Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 869
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Hedlund, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Akademisk self-efficacy som en av prediktorerna för upplevd stress: En kvantitativ studie baserad på studenter från svenska universitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka akademisk self-efficacy, ålder, socialt stöd från familj/vänner samt stöttning/guidning från lärare eller handledare som prediktorer för att förklara stress hos studenter. Studenter studerande på universitet ställs regelbundet inför olika stressorer i samband med studierna och en hög akademisk self-efficacy (tilltro till de egna akademiska förmågorna) har visats kunna reducera stressupplevelser. Tidigare forskning belyser vidare att en hög akademisk self-efficacy underlättar för studenterna och hänger samman med andra processer så som ökad motivation, snabbare återhämtning samt gör studenten mer motiverad att uppfylla mål. Frågeställningarna för studien löd: Kan akademisk self-efficacy förklara variansen i stress hos studenter? Kan akademisk self-efficacy tillsammans med ålder, socialt stöd och stöttning/guidning förklara mer av variansen i stress hos studenter? Studien var kvantitativ och använde en webbaserad enkät som datainsamlingsmetod. Datainsamlingsmetoden bestod av ett antal bakgrundsfrågor, mätinstrumenten PSS-10 (svenska översättningen av Perceived stress scale med 10 items) S-GSE (svenska översättningen av General self-efficacy scale med 10 items) och påbyggnaden till S-GSE med Academic self-efficacy for self regulated learning (översattes till svenska med 10 items). Respondentgruppen baserades på ett tillgänglighetsurval bestående av studenter från olika universitet i landet, totalt deltog 275 deltagare. För att analysera den inkomna datan genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade på att akademisk self-efficacy var den av fyra prediktorer som var signifikant att förklara stress. Ålder, socialt stöd och söttning/guidning var inte signifikanta prediktorer. Akademisk self-efficacy hade en relativt stark negativ relation till stress, det innebär att en högre grad av akademisk self-efficacy hos studenterna kan bidra till minskad upplevd stress. Studiens resultat skulle kunna bidra till att universitetsprofessioner får ökad insikt i studenters studiesituation och i sin tur fördelarna med att studenter har en hög akademisk self-efficacy.

  • 302.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Ageism and discourse: The case of older drivers2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 303.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Conceptualisations of age in the ageism debate2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 304.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Michel Foucault2014Inngår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén och Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1, s. 193-208Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 305.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Mobile Lives in a Neighbourhood: Physical Mobility, Life Stories and Ageing2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ‘Ageing in place’ is a notion which captures the importance of ageing in familiarsurroundings for older people. Place is often conceptualized as the local environment,e.g. the neighbourhood of living. However, in the modern mobile world,older people are highly mobile, virtually as well as physically. This means thatthe notion of place also has to include mobility and ‘ageing in place’ may have totranscend local boundaries. The aim of this paper is to discuss ‘ageing in place’based on narratives of physical mobility, i.e. everyday mobility/transportation andresidential mobility, among older people living in the same neighbourhood.18 interviewees 65 years and older were asked to retell their lived mobility.All interviewees lived in the same neighbourhood, Ljura in Norrköping, Sweden.In this way all stories converged in time and space, in Ljura, at the time of the interviews.Some interviewees had grown up in Norrköping while others originatedfrom the very north and south of Sweden, as well as from abroad. The experiencesof and ties to Ljura differed clearly based on when the interviewees movedto Ljura as well as previous experiences of mobility in life. While living in Ljura,routinized everyday mobility was connecting the neighbourhood to other importantplaces for the informants, e.g. a nearby forest, the city centre, allotments andplaces from the childhood. Multilocal living was also important where living inthe neighbourhood was, depending on season, shared with living in the summercottage or traveling for longer periods in a camper.The life stories of mobility among older people living in the same neighbourhoodillustrate heterogeneous ways of relating to the neighbourhood as well asthe importance of mobility to link places of significance to each other. The paperdiscusses conceptualisations of ‘ageing-in-place’ in relation to these results

  • 306.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Older driver debate in Swedish transportation policy2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 307.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Periodiska läkarundersökningar: En seglivaddiskussion2008Inngår i: Resande, planering, makt / [ed] Mats Brusman, Tora Friberg & Jane Summerton, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2008, s. 177-196Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 308.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    'Seniors are disabled or like everybody else': Dilemmas for policy makers when dealing with life course transitions and heterogeneity in applied fields such as transportation2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The point of departure for this article is the results from a case study of Sweden on national actors and policies dealing with senior obility published in a EU report 2013. The results showed that senior road users were a neglected category on national policy level espite concerns of the ageing of society. In this article the case study was further analysed in a theoretical framework of categorisation n order to get in-depth knowledge on how older road users were discussed and categorised. The main empirical data was interviews, documents and web pages, all focusing on national level. There was ambivalence among important national transportation actors in how to deal with the category of older road user. Officials at Swedish Transport Administration claimed e.g. older road users to be a nonrelevant category since issues of importance for this category were brought up in relation to categories such as disability and vulnerable road users. Otherwise older road users were like "everybody else". There was a backlash where heterogeneity was explicitly used as an argument for not focusing explicitly on older people. It appeared to be based on an understanding of heterogeneity as diversity of characteristics (except chronological age) while not recognizing how individuals with different characteristics still may pass common life course transitions related to the life course. The tendency to view categories in this context as constructed on specific static characteristics (e.g. chronological age, disability features) thus largely dismissed the temporal dimension in ageing and life course transitions and processes. The consequence was, among others, a problematic one-dimensional understanding of heterogeneity. The article argues that what has often been viewed as an advance, in gerontology and later spread to other fields, namely putting forward heterogeneity in order to challenge homogenous views of old age, should be accompanied also with a more thorough view on heterogeneity in relation to age.

  • 309.
    Heikkinen, Satu
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Åldersbaserad ojämlikhet: ålderism, childism och adultism2017Inngår i: Introduktion till kritiska åldersstudier / [ed] Clary Krekula och Barbro Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 81-94Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 310.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Aretun, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Everyday mobility among stayers and movers in later mid life2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 311.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Nilsson, Magnus
    Ageism and Power: Explicit and Implicit Assumptions on Power in the Literature on Ageism2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 312.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Nilsson, Magnus
    Gothenburg University, Sweden.
    Older Workers in an Ageing Society: Critical Topics in Research and Policy2015Inngår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 22, nr 5, s. 532-533Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 313.
    Helldin, L.
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. NU Hlth Care Hosp, Dept Psychiat, S-46185 Trollhattan, Sweden.;Karlstad Univ, Dept Psychol, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Cavallaro, R.
    San Raffaele Univ, Sci Inst Vita Salute, Dept Clin Neurosci, I-20132 Milan, Italy..
    Galderisi, S.
    Univ Naples SUN, Dept Psychiat, I-80123 Naples, Italy..
    A functional comparison of patients with schizophrenia between the North and South of Europe2012Inngår i: European psychiatry, ISSN 0924-9338, E-ISSN 1778-3585, Vol. 27, nr 6, s. 442-444Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: The main objective of this study was to compare clinical and functional outcomes of patients with schizophrenia in Italy and Sweden with a special focus on daily functioning performance and real life milestones. Also, to study if outcome is to be regarded as a consequence of premorbid function, the level of symptom control and functional capacity or if other influences, such as cultural differences, must parallel be considered. Method: Ninety-five patients from three centres, Milan and Naples in Italy and Trollhattan in Sweden were investigated. The Positive and Negative Syndrome Scale and the UCSD Performance-Based Skills Assessment - Brief version were used together with patients' school history and their status of accommodation and occupation. Results: Patients in Trollhattan were more likely to live independently and patients in Naples to have a work or take part in education. Differences in symptoms and the performance test were present but subtle. Discussion: Differences in real life milestones were not explained by corresponding differences in symptoms, premorbid function or the performance-based test. It is therefore not appropriate only to present functional outcome as an expression of how successful treatment has been. (C) 2011 Elsevier Masson SAS. All rights reserved.

  • 314.
    Helldin, L.
    et al.
    NU Hlth Care, Psychiat, Trollhattan, Sweden.;Karlstad Univ, Psychol, Karlstad, Sweden..
    Olsson, Anna-Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Department of Psychiatry, NU Health Care, Trollhättan, Sweden.
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Department of Psychiatry, NU-Hospital Organisation, Trollhättan, Sweden; Department of Psychology, Karlstad University, Karlstad, Sweden .
    Average lifespan among schizophrenia patients is more closely linked to cognitive ability than to symptom activity2015Inngår i: Schizophrenia Bulletin, ISSN 0586-7614, E-ISSN 1745-1701, Vol. 41, s. S140-S141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 315.
    Helldin, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. NU Hlth Care, Dept Psychiat, Trollhattan, Sweden..
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Olsson, Anna-Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. NU Hlth Care, Dept Psychiat, Trollhattan, Sweden..
    Harvey, Philip D.
    Univ Miami, Miller Sch Med, Dept Psychiat, Coral Gables, FL 33124 USA.;Bruce W Carter VA Med Ctr, Res Serv, Miami, FL USA..
    Cognitive performance, symptom severity, and survival among patients with schizophrenia spectrum disorder: A prospective 15-year study2015Inngår i: Schizophrenia Research, ISSN 0920-9964, E-ISSN 1573-2509, Vol. 169, nr 1-3, s. 141-146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with schizophrenia have an average lifespan approximately 20 years shorter than the normal population. This study explored if there were any specific common characteristics among patients with schizophrenia spectrum disorder who died prematurely, compared to those who survived or died at a more normative age. The data were obtained from an ongoing twenty-year longitudinal study wherein 67 patients out of 501 participants had died at an average age of 60.5 years. Differences in baseline assessments of symptoms and cognitive ability were compared across patients who died during the time of the study and survivors. Symptom remission was assessed according to the Andreasen remission criteria as presented in 2005. Cognitive performance was assessed with a battery of instruments measuring vigilance, working memory, learning, short-term memory, and executive function. Two patients committed suicide and together they lowered the average lifespan of the study sample by only 0.27 years. The baseline assessments showed no difference in symptoms or remission status between patients who died and those who survived. This finding was in contrast to the cognitive baseline assessments where it was found that those who had died had performed more poorly in multiple domains, especially executive functioning, cognitive flexibility, learning and short-term memory. Survival analysis with Cox models showed that verbal memory and executive functioning were the most substantial independent predictors. Our study shows that although suicide was not a common cause of death, the average age of death is still young for this patient group and cannot be explained by differences in symptom severity. Our findings indicate that cognitive abilities might be of special interest for affective longevity in patients with schizophrenia, either as a marker of special risk or as a target for direct intervention. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 316.
    Helldin, Lars
    et al.
    Department of Psychiatry, NU-Hospital Organisation, Trollhättan, Sweden; Department of Psychology, Karlstad University, Karlstad, Sweden .
    Olsson, Anna-Karin
    Department of Psychiatry, NU-Hospital Organisation, Trollhättan, Sweden; Department of Psychology, Karlstad University, Karlstad, Sweden .
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Department of Psychiatry, NU-Hospital Organisation, Trollhättan, Sweden; Department of Psychology, Karlstad University, Karlstad, Sweden .
    Average life-time among schizophrenia patients is closer linked to cognitive ability than to symptom activity.2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 317.
    Helldin, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Department of Psychiatry, NU Health Care, Trollhättan, Sweden.
    Olsson, Anna-Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Department of Psychiatry, NU Health Care, Trollhättan, Sweden.
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Schizophrenia and Short Lifetime Expectancy: The Importance of Identifying Risk Factors Early in the Illness.2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 318.
    Hellgren, Lovisa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Andersson, Maiia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Det stressade livet som student: En beskrivande uppsats om stressen studenter lever med och dess påverkan beroende på klassbakgrund2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En konsekvens av studentlivet som sällan klingar positivt är stress. I denna studie undersöker vi hur studenter på Karlstads universitet upplever stress samt om klassbakgrund påverkar upplevelsen av stress. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod i form av intervjuer där en intervjuguide med fem olika teman använts, dessa teman är: känslor vid stress, orsaker till stress, prestationer, framtid och klassbakgrund. Antalet deltagare i studien är sju stycken studenter i åldrarna 22-24 år som läser olika program eller fristående kurser. Alla studenter som deltog i studien upplever på olika sätt stress i samband med sina universitetsstudier. De vanligaste ämnena kring stress som studenterna tog upp handlar om att aldrig känna sig ledig, tidspress samt prestationsångest. Andra faktorer som bidrar till stress handlar om studiemedel, osäkerhet kring jobbmöjligheter och tentor. Många av studenterna som intervjuades visade en mycket självkritisk sida av sig själva vid frågor som rör misslyckanden, exempelvis vid underkända resultat och kompletteringar. Känslor av stress, oro och ångest var densamma hos alla intervjupersoner oavsett vilken klass de anses tillhöra. Till det empiriska resultatet kopplas Bourdieus teori om klass och kapital samt Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Även tidigare forskning kring ämnena stress och klass har kunnat relateras till det empiriska resultatet.

  • 319.
    Hellström, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Neuroticism och konflikthantering: En enkätundersökning om hur konflikter hanteras av individer med personlighetsdraget neuroticism2018Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här kvantitativa studien undersöker möjliga samband mellan personlighetsdraget neuroticism och fem olika konflikthanteringsstilar, vilka är tillmötesgående, samarbetande, tävlande, undvikande och kompromissande. De instrument som har används i studien är Ten-Item Personality Inventory och Thomas Kilmann Conflict Mode Instrument. Studiens population var studenter som värvades genom ett tillgänglighetsurval. Data har samlats in via lärplattformen Its learning och en facebook grupp för personalvetarstudenter, där en extern länk lades ut. Sammanlagt har 37 personer deltagit i studien.Resultatet i studien, enligt Spearmans rangkorrelationskoefficient, uppvisar ett signifikant positivt samband mellan personlighetsdraget neuroticism och en av studiens valda konflikthanteringssstilar, vilken är tävlande. Ett samband mellan neuroticism och övriga valda konflikthanteringsstilar (tillmötesgående, samarbetande, undvikande och kompromissande) påvisades inte.Sambandet mellan neuroticism och konflikthanteringsstilen tävlande kan betyda att individer som har drag av neuroticism använder en tävlande strategi för att undfly det sociala samarbetet som krävs för att en konflikt ska kunna hanteras konstruktivt. På grund av brist på kommunikation och samarbete samt den starka viljan att vinna, som den tävlande konflikthanteringsstilen kännetecknas av, kan det leda till konsekvenser som påverkar relationen mellan individerna i en konfliktsituation.

  • 320.
    Henriksson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för sociala studier. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Degendering the display of homosocial relationships?: A visual content analysis of brothers and sisters in Swedish newspaper photos2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature on homosociality has often assumed differences between female and male homosocial relationships, where sociality and intimacy form a continuum among women and a binary among men. Also, female homosociality is understood as associated with family and home, while the male equivalent would be associated with public space and work. However, some have argued that with the increasing acceptance of male homosexuality, as well as with feminist organising and women’s inclusion in the public sphere, these gender differences in homosociality would disappear. Such reduced gender differences would presumably be more prevalent in countries where the tendencies mentioned are more pronounced, such as Sweden.

    In this presentation, I present a quantitative visual content analysis of Swedish newspaper photos featuring same-sex siblings. I argue that the representation of such sibling relationships can be a good measurement of homosociality in society. The hypothesis tests overall disconfirm the hypothesis that homosociality is becoming less gender-specific, for example showing that brothers touch less frequently in the photos than sisters and that they are associated more often with work while sisters are associated with home and family. There are however caveats to these results, and some measurements do show signs of homosocial convergence.

  • 321.
    Henriksson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Norm-critical rationality: Emotions and the institutional influence of queer resistance2017Inngår i: Journal of Political Power, ISSN 2158-379X, E-ISSN 2158-3803, Vol. 10, nr 2, s. 149-165Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Norm critique is a recent discourse and practice in Sweden that is associated with queer resistance. It is taken up as a mode of governance in several Swedish institutions and companies. At face value, norm critique allows queer resistance to have a direct impact on institutional sources of norms in society. However, this article argues that such a shift in queer resistance replaces the queer emotionally overt subject with a rationalist style of emoting. It also argues that norm critique (re)institutes a subject position that paradoxically sides with contemporary forms of power and its demands for emotional competence.

  • 322.
    Henriksson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Organising Intimacy: Exploring Heterosexual Singledoms at Swedish Singles Activities2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Single activities have long been places where single people can come to meet friends, build community or look for partners. The activities have relevance for studies of heterosexuality, intimacy, personal life and space. This dissertation discusses a conference, a cruise, an online site and an association for heterosexual singles in contemporary Sweden. It shows how these activities, analysed as organising people and spaces, offer participants different versions of intimacy, relationships, personal life and ultimately singledom itself.  The concept non-relationality is coined to describe how people understand and enact what it means to lack a certain kind of relationship.

    Multi-sited ethnographic observations are combined with interviews and a survey (n=416). The chosen methods allow insight into both the heterogeneous character of the contemporary single activity scene, as well as existing tendencies to form communities. The group whose single activities are examined is deemed fairly typical of the single population at large. Nevertheless, most conclusions centre on the specific set of activities described in the book and relate them to historical examples and theory.

    The single activities examined can be interpreted to enact different practices entailed in a relationship without necessarily demanding commitment to a whole relationship or a specific person. In that way, the activities accommodate the inflexible personal lives that some singles report having. This challenges strict boundaries between coupledom and singledom. Such transgressive or “hetero-doxical” potential in single activities is nevertheless circumscribed by organisers’ notion that the activities provide therapeutic community in a phase before singles take the step (back) into coupledom.

  • 323.
    Henriksson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Singles’ activities: Sociability and the ambiguities of singledom2017Inngår i: Families, Relationships and Societies, ISSN 2046-7435, E-ISSN 2046-7443, Vol. 8, nr 1, s. 37-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As the proportion of singles grows in Sweden, the number of commercial and non-commercial activities catering to singles has increased. This article argues that these activities are situating singles within relations to others and to a community, and are becoming sites for performing and negotiating singledom. Using Simmel’s concept of sociability, the article presents an analysis of two cases of singles’ activities in Sweden – a company arranging singles’ cruises and festivals, and a singles’ association. It argues that while the organisers talked about singles’ needs for therapeutic social contact, participants themselves sometimes used the activities differently. Rather than understanding themselves as in need of proxy social interaction, they either intended to find a mate, or found actual satisfaction in a community of singles that superseded the need for a partner. Apart from stressing the importance of sociability in understanding singles’ activities, the article shows that this latter conception also challenges normative notions of coupledom, for example, by allowing for singles with partners.

  • 324.
    Henriksson, Andreas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för sociala studier. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Mellström, Ulf
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusforskning. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Priori, Andrea
    Fulda Hochschule.
    Considering the Parameters of Transnational Bachelorhood2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Reaching beyond the media portrayals of 'dangerous migrant men', we ask what bachelorhood entails for migrated men within the European union. Using ethnographic data from Italy and interviews from Sweden, and drawing on previous research, we suggest that critical masculinity studies can be combined with the transnational family framework to situate the single men in a relational and transnational context. Our results indicate that bachelorhood is experienced as both freedom and a challenge to build a life that stretches across cultures and nationalities. In this context, masculinity is construed as both freedom from relations and as (conflicting) loyalties. Considering some differences between Italy and Sweden, we suggest ways in which to further examine transnational bachelorhood across Europe and across groups of migrating men.

  • 325.
    Henriksson, Sophie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Behandlingseffekt av kognitiv beteendeterapi avseende hälsorelaterad livskvalitet: En utvärdering av terapi utförd av terapeutkandidater2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor.

    Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom. Samtidigt pekar studien på att en viss förbättring sker även inom kontrollgruppen, vilket kan bero på den initiala terapeutiska kontakten, förväntanseffekt eller spontanremission. Studien indikerar att kognitiv beteendeterapi utförd av terapeutkandidater kan ha en positiv effekt på delar av HRQOL och optimism. 

  • 326.
    Henriksson, Sophie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Anclair, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Hiltunen, Arto J
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Effectiveness of cognitive behavioral therapy on health-related quality of life: An evaluation of therapies provided by trainee therapists2016Inngår i: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, E-ISSN 1467-9450, Vol. 57, nr 3, s. 215-222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study was carried out to examine the treatment effect of cognitive behavioral therapy provided by trainee therapists at a university clinic, focusing on health-related quality of life (HRQOL) optimism and symptoms. The study was conducted through a repeated measures design and included a treatment group (n = 21), which received cognitive behavioral therapy for an average of 10.7 therapy sessions and a control group (n = 14), that was put on a wait list for 8.6 weeks on average. After treatment, the treatment group improved significantly concerning general health (p = 0.028) and optimism (p = 0.027). In addition, clients improved in several areas within mental health and displayed some reduction in anxiety symptoms. Concurrently, the results also indicated some improvement within the control group, which may have been caused by the initial therapeutic contact, expectancy effects or spontaneous remission. The study concluded that cognitive behavioral therapy provided by trainee therapists may have a positive effect on areas within HRQOL and optimism.

  • 327.
    Herö, Theres
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Föreningsaktiva seniorers lycka, välmående samt sociala behov.: En kvantitativ studie med syfte att undersöka skillnader mellan män och kvinnors psykologiska och fysiska välmående.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 328.
    Hiltunen, Arto J.
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Karlstad Univ, Dept Psychol, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Eklund, Calle
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Div Alcohol & Drug Dependence, Stockholm, Sweden..
    Borg, Stefan
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Div Alcohol & Drug Dependence, Stockholm, Sweden..
    The first 38 methadone maintenance treatment patients in Stockholm: 15-year follow-up with a main focus on detoxification from methadone2011Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 65, nr 2, s. 106-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background/aims: The present study investigated the first 38 methadone maintenance treatment (MMT) patients in Stockholm. The aim was: (i) to investigate the possible predictive factors for successful treatment termination, and (ii) the long-term outcome effects and life situation of MMT patients and those who terminated the treatment. Methods: The patients were interviewed at the start and approximately 15 years later, and divided into four groups: (1) no withdrawal attempts, (2) forced to stop the treatment, (3) successful tapering and (4) non-successful tapering. Results: The predictive factor found that Group 1 showed a lower life quality compared with Groups 3 and 4. Fifteen years later, the life situations of Groups 3 and 4 were significantly more stable. Also the subjective well-being in Group 3 was significantly higher. Over all, Group 2 showed significantly more illicit drug use compared with Group 3. The social life situation was significantly improved for all patients during the 15 years. Conclusion: This study confirms our earlier findings that the ultimate goal of MMT for the motivated patients with good progress should be an opiate-free life. The life situation and subjective well-being seems to be higher after successful termination of MMT.

  • 329.
    Hiltunen, Arto
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Kocys, Elo
    Perrin-Wallqvist, Renée
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi.
    Effectiveness of Cognitive Behavioural Therapy: An Evaluation of Therapies provided by Trainees at the University Psychotherapy Training Center2013Inngår i: PsyCh Journal, ISSN 2046-0260, Vol. 2, nr 2, s. 101-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    At the psychotherapy training center at Karlstad University, a study was carried out to examine the levels of symptom change and satisfaction with therapy in a heterogeneous population of clients treated using cognitive behavioral therapy (CBT) by less experienced trainee therapists with limited theoretical education. The clients received an average of 11 therapy sessions. The results suggested that CBT performed by less experienced trainee therapists can be effective. According to client estimations, a statistically significant reduction in symptoms, measured using the Symptoms Checklist, was achieved for seven of nine variables (p ≤ .006), as well as a significant increase in satisfaction with life (p ≤ .001). Also, the pre- and posttherapy measurements using the Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale showed a statistically significant improvement in the clients' condition. According to the therapists' estimations, 64% (SD = 32.01) of the clients experienced a significant improvement in their condition. In addition, the results of a survey of client satisfaction demonstrated that the clients were very pleased with the therapy received. Also the therapists were, to a great extent, satisfied with the treatment process itself, including the supervision received, and very satisfied with the client alliance. A correlation analysis between the clients' perceived level of improvement and therapist satisfaction showed a strong correlation between the two variables (r = .50, p < .005). By including the Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) in our study it was possible to measure trueness to therapy form. An analysis of the CPPS results confirmed that the form of therapy used at the training site was more strongly CBT than psychodynamic interpersonal treatment (p ≤ .001). The CBT subscale score indicated that the therapy was characteristic of CBT, confirming that the interventions used in the therapy belong to the CBT genre.

  • 330.
    Hjorth, Marcus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Framing och epidemier: En studie av framing i relation till fiktiva och reella epidemier2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants. In addition, the results show a significant order effect: it does matter in which order the problems are presented with regard to positive and negative framing. The group of participants who were first introduced to a negatively framed problem showed a tendency to respond more evenly to the following problem. Lastly, no differences were found in responses depending on whether it was a fictional (The Asian Disease) or real (The Swine Flu) that was presented in the problem. 

  • 331.
    Hjärthag, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Persson, Karin
    Malmö högskola.
    Ingvarsdotter, Karin
    Malmö Högskola.
    Östman, Margareta
    Malmö högskola.
    Professional views of supporting relatives of mental health clients with severe mental illness.2017Inngår i: International Journal of Social Psychiatry, ISSN 0020-7640, E-ISSN 1741-2854, Vol. 63, nr 1, s. 63-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Supporting families where one person suffers from long-term severe mental illness (SMI) is essential, but seems hard to reach. The aim of this study was to examine professionals' views of supporting relatives of persons with SMI.

    MATERIAL: Individual interviews mirroring personal narratives and group interviews reflecting group-processed answers were conducted among 23 professionals and analyzed thematically.

    RESULTS: Three themes emerged: (a) information and group interaction reduces stigma and increases well-being, (b) professionals need to feel secure and confident about how the support structure works and (c) collaboration is difficult but required on several levels.

    CONCLUSION: Trusting relationships with families were considered important, although seldom achieved; professionals wished to feel secure in their role toward relatives of a person with SMI; and professionals wanted to feel confident when working together with other services to support families.

  • 332.
    Hjärtquist, Helene
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Humor och affekter: En kvantitativ studie om förhållandet mellan olika humorstilar, sinne för humor och affektiva personlighetstyper2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim was to investigate whether there are any difference in humor style between the four affective personality types low affective, high affective, self-destructive and self-actualization and if they differ in their sense of humor. Humor is a psychological phenomenon that affects the mental health both positive and negative depending on which humor style that´s adopted. The humor styles that have been used are affiliative, self-critical, aggressive and self-enhancing humor styles. Affective personality type also have diverse effect on the mental health. The survey was based on a single sample with self-rating scales in the form of a questionnaire and a data set with 340 respondents. The result shows that no matter how much negative or positive affect a person is experiencing it has no effect on its sense of humor. Most people who experience higher levels of negative affectivity, high affective and self-destructive personality types, uses significantly more self-critical humor style than that low affective people do. The self-destructive personality type also adopt significantly more self-critical humor style than the self-actualization personality type does. The conclusion is that the affective personality types who embrace a higher level of negative affectivity also adopt a more self-critical humor style.

  • 333.
    Hofstad, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Finns det ett samband mellan strategisk förskjutning och upplevd stress?: En enkätundersökning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prokrastinering är ett mycket allvarligt men också relativt vanligt uppskjutarbeteende, särskilt bland studenter, som kopplas till bland annat stress och dåliga betyg. På senare år har dock forskare argumenterat för existensen av ett gynnsamt uppskjutarbeteende, känt som strategisk förskjutning. Syftet med denna studie var att utforska hur personer som strategiskt förskjuter upplever och hanterar stress i vardagslivet. Detta begrundas i att det saknas forskning om strategisk förskjutning och dess potentiella negativa effekter, vilket behövs eftersom strategisk förskjutning anses vara en gynnsam studiestrategi för studenter. Studiens två frågeställningar var (i) om det fanns det ett signifikant samband mellan strategisk förskjutning och upplevd stress, samt (ii) hur stor del av variansen i upplevd stress kunde förklaras av strategisk förskjutning?

    För att besvara frågeställningarna delades pappersenkäter ut till studenter på Karlstads universitet. Enkäten bestod av New Active Procrastination scale (mätte strategisk förskjutning), Perceived Stress Scale 10 (mätte upplevd stress), samt bakgrundsfrågor. Resultaten från dataanalysen visade att strategisk förskjutning korrelerade signifikant, medelstarkt och negativt med upplevd stress (r[99] = -0,314, p<0,001). Strategisk förskjutning förklarade 8,9 procent av variansen i upplevd stress. ANOVA-resultatet visade att den förklarade variansen var signifikant (F[1,97] = 10,612, p<0,002).

    Det fanns en del metodologiska problem med denna studie. Det allvarligaste problemet var översättningen av NAPS, vilket på många sätt inte var adekvat vilket skadade instrumentets liksom studiens reliabilitet och validitet. Studiens resultat bör därför tolkas med försiktighet. 

  • 334.
    Holmgren, Evelina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Velam, Lisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Sex informanter verksamma inom flyktingfrågan: beskrivningar och upplevelser av flyktingmottagandets organisering2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 335.
    Holmgren Hashemian, Liza
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Medlem i en religiös rörelse: En studie om pingstvänner i ett individualiserat samhälle2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft).

    Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna. 

  • 336.
    Hontwedt, Rebecca
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Ångest, depressiva symptom och emotionsreglering hos ungdomar: En kvantitativ studie om maladaptiva emotionsregleringsstrategier och dess relation med ångest samt depressiva symptom hos ungdomar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En kvantitativ studie genomfördes med syfte att undersöka sambandet mellan de maladaptiva emotionsregleringsstrategierna oro, ruminering samt undantryckande och ångest samt depressiva symptom hos ungdomar. Syftet med studien var även att undersöka om oro, ruminering samt undantryckande kunde förklara någon varians i ångest samt depressiva symptom hos ungdomar. Populationen som undersöktes var ungdomar som gick i åttonde och nionde klass, totalt deltog 2958 stycken ungdomar. Insamlad data kommer från det pågående projektet trestadsstudien vilket är en longitudinell studie pågående från 2014 till 2018, studien har använt data som är insamlad vid ett mättillfälle under våren 2015. Studien var delvis utformad som en korrelationsdesign och delvis som en regressionsdesign. Resultatet visade att det fanns signifikanta positiva samband mellan samtliga maladaptiva emotionsregleringsstrategier och att det fanns signifikanta positiva samband mellan alla emotionsregleringsstrategier och ångest samt depressiva symptom. Två stycken multipla regressioner genomfördes sedan med de maladaptiva emotionsregleringsstrategierna som prediktorvariabler och ångest samt depressiva symptom som beroende variabler. Resultatet från de multipla regressionsanalyserna visade att samtliga undersökta maladaptiva emotionsregleringsstrategier var signifikanta prediktorer för både ångest samt depressiva symptom hos ungdomar. Sammantaget pekar studiens resultat på att maladaptiva emotionsregleringsstrategier har en relation med internaliserande problematik i form av ångest samt depressiva symtom hos ungdomar och således kan vara ett område för preventiva insatser hos denna målgrupp.

  • 337.
    Hubicka, Beata
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Källmén, Håkan
    Hiltunen, Arto
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Bergman, Hans
    Personality Traits and Mental Health of Severe Drunk Drivers in Sweden2010Inngår i: Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, ISSN 0933-7954, E-ISSN 1433-9285, Vol. 45, nr 7, s. 723-731Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study was intended to investigate personality characteristics and mental health of severe driving under influence (DUI) offenders in a Swedish cohort. More specifically the aim was to investigate the personality traits as assessed by The NEO personality inventory (NEO-PI-R) and aspects of mental health as assessed by the symptom checklist (SCL-90) as compared to the general population. The subjects were 162 severe DUI offenders (with the BAC >0.099%) with an age range of 18-88 years, 143 males and 19 females. It was found that the openness to experience and conscientiousness scales of NEO-PI-R differentiated Swedish DUI offenders from Swedish norm population. The differences between the DUI group and the general population on the on SCL-90 scales were all significant except on the Hostility scale. Two main subtypes of DUI offenders identified were roughly comparable to types I and II alcoholics, as in Cloninger's typology. Among all the scales used (personality traits, psychiatric comorbidity and alcohol use), the only factor that was predictive for future relapses to drunk driving was the factor of depression.

  • 338.
    Hultgårdh, Li
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Skilda världar – svenska utlandssoldaters olika vardagsliv: En kvalitativ studie om svenska utlandssoldaters känslomässiga hantering mellan tjänstgöring och hemkomst2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 339.
    Hussein, Maryan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    En studie om HVB-personalens emotioner och roller2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under senare tid har det kommit många ensamkommande barn till Sverige då de flytt från bland annat krig som pågår i hemlandet. De ensamkommande barnen placeras i HVB-hem, där de erbjuds stöd och omvårdnad. Syftet med denna studie är att utifrån ett emotionellt perspektiv undersöka hur HVB personalen upplever sitt arbete, genom att undersöka hur personalen hanterar och påverkas av emotioner i sitt vardagliga arbete samt undersöka vilka emotionella regler det finns på arbetet. Detta kommer att utföras utifrån en kvalitativ metod, genom halvstrukturerade intervjuer med 4 integrationshandledare och 1 boendestödjare. Fokus kommer ligga på HVB personalens beskrivningar. Materialet från intervjuerna har sammanställts med empiri som jag kommer att tolka. Utifrån utvalda teorier kommer materialet att besvara studiens frågeställningar. De teorier som jag har använt mig främst av i studien är Goffmans teori om det Draugmatiska perspektivet, främre och bakre regionen, Arlie Hochschild teori om det emotionella arbetet samt människobehandlande organisationer och objekts- och subjektspositionen som diskuteras av sociologerna Markus Arvidson och Sara Johansson. Resultatet visar att HVB personalen intar en professionell roll samt hanterar och påverkas av emotioner i sitt arbete. Detta kan bero på de känsloregler som finns i arbetet och deras professionella roll som de intar.

  • 340.
    Häger, Birgit
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Ett exkluderande epitet: En kritisk diskursanalys av ADHD2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet.

    Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.  

    Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys. 

    Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 

    Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna.

    Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats.

  • 341.
    Högberg, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Gameful experiences: The not so painful road to gainful behavior2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this work is to investigate the experiences that users make when using gamified services and the effect that such experiences have on the targeted behavioral outcomes. Considerable attention is dedicated to the gameful experience, since this experience is necessary for gamification to affect the target behavior. Moreover, the effectiveness of gamification at triggering different motivational mechanisms and the role of engagement is investigated.

    This dissertation contains three papers. Paper 1 uses a mixed-methods approach to develop a model and a measure of the gameful experience. Paper 2 uses a field experimental approach to investigate the effect of gamification on a decision to use offers in a store, and the role of engagement for this effect to occur. Finally, Paper 3 uses a field experiment to investigate the contribution of gamification to value creation in stores and how such value creation relates to brand engagement.

    The first main finding is a model of the gameful experience that includes the dimensions of accomplishment, challenge, competition, guided, immersion, playfulness, and social experience, and the instrument for measuring this experience. The second main finding is that challenge-based gamification can induce positive affect, which can influence evaluative judgments (thus utilizing the affective quality of System 1 to change the target behavior) and, ultimately, brand engagement. However, such challenge-based gamification does not seem to be effective when aiming to affect the biased System 1 through effort justification. The third main finding is the results that indicate that a user needs to be engaged in order for a gamified service to work properly.

  • 342.
    Högberg, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för psykologi. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    The effect of effort, control and value frames on online users privacy decision2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    A frame refers to a decision maker’s perception of a decision problem. Frames affect outcomes of decisions and are partially controlled by how decision problems are formulated. This study investigated the effect of framing alternatives in a privacy decision as gaining or losing value, need to make an effort and gaining control in an online environment. Also a structure among the many effects found in earlier research concerning privacy in the context of Internet based services was sought. For these purposes two experiments and one survey were conducted at a university in Sweden. The study included 238 individuals, 197 of them being in the age range of 19-30. The participants were approached in public areas at the University and were asked to register on a fictive online cloud service. During registration they got a choice of registering automatically with little control and manually with control over what information would be published. The most salient effect found was the impact of framing the low control alternative as time saving, meaning that the participants were willing to give up privacy to save time. The practical implication of these results would be for developers of new online services to focus on making it easy and time efficient to take control over private information. For value and control frames no significant effects were found. Also exploring the result of the survey, a structure with the two components online concern and willingness to take risk online were found.

  • 343.
    Högberg, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Hamari, Juho
    Tampere University, Finland; University of Turku, Finland.
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Gameful Experience Questionnaire (GAMEFULQUEST): An instrument for measuring the perceived gamefulness of system use2019Inngår i: User modeling and user-adapted interaction, ISSN 0924-1868, E-ISSN 1573-1391, Vol. 29, nr 3, s. 619-660Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we present the development and validation of an instrument for measuring users’ gameful experience while using a service. Either intentionally or unintentionally, systems and services are becoming increasingly gamified and having a gameful experience is progressively important for the user’s overall experience of a service. Gamification refers to the transformation of technology to become more game-like, with the intention of evoking similar positive experiences and motivations that games do (the gameful experience) and affecting user behavior. In this study, we used a mixed-methods approach to develop an instrument for measuring the gameful experience. In a first qualitative study, we developed a model of the gameful experience using data from a questionnaire consisting of open-ended questions posed to users of Zombies, Run!, Duolingo, and Nike+ Run Club. In a second study, we developed the instrument and evaluated its dimensionality and psychometric properties using data from users of Zombies, Run! (N = 371). Based on the results of this second study, we further developed the instrument in a third study using data from users of Duolingo (N = 507), in which we repeated the assessment of dimensionality and psychometric properties, this time including confirmation of the model. As a result of this work, we devised GAMEFULQUEST, an instrument that can be used to model and measure an individual user’s gameful experience in systems and services, which can be used for user-adapted gamification and for informing user-modeling research within a gamification context.

  • 344.
    Högberg, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Olsson, Marcus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Wästlund, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för tjänsteforskning (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Gamified in-store shopping: A field experiment investigating the effect off gamification2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 345.
    Högdahl, Madelene
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Impulsivitet som prediktor för copingstrategier: En studie om studenters impulsivitet och problemfokuserade, emotionellt fokuserad och dysfunktionellt fokuserade copingstrategier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.

           Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping. 

    En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.

           Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping. 

  • 346.
    Höglund, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Sömnproblem och copingstrategier hos kvinnliga lärare: En tvärsnittsstudie om kvinnliga lärares upplevda sömnproblematik och relationen till copingstrategier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En tvärsnittsstudie genomfördes med syfte att undersöka relationen mellan sömnproblem och copingstrategier. Vidare var syftet även att undersöka om arbetstiden var en prediktor till den upplevda sömnproblematiken. Populationen för undersökningen var kvinnliga lärare inom det svenska skolsystemet. Enkäten lades ut i slutna grupper med koppling till klassundervisning på den sociala medieporten Facebook. Sammanlagt deltog 358 kvinnliga lärare i studien. För att mäta sömnproblem användes mätinstrumentet Insomnia Severity Index, samt mätinstrumentet Brief Cope som avsåg mäta copingstrategier. Vidare fick respondenten själv skriva i antal arbetstimmar per vecka. 

    Studiens frågeställning besvarades med två pearsons korrelationskoefficienter mellan sömnproblem och problemfokuserad coping, samt mellan sömnproblem och emotionsfokuserad coping. Vidare utfördes en enkel regressionsanalys med sömnproblem och arbetstid. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan sömnproblem och problemfokuserad coping, samt ett icke signifikant samband mellan sömnproblem och emotionsfokuserad coping.  Regressionsanalysen visade att arbetstiden var en signifikant prediktor till skattad sömnproblematik.

    Slutsatsen som drogs var att lärare som i högre grad använder problemfokuserad coping upplever mindre sömnproblem. Vidare drog slutsatsen att grad av sömnproblem till viss del kan förklaras utifrån arbetstid.

  • 347.
    Höög, Sofia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    "Att vara anonym gör dig fattig, att synas gör dig rik": En kvalitativ studie om fyra träningsintresserade tjejers användande av den sociala nätverkstjänsten Instagram2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 348.
    Iivanainen, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Anhörigstödets betydelse för livstillfredställelsen och den upplevda anhörigbördan: - En jämförande studie med anhöriga till personer med psykisk ohälsa.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Psykiatrireformen, som skedde mellan samhälle och psykiatrisk vård, har bidragit till att det lagts en större börda på den anhörige. Forskningen har till stor del fokuserat på bördan till att vara anhörig medan anhörigas livstillfredsställelse har hamnat i skymundan. Sedan 2009 är Sveriges kommuner skyldiga att tillhandahålla anhörigstöd.

    Syftet var att jämföra anhöriga som deltagit i anhörigstöd mot de som inte deltagit i anhörigstöd gällande livstillfredställelse och grad av upplevd anhörigbörda. Studien är en jämförande kvantitativ undersökning som genomfördes genom en webbenkätundersökning. Beroendevariablerna var anhörigbörda och livstillfredställelse som mättes med hjälp av Satisfaction with life scale (SWLS) och Burden Inventory for Relatives to persons with Psychotic disturbances (BIRP). Oberoendevariabeln var anhörigstöd, med betingelserna deltagande och icke-deltagande. Av 95 respondenter hade 23 deltagit i anhörigstöd, 72 hade inte deltagit i anhörigstöd.

    Det påvisades inte någon signifikant skillnad mellan de som deltagit i anhörigstöd mot de som inte deltagit gällande livstillfredställelse och anhörigbörda. Således kan resultatet tolkas som att anhörigstöd varken ger högre eller lägre grad av upplevd anhörigbörda eller livstillfredställelse.

  • 349.
    Ingsmy, Rebecka
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Arbetsengagemang och socialt stöd: En enkätundersökning om sambandetmellan arbetsengagemang och socialt stöd i arbetslivet.2019Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan anställdas upplevda arbetsengagemang och sociala stöd. Urvalet bestod av individer i spridd ålder och yrkesverksamma inom olika yrkesområden.  Datainsamling skedde genom en internetbaserad enkätundersökning. Data analyserades genom Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan de två psykologiska fenomenen, arbetsengagemang och socialt stöd. Utifrån denna studies resultat kan individer ha ett högt arbetsengagemang utan ett högt socialt stöd. Således går det inte att säga att en hög grad av socialt stöd ger ett högt arbetsengagemang eller tvärtom.

     

  • 350.
    Ingsmy, Rebecka
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Medarbetarnas betydelse i en framgångsrik organisation: En kvalitativstudie om hur skidlärare upplever sitt arbete2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur skidlärare upplever sitt arbete medarbetarnas betydelse i en framgångsrik organisation. Datainsamlingen bestod av nio semistrukturerade intervjuer, och ändamålsenligt urval tillämpades. Ett inklusionskriterium för att deltaga i studien var en anställning som skidlärare i företaget Trysilguidene AS. Data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Fyra teman analyserades fram, dessa var Relatera till företagets värderingar, Omgivningen är betydelsefull, Bidra till en nöjd gäst och En rädsla av att inte passa in. Resultatet visade att för att prestera sitt yttersta är det viktigt med ett intresse för skidåkning samt att individens personlighet och dess värderingar går hand i hand med företagets. Vidare är de nära relationerna med de övriga medarbetarna i organisationen av stor betydelse. Utifrån denna studie verkar engagerade, motiverade och välmående medarbetare vara en viktig grund för framgångsrika organisationer.

45678910 301 - 350 of 869
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf