Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Harnesk, Mariah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ribbing, Mikaela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Spelar det någon roll?: En experimentell språkstudie om förskollärares instruktioner i förskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en experimentell pilotstudie med syftet att ta reda på hur förskollärares olika sätt att ge instruktioner gällande en pysseluppgift skulle kunna skapa variationer i förskolebarns språk. Förskolans läroplan beskriver språkligt arbete i förskolan som viktigt för att barn ska få ett nyanserat språk och ordförråd. Studier visar att barns språk kan påverkas av faktorer som socioekonomisk status och hur förskollärare talar med barn därför kan det vara extra viktigt för barn i utsatta förhållanden. Barns tidiga ordförråd kan påverka hur god läsförståelse de får senare och blir därmed en nyckel för att lyckas i skolan och dessutom har goda språkkunskaper visat sig ge barn makt i skolans miljö. I pilotstudien analyserades åtta barns dialoger med förskolläraren kring en pysseluppgift. De två olika instruktioner som förekommer i studien är en där förskolläraren instruerades att endast använda pronomen istället för substantiv och en där de använde substantiv för att beskriva pysseluppgiften. Barnen blev därefter ombedda att beskriva hur de utförde pysslet. Barnen och förskollärarnas användning av substantiv, pronomen, antal ord, antal yttranden samt antal frågor räknades därefter. Pilotstudien visade tendenser på att barns språk skulle kunna färgas något av förskollärarens sätt att ge instruktioner, då det fanns en viss variation mellan grupperna. Något som framkom var att barnen i studien verkade tala något mer då förskolläraren använde pronomen, då flera barn hjälpte till att fylla i de substantiv som saknades. Det blev även tydligt att barnen kunde få stor taltid i genomförandelen av experimentet, jämfört med instruktionsdelen som var mer styrd av förskolläraren. Betydelsen av att kunna utmana barn på rätt sätt vad gäller deras språkliga nivå i förskolan tas upp i diskussionen. Individuella tillfällen tillsammans med en förskollärare som den i vår studie skulle kunna var gynnsamt för ett barns språkutveckling, då den ger möjlighet till de slags samtal som tidigare forskning beskriver som stimulerande. Fler studier på förskollärares instruktioners effekt på barns språk samt hur förskollärarens språk kan varieras för att utmana och stimulera barn språkligt önskas.

  • 302.
    Hassel, Kim
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bergfeldt, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En kvalitativ studie om specialpedagogen på habiliteringen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Hautaniemi, Bozena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hermenutikens och etikens betydelse för lärande2015Ingår i: Den problematiska etiken: om barnsyn i forskning och etik / [ed] Birgitta Qvarsell, Catharina Hällström, Annika Wallin, Göteborg: Daidalos, 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Hedfors, Sophie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lundberg, David
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteam: Ett komplicerat uppdrag för specialpedagoger i skolans effektivitetspraktik.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

  • 305.
    Hedström-Holm, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Udell-Ericsson, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Problematiken med skrivsvårigheter imatematikinlärningen: En kvalitativ intervjustudie om elevers upplevelse av skrivsvårigheter i matematik och hur de anser att matematikundervisningen kan förbättras.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.

    Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning?

    Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning?

    Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning?

    Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.

    Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter. De upplever sig inte tillföra klassen något under matematiklektionen. Flera av eleverna upplever frustration över att inte kunna omformulera sina matematiska tankar till skrift och de anser att undervisningen i matematik blir svårare och svårare för varje år. Eleverna anser att matematikundervisningen bedrivs lika för alla elever oavsett förutsättningar. De önskar ett varierat och strukturerat arbetssätt och att läraren ställer krav på elevens nivå. En god kommunikation med lärare och klasskamrater är en förutsättning för att utveckla skrivandet i matematik.

  • 306.
    Heimdahl Mattson, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    The School Situation of Students with Motor Disabilities: Interaction of individual prerequisites and environmental demands1998Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis consists of five scientific articles as well as a framework and is to a great extent based on interviews with students with motor disabilities, their parents and school personnel.

    The aim of the thesis is to study phenomena such as self-reliance, independence and autonomy, focusing on students of various ages and types of motor disabilities, in varying kinds of segregated and integrated school environments. The work is based on an interactional approach, and analyses how students' individual prerequisites interact with organizational and educational influences.

    It was found that the more segregated school system often gave priority to therapy goals, in order to develop the student's independence, i.e. the ability to manage the practical side of life. The student's development of autonomy, defined as the ability to make one's own decisions and control one's own life, was thereby subordinated, since it required knowledge of reading, writing, information-seeking, critical examination, e.g. typical educational goals.

    Students with less severe or less visible disabilities in integrated school systems, i. e. regular classes, were often treated in a way similar to their non-disabled peers. It was obvious that if the disability was ignored, it might lead to a minor disability developing into a significant handicap in the interaction with the surrounding school environment. The student's possibilities of influencing his/her situation were slight, and the autonomous development wa s limited. On the contrary, students with more severe disabilities in regular classes appeared to have better access to physical and educational adaptations. Their handicap thus decreased, and their opportunities of influencing their lives and developing autonomous attitudes increased.

    A conclusion is that the student's possibilities of developing either independence or autonomy are not necessarily decided by whether or not the system is integrated or segregated, but rather by how the organization and the methods of co-operation are realized within each system.

  • 307.
    Heimdahl Mattson, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Fischbein, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Students with reading difficulties/dyslexia: a longitudinal Swedish example2010Ingår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 14, nr 8, s. 813-827Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the longitudinal development of studentshaving difficulties with reading and their decoding ability in Swedish compulsoryschool. Another aim was to relate this to the experiences of educational activitiesexpressed by students and parents. The decoding ability was assessed by a wordchain test given at three occasions and was compared with results on a letter chaintest.  Retrospective  interviews  were  performed  with  students  and  parents.  Thedecoding ability tended to improve for most of the students over time, althoughsome of them failed to improve or even decreased their scores, indicating a lackof  environmental  adjustment.  Special  educational  support  was  according  tostudents  and  parents  organised  in  small  and  often  very  heterogeneous  groupswhere  the  students  sometimes  received  adequate  support  but  often  felt  deviantfrom friends in their regular classes. The responsibility for helping the childrenwith  their  schoolwork  was  allocated  to  the  parents.  Research  in  this  areademonstrates the necessity of a well-structured and stimulating learning situation.Yet, the development of these students’ decoding abilities, personal experiences,and  parental  involvement  indicate  that  competence  and  resources  at  schoolregarding children at risk for developing reading difficulties are often lacking in  the Swedish educational system.

  • 308.
    Helldahl, Hans-Åke
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kärnämnen, yrkesämnen och elevers behov av stöd2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Class and Culture and the Transformative Pedagogy2012Ingår i: Pedagogy: New Developments in the Learning Sciences / [ed] Robyn M. Gillies, New York: Nova Science Publishers, Inc., 2012, 1, s. 471-488Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on Fraser’s (2003) political analysis, I have reviewed the relations of liberal education to special education’s traditional context by comparing liberal theoretical models with the pedagogy that labours critically for a change in the basic structural terms – the structurally profound inequalities that exist. Redistribution of resources in a welfare-logic requires an “affirmative” pedagogy that emphasizes, specifies, and distinguishes between the needs that are to be compensated. It follows a social liberal theoretical model that acts as a “guard”, that is, it leads to differentiation and shapes the problem for the inclusive school. Needs for diagnostic knowledge to identify various “syndromes”, needs that are constantly increasing, can be seen in that light. This educational method both requires, and strives toward differentiation. In contrast, a “transformative” (deconstructing) educational method sees society’s basic structural injustice as time’s greatest educational problem. The latter form of educational work leads primarily to long-term thinking of a school where differentiation does not occur, and where inclusion is the measuring-stick.

  • 310.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola2010Ingår i: Etik i specialpedagogisk verksamhet / [ed] Rolf Helldin, Birgitta Sahlin, Lund: Studentlitteratur , 2010, s. 21-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 311.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Special Education: Perspectives, Social Sciences and Ethics2003Ingår i: Pupils´School Failure or Schools´ Failure? : A combined theoretical and practical model for teacher training in Europe / [ed] Rolf Helldin, Sandra Lucietto, Bärbel Völkel, Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande , 2003, s. 8-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 312.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan: En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogisk forskning: En kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 314.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogisk forskning: En kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 315.
    Helldin, Rolf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiskt perspektivseende, humanvetenskaper och etik2003Ingår i: Demokrati och lärande: Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle / [ed] Britta Jonsson & Klas Roth, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 203-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Helldin, Rolf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bäckman, Örjan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dwyer, Helen
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Skarlind, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hugo, Anna J.
    Nel, Norma
    Müller, Helene
    Opportunities for a democratic pedagogy: a comparative study of South African and Swedish teachers' attitudes to inclusive education2011Ingår i: Journal of Research in Special Educational Needs, ISSN 1471-3802, E-ISSN 1471-3802, Vol. 11, nr 2, s. 107-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is based upon the collaboration between two research groups from Stockholm University and the University of South Africa. The main objective is to compare attitudes between South African (SA) and Swedish teachers regarding inclusive education (IE). IE in this paper is examined as a distinct part of the Swedish welfare system. The method used can be characterised as a combined, quantitative and qualitative research design with a purposive sampling. A similar adapted questionnaire was distributed in the two countries. The Swedish teachers in our data are more pro‐inclusion and more hesitating to accommodate learners with barriers in special schools. However, both the Swedish and the SA teachers in the study are hesitating towards the feasibility to implement IE practically. A team approach is concluded to be an adequate pedagogy for supporting IE both in South Africa and Sweden.

  • 317.
    Helldin, Rolf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dwyer, Helen
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiska nybyggare: En historisk antologi om organisation, funktionshinder och särskilt stöd under 1900-talet2011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antologin innehåller texter om Karin Danell och Charlottendals skolhem, den första specialskola för elever med grav språkstörning (av Agneta Ahlin-Emilsson); om Alfhild Tamm, en pionjär inom läs- och skrivforskning (av Toura Hägnesten); om systrarna Runströms och Björsgårdens skol- och feriehem i Leksand (av Torsten Lundberg); om specialpedagogiska synsätt i läroplaner (av Gunilla Sandberg); om en skoldaghem i Mälardalen (av Elisabet Ekegren Johansson); om livet på en institution för personer med utvecklingsstörning (av Ingela Lindkvist Larsson)

  • 318.
    Helldin, Rolf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Sahlin, BirgittaStockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Etik i specialpedagogisk verksamhet2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 319.
    Helldin, Rolf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Sivertun, Ulf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogikens normativa betingelser2004Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 13, nr 2, s. 45-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Discussions in political philosophy are useful for the understanding of democratic problems within and close to Special Education contexts and the liberal concept of "a school for all". The primary theroetical frames are drawn from "critical theory". This theory points out the necessity for participants in school-settings to negotiate about the normative meaning of concepts like "class-inequality", "solidarity", "fairness", "freedom" and "welfare state". The final point is that different interpretations of freedom and the possibility of happiness in a society, have something important to say about the daily work in schools and Special Education. Today school demands and favours certain forms of language, styles, life experience etc. There is a risk that in unequal situations decisions are made which support those who are in a dominant social position. Differences are thus mainly based on class, and in such a social situation, the idea of the welfare state and its care of people is necessary to promote acceptable conditions for all.

  • 320.
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Controlling a computer with eye gaze: opportunities for children with severe physical impairments2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Hemmingsson, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Linköping University, Sweden.
    Ahlsten, Gunnar
    Wandin, Helena
    Rytterström, Patrik
    Borgestig, Maria
    Eye-Gaze Control Technology as Early Intervention for a Non-Verbal Young Child with High Spinal Cord Injury: A Case Report2018Ingår i: Technologies, ISSN 2227-7080, Vol. 6, nr 1, artikel-id 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Assistive technology (AT) can be used as early intervention in order to reduce activity limitations in play and communication. This longitudinal case study examines eye-gaze control technology as early intervention for a young child with high spinal cord injury without the ability to make sounds. The young child was followed by repeated measures concerning performance and communication from baseline at 9 months to 26 months, and finalized at 36 months by field observations in the home setting. The results showed eye-gaze performance and frequency of use of eye-gaze control technology increased over time. Goals set at 15 months concerning learning and using the AT; naming objects and interactions with family was successfully completed at 26 months. Communicative functions regarding obtaining objects and social interaction increased from unintentional actions to purposeful choices and interactions. At 36 months, the toddler was partly independent in eye gazing, used all activities provided, and made independent choices. In conclusion, the results show that a 9-month-old child with profound motor disabilities can benefit from eye-gaze control technology in order to gradually perform activities, socially interact with family members, and make choices.

  • 322.
    Hemmingsson, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Borgestig, Maria
    Eye Gaze Technology in Everyday Life for Individuals with Impairments2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This session aims to present research outcomes of eye gaze technology in everyday life for people with severe impairments. Two speakers, researchers in the field of eye gaze technology, will present research findings concerning the effect from eye gaze technology on daily activities, as early intervention, and the use of eye gaze technology among adult users. The discussion focuses on how research can benefit applications of eye gaze technology and clinical practice.

  • 323.
    Hennerberg, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Holm, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kommunikationsstödjande undervisning för elever i språklig sårbarhet: En studie om 8 lärares kommunikationsstödjande undervisning i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 22018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Henrikson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mazzag Åström, Katalin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En praktik i förändring: En aktionsforskningsstudie i kollegialt arbete i gymnasiesärskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen 

    utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.

  • 325.
    Herkner, Birgitta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 32011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse and describe reading ability from the second to sixth year of schooling in Sweden (ages 8–13). An intro­ductory study presents the pupils’ reading profiles and also the extent to which teaching in reading comprehension is given at their schools. In a second study, the results and effects of the national test in Swedish in grade three (age 9) are studied and compared with other recognised test data on the development of children’s reading.

    A total of 428 pupils at four schools participated in the study. Each child was tested once a year during two consecutive school years. In addition to collecting results on the national test for all the pupils in their third year, standardised tests of word decoding ability and reading comprehension were administered to all students in the study. A questionnaire dealing with teaching reading and skills development was answered by 23 teachers.

    The study reveals that there are stronger links between phonological tasks and reading comprehension for pupils in their first three years than for those in years 4–6.

    The study also shows that the national test identifies some pupils with reading difficulties but not all of them. A number of pupils who have problems with word decoding nevertheless attain the national test threshold for reading comprehension tasks in the third year. There are also pupils who cannot manage the age-adapted reading comprehension tasks but who still pass the national test in their third year.

    The findings reveal that teachers work with reading comprehension exercises to only a small extent in both the first three years and second three years of schooling.

    The study indicates the importance of using a diagnostic approach, so that early and effective measures can be adopted to prevent the emergence of reading comprehension problems.

  • 326.
    Herkner, Birgitta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Nationella provet i svenska i årskurs 3 - håller det måttet?2013Ingår i: Läsning! / [ed] Gustaf Skar, Michael Tengberg, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2013, s. 121-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 327.
    Herkner, Birgitta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Olofsson, Åke
    Early identification or broken promises?: A comparison of literacy assessment performance in 112 Swedish third graders2014Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 29, nr 2, s. 237-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The national standardised literacy assessment (NSLA) for Swedish Language was introduced in 2009 as a grade-three compulsory assessment and includes the assessment of reading ability. It was introduced as a measure of relatively early identification of reading difficulties among nine-years old students. The primary objective of this study was to examine whether the NSLA is able to identify students with word decoding problems from a sample of third graders (N = 112; n = 57 girls; n  = 55 boys) attending six schools in a Swedish municipality. Eleven students (10%) performed below the cut-off value for word decoding ability in students of this age group. Only three of these students were identified as not achieving the goals posed by the NSLA. In contrast, eight students with low word decoding ability managed to meet the NSLA requirements. Gender differences were observed, since all of the students who passed the NSLA, notwithstanding having low performance in WD, were boys. Although the NSLA was specifically introduced at this level to identify weakness in reading at an early stage, the results of this study indicate that approximately three quarters of students with poor word decoding ability may remain unidentified by the NSLA. These findings call into question the validity of the NSLA in recognising pupils in need of additional support in reading.

  • 328.
    Hildingsson, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Forsén, Therés
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogerna och arbetet kring problematisk skolfrånvaro: Framgångsfaktorer och hinder2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Hjalmar, Susanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Att göra det som kan anses annorlunda naturligt": - en studie om regnbågsbarn inom grundskolans tidigare år2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.

    Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.

  • 330.
    Hjelm, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Har du blivit lydig lille vän? - En studie av några pedagogers erfarenheter och upplevelser av Kometprogrammets metoder2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.  

     

    Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt.

     

    Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma. De hade alla börjat arbeta med Kometprogrammet i syftet att hjälpa enskilda elever som de ansåg hade beteendeproblem såsom koncentrationssvårigheter eller utåtagerande beteende. Tre av de intervjuade pedagogerna hade även använt sig av Kometprogrammet i helklass. I intervjuerna av pedagogerna framkom det att positiv förstärkning och belöningssystemet hade varit lyckosamma metoder i deras arbete med enskilda elever. Metoderna hade även hjälp i arbetet i helklass, framförallt vid användningen av ett gemensamt belöningssystem i klassen då pedagoger upplevde att barnens beteenden förändrades till det positiva. Vid intervjuerna framkom dock att ignorering av negativa beteenden var svårt och inte alltid lönsamma. Pedagogerna upplevde även att Kometprogrammet inte alltid hade gett samma positiva resultat då de ansåg att alla metoder inte passar för alla elever.

  • 331.
    Hjerpe, Ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    När läs- och skrivprocessen inte fungerar: En studie av sex ungdomars upplevelser av det pedagogiska stödet i grundskolan2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.

    Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det. De tre pojkarna har alla fått sin diagnos i dyslexi på mellanstadiet medan två av flickorna inte fick någon diagnos eller stöd under större delen av grundskoletiden. Det pedagogiska stödet står i relation till att diagnosen ställs, både för de tre pojkarna och en flicka som fick sin diagnos under de första skolåren

    Lärarna har spelat en viktig roll för självförtroendet och studieframgång. Lärare med ett sociokulturellt synsätt har bidragit till självförtroende och studieframgång. I samband med språkval har också lärarna haft en avgörande roll för att eleverna inte skulle välja modernt språk i sexan eller sjuan. Föräldrarna har spelat en central roll och ungdomarna har upplevt deras stöd framförallt i läxläsning som nödvändigt för att klara skolan.

    Studien visar att det pedagogiska stödet, enligt intervjupersonerna, inte är ett resultat av en genomtänkt strategi utan snarare sker godtyckligt och ofta efter påtryckningar av föräldrarna. Åtgärdsprogram verkar inte ha varit levande under elevernas skolgång, vilket kan vara ett uttryck för avsaknad av strategier från skolorganisationen för elever med läs- och skrivsvårigheter.

    Nyckelord

    Dyslexi           läs- och skrivsvårigheter        Elevers upplevelser av pedagogiskt stöd

  • 332.
    Holander, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    När samspel leder till utveckling och inkludering: Pedagogers och barns tankar om samspel i förskolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 333.
    Holdar, Susanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pajovic, Henrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bedömning inför yrkeslivet: En studie av APL-handledares bedömning av kunskap hos elever från gymnasiesärskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

    Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna.

    Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget. 

  • 334.
    Hollström Tosteberg, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Skolan i Tanzania med fokus på läs- och skrivsvårigheter: några jämförelser med Sverige2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare. Som kom-plement svarade några andra lärare i Tanzania på en enkät som handlade om hur de ser på barn med läs- och skrivsvårigheter och på sina möjligheter att stödja dessa barns utveckling. Samma enkät dela-des ut till några lärare i Sverige. På så sätt fick jag en kontrasterande bild att spegla de Tanzaniska förhållandena i. På många sätt har lärare i Sverige och i Tanzania väldigt olika förutsättningar. Men det finns även likheter. Både i Sverige och i Tanzania upplever lärare att kraven från statligt håll är svåra att uppfylla och i båda länderna finns det många hängivna lärare som vill jobba för att kunna hjälpa alla barn till en god utbildning.

  • 335.
    Holm, Gunnar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Holmgren, Joakim
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Goebel, Annie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att utveckla ett ordförråd: En systematisk litteraturstudie om metoder för att utveckla ordförråd hos barn och elever med dövhet och hörselnedsättning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi.

  • 337.
    Holmsten, Anna-My
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ny mall för åtgärdsprogram -Nytt sätt att tänka?: En dokumentanalys av 19 utredningar och åtgärdsprogram2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Hopkins Skoglund, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mallmborg, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Speciallärarens samverkan inom skolans praktik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka speciallärarens upplevelse gällande samverkan kring läs- och skrivsvårigheter i skolan. Utifrån en kvalitativ metodansats valde vi att intervjua åtta speciallärare i ett storstadsområde och hermeneutiskt tolka deras svar. Detta för att komma nära speciallärarens livsvärld.

    Speciallärarna i studien upplever att samverkan med lärare kring läs- och skrivsvårigheter inte alltid fungerar och att deras specifika kompetens inte nyttjas optimalt. Resultaten visar att förutsättningar för god samverkan är att ledningen stöttar specialläraren och att de tillsammans tydliggör speciallärarens roll för lärare, vårdnadshavare och elever. Skolledningen måste ge förutsättningar till mötesstruktur för att samverkan ska kunna råda. Respektfulla och ömsesidiga relationer mellan skolledning, skolpersonal, vårdnadshavare och elever är avgörande för en fungerande samverkan. Skolledningen har ansvar för en inkluderande elevsyn, en fungerande samverkan mellan speciallärare och övrig personal samt kring skolornas pågående digitaliseringsprocess. Hur specialläraren samverkar kring läs- och skrivsvårigheter på skolorna upplevdes som starkt korrelerat med skolledningens förmåga.

    Tidiga insatser kring elever med läs- och skrivsvårigheter krävs för att elevens läs- och skrivutveckling ska bli så bra som möjligt. Speciallärarna upplever att om skolan sätter in insatser i ett tidigt skede skulle arbetsbelastningen för pedagogerna i de högre åldrarna inte vara lika betungande. Resultaten visar även att exkludering av elever från klassrummet inte alltid är genomtänkt. Studien visar också på att berörd skolpersonal behöver få fortbildning i modern teknologi. I en ostrukturerad verksamhet upplever speciallärarna en känsla av tidsbrist och otillräcklighet.

    Studien visar också på att förändrade språkliga begrepp speglar en inkluderande syn i skolans värld och i samhället.

  • 339.
    Hult, Åsa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Åseby Lindahl, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tillgängliga lärmiljöer: en fallstudie av elevers skollivsvärld i en skola som arbetat med Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 340.
    Hultgren, Lotta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Strand, Helene
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ingen hyllvärmare: Vikten av att levandegöra den individuella utvecklingsplanen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.

  • 341.
    Hvegholm, Terese
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En förändrad livssituation. Hur anhöriga upplever att livet förändras när partnern får en synnedsättning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Hägersten, Therese
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ett annorlunda liv!: Tankar om barndom, nutid och framtid - en intervjustudie med vuxna som har ett syskon med en funktionsnedsättning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Jag ville också undersöka hur syskon ser på sin syskonrelation i vuxen ålder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen från tidig ålder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar både i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen på något sätt och ser det som helt naturligt. Däremot tror de att de hade valt en annan yrkesbana om de inte haft sitt syskon. Alla fyra informanterna säger själva att det är de som kommer att ta över ansvaret för sitt syskon den dagen deras föräldrar inte lever längre. Detta är ingenting som de egentligen ser fram emot och de uttrycker flera orosmoment inför framtiden såsom; syskonets boendesituation, syskonets arbetssituation, hur det kommer att se ut när man har en egen familj, om syskonet blir sjuk, om de själva blir sjuka etc. I det stora hela var syskonen positiva kring de erfarenheter de bär med sig i livet, på grund av syskonsituationen. Deras upplevelser och erfarenheter har format dem till starka, envisa, empatiska och omtänksamma vuxna människor och alla syskon uttrycker en stolthet över sig själva samt en tacksamhet gentemot sitt syskon.

  • 343.
    Höglander, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lind, Sanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Språk tar tid: En kvalitativ undersökning av lärares och specialpedagogers erfarenheter av standardiserade screeingtester i grundskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 344.
    Höglund, Charlotte
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Klockarås, Anita
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Pedagogers förhållningssätt till barns olikheter i förskolan: Tillgång och/eller svårighet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
  • 345.
    Höglund Kårberg, Ann-Louise
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Blomquist, Jeanette
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hogeborn Welk, Dorota
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Problemskapande beteende i grundsärskolan: En kvalitativ studie om hur några lärare i grundsärskolan arbetar med situationer med problemskapande beteende2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Ingeland, Rose-Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Kukkonen, Päivi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärares erfarenheter av språkmaterialet PILEN2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av språkmaterialet Pilen. Vi vill också belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Vår studie bygger på en enkätundersökning som vi gjorde bland 25 lärare som använder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass då materialet användes. De resultat vi fick från vår enkätundersökning var övervägande positiva vad gäller barnens motivation, självkänsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlärning. Lärarna ansåg även att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av särskilt stöd i vanlig klassundervisning. Nackdelarna med materialet är att det helst kräver en extra lärarinsats, men å andra sidan behöver elever i behov av särskilt stöd inte gå ifrån till specialundervisning. Lärarna har haft svårigheter med att installera datorprogrammen eller inga licenser, men det är tekniska orsaker, som inte kan kopplas till själva materialet.

  • 347.
    Ingvarsdotter, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Walter, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Playful writing i Sverige: Möjligheter och hinder ur verksamma pedagogers synvinkel2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift.

  • 348.
    Ingvarsdotter, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Walter, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Playful writing i Sverige: Möjligheter och hinder ur verksamma pedagogers synvinkel2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift.

  • 349.
    Iskander, Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Valdt Liljeström, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärares uppfattningar av andraspråkselevers språkutveckling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 350.
    Ismael, Fadhila
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Michelson, Tina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur ser förskollärare och lärare på bedömning i matematik?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf