Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 61865
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Adeborn Fortea, Amanda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Parrow, Amanda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    "Eleverna som behöver extra utmaning, hur gör jag?": En kvalitativ studie om lärares strategier för att möta understimulerade elevers behov i klassrummet.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.

     

    Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.

     

    Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga. 

  • 302.
    Adelgren, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Lundqvist, Frida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Teckenkommunikation - ytterligare ett sätt att kommunicera: En kvalitativ intervjustudie om kommunikation i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att utveckla kunskap om förskollärares användning av teckenkommunikation i förskolan. Frågeställningarna vi har i vår studie är: hur motiverar förskollärarna användandet av teckenkommunikation samt hur beskriver förskollärarna att de använder teckenkommunikation på förskolan? Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer av förskollärare som valts ut för att de har erfarenhet av teckenkommunikation. Resultatet är bearbetat utifrån en tematisk analys, och analysen har ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som mediering och den proximala utvecklingszonen är centrala. Förskollärarna motiverar användandet av teckenkommunikation som språkutvecklande och beskriver att de använder det i både vardagliga situationer samt i undervisningen. De belyser att teckenkommunikation behövs för att barn ska kunna göra sig förstådda oavsett vilka förutsättningar varje barn har. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring hur teckenkommunikation kan användas i förskolan. Samtidigt menar en del av förskollärarna att vårdnadshavare har en kritisk bild till användandet av tecken och förskollärarna betonar att det krävs mer kunskap om tecken för att belysa det som en fördel i barns språkutveckling.

  • 303.
    Adelmaid, Natalie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Medarbetarnas arbets- tillfredställelse: Ledarens betydelse för medarbetarnas arbets- tillfredställelse2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000). Undersökningen studerar hur fem medarbetare i försäljningsbranschen på olika arbetsplatser inom den privata sektorn i Göteborg upplever arbets- tillfredställelsens betydelse i förhållande till sin ledare. Studien är av kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuform.Resultatet visade att respondenterna vill ha utifrån deras erfarenheter, en ledare som är demokratisk samtidigt som han skall vara auktoritär i viss utsträckning. Respondenterna vill helst arbeta under frihet, eget ansvar och få utmanande och stimulerande uppgifter som bidrar till personlig utveckling samtidigt som ledaren sätter tydliga strukturer. De vill att ledaren involverar dem i beslut och diskussioner som berör organisationsstrukturen och dem själva som medarbetare, på så sätt upplever de meningsfullhet och att deras arbetsuppgifter har betydelse. Detta är vad respondenterna upplever bidrar till arbets- tillfredställelse.

  • 304. Adelmann, Kenneth
    et al.
    Bergman, Lotta
    Dahlbeck, Per
    Hermansson, Carina
    Malmö högskola.
    Jönsson, Karin
    Nygård Larsson, Pia
    Olsson Jers, Cecilia
    Persson, Magnus
    Thavenius, Marie
    Widén, Pär
    Språkutveckling, medier och demokrati2014Inngår i: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Göteborg: Nordicom, 2014, s. 117-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 305.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

  • 306. Adelswärd, Viveka
    et al.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Discourse about children with mental disablement: An analysis of teacher-parent conferences in special education schools1998Inngår i: Language and Education, ISSN 0950-0782, E-ISSN 1747-7581, Vol. 12, nr 2, s. 81-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 307.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    …so one can plant a little seed…: An analysis of a teacher's way of solving a communicative problem in talks with parents2000Inngår i: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, Vol. 20, nr 4, s. 191-205Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 308.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings Universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Så kan man så ett litet frö: Analys av en lärares sätt att lösa ett kommunikativt problem i samtal med föräldrar1999Inngår i: Möten: En vänbok till Roger Säljö, Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 309.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings Universitet.
    Nilholm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Who is Cindy?: Aspects of identity-work in a teacher- parent-pupil talk at a special school2000Inngår i: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse, ISSN 0165-4888, Vol. 20, nr 4, s. 1-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 310.
    Adelöw, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ellinor Wallgren, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön: Inte bara en rättighet utan även en nödvändighet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande.

    Metod

    Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog.

    Resultat

    Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

  • 311.
    Adelöw, Jonas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Österman, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Vad uppfattar lärare vara mest centralt i arbete mot mobbning?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 312.
    Adenling, Elinor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Att bli miljömedveten: Perspektiv på miljöhandbokens textvärld2007Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

  • 313.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Liljeström, Monica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Studentpresentationer i pedagogik2018Inngår i: Digitalisering av högre utbildning / [ed] Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 95-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 314.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Att mötas utan att mötas: Portfolios som pedagogiskt verktyg i nätbaserad utbildning2010Inngår i: Undervisning på tvären, Student- och lärarerfarenheter / [ed] Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2010, s. 11-28Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 315.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2, s. 77-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

  • 316.
    Adermark, Christopher
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Matematik i Kunskapsskolan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 317. Aderud, Johan
    Användbarhetsstudie av Nätuniversitetets webbportal: en uppföljning 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 318.
    Adervall, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Sällström, Astrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolan - en könsdiskurs i förändring: Förskollärarens tolkning och implementering av uppdraget att motverka traditionella könsroller2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

  • 319.
    Adham, Khalis Ibrahim
    Linköpings universitet, Institutionen för Lärarutbildning.
    Planning Higher Education in IRAQ I: Planning Medical Education1975Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 320.
    Adiels, Lars
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Where did Technology Go?2009Inngår i: Strengthening the Position of Technology Education in the Curriculum / [ed] Arien Becker, Ilja Mottier, Marc J. de Vries, Delft: Delft University of Technology , 2009, s. 1-5Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the beginning there was techne and episteme. Today we have difficulties with finding technology in the implementations of the curriculum in, at least, Swedish schools. So where did it go? I will give arguments that it is all there but it suffers from specialisation. If we think of techne appearing before the different natural science subjects it is a very natural thought that technology today is what is left "between" the more specialized subjects. However I believe that technology is created also in the meeting between two specialized subjects. When a physicist work with a chemist to solve a problem, than this work will very easy appear as technology from one or both parts view. Also not a revolutionary thought this may explain why the Swedish higher education is organized as it is and why we have diffculties to make a working curriculum for the lower grades.

  • 321.
    Adiguzel, Funda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Konflikthantering i förskolan: En undersökning hur pedagoger ser och hanterar barns konflikter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen.

    Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.

  • 322.
    Adilagic, Dalila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Adilagic, Edin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Omsorgsfull bedömning: en studie av högstadieelevers upplevelser av utvecklande bedömning och vad lärares omsorg kan betyda för dessa upplevelser2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

  • 323.
    Adinolfi, Lina
    et al.
    The Open University, UK.
    Link, HollyUniversity of Pennsylvania, Philadelphia Pennsylvania, USA.St John, OliverÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Translanguaging - researchers and practitioners in dialogue2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 324.
    Adler, Camilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Från forskningsresultat om god undervisning till lärarens praktik: En kvantitativ studie om lärares uppfattning av god undervisning.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning om gynnsamma faktorer för elevers kunskapsutveckling med särskild tonvikt vid formativ bedömning och processer av skolutveckling som behöver initieras inom verksamheten.

    Undersökningens resultat kan utgöra grund för ett arbete på skolor där man önskar sträva efter att stärka lärares insikter och medvetenhet om det forskningen pekar ut som faktorer för framgångsrik undervisning.

    Undersökningen har genomförts som en kvantitativ enkätundersökning med lärarpersonalen på tre grundskolor i en och samma kommun i Västra Götaland. Enkäten undersöker lärares åsikter om faktorer som är viktiga för framgångsrik undervisning, samt hur samma lärare beskriver sin egen undervisning i förhållande till dessa faktorer.

    Undersökningen visar att det finns en stor samstämmighet mellan faktorer som utpekats som viktiga för elevers kunskapsutveckling och de beskrivningar som anges kännetecknande för den egna undervisningen i de allra flesta fall. Samstämmigheten är köns-, stadie-  och åldersöverskridande. De tre faktorer som lärargrupperna anser har mest betydelse för elevernas kunskapsutveckling är att ge feedback som har fokus på möjliga förbättringar, att undervisningen har ett tydligt syfte, samt att regelbundet följa upp att eleverna förstår innehållet.

    På ett område gäller inte samstämmigheten inom lärarkollektivet. Undersökningen visar en markant skillnad mellan lärare med få år i yrket respektive många år i yrket när det gäller beskrivningen av hur man använder sig av formativ bedömning i det egna undervisningsarbetet. Lärare med mer än 15 år i yrket anger i hög utsträckning att man använder sig av formativ bedömning, medan lärare med färre år i yrket i liten utsträckning anger detta.

  • 325.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Missner, Mario
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

  • 326.
    Adlertz Forsgren, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Högberg, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Ja vad menar man egentligen med fri lek?”: Pedagogers synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

  • 327.
    Adolfi, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ett tudelat uppdrag: - En kvalitativ fallstudie rörande lärares möjligheter att fostra demokratiska samhällsmedborgare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

    Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

    Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

    Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

    Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

  • 328.
    Adolfi, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Lekens betydelse för lärandet av matematik i förskolan: Pedagogers syn på vilken betydelse lek har för barns tidiga matematiska utveckling2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen. Det är också viktigt menar pedagogerna att barnen får med sig grundläggande begrepp till grundskolan. Flera av pedagogerna nämner att de vill att barnen ska se på matematik som något som är kul och spännande.

  • 329.
    Adolfson, Paulina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Arbete med barn som har diagnoser i förskolan: - Utifrån ett förskollärarperspektiv2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar. De slutsatser som kan dras av min studie är framförallt att området jag studerat är viktigt att reflektera över. Både jag och samtliga förskollärare jag har intervjuat har kommit till insikt i hur arbetet med barn med diagnoser och hur samarbetet med andra professionella ser ut, samt reflektioner kring att vara professionell

  • 330.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Johansson, Christian
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Framtidens kompetenser och resurser på grundsärskolan: - en pedagogisk utmaning!2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.

  • 331.
    Adolfsson, Ann-Christin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Utomhusmatematik i förskoleklass - pedagogers syn på möjligheter och hinder: En intervjustudie med 5 pedagoger2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 332. Adolfsson Boman, Marianne
    et al.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Hverven, Mona
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tambour, Torbjörn
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 12013Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 29-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på data från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) ”Utveckling av matematiskt tänkande – expanderande uppgifter i nybörjarundervisningen” där lärare från Skärsätra skola tillsammans med forskare från Stockholms universitet genomförde ett undervisningsexperiment i syfte att introducera algebra i nybörjarundervisningen.

  • 333.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Att få gymnasieelver att välja rätt: Relationen mellan gymnasieelevers valfrihet och gymnasieskolans ekonomiska funktion i utbildningspolicy mellan 1960- och 2010-talet2015Inngår i: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6th Nordic Curriculum Theory Conference, 21-22 October, Örebro University, Sweden, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.

    Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:

    -          Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?

    -          Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion?

     

    Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11.  Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet.  

    Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv.     

     

    Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.

    Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:

    -          Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?

    -          Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion?

     

    Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11.  Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet.  

    Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv.     

     

     

     

  • 334.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    How to Get Pupils To Make the Right Choice2012Inngår i: ECER 2012, The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All: Network: 23. Policy Studies and Politics of Education, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With a critical approach the aim of this paper is to investigate how the relationship between upper secondary schools’ economical functions and students’ freedom of choice have been handled in Swedish educational policy between the 1960s and the 2010s.

    In a society characterized of being both more and more knowledge intensive and differentiated in the labor market, education has become increasingly important for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy (Jessop, 2002). Parallel processes can be found in a European context. Different movements have resulted in the creation of supranational systems with the aims of converging nations’ education policy and comparing pupils’ knowledge standards on an international basis (Ringarp & Rothland, 2010).  In other words – knowledge has become high politics (Apple, 2003). 

    This “economics of knowledge” is in no way a new phenomenon. The paper shows that the upper secondary education’s importance for a country's economic growth and international competitiveness is something that has been emphasized in the Swedish education policy since the 1960s until today (see for example the Committee reports SOU 1963:43, SOU 1992:94, SOU 2008:27). But what becomes important in this paper – in combination with such integrated pronounced intentions the upper secondary educational system also, to become legitimate, must comprise some differentiation principles. One is, as demonstrated in the paper, that the students must have an opportunity to choose direction and determine the formation and content of their education, so the schooling to some extent will correspond with students own aspirations and dreams. This freedom of choice has in last two decades also included the ability for students to choose between different schools, public as well as private ones (Lindensjö & Lundgren, 2000). 

    In this paper focus is directed towards how this relationship, i.e. the balance between the secondary school’s economic functions and students' ability to choose, has been handled in education policy over the period 1960-2010. How have students' abilities, or disabilities, to make rational choices been discussed in educational policy in different periods? And how have these individual aspirations been handled in relation to the upper secondary school’s important function to strengthen the nation economic growth and competitiveness? In Sweden three major reform periods of the Swedish upper secondary school after the Second World War are distinguished. The first one in the 1960s, the second one in the 1990s and the third one in the 2010s. In each reform period a number of so-called “discursive breaks” in education policy have been identified where new ideas win legitimacy of how this relationship should be managed in an effective and legitimate way. Each reform period’s main documents (SOU 1963:43, SOU 1992:94 and SOU 2008:27) have been analyzed and compared in order to explicate these discursive shifts in regard to how education policy has attempted to manage this problem.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) (Fairclough, 1992, Chouliaraki & Fairclough, 1999) the paper investigate educational policy from the viewpoint of three different dimensions: text, discursive practice and social practice. With a focus on how policymakers talk about students, knowledge and society I try, on the text level, to elucidate and analyze the essential concepts, or what I will call them, semantic magnet, in the policy texts. In the next step, i.e. in the analysis of the discursive practice, I see how these concepts underlie and create different types of education discourses. The concept orders of discourse (Chouliaraki & Fairclough, 1999) enables an analysis of the relation between the discursive- and the social practice and to visualize changing patterns of dominance and legitimate education discourses in a specified historical and sociopolitical context, and how this order changes (ranging from 1960s to the 2010s) in relation to societal changes. With a methodological approach as described above it is possible to understand how this relation between students’ individual aspirations and freedom of choice and the secondary educations economics functions has been handled in educational policy in relation to broader societal changes. Conclusions, Expected Outcomes or Findings In all three investigated reform periods the importance of a high quality- secondary education to reinforce economic growth and competitiveness is emphasized. But depending on the historical and the societal context different legitimate solutions are presented for how the secondary school should be organized to achieve such an education. This has implications for how the relationship between students' individual aspirations and the education’s economical functions are handled in policy. In the 1960s, the answer was discussed within the scope of a centralized welfare-oriented educational discourse. In this discourse, the state's capacity to manage the school and the society in a rational way, was highly emphasized. Therefore no or very little confidence was given to the individual student’s rational ability. In the 1990s, a significant shift occured toward a market-oriented educational discourse. Students’ freedom of choice was accordingly here seen as the solution to many problems, especially how the quality would increase. In the current reformation a shift towards a regulated market-oriented educational discourse is discerned in the paper. In this discourse the 1990s freedom of choice is criticized and blamed for causing bad results, particularly in different international knowledge assessments, and that students are too ill-prepared for future employment. References Apple, Michael (2003). The state and the politics of knowledge. London: Routledge Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman (1999). Discourse in late modernity – Rethinking critical discourse analysis. Edinburgh: Edinburgh University press Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Oxford: Polity Press. Jessop, Bob (2002). The future of the capitalist state. Cambridge: Polity Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS. Ringarp, Johanna & Rothland, Martin (2010). “The effects of the PISA results on Education Debates in Sweden and Germany” European Educational Research Journal. Vol. 9, Nr. 3 SOU 1963:42. 1960 års gymnasieutredning. 4, Ett nytt gymnasium. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet ( SOU 1992:94. Skola för bildning: Huvudbetänkande av Läroplanskommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet SOU 2008:27). Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet

  • 335.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Kunskapsfrågan: En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In a society where the labour market is becoming increasingly knowledge intensive and more differentiated, education has assumed greater importance for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy. As a consequence, the educational system has become a key governing resource for the state to meet and manage different kinds of social changes and problems. Against this background the thesis raises the main question - “what kind of societal problems are the educational reforms studied here considered to be the solution of?” The aim of this thesis is to deepen the understanding of the changes of the formation of knowledge in Swedish upper secondary curriculum between the 1960s and 2010s. In what way attained these changes in view of knowledge legitimacy in relation to the socioeconomic context? And what do these changes mean in terms of the attribution of the positioning of upper secondary school pupils and teachers?

     

    This thesis draws on a “classical” theoretical framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory) this means that the analytical focus is directed at the relationship between the content of the curriculum and the social context. With theoretical and methodological inspiration from critical realism and critical discourse analysis (CDA) the thesis argue for an alternative way to theoretical and empirical examined this relationship. Three historical reform periods are used to explore the discursive changes in the formation of knowledge in the Swedish upper secondary education reforms.

     

    The results show how changes in socioeconomic conditions, such as economic crisis, over time have acted as important triggers for governing mechanisms embedded in the control of the educational system. These changes and mechanisms, in turn, have resulted in some major discursive knowledge shifts between the reforms studied, from the 1960s combination of an economic-rational and an objective-subject knowledge discourse, through the deregulated goal-rational and socio-cultural oriented knowledge discourse of the 1990s towards the 2010s knowledge discourses that are characterized by an increased focus on learning outcomes and measurability. Against the background of these discursive shifts, the analysis also points to some underlying continuities in terms of a general “reform imperative”, based on a number of overarching values ​​such as efficiency and rationality. The result show how this imperative was embedded in all three educational reforms and has ruled the order of discourses about what was deemed to be legitimate curriculum knowledge, a professional teacher and a desirable pupil.

  • 336.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Läroplansteorin efter den ”realistiska vändningen”: exemplet kunskapsfrågan2013Inngår i: Den femte nordiska läroplansteorikonferensen i Uppsala : Curriculum and/or didactics – a discussion revisited. Towards a transnational curriculum theory?, Uppsala universitet, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Läroplansteorin har de senaste två decennierna kommit att präglas av en så kallade språklig eller diskursiv vändning. Med det använda språkets konstituerande funktion som en central utgångspunkt uppfattas språket som en aktiv social handling som inte kan skiljas från den sociala praktik som denna sker inom. För det läroplansteoretiska forskningsfältets vidkommande har detta medfört flera viktiga analytiska möjligheter inte minst när det gäller exempelvis att studera läroplansförändringar över tid samt hur policy rör sig och omformuleras mellan olika kontexter. I detta paper kommer jag dock argumentera för att denna diskursiva vändning i flera fall dragits för långt. Konsekvensen har blivit att språkets konstituerande effekter i alltför stor utsträckning kommit att överbetona med en långgående kunskapsrelativism som följd och där exempelvis icke-diskursiva element av verkligheten tappats bort i de läroplansteoretiska analyserna. Jag kommer i detta sammahang därför lyfta fram behovet av en realistisk vändning inom läroplansteorin som delvis återvänder till den klassiska läroplansteorins utgångspunkter men där samtidigt vissa betydelsefulla analytiska insikter från diskursteorin tas med.

    Syftet med detta paper är att med utgångspunkt från den kritiska realismen samt med några exemplifierande empiriska nedslag diskutera innebörden av en sådan realistisk vändning. Utifrån den kritiska realismen förstås verkligenheten som såväl strukturerad som stratifierad. Detta innebär att diskursers konstituerande effekter inte negligeras men samtidigt understryks att dessa inte heller utgör fritt flytande meningssystem utan är såväl förankrade som villkorade av reella (i betydelsen icke-diskursiva) betingelser. Analytiskt fokus riktas utifrån detta realistiska perspektiv mot de strukturer och tillhörande mekanismer som finns inbäddade i en viss praktik samt den kontext (som innefattas av såväl diskursiva som materiella element) som kommer att påverka (men inte determinera) utfallet av dessa mekanismer. Med detta möjliggörs en förklarande analys som, i enlighet med den klassiska läroplansteorins utgångspunkter, rör sig bortom läroplanstexten till de bakomliggande strukturer och kontextuella villkor.        

    Med resultat hämtade från en studie av kunskapens formering och legitimering i gymnasieskolans reformmaterial mellan 1960-talet och 2010-talet påvisas empiriskt innebörden av en sådan realistisk vändning. Resultaten pekar på flera diskursiva förskjutningar av kunskapens konstituering över tid men också hur dessa diskursers legitimitet var kopplade till de inbäddade strukturer och mekanismer som förstås forma utbildningspolitiken i relation till den samtida samhällskontexten. Med denna analys visar jag bland annat hur förändrade reella samhällsekonomiska villkor över tid utgjort en viktig påverkanskraft på utbildningspolitiken samt i förlängningen läroplansförändringar.

  • 337.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan:En forskningsöversikt2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 338.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Upgraded curriculum?: An analysis of knowledge boundaries in teaching under the Swedish subject-based curriculum2018Inngår i: Curriculum Journal, ISSN 0958-5176, E-ISSN 1469-3704, Vol. 29, nr 3, s. 424-440Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article offers a contribution to the current debate about knowledge and the curriculum, especially initiated by social realist writers. The enacted Swedish subjects-based curriculum for compulsory schooling is examined and is also used as a significant case with the aim of discussing practical implications of social realist claims regarding knowledge and the curriculum. Video-recorded lessons from grade six in six different Swedish schools, in combination with teacher interviews, are explored within the scope of a curriculum theory framework with the purpose of illuminating dominant patterns of knowledge boundaries and knowledge conceptions. The study shows how the Swedish subject-based curriculum frames teaching in a direction where a disciplinary knowledge conception with fixed knowledge boundaries predominates over other knowledge forms. The subject-based curriculum also appears to produce an ‘overloading’ of content, which implies that pupils’ questions and experiences are avoided and dismissed in the teaching practice.

  • 339.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Vad räknas som kunskap i den svenska gymnasieskolan?: En kritisk diskursanalys av förändrade policyformeringar mellan 1990-talet och 2010-talet i svensk gymnasieskola2012Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 21, nr 2, s. 15-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With the question – what problems is the current reform of the Swedish upper secondary school considered being the solution of – this article analyzes the political dimension of knowledge in the way it is discursively visualized in policy texts. With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) two education policy reforms, published for the 1990s- and the 2010’s reformation of the upper secondary school, have been compared with an aim to study discursive shifts over time concerning changing politics of knowledge. To understand and explain these shifts the relation between declared knowledge discourses and the social practice, that these discourses are embedded in, is discussed. The results in the article point to some discursive shifts. The 1990’s policy texts were dominated by a hybridization of a deregulated objective-rational- and a socio-cultural oriented knowledge discourse. These discourses have now been challenge by a form of hybridization of a regulated working lifeoriented and a content- and result oriented knowledge discourse. These discursive movements are finally discussed in relation to what different societal problems these reforms are considered to be a solution to.

  • 340.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    What count as knowledge?: A critical analysis of the ongoing reformation of the Swedish upper secondary school in the age of “standards-based education”2011Inngår i: ECER 2011, Urban Education: Network: 23. Policy Studies and Politics of Education, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a society that is characterized of being both more and more knowledge intensive and differentiated in the labor market, education has come to be increasingly important for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy. Parallel processes can be found in a European context. Different movements have resulted in the creation of different supranational systems with the aims of converging nation’s education policy and compare pupils’ knowledge standards on an international basis (Ringarp & Rothland, 2010).  In other words – knowledge has become high politics! This means, just like Apple (2003) emphasizes, that schooling by its very nature is political. Apple also suggests that analyses of the politics of knowledge are crucial if a deeper understanding of the complex connections between education and power is to be examined.

     

    In regard to, among others, Swedish results in the international knowledge comparison between countries and an increasingly youth unemployment, the Swedish school system, and especially the upper secondary school, has had to endure a lot of criticism. These critics resulted in a reformation of the Swedish upper secondary school system. With a general interest in understanding the relationship between the constitution of knowledge in education policy and broader social changes - this paper analyses the political dimension of knowledge in the way it is materialized in this reformation. Two education policy reforms will be compared with an aim to study discursive shifts over time concerning the formation of knowledge in educational policy. In 2009 the Swedish government handed over the proposition “Higher standards and quality in the new secondary school” (2008/09: 199) to the Parliament. Foregoing this proposition was the government committee report “the path to the future – a reformed upper secondary school” (SOU 2008:27), which proposed the most extensive changes in the Swedish upper secondary school since the 1990s. This government committee report, with the subsequent proposition, will in this paper be analysed in relation to one of the most influential committee reports (School of education, 1992:94) and propositions (1992/93:250) which in the same way can be regarded as the most important policy texts in the reformation of the 1990s upper secondary school. The interest of this study is to examine discursive and social changes by comparing the content in these policy texts with regards to the constitution of knowledge in the way it manifest itself in how policymakers talk about the concept of student, education and society. With a critical approach it is crucial to understand and explain policy processes of education in its historical and sociopolitical context. The educational system is then, in this study, theoretically positioned in terms of its embeddedness in a prescribed dilemma by the welfare states politics to, in a as well legitimately and efficiently ways, reproduce the capitalistic system (Offe, 1984; Jessop 2002). In this processes the educational system seems play an important role.

     

    With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) (Fairclough, 1992, Chouliaraki & Fairclough, 1999) I study educational policy from the viewpoint of three different dimensions: text, discursive practice and social practice. With a focus on how the policymakers talk about knowledge I try, on the text level, to elucidate and analyse the essential concepts in the policy texts. In the next step, i.e. in the analysis of the discursive practice, I see how these concepts underlie and create different types of knowledge discourses. The concept orders of discourse (Chouliaraki & Fairclough, 1999) enable an analysis of the relation between the discursive and the social practice. In this dimension I analyse the relation between this different types of knowledge discourses. The aim is to visualize changing patterns of dominance and legitimate knowledge discourses in a specified historical and sociopolitical context, and how this order changes (in this case from 1990s to 2009) in relation to social changes. With a methodological approach like the above describes it is possible to understand the constitution of knowledge in educational policy in relation to a broader sociopolitical and historical context.

     

    In preliminary results of the analyzed policy texts I can see discursive shifts in the formation of knowledge from the 1990s until today. The 1990s policy texts were dominated by a form of a hybridization of a market- and a socio-cultural knowledge discourse. This discourse has now been challenge by, what I will call, an economic neo-conservative knowledge discourse characterized by an explicitly and defined knowledge content in each syllabus and with major differences between vocational education and theoretical educations. These movements can be understood in relation to the processes of the increasingly standard based education trend we can see in a European context. In conclusion, Habermas (1984) concepts system and life world, help us to understand how different rationalities are working within theses different discourses of knowledge. From this analysis I then discus in which direction the current reformation of the upper secondary school seems to move in terms of what is considered to be a desirable student, a good education and a desirable society.

     

    References

     

    Apple, Michael (2003). The state and the politics of knowledge. London: Routledge

    Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman (1999). Discourse in late modernity – Rethinking critical discourse analysis. Edinburgh: EdinburghUniversity press

    Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Oxford: Polity Press.

    Habermas, Jürgen (1984). The Theory of Communicative Action. Volume 1: Reasons and the Rationalization of Society: Cambridge : Polity Press

    Jessop, Bob (2002). The future of the capitalist state. Cambridge: Polity

    Offe, Claus (1984), Contradictions of the welfare state. London: Hutchinson

    Ringarp, Johanna & Rothland, Martin (2010). “The effects of the PISA results on Education Debates in Sweden and Germany” European Educational Research Journal. Vol. 9, Nr. 3

  • 341.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    A study on policy pressures and power dynamics in the changing landscape of local school governance2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim with this paper is to explore local school governance in the Swedish schooling system by focusing on the local authority and principals through a lens of neo-institutional theory. The study is conducted against a backdrop of current trends in global and national educational policy where it in the Swedish context is possible to identify two major shifts:

     

    • new ways of how the state seeks to control the schools’ outcomes at the expense of the local authorities room for exercise of power– a ‘re-centralisation’
    • the emergence of a new dynamic between the local authority and principals.

     

    In the early 1990s, the Swedish school system was decentralised and the municipalities were given authority for the governing of the schools. A new goal- and outcome-based quality system was introduced that put the municipalities in Sweden in a new position. However, during the last decades transnational organisations and associations such as the OECD and the EU have gained greater influence over education policy (Robertson & Dale, 2015). New policy spaces have emerged that transcend, but also converge within, national borders (Sassen, 2006). Accountability, standardisation and increased student results stand out as important ingredients in current global reform agendas (Wahlström & Sundberg, 2017a; Anderson-Levitt, 2008). In Sweden, declining student achievement in PISA has made policy-makers inclined to be informed by policy solutions from the OECD (Wahlström, 2017). Paired with a strong focus on student achievement, the notion of a school system in a state of crisis grew. Altogether, this have spurred an intensive critique against the decentralised schooling system and triggered a trend of ‘re-centralisation’ in Sweden, meaning a shift towards a more state-regulated governing of the school system (Wahlström & Sundberg, 2017; Adolfsson, 2013) . The government has introduced several reforms and incentives that involves the local management of schools. These include, for instance, a new national curriculum for the compulsory and the upper secondary schooling, a School Inspectorate for auditing and monitoring schools; A reformed Education Act emphasising the local authority’s responsibility for equity and student achievement, and strengthening the principals’ authority; Professional development programmes; and new specialist functions in school (Alvunger, 2015; Adolfsson & Alvunger, 2017). These policy movements have altogether challenged the relations between the state, the local authorities and the schools in Sweden. In light of these changes and with reference to the presented aim of this paper, we ask ourselves the following research questions:

    • How do representatives of the local authority experience and respond to the pressure and influence from the state through the focus on equity and the improvement of student results in national educational policy discourse?
    • What strategies do the local authority employ for governing the schools in the municipality?
    • In what ways do principals respond to the tension in the ‘dual’ governance from the state and the local authority?

     

    The paper draws on a ‘classical’ theoretical and methodological framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory), with its different levels of analysis – the societal/ideological level, the programmatic level; and the school/classroom level (Lundgren, 1972). When it comes to the more specific analysis of the consequences of the changed conditions of governing and exercise of control at the local policy level, a neo-institutional theoretical perspective will be used (Scott, 2008). From this perspective, three dimensions can be highlighted regarding how institutions seek to control and affect other institutions, respond to external pressure and seek legitimacy: regulative (rules and sanctions for legitimacy), normative (evaluation and moral legitimacy), and cognitive-cultural/discursive (shared conceptions and frames of meaning-making (2008).

     

    Methods and material

     

    This paper has a mixed-method design, where the research design aims at preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time obtaining different, but complementary data on the same phenomenon (Cresswell, 2010; Cresswell and Clark, 2007). The study of local governance with the local authority and principals is conducted in three steps. The first of the research questions, i.e. how representatives of the local authority experience and respond to policy pressure from the state, will be answered by using secondary data from a project that investigated the municipalities as policy actors in light of the implementation of the new national curriculum for compulsory schooling in Sweden (Wahlström & Sundberg, 2017). It includes a survey (n= 727) and interviews with representatives from local authorities in Sweden. The two remaining sets of research questions, comprising local authorities’ strategies for governing schools and principals’ responses, will be answered through a case study of a large municipality in southern Sweden (135 000 inhabitants) using a survey (n=61; response rate 62 %) to principals and 4 semi-structured focus-group interviews with principals and representatives of the local authority. The survey consisted of questions about experiences of the subsequent organisation, governing structures, the communication of aims between different levels, collaborative structures and arenas, professional development, curriculum support and the role of functions for school development. The quantitative data was then analysed and used for asking follow-up and questions in the interviews, targeting specific items regarding experiences of expectations from the institutional environment, policy pressures, governing structures and strategies to cope with certain arrangements in the environment. The interviews thus provided complementary qualitative data and gave a richer description of the principals’ views.

     

    Expected outcomes

     

    Representatives from the local authority emphasise that the national governance of schools to a higher extent and in a more explicit way is directed towards the schools as units as a result the recent educational reforms. They claim that the autonomy of principals following the Education act has created greater clarity. Meanwhile, it has impeded their agency in matters concerning enactment of government policy and curriculum. In combination with the emphasis on local authorities as being responsible for quality assurance, allocating resources for equity and student achievement, the local authorities’ ability to control internal processes of schools has decreased significantly. It seems that local authorities’ space for regulative sanctions and mechanisms has been weakened. In order to compensate, local authorities apply strategies of soft governance for controlling the schools. These strategies are characterised by normative and cognitive/discursive dimension and may be comprised by one or a combination of the following:

    • Re-structuring the organisation and controlling communication
    • Use expert teachers to monitor and control internal professional development/school improvement efforts of schools
    • Competition through rewarding schools which comply to reforms, show best practice and have high-performing students
    • Standardisation measures to ensure greater coherence and compliance

     

    The principals describe a more generous space for action with the Education act, but they also experience a higher degree of pressure to improve student achievement and goal attainment, both from the local authority and from the state. This pressure is expressed in different ways. The local authority presents comparisons of results between schools which triggers competition. The principals are bound to report results or other statistical data on request, which in turn may cause a negative pressure from their teachers. In addition, principals describe how a lot of resources in terms of time and money are invested to ‘pass’ inspections from the national agency.

     

    References

    Adolfsson, C-H. (2013). Kunskapsfrågan – En läroplansteoretisk studie om gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet [The question of knowledge – a curriculum study of the Swedish upper secondary school reforms between the 1960s and 2010s]. Dissertation, Linnaeus University.

     

    Adolfsson, C-H., & Alvunger, D. (2017). The nested systems of local school development : Understanding improved interaction and capacities in the different sub-systems of schools. Improving Schools. 20. 195-208.

     

    Alvunger, D. (2015).
Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools.
Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(3), 55–66.

     

    Anderson-Levitt, K. M. (2008). Globalization and curriculum. In: M. F. Connelly (Ed.), The Sage handbook of curriculum and instruction (pp. 349–368). London: Sage Publications.

    Creswell, J. W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. In A. Tashakkori, & C. Teddlie (Eds.), Sage handbook of mixed methods in social & behavioral research (pp. 45–68). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

    Creswell, J. W., & Plano Clark, V. (2007). Designing and conducting mixed methods. London: SAGE.

    Lundgren, U.P. (1972). Frame factors and the teaching process: A contribution to curriculum theory and theory of teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

     

    Robertson, S., & Dale, R. (2015). Towards a ‘critical cultural political economy’ account of the globalising of education, Globalisation, Societies and Education, 13(1), 149–170, DOI: 10.1080/14767724.2014.967502

    Sassen, S. (2006). Territory, authority, rights: From medieval to global assemblages. Princeton, NJ: Princeton University Press.


    Scott, W. (2008). Approaching Adulthood: The Maturing of Institutional Theory. Theory and Society, 37(5), 427-442.

    Wahlström, N., & Sundberg, D. (2017). Transnational curriculum standards and classroom practices. The new meaning of teaching. New York, NY: Routledge.

    Wahlström, N. (2017). The travelling reform agenda: The Swedish case through the lens of OECD. In N. Wahlström, & D. Sundberg (Eds.), Transnational curriculum standards and classroom practices. The new meaning of teaching (pp. 15–30). New York, NY: Routledge.

     

  • 342.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Teachers' selection of content in an age of standard-based policy2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 343.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Teachers’ selection of content in the age of standard-based policy2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 344.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The nested systems of local curriculum innovation2016Inngår i: ECER 2016, Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, Dublin, 22-26 August, 2016, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In school systems around the world there is an increasing focus on students' academic achievement and performance and higher demands for school decision makers to gradually improve school results. In this respect Sweden is no exception. The last years you find a number of different national policy initiatives in line with these transnational policy trends: a new curriculum for the compulsory school (Lgr11) and the upper secondary school (Gy11), a new school law (SFS 2010:800), a reform for career services for teachers with the introduction of “first-teachers” in 2013 and the establishment of new authorities like the School Inspectorate in 2008. In turn, all these reforms have resulted in intensive school improvement work in Swedish municipalities.

    Curriculum innovation is a dynamic research field. During the last decades important empirical findings have emerged as well as theoretical models explaining and supporting successful school development and school leadership (cf Fullan, 2001; Hargreaves & Fullan, 2012; Hallinger, 2011). Recent research has also pointed out how strategies and aspects of different actors and levels in the school system interact. A current discussion concerns how school reforms and improvement efforts are used to increase student achievement, with special regard to significance and potential of the local and regional leading and management. Another question is how school improvements solutions on a more general basis is possible to roll out when research also argues for the need of versatile and context-specific school improvement efforts (Hopkins, Stringfield, Harris, Stoll & Mackay 2014).

    The aim with this paper is twofold. Firstly, the paper wants to contribute to and develop a deepened theoretical understanding of local school curriculum innovation. The local curriculum context is defined as an “open nested school system” with different sub-systems, e.g. the classroom, teacher work-units, school leadership teams, the local school authority etc. (Resnick, 2010). Although these systems are internally related, the curriculum actors in each system stand on its own logic and conditions (i.e. loosely coupled). Therefore you will find different arguments, perceptions and notions in the sub-systems and that they are nested in context-specific ways (Resnick 2010). Our primary hypothesis is that centrally initiated curriculum changes and improvement initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum (Adolfsson & Håkansson, 2015).

    Secondly, the empirical aim is to explore how different curriculum actors in a medium-sized Swedish municipality understand their functions, interact and respond to central aspects in local curriculum work. By looking into and explaining relationships between the sub-systems – the local school authority, principals and teachers – important features and factors for organising robust school improvement processes can be identified. Of particular interest is the introduction of first-teachers in 2013. First-teachers are a new function in Swedish public and independent schools, engaged in school improvement and thus curriculum actors. Previous research has shown that first-teachers might strengthen the idea of distributed leadership in schools, but at the same time also challenge, to some extent, existing leadership relations and authority – primarily that of the principal (Alvunger, 2015). However, we know – so far – little of how this might impact the school organization and relationships between the sub-systems in school improvement. Our aim is guided by the following research questions:

    -        How do the curriculum actors understand and describe their functions in relation to each other in local curriculum work?

    -        What are perceived as primary challenges and needs among the curriculum actors? What strategies do they suggest and use to deal with these challenges and needs?

    -        How can the local curriculum work be explained and understood from the perspective of nested school systems?

    Methods and material (400)

    The study draws on material from two recently finished “ongoing evaluation” projects conducted in a medium-sized municipality (65,000 inhabitants) in the southeastern part of Sweden. As a way to support schools’ improvement work, researchers in the first project have studied processes and outcomes of nine schools’ development work over three years by collecting and analysing data from different levels of the local school system. The second project focused and analysed the implementation of the national reform for career services for teachers. Together the projects have resulted in a rich empirical material from various contexts in the local school organisation that enable a thorough analysis of the school improvement work on different levels (i.e.in different sub-systems).

    This paper is based on a “mixed-method” design (Cresswell, 2010). Along with Cresswell and Clark (2007) we argue that such a methodological research design is a way of preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time it is possible to obtain different but complementary data on the same phenomenon. In line with the theoretical points of departure and the general aim to elucidate patterns of actors’ understanding, interaction and responses on general aspects of improvement work, following methods and empirical data have been used: i) a content analysis of central policy documents ii) questionnaires and iii) semi-structured focus group interviews.

    As a first step central documents regarding the local school organisation, policy and vision, leading and management structure, evaluations, school improvement strategies were analysed. The purpose was to conduct a contextual analysis and to create a map of the organisation, central strategies and content of the improvement work in the municipality.

    During the project three different teacher surveys were conducted (n=250; n=160; n=157). In these online questionnaires teacher’s perceptions of central dimensions of the local improvement work was investigated. Another important purpose was to explore teachers’ notions of patterns of changes as a result of the improvement work.    

    Finally, as a way to deepen the understanding of the improvement work in the municipality semi-structured focus group interviews with representatives from the local school authority (8 interviews), principals (12 interviews), and first-teachers (14 interviews) were carried out. The main focus in these interviews was the experiences and notions of the schools’ improvement work.

    Expected outcomes/Results (300)

    The results of the study clearly show that the local school organisation consists of different nested sub-systems. Both similarities and differences in how the curriculum actors interact and respond to central aspects in curriculum work can be identified. There is a common view that the work should be based on teaching practices and collegial learning, where the themes “classroom leadership” and “language and concept development” have been agreed upon collegially (bottom-up). However, the sub-systems argue for different strategies and disagree on how to work with these themes. The development unit on local authority level has decided that specific resources and interventions are to be directed for peer observation and feed-back sessions between teachers (top-down). This limits the possibilities for principals to respond to the requests from the teachers who favour pedagogical dialogues for exchanging experiences and developing teaching. All in all, this presents challenges for the school improvement work. In this respect first-teachers as a new sub-system may create conditions for better communication between other sub-systems (e.g. subject teacher teams, work-units, principals) because they operate on different levels. However, there are almost no collaborative arenas or networks for communication within the first-teacher system. Furthermore, the introduction of first-teachers seem to present challenges for the principals who must improve their internal communication as a sub-system in order to be educational leaders and to on-ward engage first-teachers and teachers in school improvement work. The results support our hypothesis that centrally initiated curriculum innovation initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum.

    References

    Adolfsson, C-H & Håkansson, J (2015). Building School Improvement Capacity and Learning Capital – A Swedish Case Study. Contribution to the ECER-conference in Budapest, September 2015.

    Alvunger, D. (2015.) Towards New Forms of Educational Leadership? – The Local Implementation of Förstelärare in Swedish Schools. Special issue: Educational Leadership in Transition. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015, 1: 30103, http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.30103

    Creswell J, & Plano Clark, V. (2007), Designing and conducting mixed methods, SAGE Publications, London.

    Cresswell, J.W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. I Abbas Tashakkori & Charles Teddlie, red: Sage Handbook of Mixed Methods in Social & Behavioral Research, s 45-68. Thousand Oaks: SAGE Publications

    Fullan, Michael (2001). The new meaning of educational change. 3. ed. New York: Teachers College Press

    Fullan, M. (2006). Turnaround leadership. San Francisco: Jossey-Bass.

    Hallinger, Philip (2011). Leadership for Learning: Lessons from 40 Years of Empirical Research. Journal of Educational Administration, v. 49 n. 2 p. 125-142.

    Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2012). Professional capital: transforming teaching in every school. New York: Routledge.

    Hopkins, D., Stringfield, S., Harris, A., Stoll, L. & Mackay, T (2014). School and system improvement: a narrative state-of-the-art review, School Effectiveness and School Improvement, 25:2, 257-281.

    Resnick, Lauren B. (2010). Nested System for the Thinking Curriculum. Educational Researcher, vol. 39 No. 3  183-197.

  • 345.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The nested systems of local school development: Understanding improved interaction and capacities in the different sub-systems of schools2017Inngår i: Improving Schools, ISSN 1365-4802, E-ISSN 1475-7583, Vol. 20, nr 3, s. 195-208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In school systems around the world, there is an increasing focus on students’ academic achievement. The challenge of how to improve schools is an important issue for all levels in the school system. However, a central question of both practical and theoretical relevance is how it is possible to understand why (or why not) school-development efforts are successful. The purpose of this article is to explore the ecology of local school development through the case of a medium-sized municipality in Sweden, based on empirical data from two follow-up research projects. The analytical framework draws from organisational theory and new institutional theory, where focus is directed towards how different sub-systems of the school organisation interact with and respond to aspects of development work and the implications for outcomes of school-development initiatives. Findings show that great investment of resources from the central level in the local school organisation necessarily does not lead to changes in teaching practice. School-development initiatives are unlikely to be successful unless they engage and re-couple the involved sub-systems. Finally, we discuss how the introduction of Expert Teachers as a new sub-system has the ability to work as a link between other sub-systems and to promote school development.

  • 346.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in an Era of Standards-based Policy Reforms2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 347.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms

     

    Proposal information (research question, theoretical framework so on) (600 words) 

    This study is part of the project 'Understanding Curriculum Reforms - A Theory-Oriented Evaluation of the Swedish Curriculum Reform Lgr 11'.  In the last two decades transnational organizations and agreements have become increasingly important as driving forces in the making of curriculum. The international education policy movement towards so-called standards-based curricula has been characterized by top-down accountability and linear dissemination (Andersson-Levitt, 2008; Sivesind & Karseth, 2010). This also applies to the formation of Swedish curriculum policy discourses. The latest Swedish curriculum for compulsory School “Lgr11” can foremost be described in line with such a standards-based curriculum, where the objectives and standards, but also the content, are prescribed and put in the foreground for what students ought to do and know (Sundberg & Wahlström, 2012).

    Although these policies are transnational and nationally oriented, it is in the same time up to schools and teachers on the local level to interpret and enact the curriculum, in classrooms and in the interaction between teachers and students. This unarguably raises questions about the curriculum-in-use, i.e. how is teaching performed? The ‘what’ that is prescribed in the (trans-)national policy is one thing, but researchers rarely take notice of the fact that recontextualisation, selection, translation, relocation and refocus of content indeed occurs in the local school setting. Therefore, the overall aim of this paper is to explore how a standards-based oriented curriculum, Lgr 11, is enacted at the local school level.

    In a first step, the process of the selection of teaching content will be studied. A central question here is how and on what foundations the selection of teaching content is made when prescribed content and learning outcomes is given a central role in the curriculum structure? Secondly – which relates to the selection of content – we examine how the same curriculum is achieved in teaching and learning practices at classroom level in terms of knowledge content. What content seems to dominate the teaching in favour for another under a standard-based oriented curriculum like Lgr 11?

    To understand the conditions for teachers’ selection of content we bring theoretical inspiration from a “classical” framework of curriculum theory in terms of the “frame-factor theory” (Dahlöf, 1967; Lundgren, 1989). This theoretical perspective puts the relationship between teaching processes, outcomes and external (frame-) factors in focus. In other words, to understand processes and outcomes in the teaching practice you have to, from this theoretical perspective, analyse the frame-factors, for example time, equipment, the composition of the class and (of course) the current curriculum, that in different ways enable and limit these processes and outcomes.  When we in a next step examine the curriculum content in teaching we bring inspiration from Deng & Luke’s (2008) discussion about different knowledge classification schemes and conceptions. From this discussion we derived three conceptions of knowledge, in terms of an academic disciplinary knowledge conception; a practical knowledge conception and an experiential” knowledge conception. These knowledge conceptions will be used to identify and discuss different aspects of lesson content in the investigated teaching practice.    

    Methodology and method (400 words)

    With a classical curriculum theory framework, the present study focus on teaching and lesson content in terms of enacted and achieved curricula. In other words, and with Doyle’s (1990) conceptual framework, we are interesting in the relationship between the programmatic and classroom level of the curriculum. This in turn links us to classic classroom studies addressed by e.g.  Bellack, Kliebard et al.1966; Gustafsson 1977; Jackson 1968/1990; Lundgren 1981, but now against a backdrop of the ‘new’ scenario of transnational policy.

    The study is based on an extensive empirical material from six municipalities in Sweden and consists of three different sources. Firstly, semi-structured interviews with representatives from the local school authority, teachers, principals and students in grade 6 (12-13 years old) where the main focus has been their views on the impact of the curriculum for the compulsory school Lgr11 with particular attention on the organisation of teaching, the dominating content in teaching and the interaction between teacher and students and students and students. Secondly, documents related to teaching such as local pedagogical plans, lesson plans, tests, work sheets, material produced by students and so on have been analysed. Thirdly, 71 lessons of teaching in the social studies subjects Civics, History, Geography, Religion have been video-recorded, transcribed, coded and analysed from organisation of teaching, content and the interaction in the classroom. The study on teachers’ selection of content will mainly draw from interviews and documents in order to look at contextual factors, while the analysis of knowledge content in teaching generally is based on interviews with teachers and 71 video-recorded lessons.

    Conclusion (300 words)

    In the last section of the paper, we will discuss the empirical results in relation to our theoretical points of departure. Here we show how the Swedish curriculum in great extent is influenced by a standards-based tradition where both content and performance are put in the foreground. From a frame-factor theoretical perspective we then discuss the consequences on the possibilities for the teachers selecting content. Besides struggling with the crowding of content teachers are under constant pressure to hold on to a tight schedule in order for the different curriculum tasks to fit into an over-arching plan for the whole semester. The teachers have to make sure that they can assess knowledge and competences according to the knowledge requirements in the “time slots” reserved for each curriculum task in the subjects. Teachers indeed focus on central concepts deriving from academic disciplines foregrounded in the syllabuses, while they at the same time employ a strategy to patch subjects and their specific content together.

    The analysis of the video recorded lesson show that the general pattern of teaching comes in the shape of whole class teaching with the teacher as central actor. Because the teacher has to ensure that all students get the ability to reach the knowledge requirements, the lesson content to a great extent is prescribed and comes in the shape of subject matter-oriented facts, concepts and competences. Because of the combination of crowding of content, teachers’ time constraint and the knowledge requirements in the curriculum, our results also show that teachers – more or less – have to neglect initiatives from students in order to keep the lesson on the “right” track. Content that is not considered to fit in the current lesson, for example student’s experiences, interests and questions, is to a high degree dismissed.

     

    References

    Andersson-Levitt, K. M. (2008), Globalization and curriculum, in M. F. Con-nelly, red, The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction, (s 329-348), Sage Publications, Thousand Oaks, California.

    Bellack, A.A.; Kliebard, H.M.;Hyman, R.T. & Smith, F.L. (1966). The language of the classroom. New York: Teachers College Press.

     

    Deng, Z & Luke, A (2008). Subject matter. Defining and theorizing school subjects. In connnelly, Michael (Ed). The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction. Thousand Oaks: Sage Publication.

    Dahllöf, U. 1967: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp [School differentiation and teaching processes]. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

    Gustafsson, C. (1977). Classroom Interaction. A study of pedagogical roles in the teaching process. Stockholm: Gotab.

     

    Jackson, P. W. (1968/1990). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.

     

    Lundgren, U. P. (1981). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber/Gleerup.

     

    Lundgren, U. P. (1989), Att organisera omvärlden [Organising the world around us], Utbildningsförlaget, Stockholm.

    Sivesind, K. & Karseth, B. (2010), Conceptualising curriculum knowledge within and beyond the national context, European Journal of Education 45 (1),103- 120.

    Sundberg, D. & Wahlström, N. (2012), Standards-based curricula in a denationalized conception of education: The case of Sweden, European Educational Research Journal 11 (3), 342–356.

    Utbildningsdepartementet (The Ministry of Education) (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). [Curriculum for the Compulsory School, Preschool Class and the Leisure-time Centre 2011; in Swedish]. Stockholm: National Agency for Education.

  • 348.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The selection of content and knowledge conceptions in the teaching of curriculum standards in compulsory schooling2018Inngår i: Transnational Curriculum Standards and Classroom Practices: The New Meaning of Teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 98-115Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 349.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Forsberg, Eva
    Uppsala university.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    När evidensrörelsen kom till den svenska skolan2018Inngår i: Den evidensbaserade skolan: Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik / [ed] Daniel Alvunger & Ninni Wahlström, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 71-99Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 350.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Forsberg, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet.
    När evidensrörelsen kom till den svenska skolan2018Inngår i: Den evidensbaserade skolan: Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik / [ed] Daniel Alvunger; Ninni Wahlström, Natur och kultur, 2018, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
45678910 301 - 350 of 61865
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf