Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 539
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Lander, Ingrid
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ravn, SigneJon, Nina
    Masculinities in the criminological field: control, vulnerability and risk-taking2014Collection (editor) (Refereed)
  • 302.
    Leander, Karen
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The Decade for Rape2007In: Brott i välfärden: Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham, Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen , 2007, p. 462-Chapter in book (Other academic)
  • 303.
    Lenke, Leif
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD). Department of Criminology.
    An analysis of the significance of supply and market factors for variations in European cannabis use2008In: A Cannabis Reader: Global Issues and Local Experiences: Volume I, EMCDDA, Lisbon , 2008, p. 291-299Chapter in book (Refereed)
  • 304.
    Lenke, Leif
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Kriminalpolitiken som partipolitiskt "högerprojekt" - en evig självklarhet?2007In: Brott i välfärden: Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham, Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen , 2007, p. 462-Chapter in book (Other academic)
  • 305.
    Lenke, Leif
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ungdomsmissbrukets betydelse för ungdomsbrottslighetens utveckling2007In: Den svenska ungdomsbrottsligheten, 2007Chapter in book (Other academic)
  • 306.
    Lenke, Leif
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Olsson, Börje
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD).
    Swedish Drug Policy in the Twenty-First Century: A Policy Model Going Astray2002In: The Annals of the American Academy of Political and Social Science, ISSN 0002-7162, E-ISSN 1552-3349, Vol. 582, no 1, p. 64-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the 1990s, the drug problem in Sweden stabilized in spite of a heroin wave on the European continent and in the United Kingdom. The preconditions for this control policy are discussed, as are the advantages of the Swedish drug control model with its massiveness regarding prevention, treatment, and repression. When drawing conclusions from the 1980s, focus has been placed on zero tolerance and dissociation of harm reduction activities in connection with the economic crisis that, although temporary, hit Swedish society in the 1990s. This resulted in the control policy's having a list so that preventive measures and treatment had to give in on behalf of further strengthening of the police in the drug control model. The change in focus toward an even more pronounced zero tolerance approach did not yield any visible results regarding drug use. Experimenting with drugs and heavy drug use increased considerably during the 1990s.

  • 307. Leppo, Anna
    et al.
    Hecksher, Dorte
    Tryggvesson, Kalle
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    'Why take chances?' Advice on alcohol intake to pregnant and non-pregnant women in four Nordic countries2014In: Health, Risk and Society, ISSN 1369-8575, E-ISSN 1469-8331, Vol. 16, no 6, p. 512-529Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article we explore the construction of risk in government guidelines on alcohol intake during and before pregnancy in four Nordic countries given that there is no sound evidence linking a low level of alcohol intake during pregnancy to foetal harm. In the article we draw on two sources of data to examine the rationale behind the advice given to pregnant women: health education materials and other government documents, such as guidelines for professionals. We found that in all the four countries the government guidelines advised pregnant women to completely abstain from alcohol consumption, but there was some variation between the countries in the advice for non-pregnant women. The guidance in the four countries also differed in the extent to which they discussed the lack of evidence behind the abstinence advice and the precautionary approach on which the advice was based. In all the four countries the printed and widely circulated health education materials did not explain that the abstinence advice was not based on actual evidence of harm but on a precautionary approach. The other government documents adopted varying strategies for justifying the abstinence advice including not offering information about the uncertainty of the knowledge base, implying that there was evidence that low alcohol consumption was harmful to the foetus, acknowledging that a safe level of alcohol intake during pregnancy could not be specified and explaining the precautionary approach to risk. In this article we argue that the shift from 'estimation of risk' to the 'precautionary principle' is a part of a wider socio-cultural push towards broader employment of the precautionary principle as a strategy to manage uncertainty, and in the context of pregnancy, it is a part of the symbolic struggle to protect the purity of the foetus and construct the 'perfect mother'.

  • 308.
    Lilja, My
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Drug Discourses in Contemporary Russia: A Study of the National Press, NGOs and the Government2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In Western Europe and the United States drugs have, since the 1960s, been one of the most discussed social problems. However, in the Soviet Union it was not until perestroika in the mid-1980s that a public debate on this issue began. Since then the drug problem has gone from being regarded as a non-existent phenomenon to being seen as one of the country’s most serious problems and an issue of top-priority for the Russian government.

    The aim of this thesis is to analyse discourses on drugs among the press, NGOs and the government in contemporary Russia. The analysis is based on a social constructionist and a discourse analytical perspective. The empirical part of the thesis consists of an investigation of three different versions or constructions of the problem. These different versions are analysed by way of three different case studies which constitute the empirical part of the thesis. The first study examines representations of drugs in the Russian national press based on an analysis of newspaper articles. The aim of the second study is to analyse how representatives of thirteen non-governmental organisations (NGOs) in Moscow and St Petersburg construct the drug problem. The material for this study consists of semi-structured interviews with these representatives. The focus in the third study is on an analysis of how the Russian government and its representatives construct the drug issue. The materials used in this study are government publications, interviews with and speeches by representatives of the government.

    The findings from these case studies reveal that the Russian press and government construct the drug issue in a similar way with drugs viewed as a foreign problem being the main focus for the debate. By contrast, the NGO representatives have a rather different view of the drug problem. For them a harm reduction discourse is one of the most central discourses. The evidence also shows that among these actors the drug problem is constructed in a variety of different discourses which, considered together, create a complex picture of the problem.

  • 309.
    Litzén, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Oro för brott i urban miljö: Trygghetsundersökningar medanknytning till Stockholm2006Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna licentiatuppsats är att beskriva och analysera oro för brott i en urban miljö, Stockholm, och att undersöka om detta sociala fenomen går att tolka och presentera på ett annat sätt än den dominerande bilden. Materialet har varit 19 trygghetsundersökningar med anknytning till Stockholm. Huvudslutsatserna i uppsatsen kan sammanfattas i följande punkter:

    - Oro för brott eller otrygghet är komplexa sociala fenomen som är svåra att enkelt mäta. Därför krävs det att i undersökningar använda sig av en mängd frågor för att kunna gripa orons alla olika aspekter i individens hela livssituation. Genom att endast använda en fråga som indikator på individens oro förminskas individens livsvärld och oron förenklas. Även fast dessa frågor, som det visas i uppsatsen, mäter aspekter av en allmän oro kan de inte enskilt användas som mått på en denna oro. Det krävs istället en betydligt bredare metodologisk ansats där även kvalitativa undersökningar ingår. Emellertid tvingas man ofta p. g. a. undersökningens storlek och syfte att använda sig av endast en eller några frågor som indikatorer för oron för att utsättas för brott. I denna uppsats har också enkla mått på oro för brott konstruerats genom olika index. Här finns en motsättning mellan det tidigare skrivna och indexkonstruktionerna som syftar till att ge enkla mått på hela det komplexa fenomenet oron för att utsättas för brott. Denna motsättning är emellertid svår att komma ifrån när man använder traditionella enkätundersökningar.

    - För den stora majoriteten av befolkningen är oron att utsättas för brott en aspekt av vardagen som påverkas av tid, plats och situation. Oron leder här till olika typer av riskreducerande strategier som anpassas till de för tillfället aktuella situationerna. Det påverkar och kan ibland begränsa en individs frihet, men för de flesta tas friheten inte ifrån dem. De planerade aktiviteterna genomförs oftast även om de innehåller moment av oro. Dock finns det en liten grupp för vilken rädslan för brott får betydligt allvarligare konsekvenser. Den påverkar starkt deras vardagliga aktiviteter, exempelvis går man inte ut under kvällstid. Ur ett trygghetsskapande perspektiv är det viktigt att vara medveten om att dessa två grupper finns för att kunna genomföra riktade åtgärder.

    - Oron för att utsättas för brott är inte dominerande i människors livsvärld. Dock är det en betydelsefull emotionell och kognitiv aspekt hos människorna i dagens samhälle. Även om den övergripande oron är låg och tryggheten i bostadsområdet är hög hos individen, kan han/hon uppge oro, rädsla eller otrygghet inför vissa situationer eller inför vissa personer. Oro är inte till sin natur en statisk egenskap utan den är en dynamisk upplevelse hos en individ. Detta kan uttryckas som att oron/osäkerheten för att utsättas för brott har blivit till en påtvingad anpassning som en del av den urbana livsstilen. Denna livsstil innehåller också aspekter av en allmän oro i en mängd andra situationer i det vardagliga livet. Att vi idag lever i ett risksamhälle skall vara en av utgångspunkterna när vi studerar oron för brott. Människors oro för att utsättas för brott är en aspekt i detta perspektiv.

    - I undersökningarna framkommer också att bostadsområden verkar vara den mest betydelsefulla enheten när vi söker kunskaper om orons och otrygghetens utbredning i staden. Det finns väldigt klara skillnader mellan de olika stadsdelsområdena, mellan stadsdelar och mellan olika bostadsområden i samma stadsdel när det gäller oro för att utsättas för brott. Framförallt är det i områden med en låg ekonomisk och social status som människor uppger en hög oro och otrygghet. Den ekonomiska segregering som finns i staden visar sig också ha konsekvenser för detta område.

    - Kvinnor uppger oftast en större oro och otrygghet än män. Oron för brott varierar dock utifrån hur konkreta frågorna är, ju konkretare de ställda frågorna är desto större är skillnaden mellan mäns och kvinnors oro. Kvinnors oro leder ofta till olika typer av problem i vardagslivet, t. ex. mycket omotiverat taxiåkande på kvällstid. En förklaring till kvinnors högre oro har sin grund i den upplevda risken för att utsättas för våldtäkt.

    - I uppsatsen framkommer att yngre uppger oftare en större oro och otrygghet än äldre för att utsättas för brott. Detta resultat går tvärtemot den rådande föreställningen inom området. Emellertid stöds denna slutsats av resultaten ifrån flera undersökningar, vilka redovisas i uppsatsen. Att yngre uppger en större oro inför att utsättas för brott beror till stor del på att de genom sin aktiva livsstil exponeras för situationer där brott kan inträffa.

    - Vid en genomgång av konsekvenserna av oron för brott går dessa att dela in i tre nivåer. Den grupp som uppger stora konsekvenser får sitt vardagsliv begränsat, medelkonsekvenser innebär olika typer av problem i genomförandet av de planerade kvällsaktiviteterna och små konsekvenser är då individen genomför olika typer av riskreducerande handlingar som inte är till något större problem. Oron för brott kan ses som funktionell när den medför att individen genomför olika typer av enkla brottsförebyggande åtgärder i sitt vardagsliv. Det kan vara allt från en ökad vaksamhet till en rattklyka i bilen. Dessa strategier medför dock inte några större begränsningar av de vardagliga aktiviteterna utan är endast riskreducerande. När oron fungerar funktionellt är den en del av anpassningen till brottsaspekten i risksamhället.

    Det perspektiv på ”oro för brott” som växer fram i detta arbete är en avdramatisering av den rådande bilden av ”rädsla för brott”. Perspektivet uppvisar också en stor rationalitet i förhållande till olika slags brottsrisker. Oron för brott blir här en aspekt som ingår i det sociala livet och skall inte ses som en social anomali. Samtidigt ger det också genom sin metodologiska bredd en möjlighet till att ta oron för brott på allvar. Detta kan leda till riktade trygghetsskapande åtgärder i den urbana miljön. Dessa åtgärder har då en förankring i människors livsvärld och är inte endast ett uttryck för symbolisk retorik och praktik. Slutsatsen blir att tryggheten i den urbana miljön också skall hanteras som ett mål i sig.

  • 310.
    Ljungdahl, Karina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    På det berömda håret: En genusstudie om sexuella praktiker och sexualbrott samt gränserna däremellan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om maskuliniteten som norm kan understödja kvinnors sexuella utsatthet och tänja på gränserna mellan sexuella praktiker och sexualbrott. Studien utgick från en kvalitativ design där tre stycken parintervjuer ägde rum med totalt sex unga kvinnor mellan 18-21 år, bosatta i Stockholms län. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett genusteoretiskt maktperspektiv, där maskuliniteten bedömdes vara högst i genushierarkin och därmed norm. Materialet transkriberades och analyserades sedan via meningskoncentrering som redovisades med hjälp av teman. Resultatet visade att maskuliniteten framstod som överordnad samt att maktasymmetrin sannolikt kan påverka unga kvinnors sexuella praktiker på skilda sätt. Vidare framkom att maskuliniteten tycks fungera som normsättare, hos vilken femininiteten söker godkännande. Föreställningarna kring den underordnade femininiteten visade att kvinnor tenderar att ställa upp på vissa sexuella praktiker för att framstå som den ideala kvinnan. Även att maskuliniteten som norm understödjer mannens rätt att tjata sig till sex samt legitimt övertala kvinnor till specifika sexuella akter. Maskuliniteten som norm bedöms således kunna påtvinga kvinnan en paradoxal roll, då femininiteten både tycks sträva efter sexuell frigörelse samt en acceptans av samhället och den överordnade hierarkin.

  • 311.
    Ljungström, Madelene
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Våld i arbetslivet: En kvantitativ innehållsanalys avarbetsskadeanmälningar från skolan, åren 1987,1997 och 20072011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:

    Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?

    Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?

    Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?

    Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar. Detta har lett till att personalen inom skolan upplever ökad oro och att antalet sjukdagar har ökat. Arbetsskadeanmälningarna till arbetsmiljöverket har också ökat. En förklaring är hur människors syn på hot och våld förändras över tid vilket leder till en ökade anmälningsbenägenheten. För att förstå vilka situationer en lärare kan hamna i ska arbetet titta närmare på maktens funktion i skolan samt en lärares skyldigheter att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

    Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys utav arbetsskadeanmälningar inom skolan av åren 1987. 1997 och år 2007. Materialet är sekundärdata och är sedan tidigare insamlat innan utav den Kriminologiska institutionen i Stockholm. En statistisk analys har genomförts med korstabeller och hypotesprövning med ett chi2-test.

    I mina resultat har det framkommit att en situation av hot och våld mot lärare för det mesta föregås av en tillrättavisning av en eller flera elever. Platsen där lärare oftast anmäler att de blivit utsatta är i klassrummet. Män anmäler oftare hot och har en tendens att anmäla flera allvarliga skador än kvinnor. En förändring över de studerade åren är en ökning av anmälda psykiska besvär och av lindriga skador.

  • 312.
    Lundgren Sørli, Vanja
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    In a Man´s World: Tolkninger av lovbrudd gjort i langtransportens yrkeskontekst2005Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Criminological studies have shown that economical and/or occupational crimes are committed within all examined trades and occupations. This is also a fact in the gendered occupational context the Norwegian and Swedish long-distance trucking trade constitutes. This dissertation sets out to determine, by qualitative in-depth interviews with 24 interviewees and field observations, what certain gaining occupational and economical crimes mean to trade actors and how to interpret the meaning criminologically. A hermeneutical orientation constitutes the methodological and epistemological basis of the interpretation.

    Analysis of the material shows two central consistent patterns in the interpretations made by interviewees and other trade actors:

    1) The actors´ explanations of why law violations are committed. These are influenced by the actors´ view of how wide the specific violations are spread and influence the violation’s acceptability.

    2) The actors´ normative evaluation of the law violations. The actors construct normative distinctions between normal, acceptable and unacceptable actions. The distinction is influenced by how the law violations are explained and how widespread they are considered to be.

    The first pattern; actors interpretation of why law violations are committed, corresponds with explanations in established criminological theories. The actors’ explanations are discussed as techniques of neutralisation. However, explanations of cause of actions are established also in the discourse of trade-actors who do not violate laws, and a deeper interpretation is called for. A discussion about law violations, based on interviewees discourse, as caused by criminogenic structures are developed. The actors identify the structures as criminogenic and this discourse of coersive structures implies conservation of law violations as part of normality. An interpretation of why several but not all individuals violate laws even if the law violations considers to be normal and acceptable, is developed in terms of differential association.

    However, solely use of established theoretical perspectives is not a sufficient interpretation of the law violations; the perspective of interpretation indicated by the second pattern will then be lost. Why is law violations considered both normal and deviant? This dissertation applies a gender-theoretical perspective and argues that actors constitute masculinity through acceptable law violations and that masculinity and normality are correlated. A cultural discourse of borders between normality and deviance is conserved and processed, and the actors discourses of law violations as without victims and as a necessity to continue as truckers, are central in the normalization of normative borders.

  • 313.
    Mattsson Herlitz, Ida
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ”Killar är mer bråkstakar”: En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande utifrån ett genusperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:

    Hur beskriver unga män och kvinnor sina upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande?

    Finns det skillnader i ungdomarnas upplevelser som kan härledas till deras könstillhörighet?

    Studiens resultat visar att samtliga män och kvinnor beskriver sina upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande både i positiva och i negativa termer. Ungdomarna beskriver aspekter i bemötandet som har varit ”bra” och andra som har varit ”mindre bra”. Ingen intervjudeltagare uttrycker att man blivit ”dåligt” bemött av polisen. Min tolkning är att de negativa aspekterna av bemötandet ofta överskuggar de positiva. Samtliga ungdomar uttrycker att de tror att polisen bemöter ungdomar olika. Beskrivningarna av vilka faktorer som de tror påverkar polisens bemötande och hur detta gestaltar sig varierar mellan intervjudeltagarna. Faktorer som beskrivs som betydande är bl a den egenskap i vilken den unga är i kontakt med polisen, den ungas uppträdande samt polisens egna föreställningar/fördomar kring den unga. Fem av sex intervjudeltagare, tre män och två kvinnor, tror att den ungas kön har betydelse för hur han/hon blir bemött av polisen. En kvinna uttrycker att hon inte tror att könet har betydelse för bemötandet. Av de fem intervjudeltagare som tror att den ungas kön har betydelse, tror samtliga att polisen är ”snällare” och ”lugnare” mot flickor och ”hårdare” mot pojkar. Resultaten visar att det i första hand inte är ungdomarnas upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för denna uppfattning. Således kan resultaten inte påvisa skillnader i upplevelser och erfarenheter mellan intervjuade pojkar och flickor. Min tolkning är att ungdomarna grundar denna uppfattning på rådande genusnormer d v s föreställningar och förväntningar på män och kvinnor, ”manligt” och ”kvinnligt”.

  • 314. Mesters, Geert
    et al.
    Bijleveld, Catrien
    Huschek, Doreen
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The effect of unemployment on crime in high-risk families in the Netherlands between 1920 and 20052013In: Criminal behavior from school to the workplace: Untangling the Complex Relations Between Employment, Education and Crime / [ed] Frank Weermann & Catrien Bijleveld, Abingdon and New York: Routledge, 2013Chapter in book (Refereed)
  • 315.
    Minberger, Evelina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Soldaters utsatthet för våld vid utlandstjänstgöring2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Individers utsatthet för våld i arbetslivet har fått ökad uppmärksamhet inom kriminologin de senaste åren. En individs upplevelser av våld i arbetslivet kan ha förödande effekter på personens livskvalitet. Vissa yrkeskategorier är mer utsatta för våld i arbetslivet än andra och för kategorierna polis, ordningsvakter och soldater är kontakt med våld i vissa fall en del av de dagliga arbetsrutinerna. Denna intervjustudie fokuserar på soldaters egna upplevelser kring utsattheten för våld under utlandstjänstgöring. Det är väldigt få studier kring denna yrkesgrupp trots att risken att bli utsatt för våld är hög.

    Soldater tillhör den yrkeskategorin som de facto besitter våldsmonopol under deras arbetstid. Det innebär att soldater har rätt att bruka våld när situationen kräver men självklart inom regelupprätta ramar. Individer som väljer soldatyrket identifierar sig stark till deras yrkesroll och på individernas arbetsplats premieras styrka. Visad utsatthet kan i vissa fall tolkas som svaghet vilket kan innebära att soldaterna normaliserar våldet de möter i samband med utlandstjänstgöring. Studiens syfte är att med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden beskriva hur soldaterna uppfattar och beskriver den egna utsattheten för våld i arbetslivet.

    Som bakgrund presenteras två regeringspropositioner kring det nya försvaret innehållande ett förtydligande till den nya yrkeskategorin samt förslag till en samlad svensk veteranpolitik. Syftet med propositionerna är att belysa vikten av att ta ansvar för de individer som råkar illa ut under utlandstjänstgöringen eller upplever olika fysiska och psykiska problem vid hemkomst i samband med utlandstjänstgöringen.

    Studiens teoretiska utgångspunkt är Malin Åkerströms forskning om sjukvårdares utsatthet för våld från äldre patienter. Åkerström finner att sjukvårdare normaliserar det våld som de utsätts för och till en viss gräns bagatelliserar våldet för att stärka sin yrkesidentitet och kompetens. Resultaten från intervjuerna presenteras och tematiseras enskilt. Analys av resultaten genomförs genom att testa om Åkerströms teori kan appliceras på soldaternas beskrivningar av våld.

    Resultatet visar att Åkerströms teori är applicerbar på vissa tematiska område. Resultaten från intervjuerna visar att soldaterna har lättare att hantera det direkta våldet som riktas mot dem än våldet som riktas mot civilbefolkningen. Soldaterna känner sig maktlösa inför uppgiften att skydda personer i behov av humanitärhjälp och en frustration över en utebliven förbättring av civilbefolkningens situation.

  • 316. Moffitt, Terrie E.
    et al.
    Beckley, Amber
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ABANDON TWIN RESEARCH?: EMBRACE EPIGENETIC RESEARCH? PREMATURE ADVICE FOR CRIMINOLOGISTS2015In: Criminology (Beverly Hills), ISSN 0011-1384, E-ISSN 1745-9125, Vol. 53, no 1, p. 121-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In their original article, Burt and Simons (2014) argued that heritability studies should be abandoned because twin and adoption research is a fatally flawed paradigm. They pointed optimistically to epigenetics research as the way forward. In our view, both recommendations are hasty. This commentary will put forward two contrarian opinions. First, twin and adoption studies still have a lot to offer criminologists who seek the social causes of crime. Second, epigenetics research has very little to offer yet for criminologists who seek the social causes of crime.

  • 317.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Begränsade möjligheter eller bristande kontroll: uppväxtförhållanden och frihetsstraff2013In: Den svenska ungdomsbrottsligheten / [ed] Felipe Estrada, Janne Flyghed, Lund, 2013, 3, p. 143-160Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet beskriver uppväxtförhållanden för dem som sitter i fängelse och hur de skiljer sig från befolkningens i stort.

  • 318.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Brott & straff: Michael Tonry, red.:Crime, Punishment, and Politics in Comparative Perspective2009In: Framtider, ISSN 0281-0492, no 1, p. 24-24Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 319.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Criminality and life-chances: A longutudinal study of crime, childhood circumstances and living conditions up to age 482009Report (Other academic)
  • 320.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Fånge i marginalen: Uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The principle objective of this dissertation is to study the living conditions of prison inmates from a resource perspective. The empirical section builds on a level-of-living survey of prison inmates in Sweden. A representative sample of inmates (n=411) were interviewed about their living conditions, with the focus placed primarily on their situation prior to imprisonment. Most of the questions are taken from the national level-of-living surveys of the general population, thus allowing for comparisons with the living conditions of the population at large. The findings are organised into three main areas: childhood, living conditions and recidivism. They reveal large differences by comparison with the rest of the population regarding the areas examined in the level-of-living surveys, i.e. childhood conditions, education, employment, financial situation, housing, health, social relations, political resources and criminal victimisation. These differences are particularly marked when different resource deficiencies/welfare problems are viewed in combination. Low levels of participation in and poor links to the labour market, as well as various welfare problems, mean that as a group the inmates can be described as marginalised and/or socially excluded. Their situation is further affected by aspects of their living conditions not included in the level-of-living surveys of the general population, such as the abuse of alcohol and/or drugs, being sentenced to prison and recidivism. When particular groups of prison inmates are examined separately, the situation of female inmates appears to be particularly problematic. They are more likely to be substance abusers, and have accumulated a larger number of resource deficiencies. Between an individual’s debut in crime and recidivism leading to a new prison or probationary sentence, a selection process takes place on several levels. As a group, inmates differ from the general population inter alia in their experience of worse childhood and living conditions. Further, those inmates who re-offend tend to live under worse conditions than those who desist from crime. This process is interpreted from a perspective which regards an individual’s access to resources as having a vital impact on their chances in life. The conditioning influence of society at large has a profound effect on the level of opportunities available to an individual. The final section of the dissertation therefore focuses on the link between structural factors and a lack of resources at the individual level. Economic trends in Sweden during the 1990s have made this a factor of highly topical interest; already vulnerable groups were hit much harder than others by the economic crisis and rising unemployment. Against the background of this trend and an increasing individualisation in the way social problems are viewed, the distance between prison inmates and the remainder of the population is deemed likely to have increased. This conjecture is given support by the few indicators available.

  • 321.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Kan man förutsäga brottsligheten?2008In: Fjorton perspektiv på framtiden, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm , 2008Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 322.
    Nilsson, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Mot inkludering eller exkludering? Riskfaktorer för och konsekvenser av att vara ”ung och utanför”2014In: På väg in: ungdomars liv och försörjning, Stockholm: Försäkringskassan , 2014, p. 61-72Chapter in book (Other academic)
  • 323.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bäckman, Olof
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Unga vuxna som varken arbetar eller studerar: riskfaktorer och konsekvenser i fyra födelsekohorter2014In: Den långa vägen till arbetsmarknaden: om unga utanför / [ed] Jonas Olofsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, p. 57-77Chapter in book (Other academic)
  • 324.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bäckman, Olof
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Criminality and life-chances: The importance of individual resources and structural constraint.2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    There is currently a lack of research that is able to describe the longer term consequences of involvement in crime for broader welfare outcomes in adult life. And it exists even less analyses of how involvement in crime interacts with conditions connected both to individual-level resources and socio-historical constraints, in producing negative life outcomes in the longer term. The aim of this paper is therefore to present a study that focuses on the long term consequences of criminal involvement, and when doing this take in to consideration both individual resource deficiencies and structural constraints.

  • 325.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bäckman, Olof
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Involvement in Crime, Individual Resources and Structural Constraints: Processes of Cumulative (Dis)Advantage in a Stockholm Birth Cohort2013In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 53, no 2, p. 297-318Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, we study how a central welfare outcome, labour market attachment, develops for different groups defined on the basis of their criminal involvement over the life course. Can we see the pattern of increasing inter-group disparities in labour market attachment that would be predicted by cumulative disadvantage theories? If so, is this a result of the criminal history of individuals or should criminal involvement be seen as one element in a negative life trajectory in a more general sense? And what role do circumstances at the structural level play in such a process? The Swedish economic recession of the 1990s and an examination of how a Stockholm cohort entered, lived through and then exited the unemployment crisis provide an opportunity to study how macro events affect different groups of individuals in a specific socio-historical situation. Our results show that both individual resources and historical events at the structural level are important when it comes to describing individual biographies and events in the life course.

  • 326.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Established or excluded?: A longitudinal study of ciminality, work and family formation2011In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 8, no 3, p. 229-245Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article we explore the longer-term implications of criminality. We look at different groups in a birth cohort defined on the basis of their level of involvement in crime. To what extent is juvenile and adult crime related to social exclusion in mid-life? We study differences in outcomes related to work and family, and whether these differences tend to grow or diminish over time. We employ a new longitudinal data set, The Stockholm Birth Cohort Study, which provides rich and unique life-course data from birth to age 48 for 14,294 girls and boys. Our results show that criminal involvement in adulthood has a negative long-term impact on the individual’s life course and career opportunities, even after having controlled for childhood conditions and drug abuse.

  • 327.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Hur gick det för dem?: Brottsliga pojkar och flickor som vuxna2009In: "Efter løsladelse": Rapport fra NSfK:s 51. forskarseminar / [ed] Hobson, K, 2009, p. 102-116Conference paper (Other academic)
  • 328.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Kriminalitet och livschanser: Uppväxtvillkor, brottslighet och levnadsförhållanden som vuxen2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur ser framtiden ut för de pojkar och flickor som under tonåren registrerats för brott? I denna rapport ser vi till olika grupper definierade utifrån brottsbelastning som unga och vuxna. Vi använder oss av ett nytt longitudinellt datamaterial, gör det möjligt att följa en kohort födda 1953 fram till 48 års ålder. För de allra flesta med brottslig belastning så har det trots allt gått bra; de har arbete och familj. De individer som begått brott både som unga och vuxna, och detta gäller i synnerhet kvinnorna, hade dock påtagligt sämre välfärdssituation i medelåldern. Deras uppväxt var också svårare. Studien illustrerar såväl långsiktiga konsekvenser av ojämlika uppväxtvillkor och brottslighet som samhällets svårigheter att komma till rätta med dessa problem

  • 329.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Risky neighbourhood or individuals at risk? The significance of neighbourhood conditions for violent victimisation in residential areas2007In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 8, p. 2-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to examine the social determinants of violent victimization, with the principal focus being directed at the significance of neighbourhood conditions. By combining data from victim surveys with information on the neighbourhoods in which the survey respondents live, we have been able to study both the individual and household characteristics, and also the factors specific to different neighbourhoods that are associated with violent victimization. What we are able to show is that the violence that occurs in the residential neighbourhood constitutes only a small fraction of the violent incidents to which people are exposed. Further, the violence that occurs within the neighbourhood takes place to a large extent within the victim’s home. This suggests that exposure to violence is associated with neighbourhood conditions only to a limited extent. More detailed analyses of the violence that does occur within the neighbourhood show no effects of neighbourhood conditions when controls are included for individual and household characteristics. The conclusion, therefore, is that we are unable to find any clear neighbourhood effects in relation to violent victimization. The differences that we  initially note between different types of neighbourhood in the proportions reporting exposure to violence are too a large degree the result of selection processes. These do not, however, in themselves increase the risk for violent victimization.

  • 330.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The Inequality of Victimisation. Trends in exposure to crime among rich and poor2006In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 3, no 4, p. 387-412Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Over the past decade, western societies have witnessed an increasing divergence in living standards of different social groups. This article examines whether increasing differences in living conditions are reflected in increasing inequality of victimization. Using data from Statistics Sweden’s Surveys of Living Conditions (1984–2001) the study shows that exposure to crimes of theft and violence has followed different trends for poorly resourced and well-resourced groups respectively. The proportion experiencing victimization, first and foremost in the form of violence and threats but also to some extent in the form of residential burglaries, is significantly greater among the poor than among the rich. Furthermore, the difference between these two groups has become greater.

  • 331.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    The unequal crime drop2016In: NSfK’s 58. Research Seminar, Bifröst, Island 2016: New challenges in criminology; can old theories be used to explain or understand new crimes?, Scandinavian Research Council for Criminology, 2016, p. 390-401Conference paper (Other academic)
  • 332.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Victimisation, Inequality and Welfare during an Economic Recession. A Study of Self Reported Victimisation in Sweden 1988-19992003In: British Journal of Criminology, ISSN 0007-0955, E-ISSN 1464-3529, Vol. 43, no 4, p. 655-672Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    At the beginning of the 1990s, Sweden found herself in an economic crisis that led to a worsening of living conditions and increases in the level of inequality between different social groups. The object of this article is to describe the levels of victimisation that have been experienced by a number of different social groups. The central focus is directed at the way victimisation is linked to other forms of welfare problem. The analysis focuses on the period 1988-1999, examining both differences in levels of problems experienced, and trends over time, among groups whose level of well-being and financial situation have developed in different directions.

  • 333.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bäckman, Olof
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI). Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Offending, drug abuse and life chances — a longitudinal study of a Stockholm birth cohort2014In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 15, no 2, p. 128-142Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There are many factors, both empirical and theoretical, which indicate that drug abuse can play an important role in explaining the links between criminality and life chances when viewed from a life-course perspective. In this article, we examine the links between crime and drug abuse and social inclusion and exclusion in adult life, and look at whether there are gender-specific patterns in these regards. The Stockholm Birth Cohort database allows us to follow a birth cohort born in 1953 to age 56. The results show that drug abuse is central both to processes of continuity in and desistance from crime and to life chances in adulthood. For the adult outcomes that relate to work and health, we also note a tendency towards polarization; the size of both the relative and the absolute differences between the comparison group and offenders with registered drug abuse increases over time. The same general pattern can be seen for males and females.

  • 334.
    Nilsson, Anders
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Estrada, Felipe
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Bäckman, Olof
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, The Swedish Institute for Social Research (SOFI).
    The unequal crime drop: Changes over time in the distribution of crime among individuals from different socioeconomic backgrounds2017In: European Journal of Criminology, ISSN 1477-3708, E-ISSN 1741-2609, Vol. 14, no 5, p. 586-605Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since the 1990s, many countries, including Sweden, have seen declining crime levels. In this article, we study whether this general trend is concealing differences between different social groups. In contrast to the few studies that have to date examined the issue of inequality in the crime drop, we focus on the social background of offenders rather than crime victims. We analyse register data covering three entire Swedish birth cohorts, in which convictions data have been linked to data on parental incomes. In this way, we are able to examine changes over time in the distribution of crime among individuals from different socioeconomic backgrounds. Our results show that crime trends differ by socioeconomic background: decreases in crime (theft offences) are greater among the more affluent, and increases (violent crime) are primarily located among the lower levels of the income distribution. This produces an increasing inequality in the conviction risk, primarily among men. Different mechanisms that can contribute to an understanding of why crime has become increasingly concentrated among less affluent social groups are discussed.

  • 335.
    Nissander, Linn
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ANTISOCIAL POTENTIALS BETYDELSE FÖR ÅTERFALL: En kvantitativ studie om samband mellan David Farringtons ICAP teori och återfall i brottslighet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The present study is a quantitative study of the relationship between ICAP theory and recidivism in crime in the Cambridge Study in Delinquent Development. The purpose of the study is to investigate whether there is a significant correlation between long-term antisocial potential (AP) and short-term AP and the risk of recidivism, as well as the effect of AP on recidivism. The study is an attempt to increase criminological knowledge as well as identify risk factors for recidivism, especially if long-term and short-term AP can be used to predict recidivism in crime. The term antisocial potential is based on David Farrington's ICAP theory about the relationship between AP and crime and serves as an attempt to identify and evaluate which individual risk factors can predict relapse.

    Relapse is measured in the variable “official recidivism”. To measure long-term AP and short-term AP, variables are created consisting of parental marriage, criminal older siblings, family size, crime among friends, concentration, restlessness, alcohol and drugs. The results show a link between high-long-term AP and official recidivism in crimes, as well as between high short-term AP and official recidivism in crimes. The variables parental marriage, criminal older siblings and crime among friends increase the risk of official recidivism at high long-term AP while the probability of official recidivism increases at high short-term AP amongst the variables restlessness and drug regardless of the existence of high long-term AP. The conclusion of the study is that the results do not support that the ICAP theory as a whole can be used as a predictor for official recidivism in crimes, as the high AP also exists within the group that has not relapsed in crimes.

  • 336.
    Nivala, Johanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Sydsvenskans rapportering om hatbrott: En studie av artiklar om hatbrott under 2005 och 20102011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik. Det finns tidigare forskning som visat att i majoriteten av artiklar som handlar om hatbrottutgörs brottsofferframställningarna av offer för homofoba hatbrott. Dessutom har tidigare forskningvisat att våld är den vanligast förekommande brottstypen i medias hatbrottsrapportering.Frågeställningarna lyder:

    Hur stor del av artiklarna utgörs av nyhetsartiklar, reportage respektive politisk debatt?

    Hur stor del av rapporteringen utgörs av hatbrott mot HBT-personer, eller organisationeroch personer med anknytning till HBT-rörelsen?

    Hur stor del av rapporteringen utgörs av hatbrott riktade mot personer på grund avbrottsoffrets hudfärg, nationalitet och etnisk bakgrund eller religiös tro?

    Hur ser artiklarnas fördelning ut vad gäller brottskategori?

    Hur och vad skrev Sydsvenskan om hatbrott år 2005 samt år 2010?

    Hur kan man förklara varför Sydsvenskan skildrar hatbrott som de gör?

    Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk. Teorin om definitionen avsituationen, dagordningsteorin och moralpanik används för att tolka resultaten. Kvantitativ ochkvalitativ innehållsanalys används som komplement till varandra. Den kvantitativa analysen visadeatt den största delen 2005 utgjordes av artiklar med HBT-fobisk motivanknytning, vilketöverensstämmer med tidigare forskning. 2010 hade majoriteten av artiklarna i stället antireligiös(antisemitisk) motivanknytning. 2005 var det hets mot folkgrupp som dominerade rapporteringenvad gäller brottskategori. Analysen av artiklarna 2010 visar att våld är den vanligaste brottstypensom media rapporterar om. I den kvalitativa innehållsanalysen för 2005 skapade jag följande temanHBT-fobi i fokus, Hatbrottsklimatet – individuellt och strukturellt samt Skillnader i skildringar avgärningspersoner. De teman jag skapat för 2010 är Behovet av speciella insatser mot hatbrott samtIlmar Reepalu och antisemitismen i Malmö.

  • 337.
    Norström, Johan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Ger man sig in i leken, får man leken tåla- eller?: En kvalitativ intervjustudie med poliser om våld och hot i arbetslivet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ”gatuvåldet”. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet.

    Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten. För att undersöka detta användes följande frågeställning:

    Hur definierar poliser våld och hot?

    Hur upplever poliser våld och hot som riktas mot dem i sin yrkesroll?

    Upplever poliser att de ska tåla en viss typ av våld och hot och var går i så fall denna gräns?

    För att analysera resultaten i denna studie användes Malin Åkerströms begrepp ”Boundary-work” som en teoretisk utgångspunkt för att se om samma fenomen fanns inom polisen, som inom vården och restaurangbranschen. I studien presenteras även livsstilsteorin och appliceras på poliser som yrkesgrupp, för att illustrera hur poliser ständigt riskerar för att utsattas för brott och att detta eventuellt kan ha en påverkan på deras upplevelser och toleransnivå.

    Resultatet av studien visar att polisernas definition av våld och hot, påminner om brottsbalkens rubricering av misshandel och olaga hot. Dock visar studien att vad som ses som våld beror på faktorer som situationen, aktören och när det gäller hot, även om handlingen kan verkställas. Detta tyder på att polisen normaliserar handlingar utifrån aktörens offeridentitet, orsak till handlingen eller polisernas yrkesidentitet. Poliserna är dock splittrade avseende vad de förväntas tolerera, men de flesta anser att poliserna ska tåla våld i form av våldsamt motstånd, men inte det våld som riktas mot dem som enskilda individer. Dock ska de inte tvingas acceptera någon form av hot eller psykiskt våld.

  • 338.
    Nyberg, Jenny
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ”Lite ska man ju tåla”: En observationsstudie om män och offerskap2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den aktuella pilotundersökning var att få en djupare förståelse för mäns syn på offerskap genom att studera hur män framställer sig själva som offer för våld och om detta kan förklaras utifrån brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frågeställning: Hur framställer sig män som blivit utsatta för misshandel som offer i rätten? För att besvara frågeställningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod som bygger på observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebär att jag vid rättegångarna intog en dold forskarroll; detta för att inte påverka deltagarna med min närvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar där brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man. Observationerna genomfördes vid Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt och männen som observerades var i 20-45 – års åldern. Den teoretiska utgångspunkten har varit Christies idealiska offer samt teorin om det motsträviga offret. Det idealiska offret handlar om hur ett offer ska vara och bete sig för att lättast få full legitim status som offer medan det motsträviga offret handlar om personer som när de utsatts för ett brott inte vill anmäla brottet eller som ändrar sig och tar tillbaka sin anmälan.

    I resultatet framkom att det finns skillnader mellan hur män, som utsatts för ett juridiskt liknande brott, ser på sig själva som offer samt att det i vissa fall förekom skillnader i det som målsägaren sa och vad hans kroppsspråk avslöjade. I de rättegångar jag observerade hade misshandeln ägt rum mellan två män som var obekanta för varandra, även kallat gatuvåld. Fyra av de målsägande männen ansåg sig inte vara offer men menade att våldet varit oprovocerat och onödigt och några menade att det var något man skulle kunna ta. Två av målsägarna framställde sig däremot som offer i sina egna redogörelser för händelsen men av olika anledningar. Den ena målsägaren polisanmälde händelsen först när han fått reda på allvarligheten i de skadorna han fått var. Det vanligaste vid gatuvåld är att misshandeln äger rum i anslutning till krogen eller en hemmafest och att det är två unga män i 20 års åldern, av samma etniska bakgrund som hamnar i konflikt och det är oftast en ren slump vem som blir målsägare och vem som blir den tilltalade. I fem av de sex rättegångarna jag observerade skedde misshandeln i anslutning till krogen där antingen den ena eller båda parterna konsumerat alkohol. Jag konstaterade att ingen av de målsägande männen kunde klassas som ett idealiskt offer till hundra procent. En av de målsägande männen passade mer överens med egenskaperna för det motsträviga offret.

  • 339.
    Ohlén, Therese
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    ”Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda” / James Joyce: En intervjustudie med män som utövar våld; om påverkande processer till ingången av behandling mot könsrelaterat våld2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the following essay has been to identify four men’s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men’s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points.

    The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men’s stories of present tense of violent outbursts. The second part consists of men’s own stories and interpretations of the processes that contributed to their access to treatment where I imposed that, the men were in treatment when the interviews were conducted.

    In the first part, I discovered that the insight of a problematic behavior has occurred when another group of actors have become involved in a specific dispute arising or that the women in the relationship left them. A common expression of events seemed to be fear in different arenas; the fear of losing their partner or the fear of being alone, fear of that other people's views upon them would change, or that they would not be socially accepted. In the second part, it is consistently that the men problematizes blame and shame that they have suffered but this with the discursive understanding of the attributes of a man who batter, as they themselves, are internalized by the process of treatment that they undergo. The result of both parts was that the men seemed to need processes of opportunities for a win to avoid losses in their access to treatment. It took a win for the men, or at least that they have avoided any losses to come to the realization that there are opportunities and possibilities for them. The processes for men’s access to treatment that have been found have been a balance between risk and loss and the chance of possible gains and either the risk or chance can be ruled out. 

  • 340.
    Olsson, Susanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Den parallella rättegången: En kriminologisk studie om medias inflytande på det allmänna rättsmedvetandet2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur påverkad man som läsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begångna brott och rättsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frågeställningar lyder: Påverkar media den allmänna uppfattningen om straffnivån, samt den allmänna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhållandet ut mellan den allmänna uppfattningen om syftet med straff och vald påföljd?

    I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsområdet hur media påverkar allmänheten, då det finns mycket liten forskning i just de frågeställningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare är att medias rapportering av brott inte står i proportion till hur många, eller vilken typ av brott som egentligen begås. Detta får i sig betydelse för allmänhetens rädsla för brott, kriminalpolitiska förändringar och allmänhetens syn på och kunskap om rättsväsendet i stort. Studien vilar på den uppbyggda teoribildningen kring det allmänna rättsmedvetandet, syftet med straff samt medias förmåga att få det speciella att verka normalt i läsarens ögon. Min egen hypotes lyder att den allmänna människan blir påverkad av media i ett särskilt rättsfall, och konsekvensen blir att man vill döma till strängare påföljder. Jag tror även att man, efter att ha tagit del av medierapportering, i mindre utsträckning kommer ha valt syften med straff som överensstämmer med Sveriges lagstiftning. Jag sträcker mig så långt att jag anser att det allmänna rättsmedvetandet inte är ett rättsmedvetande, utan mer ett känslostyrt rättstyckande.

    Resultatet kan inte bekräfta min hypotes. Av de som läst tidningsartiklarna ville 71 % ha en frihetsberövande påföljd, i jämförelse med 94 % av de som läst domstolsprotokollet. Detta kan bero på flera orsaker. Jag diskuterar möjligheterna om ett giltigt rättsmedvetande och oklar verklighetsanknytning. I frågan om syftet med straff var det endast ett fåtal respondenter, 7 %, som helt överensstämde med den svenska statens syfte, allmänprevention. Vi ska dock komma ihåg att det inte kan dras några generella slutsatser av resultatet i denna uppsats.

  • 341.
    Oskarsson, Mikael
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Lag eller ordning?: Polisens hantering av EU-toppmötet i Göteborg 20012005Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation deals with the value conflict surrounding the police handling of political protest. During a political protest, the police are responsible for striking a balance between the maintenance of order and the protection of civil liberties.

    The focus of the study is directed at the police planning prior to and their activities during the European Union summit meeting in Gothenburg in June 2001. Using institutional theory and concepts from the literature on policing political protest, the dissertation seeks to analyse which mechanisms and processes influenced the priorities, goals and perceptions held by the police. The dissertation aims at reaching an institutional understanding of how the Swedish Police dealt with the task that faced them and it contributes to the existing literature and knowledge on the police handling of these protest events. The dissertation tries to move beyond the common “blame-game” and other, more or less politicized and biased approaches in order to establish a balanced account of how and why decisions were made and events developed as they did.

    A single case study design is used to create a high-density description of the operational decisions and actions taken by the police during the EU summit. The study is based on various data sources: interviews with key actors from the local police and representatives from the demonstration networks, analyses of internal police documents and diaries from police and political activists and relevant research literature.

    The events are first contextualised and located in a Swedish political-historical perspective and a transnational perspective, with a special focus on the development of the Swedish welfare state, previous encounters between the Swedish police and protesters, and on the transnational changes that challenge nation states, police authorities, social movements and political activists in a globalised world.

    The remainder of the dissertation presents the empirical findings and the conclusions of the study. The description presented of the police planning activities and the efforts to coordinate the police resources prior to the summit meeting in Gothenburg provides clear evidence of a power struggle and an organisational clash between the national and local levels within the Swedish police.

    The findings presented in the subsequent chapter are based on an analysis of four decision points and critical events during the summit, all of which focus on various dimensions of police strategies and the dilemmas confronting the police during a political protest. The findings indicate that the operational decisions and the police techniques used were based on an offensive-proactive approach, which exhausted the police personnel from the outset and which created “spill over” effects that escalated and prolonged the exchanges of violence.

    Maintaining public order and securing civil liberties can be seen as collective goods. Prior agreements and negotiations in the field between the police and demonstration networks will always be temporary and fragile due to the asymmetries that characterize the relationship between these actors. The dissertation specifies two principle mechanisms which develop the bridging concept of “police knowledge”. These two mechanisms, the unintended consequences of operational decisions and the awareness of the actor/co-actor perspectives, also illustrate where the policy prescriptions and the professional challenges within the police are located.

  • 342.
    Pettersson, Lotta
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Frihet under kontroll: Om kontroll i åkerinäringen2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation, based on two studies, examines the significance of formal control, i.e. the actors and agencies whose formal task involves the use of a range of measures to exercise control within the road haulage industry. First and foremost it examines the question of why formal control has low legitimacy among the groups of individuals who work in and around the haulage sector from the point of view of an occupational perspective. The dissertation proposes five possible interpretations in answer to the question of why formal control is ascribed low legitimacy. First, as an obstacle in a practical reality. This was a recurrent view, and reflects a perception that the haulage industry is subject to a particularly high level of governmental measures and interventions. Second, as impositions on a socially and economically disadvantaged group. Long working days, poor finances and difficult conditions were all a part of life at the end of the 19th century and the beginning of the 20th century, and probably also led to a great deal of frustration among those working in the industry. Third, as a threat to an occupational ideal. It emerged in the analysis of the data that the hauliers’ and drivers’ occupational identity, together with an occupational ideal of how a haulier and driver should be, were in part constructed in relation to the formal control of the haulage industry. The fourth perspective is related to an occupational ideal and focuses on collisions between masculine hegemonies. The male dominance in both data sets raised the issue of the significance of the relationship between certain occupational hegemonies and other types of hegemony. And finally, the low legitimacy is discussed in relation to its criminogenic effects. Focus in this discussion is on the question of whether formal control creates a propensity to commit crime, something which the interview subjects’ answers indicates may be the case. In summary, the low legitimacy of formal control can be linked to the foundations on which this control rests, the way it is formulated, and its consequences. On one level, the issue is one of formal control producing a risk for negative consequences for those working in the industry when it is put into action in the everyday occupational life of the haulage industry. The danger with this might be that the effect of the regulations is lessened and they lead to an increase in the distance between the “state” and the “individual”. Perceptions of distance and a lack of understanding between powerful actors and those active in the industry may also involve a risk of producing criminogenic forces.

     

  • 343.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.: Betydelse för vårdens utformning.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid SiS institutioner för ungdomar bedrivs vård på både enkönade och blandade avdelningar. Eftersom det finns anledning att anta att vården vid blandade och enkönade avdelningar kan se olika ut är det viktigt att studera om så är fallet, och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse ungdomarnas könssammansättning på avdelningen har för hur vården utformas. Fokus ligger vid fördelar och nackdelar med könsblandad respektive könsseparerad vård och vad respektive könssammansättning kan betyda för vardagen vid institutionen. Målet är inte att avgöra vilken modell som är att föredra utan att bättre utnyttja de fördelar som olika könssammansättningar har, samt undvika fallgropar. 

    Undersökningen består av 39 kvalitativa intervjuer med personal som arbetar på avdelningar med olika könssammansättning vid fyra olika institutioner. Många av de intevjuade har erfarenhet av att arbeta på både blandade och enkönade avdelningar. Bilden av vad personalen anser är för- respektive nackdelar med blandade och enkönade avdelningar kan delas in i tre huvudgrupper. Den stora nackdel med blandade avdelingar som nämns är risken för att pojkar och flickor kan inleda relationer med varandra, och/eller utnyttja varandra, med allt vad det innebär. Personalen får ägna mycket tid åt att försöka kontrollera ungdomarna och mängden regler för ungdomarna att förhålla sig till kan ibland öka till följd av detta. Dessa problem undviks på enkönade avdelningar, men några intervjudeltagare påpekar att relationer kan uppstå även på enkönade avdelningar. På det stora hela tycks dock frågan om relationer vara en icke-fråga på enkönade avdelingar. Men intervjudeltagarna lyfter även upp fördelar med att ha blandade avdelningar. Bland annat menar man att det är mer likt samhället utanför, vilket gör institutionstiden mindre konstlad. Många menar även att stämningen på avdelningen blir trevligare och lugnare på en blandad avdelning.

     Intervjudeltagarna beskriver även relationsmönster mellan ungdomarna, hur konflikter uppstår och kan hanteras samt personalsammansättningens betydelse för arbetet. Vid samtliga dessa teman kan genusmönster urskiljas och dessa ger ledtrådar till vad man bör tänka på när man arbetar på en pojkavdelning, flickavdelning eller blandad avdelning. Bland annat diskuteras behovet av ett medvetet genusperspektiv när man arbetar med att minska negativa gruppeffekter, i synnerhet mellan pojkar. Ett annat område som inte verkar hanteras i någon större utsträckning är pojkars sexualitet och hur pojkar som anses ”ta för sig” mår. Vilka bilder av sex, nära relationer och flickor skapar den inställningen hos dem? Och på samma tema så verkar det finnas ett behov av att i större utsträckning diskutera kärleksrelationer och kroppsliga frågor med pojkar. Den typen av samtal förefaller främst föras med flickor inom ungdomsvården.

     I vården av flickor ges det uttryck för en oror för att män i personalen ska utsättas för falska anmälningar om sexuella övergrepp/trakasserier från någon flicka. Ingen av de intervjuade, vare sig kvinnor eller män, uttrycker oro för att pojkar skulle komma med liknande anklagelser. Oron skapar en särskilt känslig relation mellan flickor och manlig personal, och det finns exempel på hur förhållningssätt för att undvika denna risk  påverka innehållet i flickornas vård. Sannolikt kan det även ha negativa effekter på möjligheten att upprätta behandlingsallianser mellan flickorna och männen i personalen. Det är därför viktigt att fundera över hur denna fråga hanteras på avdelningarna och hur negativa effekter kan undvikas.

     Kvinnor och män verkar i viss utsträckning göra olika saker i det dagliga arbetet, vilket innebär problem för den strävan mot att bryta könsstereotypa mönster som många av intervjudeltagarna ger uttyck för. Framför allt verkar kvinnor i personalen främst ses som en motvikt mot männen och de ska representera ”det kvinnliga”. I en strävan efter att bryta könsstereotypa mönster för ungdomarna är det av vikt att så väl mäns som kvinnors arbetsuppgifter är väl genomtänkta.

  • 344.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att balansera mellan kontroll och kontakt: lokala polisers arbete med ungdomar2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett effektivt ordnings- och närpolisarbete bygger på goda relationer med lokalbefolkningen. Detta gäller i allra högsta grad i kontakter med ungdomar. Med utgångspunkt från en omfattande deltagande observationsstudie belyser Att balansera mellan kontroll och kontakt en mängd frågor som är kopplade till polisens arbete med ungdomar. Hur ser möten mellan poliser och ungdomar ut? Hur arbetar poliser när de riktar in sig mot ungdomar? Vad är viktigt att tänka på och vad händer i dessa möten när poliser agerar på olika sätt? Boken visar hur komplext polisens arbete är och synliggör faktorer som påverkar ungdomars uppfattning om polisen. Polisers arbete påverkas inte bara av vad de själva gör, utan även av exempelvis strukturell diskriminering, boendesegregation, och hur kontrollen organiseras i samhället i stort. Vi får följa polisens arbete och hur de tvingas balansera mellan kontroll och kontakt i sitt arbete riktat mot ungdomar. Boken visar hur lekfullhet och humor, från både poliser och ungdomars sida, utgör en viktig del av kontakten mellan poliser och ungdomar. Lekfullhet och humor fungerar kontaktskapande, men kan också från ungdomarnas sida användas som en form av motstånd mot poliserna. Boken beskriver även hur poliser kan arbeta strategiskt för att minska konflikter med de ungdomar de möter, exempelvis när de möter anklagelser från ungdomar som på olika sätt uppfattar sig trakasserade av polisen.

  • 345.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Att hantera anklagelser om rasism i polisarbete2013In: Den sorterande ordningsmakten: studier av etnicitet och polisiär kontroll / [ed] Abby Peterson & Malin Åkerström, Malmö: Bokbox Förlag , 2013, 1Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet bygger på en deltagande observationsstudie av polisens arbete riktat mot ungdomar. Fokus är på hur polisen agerar i samband med att ungdomar på olika sätt anklagar polisen för rasism.

  • 346.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Belonging and Unbelonging in Encounters between Young Males and Police Officers: The Use of Masculinity and Ethnicity/Race2013In: Critical Criminology, ISSN 1205-8629, E-ISSN 1572-9877, Vol. 21, no 4, p. 417-430Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is based on a study in which the work of police officers has been followed on a day-to-day basis, with a special focus on the work directed at youths. The focus is on how contact is established or obstructed in the meeting between police officers and young males, and the significance of constructions of masculinity and ethnicity/race for this process. Encounters between young males and police officers are analysed from Yuval-Davis notions of belonging and unbelonging. The analysis shows how both masculinity and ethnicity/race can be used for establishing or obstructing contact between police and young males. The article also show how belonging and unbelonging is a question of negotiations that can undergo a number of shifts in the course of a given situation, and also that these negotiations take the form of a collaborative activity, even if this starts from unequal power positions. A situation that starts from an antagonistic approach may in fact, via markers of belonging, turn out quite different. But it is also pointed out that the markers of belonging in one dimension, at the same time may generate markers of unbelonging in others. Finally this developing of contact shall be understood both as a way of changing the contacts into less conflicted ways and as one of several ways of gaining more control in stigmatized areas.

  • 347.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology. Dept of Criminology 312.
    Betydelse av öppenhet under institutionstiden för ungdomar dömda till sluten ungdomsvård.: Hur påverkar det vardagen vid institutionen och återfall i brott?2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Unga brottslingar dömda till sluten ungdomsvård är en grupp som i hög utsträckning återfaller i brott eller fortsätter sin kriminella karriär in i vuxen ålder. Insatser som kan minska antalet återfall är angeläget för både förövarna själv, potentiella nya offer och samhället som helhet.

    I rapporten redovisas resultat från en studie som undersöker på vilket sätt öppenhet under institutionstiden är relaterad till återfall i brott fem år efter sluten ungdomsvård och vilken betydelse öppenheten har för vardagen på institutionen. Sammantaget visar resultaten att öppnare former bidrar till en bättre miljö för ungdomarna och minskar andelen ungdomar som återfaller i brott.

  • 348.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Complaints as Opportunity for Change in Encounters between Youths and Police Officers2014In: Social Inclusion, ISSN 2183-2803, Vol. 2, no 3, p. 102-112Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The presence of distrust in the police and how they perform their work among ethnic minority youths in socially underprivileged areas is well established. Experiences of, or beliefs about, unfair treatment from the police can be viewed both as an indicator and a consequence of exclusion. It is well-known that negative experiences of the police are more significant for trust in the police and their legitimacy than positive ones, with some even suggesting that positive experiences do not matter at all. However, from a procedural justice perspective it has been suggested that some positive experience do matter, particularly if the police are considered to perform their work in line with procedural fairness. On the basis of a participant observation study, this article discusses situations in which youths express complaints about the police in different ways. In response to such situations, the police can act in both exclusionary and inclusive ways. It is argued that youths’ complaints can be used as an opportunity for change if the police treat the youths concerned with fairness and in inclusive rather than exclusionary ways.

  • 349.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Doing masculinity in youth institutions: 2014In: Masculinities in the criminological field: control, vulnerability and risk-taking / [ed] Ingrid Lander, Signe Ravn & Nina Jon, Farnham: Ashgate, 2014, 1, p. 39-56Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research has shown how the care at the youth institutions is gendered in several ways. The chapter focus on how staff at special approved youth homes constructs the significance of males, in particular males physical bodies, in the staff. Focus is on the links between the presence of physically powerful men and the gender constructions that may be generated, and their relevance for the treatment offered to, above all, the boys. Thirty-nine qualitative interviews have been conducted with treatment staff, working on both single-sex and mixed-sex wards. The subthemes that emerges in the analysis of the staffs views is the male staff’s contribution in both good and bad ways to a laddish atmosphere at the wards, physical conflicts, women as having a soothing effect, and the male body as provocative. The interview participants’ narratives illustrate their ambivalence towards a physically powerful and muscular male body in the treatment staff. It should be noted that both women and men are participants not only in constructing the image of the need for the physically strong man but also in the problematisation of the same. The chapter concludes that in the organization of the care at youth institutions there is a need to be awareness of these issues.

  • 350.
    Pettersson, Tove
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
    Genusperspektiv inom svensk forskning om ungdomsbrottslighet2013In: Den svenska ungdomsbrottsligheten / [ed] Felipe Estrada, Janne Flyghed, Lund: Studentlitteratur, 2013, 3, p. 75-101Chapter in book (Other academic)
45678910 301 - 350 of 539
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf