Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 29661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Agheli, Nahal
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Svensson, Johan
    Röda Korsets Högskola.
    Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter robotassisterad prostatektomi2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden.

  • 302.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Agic, Alma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Skogsfjord, Rebecka
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter samt följder av trakassering på arbetsplatsen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Agius, Angeline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lallet, Sophie
    Röda Korsets Högskola.
    "Somatik inom psykiatrin är svårt": En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

  • 305.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

  • 306.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvårdsråd vid "Non-alcoholic fatty liver disease". Effekter och följsamhet: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka vilka egenvårdsråd och effekterna av dessa som finns beskrivna i litteraturen vid NAFLD samt hur följsamheten av dessa beskrivs. Studien utfördes som en litteraturöversikt som inkluderade 16 artiklar, alla med kvantitativ ansats. Resultatet visade att livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och ändrade matvanor var det bästa sättet för att minska NAFLD. Viktminskning hade en god effekt på NAFLD och även små viktminskningar reducerade mängden fett i levern. Det framkom även att fysisk aktivitet utan viktminskning var effektivt för att reducera mängden fett i levern. Vidare visade det sig att följsamheten ökade med individuellt utformade program och kontinuerlig stöttning. Förutsättningar för att uppnå livsstilsförändringar ökade med realistiskt uppsatta mål.

  • 307.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 308.
    Agnes, Jedvik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Arnljots
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av tolk inom hälso- och sjukvård: En systematisk litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

  • 309.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 310.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 311.
    Agrell, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Henriksson Olofsson, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av att göra en orosanmälan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att personal inom hälso-och sjukvård enligt lag är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa görs relativt få anmälningar inom vuxenpsykiatrin. Essensen inom den psykiatriska vården är vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där kommunikation och patientens delaktighet är av stor betydelse. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att upprätta och behålla en god vårdrelation med sin patient samtidigt som barnperspektivet måste beaktas och skyldigheten att utföra en anmälan vid oro ska följas.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor,inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, erfar och upplever att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Metod

    En kvalitativ studie där åtta sjuksköterskor verksamma på psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län intervjuades för att besvara studiens syfte. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet presenteras utifrån kategorierna faktorer som påverkar orosanmälan och omvårdnadsperspektivet vid orosanmälan. Sjuksköterskorna i vår studie beskriver att en orosanmälan som leder till stöd för familjen hjälper patienten att fokusera på sin egen behandling. Barnperspektivet måste alltid vara i fokus samtidigt som sjuksköterskan ska sträva efter att med hjälp av kommunikation, tillit och patientens delaktighet behålla och stärka vårdrelationen. Tidigare erfarenhet och stöd från kollegor i teamet skapar trygghet i sjuksköterskans utförande av orosanmälan.

    Slutsats

    Resultatet i vår studie tyder på att en orosanmälan i de allra flesta fall bidragit till något positivt i den fortsatta vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Genom kommunikation och patientens delaktighet kan sjuksköterskan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården bidra till att en orosanmälan inte bara leder till att utsatta barn får stöd och skydd, utan också att patienten kan fokusera på sin egen behandling och att den essentiella vårdrelationen bevaras.

  • 312.
    Agren, Susanna
    et al.
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, 581 83 Linköping, Sweden and Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Ivarsson, Bodil
    Department of Cardiothoracic Surgery, Clinical Sciences, Lund University, 221 85 Lund, Sweden and Department of Cardiothoracic Surgery/THAI, Sk˚ane University Hospital and Medical Services, 221 85 Lund, Sweden.
    Rönning, Helén
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    The Unsteady Mainstay of the Family: Now Adult Children's Retrospective View on Social Support in Relation to Their Parent's Heart Transplantation.2014Ingår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The needs for support among children with a seriously ill parent, who is waiting for heart transplantation, are unknown today. The aim was to describe now adult children's experiences of social support in relation to a parent's heart transplant during childhood. Nine females and four males were interviewed. The median age for the children was 18 at the transplantation and their parents had been ill before for 18 months (median) and on waiting list for 161 days (mean). Three categories emerged: health care professionals' approaches, family and friends' approaches, and society approaches. Our results show that there was lack of support for children of heart transplantation patients. Support in the shape of information was in most cases provided by the sick or healthy parent. It is of great clinical importance to develop psychosocial support programs for children with a seriously ill parent waiting for heart transplantation (before, during, and after surgery).

  • 313.
    Agren, Susanna
    et al.
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Nursing Sci, Linkoping, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Cardiothorac Surg, Linkoping, Sweden..
    Sjoberg, Trygve
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden..
    Ekmehag, Björn
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wiborg, Maj-Britt
    Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiol, Lund, Sweden..
    Ivarsson, Bodil
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden..
    Psychosocial aspects before and up to 2years after heart orlung transplantation: Experience of patients and their nextof kin2017Ingår i: Clinical Transplantation, ISSN 0902-0063, E-ISSN 1399-0012, Vol. 31, nr 3, artikel-id e12905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundPsychosocial factors are important for patients undergoing heart (HTx) or lung (LTx) transplantation and for their next of kin (NoK). AimTo describe health-related quality of life (HRQoL; patients only), anxiety, depression, stress, coping ability, and burden (NoK only) for patients and their NoK before and up to 2years after HTx or LTx. DesignAdult patients (28 hearts and 26 lungs) and their appointed NoK were surveyed with questionnaires about specific psychosocial topics when they were accepted for the transplantation waiting list and 6months, 1year, and 2years after transplantation. FindingsPatients' coping ability and self-perceived health were low at baseline and improved over time after transplantation. However, lung patients took longer time to recover in terms of HRQoL, depression, and stress than heart patients. Similarly, NoK of lung patients experienced a higher burden and more stress 1year after transplantation than NoK of heart patients. ConclusionsHealthcare professionals should be aware of the psychosocial challenges patients and their NoK face in daily living and provide support both before and after heart or lung transplantation.

  • 314.
    Agüero-Torres, Hedda
    et al.
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Hillerås, Pernilla
    Äldrecentrum, Stockholm / Sophiahemmet högskola.
    Winblad, Bengt
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Disability in activities of daily living among the elderly2001Ingår i: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, nr 4, s. 355-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rise in number and proportion of older people, and the functional disability that is associated with increasing age, generate concern regarding the societal consequences of a large number of disabled elderly persons. Therefore, measuring disability in terms of activities of daily living has become routine in surveys of older people in most studies on ageing. Despite methodological obstacles, research into functional ability in the elderly has progressed during the past few decades. A high prevalence of functional disability in the elderly is consistently reported, although considerable variation has been found among studies. In contrast to functionally independent elderly, disabled elderly have been found to make increased use of home help services, and have higher institutionalization rates and premature mortality. Factors that are consistently reported as being associated with increased functional disability are older age, female sex, lower educational level, lack of exercise, chronic disease and impaired cognition. Among the chronic diseases, dementia is a progressive and disabling condition that accounts for a large proportion of the disability in elderly populations. A combination of various strategies must be employed in the approach to reduction of disability in the elderly population. More research is needed to gain a better understanding of risk and protective factors, so that we will be able to detect persons at early stages of disability, and to plan for services or rehabilitation for severely disabled persons.

  • 315.
    Ahderine, Veronica
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lagerbäck, Madeleine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Upplevelser av given omvårdnad. - Utifrån personer med Anorexia nervosa.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 316.
    Ahderinne, Camilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att få ett förtidigt fött barn - En litteraturstudie.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 317.
    Ahl, Carin
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Anna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Body Mass Index hos 16-åringar under fyra år: Epidemiologisk studie2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 318.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 319.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nyström, Maria
    To handle the unexpected: the meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient's voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients' situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s). 

  • 320.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Health Sciences, University Collage of Borås, SE-501, 90 Borås, Sweden.
    Nyström, Maria
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Making up one's mind: patients' experiences of calling an ambulance2006Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 14, nr 1, s. 11-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals' and caregivers' perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients' existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients' experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals' point of view but also take account of the patients' reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 321.
    Ahl, Lina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Sandra-Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Språkbarriärer i vården av barn: Vad sjuksköterskor anser om informationsutbyte och hjälpmedel2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.

     

    Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.

     

    Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.

     

    Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.

     

    Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning.

  • 322.
    Ahl, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gustafsson, Petra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevlse av urinläckage efter graviditet: en intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Positive effect on patient experience of video information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging: A clinical trial2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 324.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Department of Radiology, Ryhov County Hosptial, Jönköping, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Positive effect on patient experience of video-information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging, a clinical trial2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1250-1261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To evaluate the effect of video information given before cardiovascular magnetic resonance imaging on patient anxiety and to compare patient experiences of cardiovascular magnetic resonance imaging versus myocardial perfusion scintigraphy. To evaluate whether additional information has an impact on motion artefacts.

    Background: Cardiovascular magnetic resonance imaging and myocardial perfusion scintigraphy are technically advanced methods for the evaluation of heart diseases. Although cardiovascular magnetic resonance imaging is considered to be painless, patients may experience anxiety due to the closed environment.

    Design: A prospective randomised intervention study, not registered.

    Methods: The sample (n = 148) consisted of 97 patients referred for cardiovascular magnetic resonance imaging, randomised to receive either video information in addition to standard text-information (CMR-video/n = 49) or standard text-information alone (CMR-standard/n = 48). A third group undergoing myocardial perfusion scintigraphy (n = 51) was compared with the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group. Anxiety was evaluated before, immediately after the procedure and 1 week later. Five questionnaires were used: Cardiac Anxiety Questionnaire, State-Trait Anxiety Inventory, Hospital Anxiety and Depression scale, MRI Fear Survey Schedule and the MRI-Anxiety Questionnaire. Motion artefacts were evaluated by three observers, blinded to the information given. Data were collected between April 2015–April 2016. The study followed the CONSORT guidelines.

    Result: The CMR-video group scored lower (better) than the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group in the factor Relaxation (p =.039) but not in the factor Anxiety. Anxiety levels were lower during scintigraphic examinations compared to the CMR-standard group (p <.001). No difference was found regarding motion artefacts between CMR-video and CMR-standard.

    Conclusion: Patient ability to relax during cardiovascular magnetic resonance imaging increased by adding video information prior the exam, which is important in relation to perceived quality in nursing. No effect was seen on motion artefacts.

    Relevance to clinical practice: Video information prior to examinations can be an easy and time effective method to help patients cooperate in imaging procedures.

  • 325.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Department of Radiology, Ryhov County Hospital, SE-55185, Jönköping, Sweden..
    Engvall, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Fysiologiska kliniken US. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, SE-14186, Stockholm, Sweden..
    Ericsson, Elisabeth
    Faculty of Medicine and Health, School of Health Science, Örebro University, SE-701 82, Örebro, Sweden..
    Positive effect on patient experience of video-information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging, a clinical trial2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1250-1261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To evaluate the effect of video information given before cardiovascular magnetic resonance imaging on patient anxiety and to compare patient experiences of cardiovascular magnetic resonance imaging versus myocardial perfusion scintigraphy. To evaluate if additional information has an impact on motion artefacts. Background: Cardiovascular magnetic resonance imaging and myocardial perfusion scintigraphy are technically advanced methods for the evaluation of heart diseases. Although cardiovascular magnetic resonance imaging is considered to be painless, patients may experience anxiety due to the closed environment. Design: A prospective randomized intervention study, not registered. Methods: The sample (n=148) consisted of 97 patients referred for cardiovascular magnetic resonance imaging, randomized to receive either video information in addition to standard text-information (CMR-video/n=49) or standard text-information alone (CMR-standard/n=48). A third group undergoing myocardial perfusion scintigraphy (n=51) was compared with the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group. Anxiety was evaluated before, immediately after the procedure and one week later. Five questionnaires were used: Cardiac Anxiety Questionnaire, State-Trait-Anxiety Inventory, Hospital-Anxiety and Depression-scale, MRI-Fear-Survey-Schedule and the MRI-Anxiety-Questionnaire. Motion artefacts were evaluated by three observers, blinded to the information given. Data were collected between April 2015 and April 2016. The study followed the CONSORT guidelines RESULT: The CMR-video group scored lower (better) than the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group in the factor Relaxation (p=0.039) but not in the factor Anxiety. Anxiety levels were lower during scintigraphic examinations compared to the CMR-standard group (p<0.001). No difference was found regarding motion artefacts between CMR-video and CMR-standard. Conclusion: Patient ability to relax during cardiovascular magnetic resonance imaging increased by adding video information prior the exam, which is important in relation to perceived quality in nursing. No effect was seen on motion artefacts. Relevance To Clinical Practice: Video information prior to examinations can be an easy and time effective method to help patients cooperate in imaging procedures.

  • 326.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Magnetkameraundersökning av hjärtat2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 327.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Röntgenavdelningen, Ryhov, Jönköping.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Magnetkameraundersökning av hjärtat: bildkvalitet, mätnoggrannhet och patientupplevelse2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att utvärdera bildkvaliteten vid magnetkamera undersökning av hjärtat (hjärt-MR) genom val av sekvens vid undersökning av infarktutbredning hos patienter med förmaksflimmer och vid studie av hjärtmuskelns genomblödning, samt eventuell inverkan av given information.

    Att studera patientens upplevelse vid hjärt-MR med målet att kunna förbättre patientupplevelsenoch bildkvaliteten.

    Material och metoder:

    På 20 patienter med förmaksflimmer och genomgången hjärtinfarkt har två viabilitetssekvenser jämförts, en segmenterad (bilden samlas in under flera hjärtslag) och en single shot (bilden samlas in under ett hjärtslag).

    På 60 patienter remitterade för hjärtscintigrafi gjordes även hjärt-MR. Perfusionssekvenser utfördes under Adenosine-stress. Två olika sekvenser användes, SSFP och GRE-EPI. Undersökningarna har utvärderats både visuellt och semi-kvantitativt med hjärtscintigrafi som referensmetod.

    Med resultatet från en studie av Erna Törnqvist et al (2006), har ett skattningsinstrument konstruerats, Magnetic Resonance Imaging - Anxiety Questionnaire (MRI-QA). För validering har 247 patienter remitterade för MR-undersökning av rygg (n=193) och hjärta (n=54) besvarat frågorna.

    På två grupper av patienter remitterade för hjärt-MR har informationens betydelse utvärderats. En grupp erhöll video information (n=49) och en standard information (n=48). Likaså utvärderades informationens betydelse för bildkvaliteten.

    Resultat:

    Single shot sekvensen hade bättre bildkvalitet än den segmenterade. Hjärtinfarktens utbredning överensstämde mellan de båda sekvenserna.

    Trots att SSFP sekvensen hade bättre signal brus och kontrast brus förhållande överensstämde GREEPI sekvensen bäst med myokardscintigrafin både vid visuell och vid semi-kvantitativ bedömning.

    MRI-AQ resulterade i 15 påståenden. Det består av två faktorer, en som mäter ångest (12 påståenden) och en som mäter avslappning (tre påståenden). Det har psykometriska förutsättningar att kunna värdera patienters upplevelse av MR-undersökning.

    Patienter som fick utökad information i form av en film var signifikant mer avslappnade under undersökningen än patienter som fick standardinformation. Däremot påverkade inte den utökade informationen bildkvaliteten.

    Konklusion:

    Vid undersökning av infarktstorleken hos patienter med förmaksflimmer hade single shot sekvensen högre bildkvalitet än den segmenterade sekvensen.

    Vid bedömning av ischemi överensstämde hjärt-MR bättre med myokardscintigrafin om GRE-EPI sekvensen användes jämfört med SSFP sekvensen. Detta gällde både vid visuell och semi-kvantitativ bedömning.

    MRI-AQ bedöms som ett tillförlitligt instrument att använda för att utvärdera effekter av intervention vid MR-undersökning.

    Utökad information med video gör patienten mer avslappnad i undersökningssituationen men har ingen påverkan på bildkvaliteten.

  • 328.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Department of Radiology, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, Linköping, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Development and validation of a questionnaire evaluating patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging: the Magnetic Resonance Imaging- Anxiety Questionnaire (MRI-AQ)2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 6, s. 1368-1380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To develop and validate a new instrument measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire.

    Background: Questionnaires measuring patients’ anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations have been the same as used in a wide range of conditions. To learn about patients’ experience during examination and to evaluate interventions, a specific questionnaire measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging is needed.

    Design: Psychometric cross-sectional study with test-retest design.

    Methods: A new questionnaire, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire, was designed from patient expressions of anxiety in Magnetic Resonance Imagingscanners. The sample was recruited between October 2012–October 2014. Factor structure was evaluated with exploratory factor analysis and internal consistency with Cronbach’s alpha. Criterion-related validity, known-group validity and test-retest was calculated.

    Results: Patients referred for Magnetic Resonance Imaging of either the spine or the heart, were invited to participate. The development and validation of Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire resulted in 15 items consisting of two factors. Cronbach’s alpha was found to be high. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire correlated higher with instruments measuring anxiety than with depression scales. Known-group validity demonstrated a higher level of anxiety for patients undergoing Magnetic Resonance Imaging scan of the heart than for those examining the spine. Test-retest reliability demonstrated acceptable level for the scale.

    Conclusion: Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire bridges a gap among existing questionnaires, making it a simple and useful tool for measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations.

  • 329.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Ryhov County Hospital.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköping University.
    Engvall, Jan
    Linköping University.
    Maret, Eva
    Karolinska Univ Hosp ; Karolinska Institutet.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro university.
    Development and validation of a questionnaire evaluating patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging: the Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire (MRI-AQ)2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 6, s. 1368-1380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. To develop and validate a new instrument measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire. Background. Questionnaires measuring patients' anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations have been the same as used in a wide range of conditions. To learn about patients' experience during examination and to evaluate interventions, a specific questionnaire measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging is needed. Design. Psychometric cross-sectional study with test-retest design. Methods. A new questionnaire, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire, was designed from patient expressions of anxiety in Magnetic Resonance Imaging-scanners. The sample was recruited between October 2012-October 2014. Factor structure was evaluated with exploratory factor analysis and internal consistency with Cronbach's alpha. Criterion-related validity, known-group validity and test-retest was calculated. Results. Patients referred for Magnetic Resonance Imaging of either the spine or the heart, were invited to participate. The development and validation of Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire resulted in 15 items consisting of two factors. Cronbach's alpha was found to be high. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire correlated higher with instruments measuring anxiety than with depression scales. Known-group validity demonstrated a higher level of anxiety for patients undergoing Magnetic Resonance Imaging scan of the heart than for those examining the spine. Test-retest reliability demonstrated acceptable level for the scale. Conclusion. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire bridges a gap among existing questionnaires, making it a simple and useful tool for measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations.

  • 330.
    Ahlandsberg, Sanne
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Millner, Emmy
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    När hjärtat plötsligt slutar slå: En kvalitativ litteraturöversikt av patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och cirka 5 000 människor drabbas årligen av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Att överleva ett hjärtstopp kan väcka många existentiella frågor och känslor som påverkar både livskvalitet och livsvärld. Sjuksköterskan kan möta patienter som överlevt ett hjärtstopp inom vilken klinisk specialitet som helst. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp som skett utanför sjukhuset. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Patienterna upplevde mycket ångest, oro och rädsla efter att de överlevt ett hjärtstopp. Patienterna upplevde att det var nödvändigt med nya rutiner för att kunna gå vidare. Det emotionella och sociala stödet var en viktig del i återhämtningen efter hjärtstoppet. Patienterna upplevde att det var viktigt för dem att få information kring hjärtstoppet och vägen tillbaka till ett sunt liv. Konklusion: Studien kom fram till att patienterna hade ett stort behov av information kring den nya vardagen. Det var viktigt för patienterna att bearbeta sina existentiella frågor och få stöd från sjukvården, familj och vänner. Patienterna önskade att sjuksköterskan hade mer konkret information om patientens tillstånd och vad deras kropp klarade av rent fysiskt.

  • 331.
    Ahlberg, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Viola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax: – En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar.

    Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax.

    Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen.

    Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor.

    Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.    

    Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap 

  • 332.
    Ahlberg, Christopher
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hur påverkar höftlinjen patientens tillfrisknande: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BakgrundEtt snabbspår introducerades för människorsom led av en misstänkt höftfraktur till följd av ett låg energitrauma. Detta snabbspår uppkom för att minimera lidandet genom att passera akutmottagningen för att vinna tid och snabbare få patienten till operationsbordet samt att minimera antalet rörelser för patienten.SyfteSyftet med studien är att belysa hur höftlinjen påverkar patientens möjligheter till tillfrisknande. Tolv studier användes för att besvara syftet med denna studie. Båda studierna med kvalitativ och kvantitativ ansats användes för att besvara syfte och för att ge det en djupare förståelse.MetodSyftet med denna studie var att undersöka om snabbspåret har några positiva effekter för patienten genom att analysera gjorda studier i ämnet. Tolv studier användes för att besvara syftet med denna studie.Alla tolv studierna analyserades genom SBU:s analysmodell.Båda studierna med kvalitativ och kvantitativ konstruktion användes för att besvara syfte och för att ge det en djupare förståelse.

    ResultatEn fördel för patienten med snabbspåret var färre nya ansikten för en ofta förvirrad och smärtsam periodvilket leder till en lugnare och snabbare återhämtning. Medkänsla och kunskap om patienten var större om samma person tog hand om patienten genom hela processen. Vinsten i tid var bara ett faktum fram till röntgen efter det var väntetiden densamma med eller utan snabbspår.SlutsatsStudierna visar på en vinstför patienten med snabbspåret upp till en punkt efter den punkten finns det fortfarande utrymme för mer forskning och förändring i vägen för att optimera för patienten och vårdgivaren.

  • 333.
    Ahlberg, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hokkanen, Minna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter som drabbats stroke2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Ahlberg, Jane
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dannvik, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder: En litteraturstudie om omvårdnadsåtgärder vid Anorexia nervosa.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som debuterar i allt yngre ålder och kan yttra sig på olika sätt beroende på individen. Detta leder till att det inte finns ett enkelt svar på hur sjukdomen ska behandlas. Det ställer krav på både kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna för att förstå komplexiteten av anorexia nervosa, vilket är nödvändigt för att uppnå ett lyckat behandlingsresultat.

     

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av anorexia nervosa hos unga kvinnor.

     

    Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarnas resultat har granskats, analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Databassökningen har genomförts i Cinahl, Pubmed samt PsykInfo.

     

    Resultat: Sammanfattningen av artiklarnas resultat bildade tre kategorier som beskriver de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna använder: 1) Bygga och upprätthålla en god relation till patienten, 2) Säkerställa viktökning och 3) Återställa ett normalt ätbeteende.  

     

    Slutsats: Litteraturstudien beskriver hur behandlingen påverkas av hur sjuksköterskorna genomför omvårdnaden. Att skapa en god relation till patienten är en avgörande komponent för att lyckas med viktökning och en beteendeförändring hos patienten.   

     

    Nyckelord: Anorexia nervosa, behandling, kvinnor, omvårdnad, ungdomar

  • 335.
    Ahlberg, Mira
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlin, Carolin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med HIV som kronisk sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa.

    Metod

    Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades.

    Resultat

    I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra.

    Slutsats

    Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

  • 336.
    Ahlberg, Mona
    et al.
    Region Östergötland, Sinnescentrum, Anestesi- och intensivvårdskliniken VIN.
    Bäckman, Carl
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Anestesi- och intensivvårdskliniken VIN.
    Jones, Christina
    Musculoskeletal Biology, Institute of Ageing & Chronic Disease, University of Liverpool, Liverpool, UK.
    Walther, Sten
    Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hollman Frisman, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum.
    Moving on in life after intensive care - partners' experience of group communication2015Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 20, nr 5, s. 256-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:Partners have a burdensome time during and after their partners’ intensive care period. They may appear to be coping welloutwardly but inside feel vulnerable and lost. Evaluated interventions for partners on this aspect are limited.

    Aim:The aim of this study was to describe the experience of participating in group communication with other partners of former intensivecare patients.

    Design:The study has a descriptive intervention-based design where group communication for partners of former, surviving intensive careunit (ICU) patients was evaluated.

    Methods:A strategic selection was made of adult partners to former adult intensive care patients (n=15), 5 men and 10 women, aged37–89 years. Two group communication sessions lasting 2 h were held at monthly intervals with three to five partners. The partners later wrote,in a notebook, about their feelings of participating in group communications. To deepen the understanding of the impact of the sessions, six ofthe partners were interviewed. Content analysis was used to analyse the notebooks and the interviews.

    Findings:Three categories were identified: (1) Emotional impact, the partners felt togetherness and experienced worries and gratitude, (2)Confirmation, consciousness through insight and reflection and (3) The meeting design, group constellation and recommendation to participatein group communication.

    Conclusion:Partners of an intensive care patient are on a journey, constantly trying to adapt to the new situation and find new strategiesto ever-changing circumstances. Group communications contributed to togetherness and confirmation. To share experiences with others is oneway for partners to be able to move forward in life.

    Relevance to clinical practice:Group communication with other patients’ partners eases the process of going through the burden ofbeing a partner to an intensive care patient. Group communications needs to be further developed and evaluated to obtain consensus andevidence for the best practice.

  • 337.
    Ahlberg, Monika Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vården2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

  • 339.
    Ahlberg, Susann
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterberg, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av barn som har en svårt sjuk förälder2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 340.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

  • 341.
    Ahlbin, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Sandra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Uppfattningar om fall och fallprevention hos vårdpersonal inom geriatrisk slutenvård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem för den äldre befolkningen i Sverige. Antalet olyckor i samhället orsakade av fall ökar. Det är de äldre som oftast behöver sjukhusvård efter fallolyckor. Patienter med stroke, kognitiva störningar eller höftfrakturer har en särskilt hög risk att råka ut för fall och fallskador. En vanligt förekommande konsekvens av fall är höftfrakturer. För att förebygga och minska att fall sker krävs en individuell vårdplan för patienten och individuella och genomförbara omvårdnadsåtgärder. Det krävs att vårdpersonal använder sina kunskaper och patientens och sjukhusets resurser för att genomföra vårdplanen. Sedan 2008 driver SKL en nationell satsning för att minska antalet vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett område som omfattas av denna nationella satsning är fall och skador till följd av fall.

    Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva vårdpersonalens attityder till fall och fallprevention och om vårdpersonal anser sig ha goda kunskaper om fall och fallprevention.

    Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Beskrivande statistik och Mann Whitney U test användes för att bearbeta enkätsvaren.

    Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal till övervägande del har en positiv uppfattning till fallprevention och ser allvarligt på fallskador. Enkäten visar att vårdpersonalen upplever och känner att de är välutbildade i fallprevention och har kunskaper för att ge och skapa en god fallprevention i sitt arbete.

    Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att vårdpersonal tar fall och fallskador på allvar och har en positiv uppfattning till fallprevention. De anser sig också ha goda kunskaper inom fall och fallprevention.

  • 342.
    Ahlbom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öberg, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Vattenförlossningens för- och nackdelar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Ahlborg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Exploring Socioeconomic Status and the association with Mental Health in school children – a cross-sectional study2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Poor Mental health in adolescence has become more prevalent over the past decades. Differences between gender and age in mental health are apparent where girls rate their mental health lower than boys. Socioeconomic status has proven to be a determinant for poor mental health, however in detecting poor mental health, the use of solely objective measures may not suffice. The aim of this cross-sectional study was to explore different aspects of socioeconomic status and their association with school children’s mental health. The data was obtained from the 2009/10 HBSC survey in Sweden. A sample of 4449 students aged 11 and 15 was included. Binary logistic regression with odds ratio (OR) and 95% confidence intervals (95%CI) was used to estimate the associations between the different aspects of SES and mental health outcomes. The relationship between poor mental health and low subjective economic status was significant while no such relationship was found in the other SES-measures. The use of subjective economic status may be a more reliable determinant for poor mental health than objective and relative measures. Future studies should focus on developing targeted interventions, also on the understanding of socioeconomic status in childhood.

  • 344.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordgren, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 345.
    Ahlby, Bitte
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Löfstaf, Carina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Ahlby, Josephin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Gåård, Fredrik
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Barnsjuksköterskans upplevelse av att anmäla oro för barn. En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Ahlby, Josephin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hagbom, Ebba
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för hälsovetenskaper.
    Vietnamese nurses´ conceptions of patient safety.: An empirical study about Vietnamese nurses´ conceptions of patient safety.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Introduction: Building a safety net, leadership and containing quality, are some of many responsibilities that comes with the profession nursing. To maintain health care of highest quality knowledge about patient safety is important. Patient safety means prevent medical errors that may cause the patient physical or psychological damage or in worst case scenario, death. Aim: To describe Vietnamese nurses’ conceptions of patient safety. Method: The study had a qualitative design. Data were collected from interviewing nurses at Hué University Hospital with open-ended questions. The collected data has been transcribed and condensed to categories through content analysis to find key sentences which explained Vietnamese nurses’ conception of patient safety. Result: Data analysis regarding Vietnamese nurse´s conception of patient safety resulted in seven categories which affect patient safety in Hue University Hospital, Equipment effecting the patient safety, Knowledge to provide safer care, Procedures used to increase patient safety, Infections in relation to poor patient safety, Nurses´ conception of communication, Documentation effecting patient safety and Inadequate number of nurses. Conclusion: This study shows that lack of good hygiene, insufficient equipment and the great number of patients are the most common factors to affect the patient safety in a negative way in Vietnam. The study shows that the nurses are well aware of what factors affecting the patient safety as well as how to improve patient safety.

  • 348.
    Ahlbäck, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Linnér, Mimmi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

  • 349.
    Ahlbäck, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Kvarnsäter, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    En av 36,7 miljoner: Att få en HIV diagnos2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges.

  • 350.
    Ahldén, Ingegerd
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Omvårdnad. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alehagen, Siw
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Omvårdnad. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Josefsson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Obstetrik och gynekologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Parents' Expectations About Participating in Antenatal Parenthood Education Classes2012Ingår i: The Journal of Perinatal Education, ISSN 1058-1243, Vol. 21, nr 1, s. 11-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our objective was to assess parents' expectations about participating in antenatal parenthood education classes and to determine whether their expectations might be related to gender, age, and educational level. Data from 1,117 women and 1,019 partners residing in three cities in Sweden were collected with a questionnaire in a cross-sectional study. Participants believed that antenatal education classes would help them to feel more secure as parents and to be better oriented toward childbirth. Men had more positive expectations about the childbirth than the women. The participants mostly wanted help in preparing for parenthood and in learning infant care skills, followed by help in preparing for childbirth. The participants' expectations were affected by gender, age, and educational level. The expectant parents appeared to want more focus on preparation for parenthood than on childbirth.

45678910 301 - 350 av 29661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf