När något lagval inte gjorts gällande köpeavtal vid auktionsförsäljning av lösa saker är det lagen i det land där auktionen äger rum som ur svenskt perspektiv ska tillämpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (IKL). Därmed krävs att internetauktioners fysiska plats fastställs, vilket leder till svårigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.

På området finns även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lämnar företräde för IKL. Rom I-förordningen har en bestämmelse lik den i IKL men med en väsentlig skillnad, nämligen att auktionsregleringen endast är tillämplig om en fysisk plats kan fastställas. I annat fall tillämpas först och främst säljarens lag och det finns även möjlighet till avvikelse när köpeavtalet har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än det som utpekats.

Var en internetauktion har sin fysiska plats är långtifrån klart även om olika förslag till en sådan har framförts. En strikt tillämpning av IKL ger till skillnad från Rom I-förordningen inte någon möjlighet till beaktande av köpeavtalets anknytningar till olika länder, vilket är anledningen till att en tillämpning av Rom I-förordningen skulle vara eftersträvansvärd. Dock är det IKL som ska tillämpas och då det är mycket osäkert var och om fysisk plats för internetauktioner överhuvudtaget kan fastställas, är det möjligt att huvudregeln för köp av varor i IKL måste tillämpas. Det skulle innebära en tillämpning av säljarens lag, vilket dock inte är eftersträvansvärt vid auktionsförsäljning. Med hänsyn till att konsumentköp vid internetauktioner blivit allt vanligare kan även konsumentskyddsregler påverka den tillämpliga lagen.



Remote operation of ships is a fundamental concept for the introduction of autonomous shipping. The legal challenges associated with remote operation, despite their crucial importance for the transformation of shipping, have so far received relatively limited attention. The remote operator’s role and responsibilities can be seen as key issues in this context and are discussed and highlighted in this article. A crucial question to clarify from a legal perspective is who or which actor the term remote operator aims at. Also, which tasks and duties do remote operation involve and how does the distribution of these responsibilities look like between different people involved in the operation of a remotely operated ship? Another closely related question in this context is which requirements of competence, skills and training are necessary or relevant for remote operation of a vessel from a remote operation center.

These questions are discussed and analysed below. A summary conclusion of the authors is that the introduction of autonomous shipping and remote operation will require a new kind of role set-up and division of labor between the various actors within the shipping industry. This may necessitate the introduction of new legal actors. Also, the legal challenges and the resulting uncertainty need to be addressed at the national level to remove or reduce obstacles to the industry’s development. Thus, a regulatory review is necessary to achieve this purpose.

Gruvrätten går långt tillbaka och har påverkat den enskilda äganderätten under lång tid. I detta arbete problematiseras och diskuteras skärningspunkten mellan det enskilda och det allmänna intresset genom dagens reglering med utgångspunkt i gruvrättens historia, minerallagens undersökningstillstånd, allemansrätten och egendomsskyddet i EKMR och regeringsformen.

Since 2015, the Swedish disability policy promotes a universally designed built environment as an ideal to reach for future building and physical planning. Breaking with an almost 50-year tradition of arguing for an accessible and usable built environment, the concept of universal design has come to supersede the old twin concept of accessibility and usability, in the following AU. Latently, this change may refer to the dual face of the AU concept: When programming AU for the built environment, architects or other similar professions focus on the identification of momentary obstacles for horizontal or vertical access to the inside of the building from the outside, or vice versa. However, while using the built environment, users focus on an accessible and usable pathway from the inside of the building to the outside, or vice versa.Common for both actors are the strive to create a series of horizontal or vertical movements that allow for accessing or egressing the building. Active in this thinking also lies an associational approach towards the built environment by the users, who expect a sequential type of AU. On the other hand, architects tend to use a perceptual approach to identify potential conflicts in the usage of the built environment, which results in a momentary identification of AU (Rapoport, 1978). In a similar manner, architects often tend to act as non-disabled proxies for potential users with disabilities, while users interact with the built environment with their disabilities and the level of AU that is provided. To narrow the gap between the two players, the traditional way of teaching AU to architects, engineers and other designers has been to implement full-scale try-outs with students with mostly fully abled bodies simulating disabilities by blocking sensory information and using assistive devices like wheelchairs, cains and rollers.There is a logical error in such training since skill in using assistive devices as a prolongation of the individual body is reduced to not being valuable. Problems in the realisation of AU in the built environment might be attributable to this lacune in knowledge and ultimately discriminatory approach towards people with disabilities. An opposite way of teaching AU for architects, engineers and other designers would be to combine the experiment with using assistive devices with listening to how people with disabilities experience appropriate and poor AU, thus, promoting an aggregated knowledge.

It is still an open matter whether qualities in housing are the outcome of architects’ artistic ambitions in answer to the users’ needs or whether it is the meticulous realisation of users’ demands and needs that national authorities stipulate. Since 2020, the Swedish building legislation is undergoing a historical change. The Swedish Government has assigned the National Board for Housing, Planning and Building to revise the 30 years praxis for how to write the appurtenant building regulations. These regulations typically present both recommendations and general advice on how to meet a specific requirement, for instance, accessibility and usability for people with disabilities. Instead, the regulations shall refer to new minimum requirements that have been defined as Swedish standards for how the specific building requirements can be achieved. This new model has several similarities with building legislation in Austria, Germany, and Switzerland. However, what is alarming, is that the national authority presume that these standards shall be developed by the building industry itself, rather than as agreements between the building industry and the welfare state what minimum housing qualities are for Swedish housing. Since participation in standardisation also presume a minimum annual fee of approximate 25 000 Swedish crowns per participants, another question materializes, can the building industry act as a representative for a broad and varied group of future users, including people with disabilities?

I samband med att ett aktiebolags aktier blir tillgängliga för handel på en aktiebörs eller annan handelsplattform är bolaget skyldigt att upprätta ett prospekt. Ett prospekt utgör ett beslutsunderlag för att en part ska vara villig att investera i ett aktiebolag. Av denna anledning är det viktigt att prospektet inte innehåller några felaktigheter eller övriga brister. För det fall det visar sig att ett prospekt innehåller felaktigheter eller i övrigt är bristfälligt inställer sig frågan om den skadelidande parten kan erhålla ersättning från aktiebolaget som har upprättat prospektet. På såväl den svenska aktiemarknaden som på många utländska aktiemarknader är det vedertaget bruk att värdepappersinstitut biträder ett bolag som ska genomföra en IPO genom att till exempel teckna eller förvärva aktier för att sedan sälja dem vidare till andra investerare. För att försäkra sig mot risken att ett prospekt innehåller felaktigheter kräver i regel det medverkande värdepappersinstitutet att bolaget som genomför IPO:n åtar sig ett ersättningsansvar för det fall att denna risk realiseras och orsakar värdepappersinstitutet en ekonomisk skada.

Återkommande diskuteras huruvida aktiebolag kan åta sig ett ersättningsansvar mot ett värdepappersinstitut, så som en garanti för att ett prospekt inte är bristfälligt, då värdepappersinstitutet är att anse som aktietecknare eller aktieägare. Med hänsyn till att det är många som berörs av denna fråga, då större delen av Sveriges befolkning placerar kapital på aktiemarknaden direkt eller indirekt genom pensionsfonder, är det olägligt att rättsläget är så ovisst vad gäller frågan om ett aktiebolag kan bli skadeståndsskyldigt för att ha brustit i sitt prospektansvar. Avsikten med denna uppsats är därför att söka utreda om ett aktiebolag enligt gällande rätt kan åta sig ett ersättningsansvar med bolagsrättslig verkan mot värdepappersinstitut för att ha brustit i sitt prospektansvar. Vidare behandlas frågan om rådande ordning är motiverad eller om det finns skäl att ändra gällande rätt.

Huvudregeln i svensk rätt är att aktiebolag kan åta sig skadeståndsskyldighet på kontraktsrättslig grund. Således skulle det utgöra ett undantagsfall från allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser om aktiebolag inte kan åta sig ett skadeståndsansvar gentemot aktietecknare och aktieägare. I denna uppsats konstateras att det inte finns något stöd för att ett aktiebolag enligt gällande rätt skulle vara fullständigt uteslutet från att kunna åta sig sådant ansvar. Däremot är min uppfattning att det mesta talar för att praxis begränsar hur omfattande skadestånd som ett aktiebolag kan åta sig. 

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut. 

Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. 

The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US,

but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary.

In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization.

The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice.

A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective.

In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst – värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets. The general rule ought to be that a beneficiary shall be taxed

for the property when he or she has the full right of disposition, RÅ 2000 ref 28 indicates that this is correct.

If the property consists of shares a judgement from another case must be considered. RÅ 2009 ref 86 implies that if the trust property consists of shares, the time of the full right of disposition presents itself immediately, regardless if the shares can be lost when employment is discontinued. The shares ought to be taxed immediately according to the Swedish Income Tax Act 10:11. Tax property is what it is and ought to be taxed accordingly.

As 3D-printing, or Additive Manufacturing (AM) continues to evolve, it raises legal questions related to intellectual property rights (IPR), product safety, environmental compliance, and various other legal domains. This report explores the legal implications of distributed manufacturing of spare parts introduced by AM over the supply chain within EU.

The legal review identifies key challenges within a traditional supply chain framework, highlighting areas with high (hot) and low (cold) legal implications. A heat map reveals that distributed additive manufacturing (AM) introduces pervasive legal considerations across all stages of the supply chain, emphasizing Intellectual Property (IP), Environmental Compliance, Cybersecurity, Consumer Protection, and Recycling.

Research & Development, High focus on Intellectual Property Rights (IPR) and regulatory compliance (e.g., CE marking) to ensure originality, safety, and adherence to standards.

Manufacturing, Moderate implications involving Environmental Reporting, Work

Environment, IP and Cybersecurity to manage compliance across decentralized facilities.

Transport, High concerns related to Export Control, and Cybersecurity, particularly for

safeguarding digital files during transmission.

Warehouse, Moderate focus on Packaging and Labeling to meet diverse regional standards.

Sales, Low implications, mainly centered on Tax Compliance across jurisdictions.

Customer, Medium implications tied to Warranties, Insurance, and Consumer Protection laws to address quality and liability.

End-of-Life, Recycling obligations present moderate legal challenges due to the complexity of tracking and complying with varied regulations in distributed setups.

To effectively address the legal implications of distributed manufacturing and AM, it is advisable to begin with non-critical parts, using them as a focal point for ongoing analysis and iteration throughout the transition. By developing a structured method for assessing spare parts from a legal perspective, organizations can save time and resources while also laying the groundwork for potential automation of the evaluation process.

Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.

I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Metoden avser en under-sökning av gällande rätt med hjälp av rättskällematerial; lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. Utöver den rättsdogmatiska metoden förhåller sig uppsatsen till ett inomrätts-ligt perspektiv som utgår ifrån en rättspositivism som avser en strukturanalys av den positiva rätten. Den rättsdogmatiska metoden, likt den rättspositivism som uppsatsen förhåller sig till, avser argumentation på rättskällenivån. Därav framgår inga rättspolitiska inslag utöver de problem som förekommer inom det rättsliga problemområde som undersöks.

In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called “expert tax”.

As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed. This thesis deal with the tax rules for foreign expert, focusing on the predictability in order to apply for the expert tax. The focus has been on analyse the case law in this area to see if the case law has expanded the tax purposes or if the problem lies in the tax basic design in terms of predictability. Problems today are found in the preambles, case law and doctrine.

The law and preambles for the expert tax rules have a vague formulation. Hence, this is why so many interpretations have been done by Foskarskattenämnden and the Swedish courts. This has led to the purpose of the tax being enlarged and do not exclude any business or employees today. This is why it is so difficult to predict who would become suitable for the expert tax, which indicates that the tax is vague formulated and not precise enough. The complexity has lead to interpreting the law in each case which may produce results that can differ among cases of similar nature. We need stronger legislation and a more clear picture of what the tax rules for foreign expert stand for, in order to obtain a tax functioning and avoid predictability problems.

Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap.

Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin.

Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

Denna uppsats använder blandade metoder för att studera planeringen för hållbara transporter utanför stadskärnan i Stockholms stad. Syftet är att med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet mellan täthet och val av transportmedel på stadsdelsnivå, och att utifrån semistrukturerade intervjuer undersöka hur planerare på lokal nivå förhåller sig till förtätning och andra planeringsprinciper för att öka andelen hållbara transporter samt vilka hinder och möjligheter som finns i detta arbete. Resultatenantyder att det finns ett samband mellan täthet och hållbara transportmedel, men att detta samband är relativt svagt. Detta gör att planerare använder sig av kompletterande åtgärder. Integreringen av transport- och bebyggelseplanering är välfungerande, men kan förhindras av förekomsten av olika sektorsspecifika och politiska mål, inte minst i förhållande till planeringsinstitutioner utanför staden. Många andra hinder, exempelvis bilnormen och stadens ekonomi, bidrar också till att försvåra för hållbara transporter. Studiens resultat är i allmänhet i linje med tidigare forskning på området, exempelvis bekräftas frågans komplexitet.

The aim of the study is to provide thevictims’perspective to the contemporary conceptualization of hate crime.Much attention has been given to the interpretational frameworks of offenders, and although victims’ definitions of hate crime are sometimes mentioned in passing in interview studies, this has never been a primary subject of study.The present study applies phenomenological analysisto 28semi-structured interviews with victims of hate crime. The results show that the participants primarily apply meaning to their experiences in social groups and use previous experiences to guide their interpretations. While the conceptualization of victims largely concurs withtheory presented by the research community and special interest organizations, they diverge from how hate crime is contextualized in hate crime legislation.

In this article, we aim to explore the contours of how we might interrogate Swedish labour lawand practice from a socially oriented sustainability perspective, drawing on the distinctive findings of ourproject ‘An inclusive and sustainable Swedish labour law – the ways ahead’ and on other aspects of theSwedish labour law model that we consider are particularly relevant for a sustainability analysis. In sodoing, we have identified potentially five dimensions to the use of a ‘sustainability’ discourse as a basis forevaluation of regulatory measures suitable for the Swedish labour market. It emerges that the central dominant system of collective bargaining has the potential to promote durability and inter- and intra-generational justice, including just transitions in the labour market. However, its capacity to promote capabilities and equality depends on how inclusive and adaptable collective bargaining systems are, with attentionto who is being represented and in what sectors.

Den senaste tiden har allt starkare röster höjts för att låta Kriminalvården överta ansvaret för minderåriga som begår brott, och en enkät genomförd i riksdagen visar att en majoritet av ledamöterna är för en sådan förändring. Författarna, som alla forskar om de särskilda ungdomshem där denna grupp placeras, problematiserar synen på unga lagöverträdare och ifrågasätter en sådan förändring utifrån barnkonventionen.

The Swedish social democratic welfare state seems to be the result of some unique historical set of circumstances. A vital condition seems to be that reform instead of revolution became the king’s way to changing society. In practice this meant that a certain set of problematizationswere put to use which pointed toward the welfare state as a political solution. My interest here is how the welfare state was opened as a political arena. For Vanessa Barker the social democratic welfare state is not the solution to “(…) a more just and equal penal order” (2013, p. 21). On the contrary, due to ethno-nationalism and weak constitutional traditions regarding individual rights, the Swedish welfare state has a tendency toward repressiveness against individuals deemed as “others.”

The Swedish social democratic welfare state seems to be the result of some unique historical set of circumstances. A vital condition seems to be that reform instead of revolution became the king’s way to changing society. In practice this meant that a certain set of problematizationswere put to use which pointed toward the welfare state as a political solution. My interest here is how the welfare state was opened as a political arena. For Vanessa Barker the social democratic welfare state is not the solution to “(…) a more just and equal penal order” (2013, p. 21). On the contrary, due to ethno-nationalism and weak constitutional traditions regarding individual rights, the Swedish welfare state has a tendency toward repressiveness against individuals deemed as “others.”

Denna bok handlar om en svensk stads utveckling under några omvälvande årtionden runt millennieskiftet. Staden är Landskrona, men den stadsutveckling som skildras är en strukturomvandling som sker i hela västvärlden idag. Forskningen visar att bostads­omflyttningen handlar om genomgripande samhällsförändringar. Bostadssegregationen är ett uttryck för dessa förändringar.Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden. I det vakuum som uppstod efter industriepokens ­dramatiska nedgång har vilsenhet och otrygghet brett ut sig. Staden hålls inte längre samman, vare sig som social eller ­funktionell e­nhet. Genom en fysisk upp­delning mellan rika och fattiga områden och genom föreställningar om olika ”vi” och ”dom”, sönderfaller staden i olika beståndsdelar. Här är begreppet desintegration centralt. Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen.

Denna bok handlar om en svensk stads utveckling under några omvälvande årtionden runt millennieskiftet. Staden är Landskrona, men den stadsutveckling som skildras är en strukturomvandling som sker i hela västvärlden idag. Forskningen visar att bostads­omflyttningen handlar om genomgripande samhällsförändringar. Bostadssegregationen är ett uttryck för dessa förändringar.Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden. I det vakuum som uppstod efter industriepokens ­dramatiska nedgång har vilsenhet och otrygghet brett ut sig. Staden hålls inte längre samman, vare sig som social eller ­funktionell e­nhet. Genom en fysisk upp­delning mellan rika och fattiga områden och genom föreställningar om olika ”vi” och ”dom”, sönderfaller staden i olika beståndsdelar. Här är begreppet desintegration centralt. Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen.

The downfall of the rehabilitative ideal is considered a decisive episode if we want to understand the changes that have transpired in crime policy the last three to four decades. In Sweden, the downfall followed abruptly on the final establishing of individual prevention as theoretical bases for crime policy by the enactment of a new penal code in 1965. This paper follows the trajectory of the downfall in Sweden by doing a genealogy thereof. The purpose is to contribute to a more empirically developed understanding of the course of Swedish crime policy during the formative years of the 1970s to the early 1990s. Firstly, the paper addresses the topic by examining the scholarly critique that paved the way for the downfall of the rehabilitative ideal. Secondly, the paper analyses the political handling of the downfall and the consequence this had for policy. Methodological this is done by way of genealogy exploring the historical pedigree of present-day crime policy in Sweden, not as a linear development, but as plural and sometimes contradictory pasts. Theoretical the paper aims to analyze the trajectory by way of a governmentality perspective, i.e. it focuses on crime policy as a means of governing life and the population, thus exploring the different forms governing takes.

The downfall of the rehabilitative ideal is considered a decisive episode if we want to understand the changes that have transpired in crime policy the last three to four decades. In Sweden, the downfall followed abruptly on the final establishing of individual prevention as theoretical bases for crime policy by the enactment of a new penal code in 1965. This paper follows the trajectory of the downfall in Sweden by doing a genealogy thereof. The purpose is to contribute to a more empirically developed understanding of the course of Swedish crime policy during the formative years of the 1970s to the early 1990s. Firstly, the paper addresses the topic by examining the scholarly critique that paved the way for the downfall of the rehabilitative ideal. Secondly, the paper analyses the political handling of the downfall and the consequence this had for policy. Methodological this is done by way of genealogy exploring the historical pedigree of present-day crime policy in Sweden, not as a linear development, but as plural and sometimes contradictory pasts. Theoretical the paper aims to analyze the trajectory by way of a governmentality perspective, i.e. it focuses on crime policy as a means of governing life and the population, thus exploring the different forms governing takes.

Boken beskriver och analyserar den svenska kriminalpolitikens utveckling från en institutionsbaserad och straffbetonad kriminalpolitik i statens regi, över välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens ”nya” kriminalpolitik med växande betoning på liberala styrningsmodeller, kontroll och risktänkande. Strafftänkandet har fått en renässans, samtidigt som brottsoffren uppmärksammas allt mer.I denna reviderade och utökade upplaga diskuterar författarna särskilt vilken betydelse EU-medlemskapet har haft för den svenska kriminalpolitiken samt hur den förändrade situationen i världen – inte minst hotet från terrorismen och de ökade flyktingströmmarna – lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken med säkerhetspolitiken.

Den här boken beskriver och analyserar den svenska kriminalpolitikens utveckling från en institutionsbaserad och straffbetonad kriminalpolitik i statens regi, över välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens ”nya” kriminalpolitik med växande betoning på kontroll och risktänkande. Straffen har fått en renässans, samtidigt som brottsoffren får stor uppmärksamhet. Författarna diskuterar även statens roll och vad EUmedlemskapet inneburit för svensk kriminalpolitik.