Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 8951
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Andersen, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lagerbratt, Aleksandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En kvalitativ studie om förskollärarens användande av digitala verktyg för att utveckla flerspråkighet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring.

    Syfte

    Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete.

    Metod

    Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige.

    Resultat

    Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

  • 302.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö Universitet.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Swedish special needs teachers’ views on their work and collaborations in education for students with intellectual disabilities2019Ingår i: The New Educational Review, ISSN 1732-6729, Vol. 57, nr 3, s. 225-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to analyze what characterizes the work of special needs teachers and what collaborations they engage in in schools for students with intellectual disability. Special needs teachers with degrees from three different universities in southern Sweden participated in the survey. The results show that a majority of the respondents had long experience before they started the special needs training program and they describe the direct encounters with students in the classroom as an important part of their work. Supervision and subject-development also exist, but not to the same extent as classroom teaching.

  • 303.
    Andersson , Jessica
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Frisén, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Trygg på skolgården?: En kvalitativ studie om faktorer som skapar trygghet och otrygghet enligt yngre elever.2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.

     

    Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.

     

    Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.

     

    I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning.

     

  • 304.
    Andersson, Agnetha
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.

    Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.

    Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

  • 305.
    Andersson, Anders
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Arbetsplatsförlagd utbildning2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Andersson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att tala spanska: En studie om muntlighetens roll i spanskundervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka muntlighetens roll och förutsättningar i spanska som modernt språk i årskurserna 7-9. Vilka slags muntliga övningar används, och hur gör lärare för att främja ett aktivt elevdeltagande i de muntliga aktiviteterna? En förberedande enkät har följts upp med lärarintervjuer. En av de intervjuade lärarna har också observerats på lektioner. Det framkommer att muntligheten i viss mån är eftersatt och en anledning till det tycks vara dess komplexitet och svårighet vid dokumentation, i jämförelse med skriftliga uppgifter. Det föreligger även en svårighet med att få eleverna att delta aktivt i de muntliga momenten. För detta ändamål tycks det sociala klimatet i gruppen vara avgörande. Att stöd tillhandahålls i olika former, till exempel genom lärarens målspråksanvändning och uppmuntran till eleven, visar sig också ha betydelse för elevens vilja och förmåga att tala spanska i klassrummet.

  • 307.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Lindström Brage, Emelie
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Kärnkraft - en demokratifråga?: En studie om lärares kärnkraftsundervisning och ett rollspel i förhållande till demokratiuppdraget.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 har

    frågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersom

    demokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasätta

    hur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftet

    med studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning i

    förhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraft

    utifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger på

    intervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fick

    beskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolans

    demokratiuppdrag. Under intervjuerna framkom förutom faktamässiga mål med

    kärnkraftsundervisningen även mål som kan kopplas samman med demokratiuppdraget,

    exempelvis att eleverna ska kunna argumentera, delta i samhällsdebatten och kunna ta

    ställning i kärnkraftsfrågan. Några beskrev faktakunskaper som huvudmålet medan

    andra beskrev det som ett medel för att kunna nå andra mål, såsom ovannämnda.

    Respondenterna använde olika undervisningsmetoder men vanligast förekommande var

    traditionella teorilektioner och diskussioner. Studiens andra del utgick från främst

    litteraturöversikten samt råd från experter inom rollspel, för att därigenom utveckla ett

    rollspel om kärnkraft som levde upp till demokratiuppdraget. Rollspelet som

    konstruerades påvisade i teorin att väl genomtänkta rollspel kan utveckla flera viktiga

    demokratiska kunskaper och färdigheter hos eleverna. Positivt var att lärarna framhöll

    många mål av demokratisk karaktär och en förklaring till detta är att kärnkraftsfrågan

    länge har varit en omdebatterad samhällsfråga där flera intressen har stått mot varandra,

    vilket kan ha medfört att kärnkraftsfrågan betraktas som en politisk fråga.

  • 308.
    Andersson, Anna-Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Länk till lärande: - en studie om mentorers uppfattningar av mentorsuppdraget2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.

    Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.

    Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande. För att kunna nå detta mål krävs specifik mentorskompetens där förmågan att skapa nätverk är central.

  • 309.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Westerlund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Idrottsundervisningens förutsättningar: En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.

     

    Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.

       

    Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.

     

    Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid. 

     

     

     

     

  • 310.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Henriksson, Anne-Lill
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? 2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har tagit upp frågan: Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik?

    Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallärare/resurslärare arbetar för att bemöta och hjälpa elever i svårigheter i ämnet matematik, där studiens problemområde är att synliggöra Hur det kommer sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Med avstamp i problemområdet synliggörs syfte, som är att belysa vad speciallärare uppfattar kan medverka till att matematiksvårigheter uppstår och vilka åtgärder som vidtas. För att undersöka fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingår 14 intervjuer med speciallärare/resurslärare verksamma i kommunala skolor, på olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmål samt att låta diagnoser och matematikboken få ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser värdet av att söka förståelse för elevers matematiksvårigheter i den kontext svårigheterna uppstår. Man nämner lärarens bristande kompetens som en bidragande orsak till att matematiksvårigheter uppstår. Andra faktorer som kan kopplas till olika nivåer är bristen på tid och bristande språklig kompetens. Studiens resultat visar att respondenterna till större del identifierar elever med behov av stöd via diagnoser, som följas upp av samtal. Resultatet visar att man ser en brist i att följa upp och upptäcka elevers svårigheter vid stadieövergångar, och förespråkar en röd tråd i undervisningen. De anser att åtgärdsprogram är ett värdefullt redskap för utvärderingar och uppföljning av elevers utveckling. Förebyggande insatser anses vara betydelsefullt för elevers känslomässiga reaktioner och kan motverka att elever hamnar i matematiksvårigheter.

    Slutligen vill vi tacka vår handledare, Tina Hellblom-Thibblin för all, högst värdefulla sakkunnighet som handelare och alla goda ord på vägen.

     

  • 311.
    Andersson, Anne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
    Stenberg, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
    Att anpassa undervisningen efter individens förutsättningar och behov: en studie om individualisering och individanpassning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.

  • 312.
    Andersson, Annekatrin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMT LÄRANDE I ÄMNET SVENSKA2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRACT

    Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen.

    Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar.

    Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter.

    Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska.

    Nyckelord:

    entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.

  • 313.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dybeck, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Anpassningar för elever med autism: med fokus på läs- eller skrivförståelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läs- och skrivförståelse är grundläggande för att vara delaktig i dagens samhälle. Att läsa och skriva är inte enbart en enskild färdighet utan även en social aktivitet. Kännetecken för autism är svårigheter med kommunikation och i det sociala samspelet. För elever med autism är det således särskilt betydande att extra anpassningar sätts in vid behov då dessa elever är en grupp som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

    Syftet med den här kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen positivt hos elever med autism i åldrarna 5–15 år. Utifrån syftet formulerade vi följande frågeställningar: Vilka metoder kan identifieras i forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Vilka anpassningar visar sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Under arbetets gång formulerade vi sedan den fördjupade frågeställningen: Kan anpassningarna implementeras i ordinarie klassrum och fortfarande gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism?

    En systematisk litteratursökning är grunden för kunskapsöversikten. Genom att använda flera olika databaser och urvalskriterier identifierade vi åtta vetenskapliga artiklar vilka motsvarade vårt syfte. En kartläggning av studierna genomfördes. Därefter kodades studierna i fyra olika teman vilka svarade på våra frågeställningar.

    Resultatet visade på en bredd av datainsamlingsmetoder i de olika studierna. Anpassningar som visade sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism var enskilt stöd, mindre grupper, direkta instruktioner, modellering, böcker med bilder och taktilt material, scaffolding, struktur, rutiner och omfattande tid för läsinstruktioner. Vid den fördjupade analysen framgick det att anpassningarna för eleverna var mest gynnsamma enskilt eller i mindre grupper. Resultatet visade således inte på hur anpassningarna fungerade i ordinarie klassrum utan snarare att enskildhet kan vara en anpassning som gynnar elever med autism

  • 314.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dybeck, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Extra anpassningar i läsförståelse för elever med autism: Möjligheter och hinder ur ett lärarperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa och tillägna sig en text är en förutsättning för att delta i det svenska samhället. Elever med autism har ofta inga svårigheter med avkodning av en text men däremot är det vanligt med svårigheter i läsförståelse. Således är det av stor vikt att lärare har kännedom om vilka möjligheter och hinder som finns med olika extra anpassningar i ordinarie klassrum. Tidigare forskning indikerar att det finns flertalet anpassningar som kan gynna läsförståelsen hos elever med autism. Forskningsfältet inom autism och grundskolan kan dock beskrivas som relativt litet och få studier är utförda i ordinarie klassrum. Således finns ett behov av vidare forskning om extra anpassningar utförda inom ramen för ordinarie klassrum.

    Syftet med studien är att belysa sex lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar i ordinarie klassrum, tänkta att gynna läsförståelsen hos elever med autism i åldrarna 5–10 år. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar kan identifieras som gynnsamma i lärarnas utsagor? Hur implementeras de extra anpassningarna i ordinarie klassrum för att gynna läsförståelsen hos elever med autism? Upplever lärarna några svårigheter med att utföra de extra anpassningarna i ordinarie klassrum?

    Semistrukturerad kvalitativ intervju användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex lärare från olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Urvalskriterierna var erfarenhet av arbete i förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 samt erfarenhet av att undervisa elever med autism i läsförståelse. Lärarnas upplevelser färgkodades i tre olika färger för att motsvara våra frågeställningar. Teorin praktikarkitektur användes som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen synliggjorde möjligheter och hinder i praktiken.

    Resultatet visade på att avskärmning, struktur och rutin, bildstöd, ”en till en”, ”bygga på intresse”, specialpedagog, digitala hjälpmedel, modellering, belöning samt grupprum var extra anpassningar som gynnade läsförståelsen hos elever med autism. Resultatet visade även att goda relationer, ett öppet klassrumsklimat samt ett gemensamt förhållningssätt är bakomliggande faktorer, vilka är avgörande för att de extra anpassningarna ska fungera i ordinarie klassrum. De extra anpassningarna implementerades i ordinarie klassrum genom att lärarna skapade goda relationer till eleverna. Lärarna blir därmed medvetna om elevernas individuella intressen vilket möjliggör skapandet av anpassat läromedel och avskärmningar med den tid och de ekonomiska förutsättningar som finns. Lärarna upplevde även en del svårigheter med att utföra de extra anpassningarna, främst på grund av för få grupprum och pedagoger, vilket kan härledas till ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att lärarna använder sig av flera extra anpassningar men att de upplever att de hade varit mer gynnsamma i mindre grupp eller ”en till en”.

  • 315.
    Andersson, Annie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Motivation i det matematiska klassrummet: Ett elevperspektiv – elevers syn på motivation inom matematikämnet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet.

  • 316.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Carlström, Eric D.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Managing boundaries at the accident scene: a qualitative study of collaboration exercises2014Ingår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 3, nr 1, s. 77-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

    Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

    Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

    Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

  • 317.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Carlström, Eric D.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health, Göteborg, Sweden.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Managing boundaries at the accident scene: a qualitative study of collaboration exercises2014Ingår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 3, nr 1, s. 77-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

    Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

    Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

    Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

  • 318.
    Andersson, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Andersson, Marica
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    "Se mig, för här är jag": Lärares resonemang kring innebörden av begreppet individanpassad undervisning i skolår 12009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.

  • 319.
    Andersson, Belinda
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Larsson, Caroline
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Samverkan mellan skola och hem: Ur föräldraperspektiv och lärarperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Andersson, Bengt-Erik
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande, LHS.
    Malin, Rohlin
    Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner.
    Skola-skolbarnsomsorg i samverkan: Skol-bom, Utvärdering av skola - skolbarnsomsorg1997Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 321.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Introducing assessment into Swedish leisure-time centres: pedagogues' attitudes and practices2010Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 1, nr 3, s. 197-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the findings of a survey exploring Swedish leisure-time pedagogues' experiences of assessment in school and leisure-time centres. It aims to boost knowledge of how assessment, as a prominent example of changed education governance, is entering the work of leisure-time pedagogues and how it is perceived by them. It is concluded that leisure-time pedagogues often assess the development of children’s social competencies, activities in their centre and the leisure-time pedagogues’ own contributions. Possible explanations of why these assessments are mainly based on informal observations without any documentation are discussed, as are the leisure-time pedagogues' ambiguous attitudes to them.

  • 322.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assess­ment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.

  • 323.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Self-awareness of leisure-time pedagogues: a quality factor?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 324.
    Andersson, Björn
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Lärlingsutbildning som skolform: Hur ställer sig lärare, elever och handledare till det?2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 325.
    Andersson, Bo
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner.
    Alm-Sieurin, Elisabet
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner.
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi: Elevers studiesituation inom några yrkesförberedande gymnasieprogram2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige.

  • 326.
    Andersson Borhult, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Första mötet med det svenska samhället: En studie om förskollärares resonemang kring integrering av nyanlända barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Forskning beskriver att förskolan kan vara en första kontakt med det svenska samhället för en nyanländ familj. Förskolan har därför en viktig roll när det kommer till mottagandet och integreringen av nyanlända barn och vårdnadshavare. Läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 2) beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats där barnen får förståelse för vikten av mångfald i vårt samhälle. Lpfö (18, s. 8) lyfter även hur förskollärare ansvarar för att varje enskilt barn blir bemött och inkluderat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan.

    Litteraturgenomgången visar att det finns en brist på forskning kring den mångkulturella förskolan samt att det finns ett behov av mer kunskap hos pedagoger angående integrering av nyanlända barn i förskolan. Forskning visar även att alla människor i Sverige inte lever under lika villkor och att ett interkulturellt förhållningssätt där ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov är avgörande för hur en integreringsprocess utspelar sig. Verksamhetsteorin har använts för att analysera resultatet under diskussionsavsnittet.

    En kvalitativ metod har använts för att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering. Intervjuer hölls i två olika kommuner för att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter och få varierade svar. Sammanlagt hölls sex semistrukturerade intervjuer med sju olika förskollärare. Datamaterialet sammanställdes och analyserades utifrån tabeller som grundade sig på studiens frågeställningar. En slutgiltig tabell gjorde det möjligt att upptäcka fem kategorier utifrån resultatet.

    Resultatet visar hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Det första mötet med en nyanländ familj skiljer sig lite mellan de två kommunerna, men arbetet med integrering var däremot relativt likt. Resultatet visar att integrering ses som en viktig del av en förskollärares uppdrag och är något som alla barn ska uppleva i verksamheten. Integrering av en nyanländ familj visar sig leda till både utmaningar och möjligheter där kommunikation och sociala relationer passar in som både en utmaning och möjlighet. De viktigaste aspekterna vid integrering anses vara trygghet och tillit, användning av pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av alternativ kommunikation samt att upprätthålla ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även att det finns en önskan om mer spridning i kommunerna för att samtliga förskolor ska få uppleva mångfald.

  • 327.
    Andersson, Calle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att föra in och använda elevers intressen i bildundervisningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur de intressen och erfarenheter som elever tillägnar sig utanför skolan förs in och används i bildundervisningen för att främja elevers bildkommunikativa kompetens och identitetsutveckling. De frågeställningar som studien är menad att besvara är Vilka konstformer ligger eleverna nära i deras vardag, och används dessa konstformer i bildundervisningen? och Hur ser eleverna på sina möjligheter att i bildundervisningen arbeta på ett identitetsutvecklande sätt? Studien visar hur de konstformer som eleverna tillägnar sig utanför skolan skiljer sig från de som lyfts fram i bildundervisningen. Studien visar även att elever ser sina möjligheter att uttrycka och utveckla identiteter i bildundervisningen som begränsade.

  • 328.
    Andersson, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematikundervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Andersson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hälsosamma och ohälsosamma matvanor: en kvalitativ studie av högstadieelevers upplevelser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad högstadieelever upplever att de lär sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hälsosamma och ohälsosamma matvanor och huruvida de anser sig äta den maten de menar är hälsosam eller ohälsosam. Uppsatsen utgår från nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hälsosamma och ohälsosamma matvanor och resultatet jämförs med rådande rekommendationer på området.

    I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att få insikt i livsstilens betydelse för hälsan. Om lärare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor är det lättare att inspirera dem till hälsosamma matvanor. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 år.

    Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hälsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen. Undervisningen gav eleverna inspiration till vad och varför de ska äta vissa saker samt fördelar och nackdelar med olika matvanor. Respondenternas upplevelser av hälsosamma och ohälsosamma matvanor stämmer väl överens med rådande näringsrekommendationer. Hälsosamma matvanor, enligt både rådande näringsrekommendationer och respondenterna är balanserad, varierad och har god fördelning av näringsämnen.

  • 330.
    Andersson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Drömmar i särklass!: En studie med fem elever på gymnasiesärskolan och deras tankar om framtiden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

  • 331.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Bergström, Helena
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Samlingens funktion och innebörd i förskolan: En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.

    Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform. Samling som ett fenomen visar att lärarna beskriver samlingen som ”något” där innehållet är i fokus, till exempel att samlingen har en social funktion där gruppen stärks. Resultatet visar också att samlingen beskrivs som en arbetsform för lärarna där syftet är att vidga synen på samlingen och få kunskap om barnen som deltar. Efter genomförd samling kan lärarna reflektera över sig själva och sina insatser.

  • 332.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Centerwall, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Du får inte komma på mitt kalas”: Pedagogers tolkningar av och arbete med kränkande behandling i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Kränkande behandling finns i hela svenska samhället, likaså i skolan och förskolan. Det harforskats mer om ämnet i skolans värld men betydligt mindre inom förskolan. Förskolans styrdokument och lagar säger att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska motverkas och det framhåller också att de ska förebyggas redan i förskolan. Även om forskningen konstaterar detta råder det osäkerhet kring vad kränkande behandling är bland pedagoger.

    Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger tolkar vad kränkande behandling innebär iförhållande till förskolans styrdokument och lagar, samt hur pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling.

    Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en förskola.Det användes även två stycken teorier i studien. De två teorierna var: det sociokulturella perspektivet och den socialpsykologiska attributionsteorin, detta för att nå fram till studiens syfte.

    Resultat Resultatet påvisar att samtliga pedagoger har olika tolkningar kring vad kränkande behandlinginnebär för dem personligen samt att arbetet med det förebyggande arbetet kring kränkande behandling också skiljer sig åt. Likaså antyder pedagogerna att den största risken för att kränkande behandling kan ske är när pedagogerna inte är närvarande, också att det sker mellan de olika parterna i förskolans verksamhet. Exempelvis mellan vuxen till barn och barntill barn.

  • 333.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative assessment: and the component of adjusted teacher instruction2017Ingår i: Proceeding of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME10) / [ed] Dooley, T Gueudet, G, Dublin: DCU Institute of Education and ERME , 2017, s. 3419-3426Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This theoretical paper is based on an empirical study where the framework of formative assessment by Wiliam and Thompson was used to analyze teachers' use of formative assessment in their mathematics classroom practice. The paper argues for treating a component named Adjusted Teacher Instruction (ATI) as a key strategy in complement to the five key strategies in the original framework. ATI is a significant component in formative assessment, but also particularly challenging for teachers to implement in their classroom practice. Treating ATI as a key strategy could facilitate the analysis of teachers' use of formative assessment activities and enhance the understandings about what kind of ATIs are most useful for whom under what conditions. Extended understandings about effective formative assessment activities are important in decisions about what formative assessment to include in teacher education and in-service training for teachers.

  • 334.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Framgångsfaktorer för formativ bedömning2016Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 43, nr 1, s. 43-48, artikel-id 43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

  • 335.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Professional development in formative assessment: effects on teacher classroom practice and student achievement2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The potential of formative assessment, evident in several research reviews, has raised the interest in many countries to invest in reform initiatives to develop its use. However, implementation of formative assessment is not straightforward and there is a lack of knowledge about how to design appropriate professional development. The intervention study presented in this thesis aimed to see if a random selection of teachers, participating in a professional development program with many contact hours and substantial support of an expert, implemented formative assessment in a way that increased their students’ learning in mathematics. It also aimed to examine the reasons for the teachers’ changes in their classroom practice.

    The twenty-two year 4 teachers attended a professional development program in formative assessment in mathematics. A mixed methods approach used classroom observations, teacher interviews, questionnaire surveys and student mathematics tests to investigate the effects on teacher classroom practice and student achievement.

    It was found that the teachers trained in formative assessment built on their previous formative classroom practice and added new formative assessment activities into their mathematics classroom practice to a level that had significant impact on student achievement in mathematics (p = .036, d = .66). The teachers developed their formative assessment practice in three dimensions: key processes in teaching and learning, agents in the classroom, and the length of the formative assessment cycle.

    The reasons for teachers ́ implementation of new formative assessment activities were well explained by the expectancy-value theory of achievement motivation. Important aspects of the professional development program were: (1) A formative and process-oriented character; (2) Activities directly useable in classrooms; (3) Experience of using formative assessment activities; (4) Connection between theory and practice; (5) Time; and (6) Knowledgeable support.

    The thesis shows that it was possible to provide sufficient support to a random selection of teachers for them to develop their formative assessment practice in a way that improved student achievement. However, this thesis also indicates that it can be expected that teachers would need substantial time and support to achieve such developments in their classroom practice.

  • 336.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2017Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 22, nr 1, s. 5-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research shows that substantial learning gains are possible through the use of formative assessment. However, little is known about Swedish mathematics teachers’ use of formative assessment, and thus about the possible value of professional development programmes. This study uses teacher interviews and classroom observations to examine the classroom practice of 38 randomly selected primary and secondary school teachers in a mid-sized Swedish municipality. A framework of formative assessment comprising one big idea and five Key strategies structured the analysis. The study identifies characteristics of current formative assessment practices. The results show that the teachers do use a variety of formative assessment activities, but also that there is much room for development towards a more effective formative classroom practice. 

  • 337.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Characteristics of improved formative assessment practice2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 2, s. 104-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An earlier study showed that the changes in teachers’ classroom practice, after participation in a professional development program in formative assessment, significantly improved student achievement in mathematics. The teachers in that study were a random selection of Year 4 teachers in a Swedish mid-sized municipality. In the present study, we analyse and describe the characteristics of these changes in classroom practice, which were based on a combination of various strategies for formative assessment. Data were collected through teacher interviews and classroom observations. The teachers implemented many new activities that strengthened a formative classroom practice based on identifying student learning needs and modifying the teaching and learning accordingly. The characteristics of the changes the teachers made reveal the complexity of this formative assessment practice and why such developments of practice are likely to require major changes in most teachers’ practices. We also discuss how such changes in practice afford new learning opportunities.

  • 338.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Reasons for teachers' successful development of a formative assessment practice through professional development: a motivation perspective2018Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 25, nr 6, s. 576-597Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Formative assessment has been shown to have the potential to significantly enhance student achievement, but a strong research base about how to support teachers to implement such a practice is lacking. This is particularly so for a conceptualisation of formative assessment as a unity of integrated formative assessment strategies. The aim of this study is to investigate why the mathematics teachers who participated in a successful professional development programme in formative assessment developed their formative classroom practice to such an extent that it had a significant impact on student achievement. An analysis of data from teacher questionnaires and interviews shows that the teachers' actions can be explained by expectancy-value theory of achievement motivation. Characteristics of the professional development programme that the teachers experienced as important for their development of a formative classroom practice are identified, and the characteristics' affordances for the development of the teachers' expectancy and value beliefs are discussed.

  • 339.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of formative assessment on student achievement: a study of the effects of changes in classroom practice after a comprehensive professional development programme2017Ingår i: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 49, s. 92-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A random sample of 22 Year 4 teachers in mathematics from a middle-sized Swedish municipality participated in a teacher professional development programme in formative assessment. The content ofthe programme was formative assessment conceptualised as a unity of different, integrated strategies.The study examines the effects on student achievement of the changes in the teachers’ formative classroom practice that followed the professional development input. Results show that, after controlling for pretest scores, the classes in the intervention group significantly out performed the classes in thecontrol group in a posttest administered one school year after the end of the programme (p = 0.036, d = 0.66). The study contributes to the understanding of under-studied areas of the impact of professional development in formative assessment, and the impact of teacher practice based on formative assessment conceptualised as a unity of different formative assessment strategies.

  • 340.
    Andersson, Catrin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Undervisa särbegåvade elever: Lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i undervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan.

    Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en

    skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av

    lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man

    på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta

    med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser.

    Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en

    årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar

    det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och

    ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid

    och planering.

  • 341.
    Andersson, Cecilia
    Karlstads universitet. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Matematiksvårigheter: Klasslärarens arbetsmetoder2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.

     

    Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities

  • 342.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Elgström, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förskollärares varierande uppfattningar kring mångkulturalitet och interkulturell medvetenhet: - I arbetet med flerspråkighet i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap i hur förskollärare uppfattar begreppet mångkulturalitet, samt hur förskollärare resonerar kring betydelsen av en interkulturell medvetenhet i arbetet med flerspråkighet i den svenska förskolan. Studien är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt åtta verksamma förskollärare från olika mångkulturella områden deltog. Då syftet är att synliggöra förskollärares varierande uppfattningar kring ämnet har en fenomenografisk metodansats använts för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att förskollärares uppfattningar av fenomenet mångkulturalitet och fenomenet interkulturell medvetenhet är varierande och att de arbetar med dessa på olika sätt i deras verksamheter. Gällande fenomenet mångkulturalitet visade resultatet att förskollärare uppfattar detta som något roligt och positivt, men också som något svårt och negativt. Förskollärarnas uppfattningar om en interkulturell medvetenhet framställs både som ett tankesätt och ett arbetssätt. Gemensamt för alla förskollärare i denna studie är att de anser att det är av stor vikt att som förskollärare inneha en interkulturell medvetenhet för att arbeta med flerspråkighet i mångkulturella områden.

  • 343.
    Andersson, Christel
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    En kommun - Tre grundskolor2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    In this essay, I will look at three different Compulsory comprehensive schools in one community and I will compare final grades from students who graduated in spring 2006. I will also examine how the three schools work with students, and in what way they approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties, so that they could reach goals set by The Swedish National Agency for Education. The aim with this essay is to show differences between schools in the same community and my question is if it is the way you approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties that affects the student’s grades and results.

    The study is concentrating on three schools in one community and students with dyslexia and reading- and writing difficulties that went to those schools. I have spoken to remedial teacher at each school about how they approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties, what kind of methods the use, how they investigate if a student is in need of special help and how they grade their students who are in need of special teaching because of their learning disabilities. This essay will also present different ways of defining dyslexia and how to approach the pedagogic difficulties that will appear in situations where students with reading- and writing difficulties gets exposed and are in need of special education or help.

    The results of this study can only be connected to those schools that have been studied for this exam. The results can not in any way be generalising for all schools in Sweden. However did the study results show that students that went to school 2 reached higher goals than students that went to school 1 or 3. The study also shows that these schools use different ways to work with students with dyslexia and reading- and writing difficulties. But to compare numbers and grades can’t give a fair picture of how each school work with each student so that they develop those skills and knowledge that is seen as necessary to become a democratic member of the society. Because numbers and grades cant tell anything about the student’s disabilities or what kind of knowledge or skills the student is in possession of. Nevertheless can this study when comparing grades, in the most general way, say that students that go to school 2 are more likely to reach goals that are set by The Swedish National Agency for Education.

  • 344.
    Andersson Chronholm, Jannika
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Alternativa examinationsformer2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Andersson Chronholm, Jannika
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Andersson, Staffan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Akademisk integration2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 346.
    Andersson Chronholm, Jannika
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Andersson, Staffan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Oro vid studiestarten: Vad vet vi och vad kan man göra?2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt från en undersökning om oro inför studiestarten bland nybörjarstudenter i teknik och naturvetenskap kommer vi att diskutera hur man kan arbeta i praktiken för att minska sådan oro. I en enkätundersökning höstterminen 2013 angav 38% av nybörjarstudenterna att det var oroliga för något inför studiestarten. En kvalitativ analys av deras fritextsvar om oron identifierade fyra olika områden: Klara av studierna, Möta akademin, Välja rätt och Klara av vardagen. Vi kommer att presentera resultat från undersökningen samt exempel på centraa grundidéer för hur man kan arbeta för att minska studenters oro. Presentationen avslutas med gruppdiskussioner baserade på exempel från vår undersökning och deltagarna egna erfarenheter.

  • 347.
    Andersson Chronholm, Jannika
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Andersson, Staffan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Vilse på utbildningsmarknaden?2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur tänker studenter kring utbildningsval och studiebanor? I en allt bredare utbildningsmarknad spelar identitetsfrågor stor roll. Valen blir på samma gång allt viktigare och allt mer spontana. Med utgångspunkt från olika projekt och forskningsresultat kommer vi diskutera vad detta innebär för studievägledning, marknadsföring av utbildningar och utbildningsval.

  • 348.
    Andersson Chronholm, Jannika
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Andersson, Staffan
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Vägen in i den högre utbildningens värld2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jannika Andersson Chronholm och Staffan Andersson från Uppsala universitet har arbetat länge med forskning och utveckling kring studenters väg till och genom högre utbildning. De inleder passet med en introduktion kring akademisk integration, med illustrationer från sin egen och andras forskning. Därefter följer en praktisk övning kring normer och individers möten med utbildningskulturer. Med konkreta exempel från sitt eget arbete med att möta studenter kommer de sedan att diskutera vad som är viktigt för att hjälpa studenter att komma in i den högre utbildningens värld. Passet avslutas med ytterligare praktiska övningar och summerande gruppdiskussioner.

  • 349.
    Andersson, Cristofer
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Läxor: Att vara eller icke vara2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att uppmärksamma kring hur elever på gymnasienivå uppfattar och förhåller sig till läxor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju elever, både män och kvinnor, som studerar årskurs ett på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Dagens läxforskning, såväl nationellt som internationellt, är till en majoritet inriktad på läxors verkan på studieresultat och lärande. Pickering och Marzano (2007) redogör för att de studier samt rapporter som finns tillgängliga visar motsägelsefulla resultat. Därtill framlägger Warton (2001), vars arbeten om läxforskning är bland de mest förekommande inom ämnet, att dagens forskning saknar studier kring hur elever uppfattar lärares och vuxnas ställningstaganden till läxor, meningen av läxor genomförda av elever samt eventuella utvecklingsskillnader i förståelsen och om dessa påverkas av de olika kontextuella skillnaderna i skolsystemen och typer av läxuppgifter.

    Resultaten i denna studievisar att elevers upplevelser av läxor är associerade obehagskänslor, tidskrav samt en blandning av upplevelsen att läxor är onödiga men passande ibland. Fortsättningsvis visar även resultaten att elever anser att läxor skall ha en noggrann genomgång tillika uppföljning, vara anpassade och intressanta för att de skall upplevas som bra. Slutligen framkommer att elever använder sig av föräldrar, kompisar samt internet, men med olika syften, då de angriper läxor. De slutsatser som går att dra är att läxor spelar en tvetydig roll hos eleverna. Från informanternas utsagor framkommer såväl gehör som kritik för dessa uppgifter. Emellertid finns förklaringar för kritiken och den är inte enbart av att eleverna är aviga till läxa per se, utan att de istället har negativa erfarenheter från att arbeta med läxor. För att uppnå bra erfarenheter erfordras kommunikation tillika interaktion mellan pedagogen och eleverna. Genom att ta del av elevernas föreställningsvärldar, förkunskaper tillika personliga situationer, kan arbetsformer som gynnar samtliga deltagares lärande skapas.

  • 350.
    Andersson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Simundervisning för alla?: En intervjustudie om simundervisning för årskurserna 7-9 och den problematik den inbegriper2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem.

    Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer.

    Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter.

    Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

45678910 301 - 350 av 8951
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf