förutsättningarna som skolorna har och även tidsbristen lärarna ofta känner av. Att man har intresse för det man ska undervisa i var också en aspekt som togs upp.

  • 330.
    Hedman, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att hitta matematiken i förskolan2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen. Jag har också tittat på hur de dokumenterar barnens lärande och hur detta synliggörs för föräldrarna. Jag har även tittat på hur de stödjer och uppmuntrar barn som är ointresserade av matematik och hur de stödjer och uppmuntrar barn som är mycket intresserade av matematik. 

    I min studie har jag valt att dela in materialet i det som är pedagogiskt planerade aktiviteter och de aktiviteter som är mer spontana. Resultatet visar att även de förskolor som inte fokuserar på matematiken arbetar med taluppfattningen i framförallt rutinsituationerna så som dukning och påklädning och i den fria leken. 

  • 331.
    Helgesson, Mona
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Formativ bedöming: En studie av lärares uppfattningar om formativ bedömning i grundskolans yngre åldrar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 332. Herranen, Jaana Kristiina
    et al.
    Vesterinen, Veli-Matti
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Aksela, Maija Katariina
    How to measure elementary teachers' interest in teaching chemistry?2015Ingår i: Chemistry education, ISSN 1109-4028, E-ISSN 1109-4028, Vol. 16, nr 2, s. 408-416Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to create an instrument to measure elementary teachers' interest in teaching chemistry. The interest in chemistry teaching instrument (ICTI) was created to measure both the affective and cognitive components of interest. After establishing the face and content validity of the instrument, the internal consistency of the instrument was verified by calculating Cronbach's alpha for the items. This was done using questionnaire data collected from 149 Finnish elementary teachers teaching chemistry in integrated chemistry and physics lessons. Exploratory factor analysis (EFA) was used to identify the underlying dimensions of interest. Based on the results of the factor analysis, elementary teachers' interest in chemistry teaching had two components: personal and value- related. The usefulness of the ICTI instrument was tested by conducting a correlation analysis of the measured level of interest and the reported use of teaching methods. As expected, the results indicated a positive correlation between the elementary teachers' interest measured with ICTI and the use of for example inquiry- related methods: creative problem solving and laboratory work. The ICTI may be used, for example, to evaluate and develop in- service and pre- service teacher training.

  • 333.
    Hjelmlund, Gunilla
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Formativ bedömning i de tidiga skolåren: En studie av lärares beskrivning av hur de arbetar med formativ bedömning i matematikundervisningen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar formativ bedömning i de tidiga skolåren. Temat är viktigt att undersöka då bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande som ska implementeras i undervisningen. Problemställningen är hur lärare beskriver begreppet och hur lärare beskriver att de arbetar med formativ bedömning i matematikundervisningen. De empiriska metoder som använts är observation och kvalitativ intervju. Fyra lågstadielärare i år 1 och 3 deltog. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet formativ bedömning delvis stämmer med de teoretiska definitionerna. Tre nyckelprocesser var väl implementerat hos samtliga informanter. Den första nyckelprocessen, att veta målet med undervisningen kopplades i intervjuerna ihop med tydliga mål för lektionen. Skillnaderna mellan lärarna kan antas ha samband med deras yrkeserfarenhet. Den andra nyckelprocessen, att ta reda på var eleven är i sitt lärande, kopplades i intervjuerna ihop med matriser. I analysen framkom dock att lärarnas arbete med matriser inte var synliga under observerade lektioner. Den tredje nyckelprocessen, vad som behövs för att komma närmare målet kopplades i intervjuerna ihop med feed back som för lärandet framåt. Resultaten från intervjuer och observationer stämmer delvis med teoretiska definitioner, då lärarnas feed back till eleverna under lektionerna kan definieras som summativa bedömningar snarare än att eleverna ges strategier för fortsatt lärande.

  • 334. Holmström, Kenneth
    et al.
    Petersson, Jöran
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    A review of the parameter estimation problem of fitting positive exponential sums to empirical data2002Ingår i: Applied Mathematics and Computation, ISSN 0096-3003, E-ISSN 1873-5649, Vol. 126, nr 1, s. 31-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Exponential sum models are used frequently: in heat diffusion, diffusion of chemical compounds, time series in medicine, economics, physical sciences and technology. Thus it is important to find good methods for the estimation of parameters in exponential sums. In this paper we review and discuss results from the last forty years of research. There are many different ways of estimating parameters in exponential sums and model a fit criterion, which gives a valid result from the fit. We find that a good choice is a weighted two-norm objective function, with weights based on the maximum likelihood (ML) criterion. If the number of exponential terms is unknown, statistical methods based on an information criterion or cross-validation can be used to determine the optimal number. It is suitable to use hybrid Gauss–Newton (GN) and quasi-Newton algorithms to find the unknown parameters in the constrained weighted nonlinear least-squares (NLLS) problem formulated using an maximal likelihood (ML) objective function. The problem is highly ill conditioned and it is crucial to find good starting values for the parameters. To find the initial parameter values, a modified Prony method or a method based upon rewriting partial sums as geometrical sums is proposed.

  • 335.
    Huldt, Christian
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    The reason to reason2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen baseras på designexperiment av undervisning med syftet att uppmuntra till kreativa resonemang. Studien genomfördes som ett antal undervisningstillfällen då närvarande elever presenterades för ett problem eller en frågeställning som inte var formulerad eller kunde lösas på samma sätt som typuppgifterna i läroboken. Observationer och transkript från dessa tillfällen används som underlag för en analys som bygger på interventionens syfte och möjligheter utifrån teorin om didaktiska situationer med viss påverkan från kategorisering av resonemang. Omfattningen av studien gör att få generella slutsatser kan dras, men det åskådliggörs i några exempel hur viktig lärarens lyhördhet kan vara för att fånga upp embryon till självständigt resonemang och hur rådande normer påverkar debattklimatet. I diskussionen nämns hur försök till didaktiska situationer kan användas för att få en bättre bild av elevers proximala zoner.

  • 336.
    Hverven, Mona
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.

     

  • 337.
    Ideland, Malin
    et al.
    Malmö högskola.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Arvola-Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hillbur, Per
    Malmö högskola.
    Jobér, Anna
    Malmö högskola.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Loken, Marianne
    Universitetet i Oslo.
    Malmberg, Claes
    Malmö högskola.
    Serder, Margareta
    Malmö högskola.
    Who fits into the science classroom?: Critical perspectives on pedagogical models in science education.2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This mini-symposium aims to stress issues about how pedagogical models like e.g. SSI, science for girls and ESD construct who fits in or not in the science classroom. These models are developed from a good intention of including "all" students, opening up possibilities for them who often are seen as outsiders in science culture. But we claim that these seemingly democratic pedagogical models fabricate desirable and undesirable subjects. Often, the norms for fitting in can be understood in terms of images of gender, ethnicity and social class.

    A movement in science education research highlights the importance of making science knowledge “useful” for "everyone" in "everyday life". The aim with these efforts is to let students develop scientific literacy, which often is talked about as “necessary” for citizenship. Different practices carry strong ideas of designing the future, and emphasize the need of competences that are inscribed in the concept of “future citizen”. These competencies are often described in terms of problem-solving, critical thinking and making rational decisions to contribute to a sustainable world. In relation to this image, those children that don’t want to make decisions, solve problems become constructed as failures. In a wider perspective, they can be seen as threatening the intentions of science contribution to a sustainable world.

    In this symposium we would like to raise critical issues about what norms that are constructing individuals, from different social categories, as desirable or non-desirable in science classroom. These issues will be discussed in relation to six examples from empirical studies which are problematizing the construction of the desirable science student. These examples are: 1) PISA construction of the science student; 2) Social class in science class; 3) Narratives of females and science; 4) Gender, sexuality and normality; 5) Who is the democratic citizen?; 6) Who is the sustainable citizen?

  • 338.
    Ilunga Skantz, Silvie
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Utomhuspedagogik: Lärares tankar och erfarenheter av utomhuspedagogik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

     

    This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method.

    Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors.

    Interviews and observations have been done.

    My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent?

     

    Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.

     

  • 339.
    Ingemansson, Ingmar
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Undervisning i elementär och inledande algebra på högstadiet2007Ingår i: Matematikdidaktiska texter. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund / [ed] Tor Englund, Astrid Pettersson, Torbjörn Tambour, Stockholm: PRIM-gruppen, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm , 2007, s. 34-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Ingemansson, Ingmar
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Nordlund, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Elevers grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik: En utvärdering genomförd i Ekerö, Nacka, Nynäshamn, Salem Sollentuna, Tyresö och Upplands-Väsby kommuner läsåret 2007/20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Ingemansson, Ingmar
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Matematiken i Pisa2007Ingår i: Pisa 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse, Stockholm: Skolverket , 2007, s. 94-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Ingemansson, Ingmar
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    PISA 2009 - resultat i matematik2011Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 38, nr 2, s. 61-64Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 343. Ingerman, Åke
    et al.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Towards a teachers’ professional discipline: Shared responsibility for didactic models in research and practice2015Ingår i: Transformative Teacher Research: Theory and Practice for the C21st / [ed] Pamela Burnard, Britt-Marie Apelgren, Nese Cabaroglu, Rotterdam: Sense Publishers, 2015, s. 167-179Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Israelsson, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Naturen består av "grönt": Kvantitativ studie av identifikationsmöjligheter i svensk barn- och skollitteratur 1750–20152018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre i NO-ämnen än elever med svensk bakgrund. Det kan endast delvis förklaras med socioekonomiska faktorer och språksvårigheter. Det är däremot tänkbart att de försämrade resultaten för elever med utländsk bakgrund kan förklaras av normativ exkludering. Syftet med denna studie är att undersöka om läroplanens krav på alla elevers rätt till likvärdig undervisning uppfylls. De frågeställningar som ställs är om identifieringsmöjligheterna för elever med olika etnisk bakgrund har påverkats av kraven i Lpo94 och Lgr11, och om arbetet med skolans värdegrund återspeglar sig i förändringar av läroböckernas illustrationer. Studien är en kartläggning av förekomsten av synliggörande och normativ exkludering genom osynliggörande med fokus på elevernas förutsättningar inför högstadiet. Den består av en kvantitativ kartläggning av vilka som är avbildade i barn- och skollitteratur under 1750–2015 (utifrån etnicitet, kön och ålder). Den ska inte ses som en läromedelsanalys utan snarare som en analys av värderingar visade genom läromedels­inköp. Studien kan påvisa både långsiktiga trender och kortare fluktuationer i såväl andelen avbildade som graden av inkluderande avbildning. Ingen ökad grad av inkludering kunde detekteras under slutet av 1900-talet och under 2000-talet (förutom angående andelen barn i littera­tur för äldre barn). Märkbarapositiva effekter av Lpo94, Lgr11 och de senare årens värdegrundsarbete i skolan kan alltså inte detekteras. Det bör därför krävas nya typer av insatser för att kunna uppnå kravet på likvärdig undervisning för alla elever.

  • 345.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Aesthetic experience in elementary school science2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 346.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Elevers egna metaforer i no-undervisningen2014Ingår i: Lärande i handling: En pragmatisk didaktik / [ed] Britt Jakobson, Iann Lundegård, Per-Olof Wickman, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 109-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 347.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Estetik i NO-undervisningen2012Ingår i: Skola och naturvetenskap: politik, praktik, problematik i belysning av ämndesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl, Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 282-295Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Estetikens roll för elevers lärande i naturvetenskap2014Ingår i: Lärande i handling: En pragmatisk didaktik / [ed] Britt Jakobson, Iann Lundegård, Per-Olof Wickman, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 215-225Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Från begrepp till utforskande arbetssätt - forskning om NO-undervisning i grundskolans tidigare år2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 350.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Learning Science Through Aesthetic Experience in Elementary School: Aesthetic Judgement, Metaphor and Art2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis considers the role of aesthetic meaning-making in elementary school science learning. Children’s aesthetic experiences are traced through their use of aesthetic judgements, spontaneous metaphors and art activities. The thesis is based on four empirical studies: the first two examining children’s language use, i.e. the role of aesthetic judgements and the significance of spontaneous metaphors while learning science and the latter two dealing with how art activities mediate what elementary school children learn in science and what a variety of art activities with different purposes afford elementary school children to learn in science.

    The theoretical stance emanates from pragmatist theories and includes Dewey’s definition of an aesthetic experience, Wittgenstein’s later work on language-games, and socio-cultural perspectives. The analytic approach used is a practical epistemology analysis developed by Wickman and Östman. The empirical data consists of audio- and video recordings of elementary school children’s (aged 6–10 years) discussions in pairs or small groups during science lessons and photographs of children’s pictures, sculptures and poems from a total of 14 different elementary school classes.

    The main findings of the empirical studies show how aesthetic meaning-making is continuous with elementary school children’s scientific learning. The thesis shows how elementary school children’s aesthetic experiences are related to whole activities and are crucial for the direction that learning takes. Aesthetic experience is important in terms of how and what elementary school children learn aesthetically and normatively in science class, which has consequences for cognitive learning, the possibility of participating in science class and learning the genre of science. Moreover, it can be seen how children’s prior experiences are recurrently reconstructed and transformed through imaginative processes.

45678910 301 - 350 av 858
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf