Vår studie bygger på barnobservationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. Syftet är att undersöka konflikter som kan uppstå i samband med de yngre barnens fria lek på förskolan, samt att ta reda på vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barnen använder sig av när konflikter uppstår mellan de yngre barnen som är i åldrarna 1-3 år. Vi har valt att studera de yngre barnen då forskning i ämnet främst finns inom skolans värld. Utifrån forskning har vi utgått från begreppen prosocial konflikthanteringsstrategi, enad konflikthanteringsstrategi, ensidig konflikthanteringsstrategi och accepterande konflikthanteringsstrategi i vår frågeställning om vilka konflikter som uppstår i de yngre barnens fria lek samt vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barn använder sig av. Resultatet visar att många konflikter sker dagligen i förskolan mellan de yngre barnen och den vanligaste förekommande konflikten var om leksaker/föremål. Konflikthanteringsstrategier som förskollärare och barn använde sig av varierade efter situation men den främst förekommande var ensidig konflikthanteringsstrategi. Slutsatsen av detta är att konflikter är komplexa och det finns inget rätt sätt att lösa en konflikt på. Konflikter följer oss genom livet och är oundvikliga vilket gör att konfliktarbetet bör synliggöras och lyftas redan hos de yngre barnen. Barnens möjlighet till delaktighet i sina egna konflikter och konflikthanteringsstrategier är ett utvecklande och lärande. 

Sammanfattning

Examensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.

Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.

Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.

Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.

För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?

Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. 

År 1994 fastställdes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förändrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Från att personalen haft en mer vårdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett så självständigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar också att ett större krav skulle ställas på personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rätt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar väsentlig kunskap ska få denna genom utbildning.

Även om förändringar har genomförts inom dessa verksamheter, går det att idag se att utvecklingen inte skett så snabbt som den borde ha gjort. Arbetsgivare uppfyller inte de krav som lagen och Socialstyrelsen ställer, vilket medför att personalen saknar kompetenser som är av stor vikt för deras arbete.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal, som arbetar i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, upplever sitt kompetensutvecklingsbehov samt hur de lär och får den kompetens de behöver i sitt arbete. För denna uppsats har en enkätundersökning gjorts, och personliga intervjuer har hållits, med personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Resultatet av undersökningen visar att personalen anser sig ligga på en hög kompetensnivå, även om det går att se att alla inte delar denna uppfattning, då de menar att det finns personal som inte är medvetna om sitt eget utvecklingsbehov. Det finns kompetenser som är av stor vikt för detta yrke, bland annat kunskap om olika funktionshinder och samtalsmetodik, samt pedagogisk utvecklingsförmåga. Trots att dessa kunskaper och kompetenser är viktiga att ha i yrket, går det att i resultatet se att det finns ett stort behov hos personalen att utvecklas inom bland annat dessa områden.

Resultatet visar även att en blandning av erfarenhet och teoretisk kunskap är bra att ha i detta arbete. Lärandet på arbetsplatserna varierar och personal delar med sig olika mycket av sina egna erfarenheter och kunskaper. Mycket av arbetsuppgifterna går på rutin och det finns nästan ingen tid avsatt för personalen att reflektera över sin arbetsinsats. Detta är något som efterfrågas, då flera anser att det finns ett behov att tillsammans i personalgruppen diskutera och reflektera över uppkomna situationer och händelser.

Motivationsnivån inom denna yrkesgrupp att lära sig och utvecklas, tror respondenterna i undersökningen beror på vem man är som person. De som känner sig motiverade är också de som deltar i utbildningar. I resultatet kan man se att uppmuntran från cheferna att lära och utveckla verksamheterna kan bli bättre, vilket skulle kunna motivera fler. En annan viktig aspekt i resultatet då det kommer till motivation, är den låga yrkesstoltheten som finns hos personalen. Om fler börjar ta ansvar för sitt arbete och sin egen utveckling, kan denna negativa stämpel försvinna och fler skulle kunna bli motiverade i sitt vardagliga arbete.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

Den här studien syftar till att analysera autentiska matematikuppgifter från matematikböcker som används i dagens svenska skolor. Definitionen av vad autentiska uppgifter är skiljer sig åt och här återges definitioner från Kim Beswick (2010) och Torulf Palm (2009) som är framstående forskare inom området. Vidare har Sullivan och Mornane (2014) undersökt vad elever anser om utmanande matematikuppgifter och kommit fram till att utmanande uppgifter ökar många elevers motivation och intresse för ämnet. Dock har det noterats att forskning tycks saknas kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Med hjälp av Kim Beswicks (2010) och Torulf Palms (2009) definitioner av autentiska uppgifter undersöks i vilka avseenden uppgifter i matematikböcker är verklighetsbaserade. I studien formuleras även en egen konstruerad problemlösningsuppgift enligt Sullivan och Mornanes (2014) forskning kring utmanande matematikuppgifter samt enligt Torulf Palms analysmall (2009) som innehåller kriterier för en autentisk uppgift. Genom intervjuer undersöks även elever och lärares uppfattningar kring uppgifter i matematikböcker samt kring vår konstruerade problemlösningsuppgift.

Det visar sig att matematikuppgifter som är verklighetsbaserade är enligt elever roligare att arbeta med och ökar deras intresse för ämnet. Den konstruerade problemlösningsuppgiften med iPads visade sig relatera till elevernas vardag och skapade en efterfrågan av liknande uppgifter, både från eleverna och från en av de två lärarna som intervjuades. Dock visar det sig att vad som är en verklighetsbaserad uppgift för en elev inte alls behöver vara det för en annan. Om en elev inte varit utomlands har eleven i fråga svårt att relatera till en blomsterfestival i San Remo och finner därmed uppgiften främmande och svår att relatera till. Enligt båda lärarna är det viktigt att det finns autentiska matematikuppgifter som alla elever kan relatera till, vilket har upptäckts är en svårighet i dagens matematikböcker. Genom studien vill vi bidra med forskning kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Vi vill även belysa att det krävs vidare forskning kring området för att utöka dagens matematikböckers autentiska innehåll.

Den här studien syftar till att undersöka på vilket sätt läromedlens beskrivning samt framställning av historia påverkar individers historiemedvetande. Det här har gjorts genom att analysera sex läromedel i historia med inriktning på mellanstadiets årskurser 4-6, utifrån en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är historiemedvetande, och i det här fallet hur det formas utifrån hur en person beskrivs i läromedel. Kvinnor är underrepresenterade i läromedel (Nielsen 2014, s. 7), men studien har inte utgångspunkt i ett genusperspektiv eller hur kvinnor framställs genom historien, utan underrepresentationen är en motivering till valet av analyssubjekt. Därför kommer studien att inrikta sig på den kvinnliga regenten drottning Kristina. Studien bidrar därmed till den historiedidaktiska forskningen genom att påvisa att historiemedvetandet hos individer påverkas av hur en person beskrivs i läromedel.

Vi har avgränsat studien till att enbart behandla utvalda historiska händelser i drottning Kristinas liv, för att bland annat kunna bedriva en jämförbar analys enligt vår metod. Hon levde även under en intressant period i Sveriges historia då Sverige var en stormakt och hade många blickar vända mot sig, samt att hon skulle leva upp till sina förfäders prestationer då exempelvis hennes farfars far var Gustav Vasa som införde protestantismen i Sverige.

Det framkommer att det finns många likheter, men även en hel del skillnader mellan läromedlen. Skillnaderna ligger både i vilka historiska händelser som nämns, vilket utrymme de får och på vilket sätt författarna har valt att beskriva händelserna. De specifika ordvalen får en stor betydelse då de kan vara avgörande för läsarens tolkning av texterna vilket i sin tur påverkar historiemedvetandet. Många av författarna har även ett målande textspråk vilket fångar läsaren, men på vissa ställen sker detta på bekostnad av konkreta fakta samt att konsekvensen blir att faktan inte överensstämmer mellan läromedlen.

The ‘wicked’ character of sustainability issues points to the need for education to prepare students to make decisions (also) in the absence of clear guidelines and regulation. This chapter contributes to this need by presenting teaching approaches that offer students embodied experiences of decision-making in face of sustainability problems characterised by uncertainty and complexity. Short practical examples illuminating situations in business education at upper secondary level are provided to illuminate: (a) when different worldviews regarding how sustainability problems should or could be addressed come to the fore, and (b) emancipatory educational qualities in terms of subjectification. The different worldviews that comes to fore in the practical examples relates to whether or not trade automatically leads to socially and environmentally optimal outcomes, and whether a business (person) should be guided by an a-moral/a-political or moral/political business ideal. The practical examples illuminate what could be described as dislocatory moments. Drawing on the concept of ‘dislocatory moments’ the chapter presents a didactic model that could be used to identify room for subjectification processes together with a change of views regarding sustainability issues.  The ambition is to facilitate teachers’ development of teaching that could contribute to change for sustainability without compromising emancipatory education ideals. 

Abstract - A business to change the world

- An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008

In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles.

The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles.

The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business. This discursive change implies that the scope of taking responsibility is slightly moved towards a norm that opens for a possibility of taking moral responsibility.

Thirdly, the different norms are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008 & Säfström 2005) and Education for Sustainable Development (ESD). An argument is that a subjectifying function of education is vital for en education that wants to make change, which is assumed as a central component of ESD.

One argument, as a result of this study, is that a “window of opportunity” can be found when using this method of discourse analysis to discover the scope of different norms for different roles to take responsibility for environment and society.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur förskollärare möjliggör för barns språkutveckling under lunchen samt hur förskollärare använder ett språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt till språkutveckling. Syftet undersöktes i två delstudier genom observationer och intervjuer av fem förskollärare på tre förskolor utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

I delstudie 1 användes videoobservationer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Interaktionsanalys och Tematisk textanalys. I delstudie 2 användes intervjuer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Systematisk textkondensering.

Resultatet för delstudie 1 visade att alla fem förskollärare använde lunchen för att möjliggöra till språkutveckling. Detta synliggjordes genom att förskollärarna initierade till samtal och hade ett förhållningssätt i samtalen som var språkutvecklande: förskollärarna presenterade begrepp, benämnde föremål, lyssnade och bekräftade barnen och utgick från barnens uttalanden. Dessutom användes språket för att förmedla kunskap, såsom att använda sig av det talade språket, kroppsspråk och även teckenspråk. Resultatet visade även på att vissa av förskollärarna använde sig av ramsor och lekar vid lunchen.

Resultaten för delstudie 2 visade att alla fem förskollärare ansåg att lunchen var en tid för språkutveckling, men i en av intervjuerna uttrycktes en önskan att mer tid skulle finnas till att stödja vissa barn. Resultatet visade på att samtal vid lunchen sker, dock att förskollärarna förhöll sig olika till lunchen. Att förskollärarna ändå möjliggjorde till språkutveckling var givet. Det som skiljde de åt var i hur stor utsträckning samtal förekom och hur nyanserade de var samt huruvida lunchsituationerna innehöll spontana eller planerade undervisningstillfällen.

This paper explores various kinds of logics of ‘business education for sustainability’and how these ‘logics’ position the subject business person, based on eight teachers’ reasoning of their own practices. The concept of logics developed within a discourse theoretical framework is employed to analyse the teachers’ reasoning. The analysis takes its starting point in different approaches to how a business ought to or could take responsibility for sustainable development. Different approaches to business ethical responsibilities, in combination with assumptions about how educational content is legitimised and presupposed purposes of education, are used to construct logics of business education for sustainability. In the paper, the results of this analysis are presented as: the logic of profit-, social- or radical-oriented business education. Our results also show how the different logics position the subject business person differently, as one who adapts to, adds or creates ethical values. The results are first discussed in terms of how environmental and social challenges could be dealt with in the future and secondly, considering the risk of de-subjectification with regard to profit-oriented business education, the implications this may have for the educational quality itself.

This article presents an empirical analysis of textbooks for International Economics in upper secondary schools with a focus on moral responsibility for the environment and society. The purpose is to analyze the meanings offered to students regarding the scope of taking moral responsibility in relation to the role of a business person. Four different meanings are formulated as a result of the study: one states that a business only can take responsibility in order to obey laws and respond to consumer demands, a second and third meanings imply that, a business can make demands, to different extents, on subcontractors. A fourth meaning include that a business (apart from making profit) also can be a tool for change. The different meanings are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008, Säfström 2005) and Education for Sustainable Development. The main argument is that a tool for change-meaning, contributing to a subjectification function of education, ought to have an increased space in education, if we want students who are engaged in sustainability issues regarding the environment and the society also to see a future working within the business world. This is equally important if we want business students to see a future working for sustainable development.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt.   Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande.   Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11.

Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers föreställningar om och erfarenheter av skolans demokratiuppdrag samt att tolka dessa till hur skolan sköter sitt demokratiuppdrag. För att definiera skoldemokrati har vi valt att konkretisera begreppet utefter Dahls fem demokratikriterier och Deweys definition av demokrati. Metodmodellen för uppsatsen är en kvalitativ studie med fokusgrupper med gymnasieelever. Tidigare forskning pekar på att skolan brister i sitt demokratiuppdrag, att skolan inte kan ses som en demokratisk arena och att elever inte bryr sig om demokrati i stort. Av resultatet utifrån elevernas svar framkommer en mer positiv bild av det hela.Eleverna får påverka under skolans ramar och de värnar om demokratin och ser vikten av kunskap för att bevara den. I analysdelen av resultatkapitlet så kopplar vi samman elevernas svar mot vår teoretiska utgångspunkt med Dahl och Dewey för att sedan i diskussionen operationalisera med tidigare forskning. 

This study investigates student experiences of the experimental memory technique called the People Placing Method, which is a collection of adapted learning techniques. This study looks at the students’ experiences of using this experimental method, using an individual pscychological theoretical framework. The People Placing Method was taught to a group of Swedish foreign language students during spring 2013. Data was collected using two surveys, a diagnostic test and a series of interviews. The analysis showed that few students actually use the whole method after training and many students view the method as having a high initial threshold. Users, however, rated the technique as effective and users also gained a non-significant higher mean value on the diagnostic test. The study showed that students work in an adaptive way when learning new techniques, and that they use selected parts of the People Placing Method and sometimes combining these with digital support.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur kön och idrottstillhörighet påverkar valet av studieprogram på en gymnasieskola med tydlig idrottsprofil. Och samtidigt att se om skolan på något strukturellt sett också påverkas av detta val av idrottsinriktning.

I fokus för studien stod Sveriges Största Idrottsgymnasium – Celsiusskolan i Uppsala. Där det empiriska materialet bestått av 730 elever från 20 olika idrotter och hur de under de senaste fem åren fördelat sig på skolans studieprogram. På Celsiusskolan har det under perioden varit möjligt att kombinera denna elitidrottssatsning med Handelsprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet, Ekonomiprogrammet och det Naturvetenskapliga programmet.

Metoden för att analysera materialet har inledningsvis bestått i statistiska analyser för att synliggöra skillnader och finna samband, mellan idrottstillhörighet, kön och programval. Även statistik på lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter har gjorts. I flera fall har även jämförelser gjorts utifrån olika former av rikssnitt, i avsikt att finna på vilka sätt skolan skiljer sig jämfört med skolor utan denna idrottsinriktning. Efter att de statistiska sambanden tydliggjorts har begrepp från Pierre Bourdieu anlagts där man har försökt att utifrån ett mer sociologiskt perspektiv finna troliga sätt att förklara de samband som framkommit.

Resultatet har visat att strukturer från idrotternas värld bärs med in i skolmiljön, där stora idrotter i Sverige också blir stora sett till antal elever på skolan. I de idrotter som i Sverige har många eller få utövare som exempelvis är tjejer/kvinnor blir således könsfördelningen för samma idrott densamma på skolan. Detta gör att skolans könsfördelning i stor utsträckning påverkats av vilka idrotter man har valt att ha. Tilldelningen av antal platser för de respektive idrotterna bestäms av varje idrotts specialidrottsförbund, vilket gör att skolan i praktiken inte kan påverka sin könsfördelning efter att de valt vilka idrotter de vill bedriva verksamhet inom. Här har vi funnit en förklaring som ligger utanför skolans påverkansgrad, frågan om varför skolans könsfördelning avviker från rikssnittet.

Utifrån de val av studieprogram eleverna gjort, har det också varit möjligt att konstatera att kön inte är en predikator för programvalet i någon större omfattning. Däremot har det påvisats tydliga kopplingar mellan vissa idrotter i kombination med vissa studieprogram. Samband med hög grad av positiv signifikans har exempelvis gått att finna för följande kombinationer: orienterare, simmare, friidrottare och basketspelare är överrepresenterade på Naturvetenskapsprogrammet, golfspelare och bandyspelare är på samma sätt överrepresenterade på Ekonomiprogrammet, fotbollsspelare på Samhällsvetenskapsprogrammet och amerikansk fotboll på Handels-programmet. Vidare synliggörs olika tendenser beträffande programval utifrån en uppdelning mellan elever från lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter.

Materialet har påvisat flertalet starka statistiska samband, dock utan att ha kunnat bevisa vilken del som är den oberoende och därmed den utlösande faktorn. Dock talar resultatet för att orsaken rimligtvis går att finna i utövarnas bakgrund. Både vad det gäller val av idrott, men även resultat och resonemang om valet av studievägar hos familjerna. Där föräldrarnas utbildningsnivå och grad av kulturellt och ekonomiskt kapital kan vara vägledande i sökandet efter troliga förklaringsmodeller för de samband som här blivit synliga.

Samtidigt kan konstateras att då en idrottslig selektering görs först, för att en idrottare ska kunna bli antagen, vilket sedan följs av en ansökan till studieprogram blir ansökningsförfarandet till studieprogrammet långt ifrån normalt i den bemärkelsen att personen endast har fyra studieprogram att välja på, vilket gör att valet kanske inte alla gånger speglar ens första önskan, utan det som passar bäst av det begränsade utbudet.

Resultatet väcker frågor om vad i en sådan här miljö som går att påverka eller som är någon vits att försöka förändra utifrån gymnasieskolans ansvarsområde eller om skolan ska acceptera konsekvenserna och rikta sin energi till att göra bästa tänkbara verksamhet för eleverna på plats.

Dessutom är det rimligt att fråga sig om dessa samband är ett problem eller inte, då andelen som avslutar sina gymnasiestudier i förtid på Celsiusskolan är långt under det normala, vilket rimligtvis kan tolkas som att eleverna är nöjda.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare anpassar lässtunden för att inkludera barn med funktionsnedsättning samt hur stor andel barnlitteratur som behandlar barn med funktionsnedsättning som det finns i förskolan. För att hålla en röd tråd i arbetet och för att uppnå studiens syfte utformade vi två frågeställningar:

Vilka metoder använder förskollärare för att inkludera barn med funktionsnedsättning i vardagliga aktiviteter som lässtunden? I vilken omfattning har barnen och arbetslaget på förskolan tillgång till barnlitteratur som berör barn med funktionsnedsättning?

Studiens material samlades via två delstudier, en kvantitativ enkätundersökning och fem kvalitativa intervjuer. Dessa metoder valdes ut för att ge ett mätningsbart resultat samt ett reflekterande resultat där det går att urskilja likheter och skillnader i teorin och praktiken. Utifrån sammanställningarna av de båda delstudierna har vi tillsammans kritiskt analyserat resultaten och fört en diskussion.

Bakgrunden till studien grundas på våra egna erfarenheter av ett inkluderande förhållningssätt i barngruppen samt urvalet av barnlitteratur som finns tillgängligt. Vi har själva uppfattat att pedagoger exkluderar barn med funktionsnedsättning med

låt-gå-pedagogik istället för att inkluderar in samtliga barn i förskolans verksamhet. Vi har även uppmärksammat hur lite barnlitteratur det finns tillgängligt som handlar om barn med funktionsnedsättning.

I resultatet framkom det att flera pedagoger i dagens förskoleverksamhet anser att variationen på dagens barnlitteratur inte följer med i samhällets utveckling, det behövs ett bredare utbud. Det framkom även att det endast krävs små förändringar i pedagogernas förhållningssätt för att alla barnen ska inkluderas in i barngruppen för att kunna ta del av lärandet som sker i grupp. Av resultatet kan vi utläsa att barnlitteraturen behöver en större bredd och variation samtidigt som pedagogerna bara behöver göra små förändringar i sin pedagogik för att alla barnen ska känna sig delaktiga.

Studiens centrala begrepp är inkludering. Vi valde begreppet eftersom det inte bara innefattar verksamhetens miljö och pedagogernas pedagog, begreppet innefattar också materialet som finns tillgängligt och lärande materialet som används i förskolan.

Studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärande som sker i samspel med andra.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år. Resultaten visar att studenternas undervisning under år 4-6 i grundskolan endast har spelat en liten roll för deras universitetsval. Det är föräldrarna eller någon annan familjemedlem som har varit den största bidragande faktorn till deras teknikintresse och val av utbildning.   

Studien syftar till att undersöka hur pojkar i årskurs tre, som är aktiva inom lagidrotten fotboll, talar om fotboll. Studiens syfte är också att analysera pojkarnas tal utifrån ett genusperspektiv samt utifrån teorier om maskulinitet. Studien ger läsaren en uppfattning om hur skolans fotbollsplan är bidragande för en viss syn på genus och maskulinitetsskapande.

En kvalitativ intervjustudie används för att få fram ett resultat. Resultatet har sedan analyserats utifrån en diskursanalys. Intervjuerna utförs på en skola i Uppsala kommun med sex stycken pojkar som alla har ett särskilt intresse för fotboll.

Resultatet visar att pojkarna tar fotboll på stort allvar och att sporten betyder mycket för dem. Fotbollsspelandet får även stort utrymme på skolgården. Gällande genus ser pojkarna fotboll som en pojksport där det krävs en viss attityd och samtliga pojkar har stora ambitioner för att utvecklas. Resultatet visar även att pojkarna tenderar att bli begränsade i rollen som pojkar då fotbollen sätter regelverk för hur känslor och bråk hanteras samt hur makt fördelas.

Vidare visar resultatet att fotbollsplanen blivit en plats där det indirekt blivit accepterat för pojkar att bråka och använda ett nedsättande språkbruk. Detta tenderar att bidra till snäva maskulinitetsnormer där pojkarna är begränsade i sitt identitetsskapande.

The aim of this essay was to investigate how the syllabuses of religious education have changed from 1970–2011. To do this the following questions were answered: How have the syllabuses of religious education changed from 1970–2011? What has been removed and what has been added? How have the training course objectives changed? How has the content of the syllabuses changed? The method used in this essay is content analysis. The results of this essay show that the content of the syllabuses has not changed, although it is now described in further detail. The modern syllabuses are far more detailed then the oldest syllabus. One conclusion was that Christianity was the only expressly named religion.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgår det att lärare och elevers uppfattningar skilde sig åt när det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lärare och elever var i hur man såg på friluftsaktiviteter. Lärarna ansåg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning är något som de kopplade till friluftsliv. Eleverna ansåg att aktiviteter som löpning i skogen samt aktiviteter med mer idrottslig karaktär var friluftsliv. Gemensamt för de båda grupperna var dock att de uppfattade friluftsliv som en aktivitet som man utför utomhus. Slutsatsen som kan dras är att friluftsliv är ett mångtydigt begrepp och att det finns en osäkerhet i hur begreppet ska behandlas i undervisningen.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla.

Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola – idrott – hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! – Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla. Båda dessa mätinstrument är sedan tidigare beprövade.

Resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan de deltagande programmen inom undersökningsområdena idrottslig förmåga, fysisk kondition, kroppsattraktivitet, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt global självkänsla. Där Idrottsprogrammet visade sig vara mer aktiva och skatta sin självkänsla högre än IT- programmet, däremot visade resultatet att IT-eleverna var mer stillasittande framför datorn. Resultatet visar sig överensstämma med EXSEM- modellen vars teori är att fysisk aktivitet leder till en ökad självkänsla (Lindwall 2011, s.244).

I studien framkom svaga skillnader mellan flickor och pojkar då de båda grupperna svarade ungefär likvärdigt inom de båda del undersökningarna. Pojkarna skattade sig lite högre men dock utan signifikans. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar i större utsträckning än flickor är fysiskt aktiva samt skattar sin självkänsla högre (Raustorp 2005, s.30). Denna studie uppvisar dock ett resultat som kan ha influerats av flickornas fysiska aktivitetsvanor och pojkarnas inaktivitetsvanor som EXSEM- modellen styrker (Lindwall 2011, s.244). Studien vill dock understryka att den inte är generaliserbar i genomskärning för den Svenska befolkningen, men trots denna begränsning har resultaten i studien föranlett utvecklingsarbete för framtida forskning.

The purpose of our study is to examine preschoolteachers ' views on the aspects that is important in the creation of the educational indoor environment related to children’s play. We also want to investigate the offers that can be distinguished in preschoolteachers ' views on children's play in the indoor environment. In order to achieve the purpose of the study and questions of the study, we have conducted interviews with six professional pre-school teachers. The preschool teacher whom we interviewed have different lengths of time and experience in the profession and are operating in two different municipalities in central Sweden. We have been using a qualitative research method and semi-structured interviews. In our study, we assume an environmental psychological approach using affordance-the concept, as the central theoretical starting point.  The results of the study indicates that preschool teachers believe that play is important for the child and that they, in different ways, have created environments to enable and encourage children's play. The results reveal that the environments of the wards are created in different ways to, among other things, reduce running and direct children toward desired actions in the educational indoor environment.

I denna studie undersöker vi hur verksamma lärare resonerar om ledarskap, med fokus på hantering av olämpliga elevbeteenden i klassrummet, samt om detta resonemang skiljer sig beroende på lärarens erfarenhet. Bakgrunden till vårt intresse för detta var både den aktiva debatten i media om bristen på ordning och reda i skolan samt det material i TV och radio som vi tagit del av vilket visar på att många nyutexaminerade lärare upplever stora problem med ledarskapet i klassrummet. Vår teoretiska utgångspunkt utgår från en modell där det finns två olika grundinställningar till hantering av olämpliga beteenden hos nyutexaminerade lärare och att detta påverkar lärarnas förmåga att hantera detta. Den ena inställningen bygger på att det finns tydliga metoder för hur detta bör hanteras medan den andra utgår ifrån att alla situationer är unika och komplexa. Studien har genomförts genom intervjuer med sex olika lärare varav tre är nya i yrket medan övriga tre har cirka 20 års erfarenhet. Detta urval använder vi oss av för att se om resonemangen skiljer sig beroende på erfarenhet hos lärarna.

Resultatet från studien visar att det finns stora skillnader mellan respondenternas resonemang beträffande dessa frågor. Både mellan enskilda individer men vi fann främst en tydlig skillnad i inställning vilket kan kopplas till deras erfarenhet som lärare. Vi fann att rutinerade lärare i betydligt högre utsträckning arbetar förebyggande genom att skapa relationer till varje enskild elev och därmed både kunde förebygga problem men också hade förmågan att hantera varje individ utifrån dess förutsättningar. Detta ledde både till färre men också mindre problem. De nyutexaminerade, vilka upplevde betydligt fler problem med olämpliga beteenden, utgick i större utsträckning från att den bästa lösningen är att vara auktoritär och att hantera gruppen som helhet. En intressant aspekt är att samtliga respondenter nämner att de inte anser att de fått några användbara verktyg på sin ledarskapskurs under utbildningen.  

Vi kan alltså konstatera att rutin är det som hjälpt dessa lärare att bli bättre ledare i klassrummen men också att det finns utrymme för utveckling av ledarskapskursen för att på så sätt ge nyutexaminerade lärare en bättre bas att stå på när de kommer ut i yrkeslivet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några nyanlända elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefär tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlända inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes åtta halvstrukturerade intervjuer på några olika gymnasieskolor, med språkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder väldigt mycket för dem och att de ser ljust på framtiden. Något de skulle önska är att kommunikationen mellan dem och de svenska skoleleverna skulle bli bättre. Även om det inte förekommer någon omfattande kommunikation så pågår åtminstone försök till interaktion mellan eleverna via gester, kroppsuttryck och genom observationer.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana.

This report presents an attempt to find other models than a "traditional paper" for the degree projects in teacher education. The degree projects described in the text are named “practice-oriented theses”. Prospective teachers were given the opportunity to execute, for example a development work which can result in some type of product (a teaching material, a teacher's guide or the like) as an independent project without having to renounce a scientific approach.The first part of the report is devoted to describing what characterizes a degree project, why it exists as a part of teacher education and what knowledge is available about the degree projects in earlier research and in evaluations. Subsequently, considerations and analysis in-struments are presented in relation to a case study based on the examination and analysis of eight randomly selected practice-oriented theses, written by four prospective preschool teach-ers and four prospective primary school teachers.First, a classification of the goals partly with an academic orientation and partly with a ca-reer orientation was done. According to the objectives in the System of Qualifications, the preschool program has a total of 26 goals and the Fk-3 teacher program has 27 goals. Seven-teen goals are identical for the two teacher categories. Only four goals are explicit about knowledge of scientific approach and research work. Furthermore, an analysis was carried out on the basis of another classification used in an earlier study of degree projects and a rough analysis based on the overall objectives of the Higher Education Act. In addition, four talks were conducted with teachers, who in different functions had worked with the practice-oriented theses.According to the analyses the differences between prospective preschool teachers and pro-spective primary school teachers are small regarding the achievement of the objectives of the System of Qualifications. Even the goals of an academic focus are met in the analysed prac-tice-oriented theses with one exception, namely attention and knowledge of science theory. Depending on the focus of the independent project, the goal of informing and collaborating with parents and custodians has also been met in the smallest extent. It was moreover found that the eight works in the investigation fulfilled the objectives of the Higher Education Act better compared with a similar survey from 2005. The discussions with the four teachers gave together a comprehensive picture of different views, both positive and negative, although none of the four were completely negative to practice-oriented theses.A chapter discussing didactics and science of the practice-oriented theses, as well as the students' products and texts, the students' approaches to different practice-oriented theses and the process of developing them concludes the report. Further, the supervisory situation and the designation of these works are also discussed. The report ends with the authors' conclu-sions and emphasizes that the System of Qualifications is so distinctively focused on what the students should master for their occupation, and that the analyses showed that usually two thirds or more of the goals were met in some way. This means that students who have com-pleted practice-oriented theses have hardly been disadvantaged for their occupational profes-sion compared to those who performed "traditional degree projects” that are more character-ized by academic requirements. Thus, it is established that practice-oriented theses have a potential in teacher education, but the knowledge provided by the current study has to be managed and refined.

A major Western concern is that young people avoid science and technology programs. At various times, and in different countries, governments, funding agencies and businesses have made large investments in recruitment campaigns with the objective to increase students’ interest and attract new groups of students to these disciplines. In particular, girls and women have been the target group for many of these campaigns. The assumption is that if young people understood how exciting and interesting science is, they would choose these subjects. In other words, the problem is that young people "don’t understand what is best for their own good".  In addition, research has shown that primary and pre-school student teachers often feel alienated by science education (Appleton & Kindt 2002) and that it may be difficult for these students to reconcile the role of teacher of young children with the role of science teacher in their identity formation (Danielsson & Warwick 2012).

However, feminist science educators suggest that students’ lack of interest is caused by character and image of the disciplines (Brickhouse 2001; Scantlebury 2012). Feminist philosophers’ of science have challenged the view of natural sciences as objective, and argue that knowledge production is human activities that are socially and culturally situated (Haraway 1988; Harding 1986). A noted problem with science is its elitist image. Science is portrayed as difficult and demanding, and as requiring a special talent from those who study or engage with the discipline. A feminist pedagogical stance is to visualize and discuss cultural, social, and historical dimensions of science. This has also proved advantageous for the acquiring of science content knowledge (Sible et al 2006). Therefore, we argue, that one important aspect of science teacher education is to problematize science (education), e.g. by including feminist critiques of science (Capobianco 2007; Mayberry 1998).

In this paper we explore the impact of a feminist teaching intervention within teacher education, focusing on the research question: What occurs when students are situated in the encounter between feminist critique of natural sciences and teacher education? What kind of obstacles can be identified and how will these effect pre-service teachers’ pedagogy of science?

The intervention, data collection and analysis

In an ongoing research and intervention project we are studying how an increased awareness of gender issues in science and in science teaching among student teachers influences their identities as teachers, and their teaching of science. We have followed a cohort of approximately 120 pre-service teachers (early years to lower secondary) from two universities in Sweden, through their first year of science courses. As an integral part of these science courses our intervention has introduced critical perspectives on gender and science as related to the culture of science and a feminist critique of the sciences. The project as a whole is framed theoretically by Hirdman's (1990) and Harding's (1986) theories of gender order in society, where gender is constituted on different levels: the structural, the symbolic and the individual (Harding 1986; Hirdman 1990; Rubin 1975). Hirdman (1990) describes this pattern from two perspectives: first, the separation of the two sexes and second, the superior status of the male standard. The formation of gender consolidates differences between the sexes and the female gender is always subordinate the male one, independent of status, class, time, and space.

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan?

För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H. Meads teorier om interaktion och Moira Von Wrights teori om det punktuella respektive det relationella perspektivet.

Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande har förändrats de senaste årtiondena. Förskollärare idag anser sig ha ett större ansvar över att möjliggöra barns inflytande. Det finns både möjligheter och hinder i arbetet med barns inflytande. Resultatet visar att det är i interaktionen mellan pedagoger och barn som möjligheten, men även hinder, skapas.

This thesis focuses on how middle school children organize peer group relationships through various forms of so-called relational talk (Evaldsson, 2007), while they also negotiate and more generally make sense of friendships and romantic relationships. Prior micro-sociological research has demonstrated how children in everyday language practices through, for example, teasing, assessments, and storytelling—articulate and manage social relationships and behaviors, moral views, and shared cultural knowledge, thereby constructing their emerging social worlds (see Goodwin & Kyratzis, 2011, for an overview). Several ethnographic studies have also shown how children in everyday peer group interactions construct gendered cultures, encompassing gender hierarchies and heteronormative ordering, while managing social relationships (Renold, 2005). This study is a continued exploration into these areas, building on ethnographic fieldwork, including participant observations, video recordings, and focus group interviews with friendship groups among children in two fifth grade classes in a Swedish school setting. The analysis draws on an ethnomethodological multimodal interactional approach to talk-in- interaction (Goodwin, 1990), combined with membership categorization work (Stokoe, 2010) and ethnographic knowledge of the local culture (Evaldsson, 2021; Goodwin, 2014).The analysis shows that humor-oriented language practices, such as teasing and joking, function as a resource for children to address potentially sensitive and/or embarrassing aspects of social relationships, where humor and collective laughter work as a de-dramatizing resource while building local peer group relationships (cf. Eder, 1991). Moreover, the results show that children’s way of articulating and making sense of their views on friendship and romance through storytelling, assessments, and jocular play is related to a moral dimension, as they index and negotiate (un)acceptable behaviors. This dimension becomes visible through their invocation and management of membership categorizations, person descriptions, and evaluative comments in their local identity work. Simultaneously, the analysis demonstrates how ethnographic knowledge of children’s social life is central in understanding how wider social dynamics become part of the local peer cultures of preteen children (Evaldsson, 2005a; Goodwin, 2011), especially regarding how the negotiation of local categories and their embedded meanings is related to wider social categorizations of gender, social class, and age. Overall, this thesis demonstrates how children as social actors use a variety of interactional resources (i.e., talk, laughter, loud voices, facial expressions, smiles, and gestures) to organize local peer group relationships, while collectively staging, negotiating, and making sense of both romance and friendship.

Based on ethnographic fieldwork, we explore how boys use jocular play to perform romantic relationships in their peer culture and construction of masculinities. The analysis combines an ethnomethodological approach to doing gender with poststructuralist-influenced studies on masculinity and boyhood. We demonstrate how the boys - through game-playing, teasing, humorous narration, and ritual insults - do gender while they explore potentially embarrassing romantic experiences. The boys police and produce acceptable heterosexual masculinities while having fun and doing friendship, demonstrating the dynamic and entertaining potentials of performing romantic relationships in jocular peer play.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker. Studiens resultat visar även att pedagogers förhållningssätt och syn skiljer sig åt sinsemellan och att olika uppfattningar finns om vad som ses som en god lek respektive ond lek och hur man som pedagog bör förhålla sig till detta. Skillnader blir även synliga i de roller pedagogerna intar beroende på barnens ålder. Slutsatserna är att det är viktigt att pedagogerna ger tid och plats åt leken. Det är även viktigt att pedagogerna engagerar sig i leken genom att antingen delta, observera eller ordna miljöer och material för lek och att detta är extra viktigt då barnen leker lekar med onda teman.

This study explores how preteen children in everyday interaction mobilize relationship categories to negotiate what counts as appropriate romantic feelings among peers. The analysis draws on ethnomethodological work on membership categorization and conversation analysis, integrated with ethnographic knowledge of children’s social life. Particular attention is on how children make claims of and resist membership in a particular relationship category (that of boyfriend- girlfriend). The sequential analysis shows how category-based claims of ‘liking someone’ and ‘being together,’ indexing a boyfriend-girlfriend relationship, are responded to with resistance and denials. Categorical claims are also turned into public performances of relational pairing invoking the normative character of romantic matchmaking. The findings suggest that norms of feelings play a central role in preteen children’s emotional behavior, and serve as important cultural resources for children to address their emergent concerns regarding peer group relationships.