Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 4129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Axén, Ingrid
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vilka faktorer avgör hur en person framstår i en text?: Analys av processtyper, förstadeltagare och modalitet i partiledarintervjuer från 20102012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.

    Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten.

    Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.

     

  • 302.
    Backman, Agnieszka
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Handskriftens materialitet: Studier i den fornsvenska samlingshandskriften Fru Elins bok (Codex Holmiensis D 3)2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation contains a study of the multitext manuscript Codex Holmiensis D 3 based in Material Philology and its focus on the material conditions underlying manuscripts. The aim of the investigation is to describe D 3 in order to increase understanding of its material conditions including content and circumstance of copying, as well as its use and purpose.

    D 3 contains 14 text works in different genres, for example romances, chronicles, and edifying works. The paper manuscript in the format of a holster book has been dated through its watermarks to around 1487/1488. It was written for the noblewoman Elin Gustavsdotter (Sture).

    An older manuscript, Codex Holmiensis D 4a, has previously been identified as the exemplar of D 3. These manuscripts are very similar as regards language and content. However, it is shown here that D 4a could not have been the model for D 3 in the case of the romance Flores och Blanzeflor; nor can the manuscript as a whole be a copy of D 4a.

    There are few traces of use in D 3, but the first work, Herr Ivan Lejonriddaren, has several concluding texts before its final closing. These concluding texts suggest that parts of the work were being read while the rest was being copied. There are also dual quire signatures in this work, implying that the quires were in disarray, possibly because they were in use when the signatures were added.

    The purpose of D 3 was to educate and provide examples of good and bad behaviour for the nobility. Moreover, there is an owner-epilogue which also stresses courtly ideals and can be linked to the concept of exemplary behaviour. The contents can also be ordered thematically, with first a Carolingian connection, followed by one connected with Ireland and finally one focused on the Christian community. Codicological breaks divide the manuscript into two parts, which leads to the assumption of at least two common exemplars for D 3 and D 4a.

    An emphasis on the materiality of the manuscript reveals it to be not so much an unwieldy collection of unrelated text witnesses as a book created for a certain person and her time.

  • 303.
    Backman, Agnieszka
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Norse World: Mapping foreign place names in medieval Swedish and Danish texts2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Backman, Agnieszka
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Petrulevich, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Same same but different: Spatiality in East vs. West Norse2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study of spatial thinking and knowledge in medieval Scandinavia and its development as an area of enquiry are hampered by a dearth of information on place names in East Norse compared to West Norse literary texts. “The Norse perception of the world: A mapping and analysis of foreign place names in medieval Swedish and Danish texts” is a project based at Uppsala University that uses toponymy and other location-based items such as inhabitant designations in East Norse texts as the point of departure for visualizing the world-view of the medievals in Eastern Scandinavia. Comparing our project with the Icelandic Saga Map, an interactive mapping resource with a West Norse focus, shows differences in aim, material, and composition of the corpora. For instance, our project collects a wider range of location-based information including place names as attested in the manuscripts, their variant and normalized forms as well as metadata about the manuscript sources. The place names are further categorized according to type of name and locality which makes it possible to search for very specific information. Additionally, the Saga Map’s purpose is to “aid new readings of the sagas” which is mirrored in how the text of the sagas is placed alongside the map, while our focus is on the location-based data, and how these represent medieval world-views. For instance, the perception of Iceland as shown in the Swedish and Danish texts is markedly limited. On the whole Iceland is entirely absent from the world-view shown in East Norse texts, a result of the literature mostly being translated from mainland European sources, whereas Icelanders wrote their own history with the Íslendinga sǫgur and konungasǫgur, spatially covering both Western and Eastern Scandinavia. This paper addresses the discrepancy between the East and West representations in the two corpora and questions whether the picture actually reflects the medievals’ knowledge of the neighbouring areas.

    References: 

    Icelandic Saga Map, 2018, http://sagamap.hi.is/is/

    The Norse perception of the world, 2018, https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld

  • 305.
    Backman, Agnieszka
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Petrulevich, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Norse Perception of the World2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Barkelind, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Ok /pappa": Vuxnas språk i personliga meddelanden på Facebook2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör. Personer i båda åldersgupperna skriver snabbt och använder sig av kreativ interpunktion, smilisar och uttalsnära stavning, men de yngre gör det i högre grad. I båda grupperna är det vanligast att skriva till vänner, och ungdomarna gör det oftast genom chatt medan de äldre håller sig mest till meddelanden. Variationen inom grupperna är stor både språklig och användningsmässigt.

  • 307.
    Beck Johansson, Judith
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Talar de onda alltid skånska?: En undersökning av dialektbruk i Disneyklassiker2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.

  • 308.
    Beier, Phil
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Einn, uppkomst och utveckling: Den obestämda artikeln i Íslendinga sögur2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks uppkomsten och utvecklingen av den obestämda artikeln einn i fornisländsk litteratur från 1200- till 1400-talet. Undersökningen sker utifrån analysen av den tidigare forskningen samt Bernd Heines (1997) och Paul J. Hoppers & Elizabeth Traugotts grammatikaliseringsmodell (2003) av einn:s funktioner (från räkneord till obestämd artikel). Modellen kontextualiseras i mina undersökningsresultat av fyra isländska släktsagor, Íslendinga sögur.

        Undersökningens resultat visar tydligt att det inte finns någon obligatorisk användning av obestämd artikel i Íslendinga sögur under den nämnda tidsperioden. Det som kan påpekas är dock att ordet einn bär på en viss potential att utvecklas till obestämd artikel. Denna potential räcker ändå inte för att en egen inhemsk isländsk obestämd artikel ska kunna uppstå. Det blir tydligt när man betraktar de få fall jag utrett. I dessa fall framträder nämligen en viss grad av främmande påverkan vad gäller einn:s användningsområden.

  • 309.
    Beier, Phil
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hertig Fredrik av Normandie: En undersökning av textens förhållande i D3 och D4a2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den föreliggande uppsatsen utgörs av en filologisk undersökning av den medeltida dikten Hertig Fredrik av Normandie i 1400-tals handskrifterna D3, också känd som fru Elins bok, och D4a, också kallad fru Märtas bok, samt en transkription i synoptisk form av Hertig Fredrik i dessa båda handskrifter. Målet med uppsatsen är att bidra till forskningsfrågan om handskrift D3 bör betraktas som oberoende av D4a, som Britta Olriks Frederiksens och Agnieszka Backmans aktuella undersökningar från 2006 respektive 2017 har visat. För att pröva deras resultat har en komparativ undersökning gjorts av Hertig Fredrik i D3 och D4a med avseende på att utreda, beskriva och analysera de textkritiska skillnaderna mellan texten i D3 och texten i D4a.

    Undersökningens resultat visar att Hertig Fredrik i D3 inte borde betraktas som en avskrift av D4a utan som oavhängig av denna. Därmed kan det konstateras att också texten Hertig Fredrik stöder Frederiksens och Backmans resultat som förespråkar D3:s oberoende från D4a. Studien visar dock att Hertig Fredrik i D3 är en förkortad version i jämförelse med D4a och D4.

  • 310.
    Beier, Phil
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Prepositionsbruk i vikingatida runinskrifter: En beskrivning av prepositionernas bestånd, former och rektion2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har två mål. Det första målet är att ge en omfattande överblick över samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifters prepositionsbestånd och -former, vilket innefattar en presentation av de prepositioner som använts i dessa inskrifter samt en förklaring till ortografiska skillnader i prepositionernas representation. Denna överblick avslutas med en förklaring av prepositioners olika skrivningsformer som kan förklaras med utvecklingar inom ljudsystemet samt felskrivningar.

    Det andra målet är att genomföra en undersökning av prepositionsfrasens rektioner som baseras på Lena Petersons (1991) behandling. Syftet med denna undersökning är, utegående från korpusen Samnordisk runtextdatabas 2014, att spåra och förklara semantiska avvikelser i samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifter. Resultatet av rektionsundersökningen visar i enlighet med Petersons resultat att den grammatik som används i vikingatida runinskrifter är stabil och att de avvikelser som rör semantiken är så pass få att de mycket väl kan baseras på fakultativa beslut från runristarnas sida och inte nödvändigtvis på förändringar i grammatiken. Ett fåtal avvikelser kan dock ha grammatiska förklaringar. Det finns en viss tendens till att egennamn står i nominativ efter prepositioner och att ackusativ används istället för dativ, vilket kan tolkas som ett väldigt tidigt tecken för senare kasus-sammanfall. Med tanke på hur sällan dessa avvikelser förekommer, är det dock tveksamt om man kan dra några generella slutsatser utifrån dem.

    Av detta resulterar enligt min mening att de fakultativa reglerna har sitt ursprung å ena sidan hos runristaren, som i de flesta fallen har anledning för att använda den använda formen, och å andra sidan hos dagens läsare, som saknar förståelse för vissa drag i det dåtida språkbruket.

  • 311.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Det var ju ett absolut måste att skaffa sig en dator": Digitala mediers plats och roll i ålderspensionärers vardag2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents a study of elderly people’s participation in the digital society. The aim is to identify and describe why and for which purposes pensioners use computers and mobile phones. Furthermore, the interactional analysis used in the study aims to complement previous results from quantitative surveys by paying attention to elderly persons’ self-image, attitudes and perceptions of the digitalized society. Questions discussed are what paths elders to take to use IT, what elderly people do with digital technology, and how they perceive their place and role in the digital society.

    The data analyzed consist of recorded interviews with 22 pensioners, aged 66–87. The participants are men and women from different social and professional backgrounds. What they have in common is that they all use computers and mobile phones in their daily life. The participants’ age is central to the investigation and time is an important theme in the report. A now and a then is constructed and made relevant in the stories that the participants tell. The stories contain elements that highlight the development of society and of change that has affected individuals.

    Possible reasons for not using digital media are physical problems, such as bad motor skills, impaired sight or hearing, lack of knowledge of English and not having been introduced to the media while they were still working. Even though these problems are common among the participants, they all seem to find ways to manage digital technologies.

    The investigation sheds light on how digital media is involved in the pensioners’ every day activities. All participants use computers and mobile phones to interact with friends and family and to participate in social activities on and outside the Internet. They all claim that they write more often than they did before they had access to computers, and that the types of text they write vary more. They also claim that they read the news more often and that they take a more active role in public debates. Using digital media is, therefore, considered a way to extend the so-called third age.

  • 312.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "haloo babe... tack såå mkt för ditt mess!": Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper2008Ingår i: Svensklärarföreningens årsskrift, ISSN 0349-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Minskade skillnader i unga kvinnors och unga mäns kommunikation via datorbaserade medier2007Ingår i: Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv: Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6-7 oktober 2006, Uppsala: Uppsala universitet , 2007, s. 301-310Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av tradition har datorteknik förknippats med en manlig domän. Att denna tradition är på väg att förändras tyder till exempel Statistiska centralbyråns mätningar från 2005. Inga större skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till och användning av datorbaserade medier har där kunnat skönjas. Den åldersgrupp där skillnaderna mellan könen är minst är ungdomar 16–24 år. Unga kvinnor använder således, så väl som unga män, de datorbaserade medierna.

    Liksom datortekniken har förknippats med en manlig sfär har kommunikation via datorbaserade medier i tidigare forskning främst visat sig tilltala unga kvinnor. Resultaten av mitt avhandlingsarbete som dels baseras på en enkät, genomförd bland 300 svenska ungdomar, dels på djupstudier av tre pojkar och tre flickor, visar att såväl pojkar som flickor dagligen använder datorbaserade medier i kommunikativt syfte. För ungdomar tycks kommunikation i form av gästboksinlägg på nätmötesplatser eller chatt inte ha särskilt mycket med teknikintresse att göra. Att hålla kontakten via Lunarstorm eller MSN är istället en kompletterande umgängesform där kommunikation främst sker mellan vänner som även umgås i verkliga livet.

    I mitt anförande vid konferensen kommer jag att ge en beskrivning av pojkars och flickors datormedierade kommunikation. Frågor som kommer att behandlas är hur pojkar och flickor använder tekniken, varför de använder den samt vilka de kommunicerar med.

  • 314.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Nån som visslar på dig i fickan": Ungdomars användning av mobiltelefoner med utgångspunkt i begreppet kommunikativa verksamhetstyper2008Ingår i: Svenskans beskrivning 29: Förhandlingar vid Tjugonionde sammankomsten för svenskans beskrivning / [ed] Marianne Nordman m.fl., 2008, s. 50-57Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 315.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk. FUMS.
    Ringa ett telefonsamtal eller logga in på chatten: Ungdomars kommunikation i tal och skrift via nya och traditionella medier2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sociala mediers inverkan på språket2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 317.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sverige ser en puss- och kramgeneration växa upp2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 318.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores young people's interaction with different individuals through a variety of media. Three girls and three boys aged 16–18, from an urban school, a rural school and a suburban school, were each observed for a week, at school, at home and during leisure activities. The data analysed consist of field notes, video and audio recordings, and texts written by the participants.

    The aim of the study is to investigate how young people’s use of language varies in relation to different contexts. Questions are asked about what activities they participate in, what media they use and how they use them, and how they express themselves orally and in writing in different contexts and through different media. The study is based in sociolinguistic theory and activity type theory. Data were collected using ethnographical methods, and analytical tools were drawn from a broadly defined field of discourse analysis.

    The investigation sheds light on the relationship between what young people are doing socially in any given situation and how they interact. Variation in linguistic styles is made visible by a study of the same individuals involved in different communicative activities. Young people are shown to be a heterogeneous group who engage in different sets of activities. The study questions prevailing definitions and categorisations of adolescents’ linguistic styles and use of electronic media. The outcome is a complex description of everyday interaction, which is found to be shaped by the frames for communicative activities, the technical characteristics of the media employed, and individual factors. In conversational turns, Internet chat messages and text messages, young people select resources from their individual linguistic repertoires in order to achieve specific goals or construct particular roles through their interaction.

  • 319.
    Bellander, Theres
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Ungdomars språk – mer än typ, yo, fett lr håhå =)2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 320.
    Bellander, Therese
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Intensiv ordväxling kräver känsla2009Ingår i: Språktidningen, nr 6, s. 14-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 321.
    Bendegard, Saga
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Begriplig EU-svenska?: Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen studeras den interinstitutionella översättningsprocessen, till svenska, för EU:s rättsakter, med fokus på hur villkoren för klarspråksarbetet ser ut inom denna process. De svenska översättningarna har länge ansetts svårbegripliga. Svårt skrivna original och starka krav på nära överensstämmelse med källtexten har pekats ut som huvudsakliga skäl till detta. Undersökningen syftar till att ta reda på hur institutionella faktorer formar utrymmet för klarspråksarbete inom översättningsprocessen. De teoretiska och metodiska utgångspunkterna för undersökningen är översättningssociologi, som betraktar översättning som en social aktivitet, och etnografi, som betonar deltagarperspektivet. Materialet består av fältanteckningar, intervjuer, videofilmade observationer av översättnings­arbete samt granskade översättningar.

    Krav på nära överensstämmelse med tidigare texter visar sig vara centralt för klarspråksarbetet; inte bara överensstämmelse med källtexten utan också med tidigare svenska översättningar. Den nära överensstämmelsen är nödvändig till följd av de särskilda krav som ställs på juridisk översättning, men stöds också av andra institutionella faktorer, exempelvis översättarnas osäkerhet omkring juridiskt språk, korta tidsfrister och interna läsares behov. Användandet av CAT-verktyg som TWB förstärker ytterligare denna bundenhet till tidigare texter.

    Andra institutionella faktorer är enheternas relativa isolering, med begränsad återkoppling utifrån, och den position som de översatta dokumenten har inom EU:s juridiska system. Resultaten pekar på att svårigheterna för en svensk läsare ofta inte är kopplade till texternas språkliga eller textuella utformning, utan till det avstånd som skapas mellan läsarens (svenska) och textens (EU-) referensram, till följd av just textens position inom EU-systemet.

    Stödet för klarspråk är starkt på enheterna, men begreppet förefaller ha getts en delvis lokal innebörd, vilket visar att den traditionella innebörden av klarspråk kanske inte är helt tillämpbar i det studerade sammanhanget. Detta visar behovet av att identifiera de aspekter som är mest centrala för begripligheten, för skilda sorters texter och i skilda kontexter – en nödvändighet inte enbart för klarspråksarbetet inom EU, utan även i nationella sammanhang.

  • 322.
    Bendegard, Saga
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning2015Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 7, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has long been expected that public texts from Swedish authorities be written in plainlanguage, and since Sweden’s entry into the EU, such expectations have also applied toSwedish translations of EU documents. Several studies have shown that these translationsfulfil such expectations to a lesser extent than do domestic texts; since only a few studiesaddress the process behind these translations, however, the reason for this outcome gap isunknown. The aim of the present study, therefore, is to map this translation process, and theconditions within it for producing plain-language work. This study is based on fieldobservations, interviews, and revised translations. The results show that the diversity of therecipients makes it difficult to apply recommendations vis-à-vis adapting a text to readers’previous knowledge, that the translations should be considered EU texts rather than Swedishtexts, and that the concept of ‘plain language’ is often interpreted differently than is the casein the translation units studied. These results point also to certain relevant aspects in plainlanguagework in national settings too; they raise quest-ions, for example, about the othersteps by which we can make legislation accessible to the general public, and about what plainlanguage should actually look like.

  • 323.
    Bendegard, Saga
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Plain language in Swedish translations of EU legal texts2013Ingår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek, ISSN 0168-2148, E-ISSN 1875-9505, Vol. 33, nr 1, s. 41-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that Swedish translations of EU legal texts do not meet the plain language standards drawn up for texts produced by Swedish authorities. The influence of poorly written source texts is often seen as the main cause, but we actually know little about the process by which these translations are produced – and therefore little about what the impediments really are for meeting these plain language standards. The results presented in this article indicate that several other factors also have a significant influence. The material consists of field observations and interviews, conducted at the Swedish translation units of the European Commission, the European Parliament and the Council of the European Union – and the results show that factors such as strong demands for correspondence between different Swedish texts, short deadlines and an indefinable readership are of importance. A key question is whether the translations should be considered to be texts in a Swedish target system at all, or if they remain in an EU source culture? In the end, a better understanding of this translation process, could help us both to understand how we can best proceed when trying to improve plain language in these EU-texts, and, by shedding new light on plain language processes in general, to improve plain language work within Sweden too.

  • 324.
    Bendegard, Saga
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
    Melander Marttala, UllaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Westman, MariaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Språk och norm. Language and norms: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016. Papers from the ASLA Symposium at Uppsala University 21-22 April, 20162017Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 325.
    Berg, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Berg, KajsaNorman, HansUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.Norrman, RagnarUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.Wahlberg, MatsUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Wijnbladh, Johan
    En nutida karolin i arkiv, forskning och sällskap: En vänbok till Lars Otto Berg2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 326.
    Berg, Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vad och hur skriver ett vårdbiträde?: En studie av skriftanvändning inom äldreomsorgen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur skriftanvändningen ser ut inom äldreomsorgen år

    2017, med fokus på i vilka situationer, i vilka funktioner och hur skrift används.

    Undersökningen har bestått av två observationer med kompletterande intervjuer. En anställd

    inom hemtjänsten och en anställd på ett permanent äldreboende har följts under två separata

    dagar. Resultatet visade att skriftbruket huvudsakligen fyller dokumenterande och

    orienterande/planerande funktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning, men att

    man idag använder sig av tekniska hjälpmedel i en större utsträckning. Slutsatserna man kan

    dra från denna undersökning är att det är de huvudsakliga arbetsuppgifterna, omvårdnaden av

    brukare, samt organisationen av arbetet som styr hur och till vad man använder skrift.

    Samtidigt begränsas och kontrolleras skriftens utformning av regler och riktlinjer från högre

    instanser inom verksamheten.

  • 327.
    Bergenhök, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Referatskrivande på gymnasiet: -att följa instruktioner och bearbeta andras text till egna ord2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.

    Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text.

    Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

     

  • 328.
    Bergkvist, Jennifer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Känslodyslektiker, själavårdstekniker och prioriteringsdissonans – en analys av språket i Timbuktus texter2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alla dessa singlar2007Ingår i: Ergo, ISSN 0345-2875, nr 6, s. 23-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 330.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alla har sitt eget hemliga språk2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 331.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Att googla är rena barnleken2005Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 332.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Att göra fordonskillar till mogna män: lärarstrategier för språkutveckling i en gymnasieklass2001Ingår i: Språk, kön och kultur: rapport från fjärde nordiska konferensen om språk och kön, Göteborg den 6-7 oktober 2000, Göteborg: Institutionen för svenska språket,Göteborgs universitet , 2001, s. 60-65Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 333.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Att skapa en genre: Tre gymnasielärare kommenterar elevtexter2004Ingår i: Svenskans beskrivning 26: [SvB.] 26, Förhandlingar vid Tjugosjätte sammankomsten för svenskans beskrivning, Uppsala den 25-26 oktober 2002 / [ed] Björn Melander, Uppsala: Hallgren & Fallgren, 2004, s. 75-80Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Berättaren på scenen: Monologer, avsidesrepliker och direkt publiktilltal i svensk dramatik under tre sekler2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Billiga priser?2002Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 336.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Cyklande eller cyklandes?2004Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 337.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Dagar, månader och år2003Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 338.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    De, dem eller dom?2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 339.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Den bannlysta berättaren: monologen, avsidesrepliken och det moderna genombrottet2007Ingår i: Studier i svensk språkhistoria. 9, Det moderna genombrottet - också en språkfråga?: föredrag vid nionde sammankomsten för svenska språkets historia, i Åbo 19-20 maj 2006, Åbo: Svenska institutionen vid Åbo akademi , 2007, s. 7-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Den oumbärliga monologen: Monologer och avsidesrepliker i svenska dramer under tre sekel2006Ingår i: Svenskans beskrivning 28 / [ed] Per Ledin, Örebro: Örebro universitet , 2006, s. 41-50Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Dummare på engelska?2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 342.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Gamla universitet : nya skribenter2005Ingår i: Språk i tid: Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen, Uppsala: Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet , 2005, s. 409-415Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 343.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Glöm regler för Och, Men och Jag2005Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 344.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Gå i bräschen2000Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 345.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Han, hon och studenten2003Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 346.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hej, det var jag igen2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 347.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Himmelska makter och andra2004Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 348.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Horans förändring och framtid2004Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hur får svenska språket låta?2003Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 350.
    Bergman-Claeson, Görel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hur ointelligent är din dator?2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
45678910 301 - 350 av 4129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf