The Viking Age rune carvers sometimes signed their works, and over a hundred carvers in Sweden are known by name. Furtheremore, it is possible-on more or less certain evidence-to attribute several anonymous incriptions to these carvers. This is the case especially in the povinces of central Swede. The study of individual carvers is of great significance, among other things, in the dating of inscriptions. This index of the signed and attributed Viking Age inscriptions of central Sweden is intended to serve as a useful tool in comparative studies of different carvers. It comprises insciptions from Södermanland, Uppland, Västmanland and Gästrikland. Different authors´ opinions as to the attributions are reported of.

The present study deals with the work and practice of three Scandinavian translators, namely Kjell Olaf Jensen (Norwegian), Marianne Öjerskog (Swedish) and Agnete Dorph Stjernfelt (Danish). The main question of the thesis is what strategies the translators use when translating culture-specific elements from French and English. Theoretically the thesis positions itself within the framework of Descriptive Translation Studies and draws upon system theories as well as Pierre Bourdieu’s sociology of culture. The method consists of a source text – target text analysis, using a somewhat modified version of Pedersen’s (2007) method identifying seven translation strategies, namely (1) retention, (2) specification, (3) direct translation, (4) generalization, (5) substitution, (6) omission and (7) official equivalent. In this thesis the three former and the official equivalent are categorized as “adequate”, whereas generalization, substitution and omission are categorized as “acceptable” using Toury’s (2012) terminology. Six different types of culture-specific elements are investigated, namely (1) titles, address and professional titles, (2) currencies, (3) weights and measures, (4) literature and music, (5) education, and (6) names. In addition to this analysis, interviews with the three translators were carried out. Results show that there are both similarities and dissimilarities in the translators’ choices of translation strategies. It also turns out that the strategies used to a great extent depend on the culture-specific element in question and hardly ever on the source language. Results also suggest that the higher the translators’ amount of accumulated total capital, the more likely it is that they adopt a heterodoxic translation strategy. Jensen and Stjernfelt are more often positioned at one of the two extremes of the adequacy–acceptability axis than is the case for Öjerskog. Moreover, results from the interviews and the text analyses show that there are a number of norms that govern the translators’ practices. The translatorial practice is to manoeuver in a field governed by norms in order to produce the best possible target texts – target texts that are true to the original and conform to domestic literary standards.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.

Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten.

Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.

This dissertation contains a study of the multitext manuscript Codex Holmiensis D 3 based in Material Philology and its focus on the material conditions underlying manuscripts. The aim of the investigation is to describe D 3 in order to increase understanding of its material conditions including content and circumstance of copying, as well as its use and purpose.

D 3 contains 14 text works in different genres, for example romances, chronicles, and edifying works. The paper manuscript in the format of a holster book has been dated through its watermarks to around 1487/1488. It was written for the noblewoman Elin Gustavsdotter (Sture).

An older manuscript, Codex Holmiensis D 4a, has previously been identified as the exemplar of D 3. These manuscripts are very similar as regards language and content. However, it is shown here that D 4a could not have been the model for D 3 in the case of the romance Flores och Blanzeflor; nor can the manuscript as a whole be a copy of D 4a.

There are few traces of use in D 3, but the first work, Herr Ivan Lejonriddaren, has several concluding texts before its final closing. These concluding texts suggest that parts of the work were being read while the rest was being copied. There are also dual quire signatures in this work, implying that the quires were in disarray, possibly because they were in use when the signatures were added.

The purpose of D 3 was to educate and provide examples of good and bad behaviour for the nobility. Moreover, there is an owner-epilogue which also stresses courtly ideals and can be linked to the concept of exemplary behaviour. The contents can also be ordered thematically, with first a Carolingian connection, followed by one connected with Ireland and finally one focused on the Christian community. Codicological breaks divide the manuscript into two parts, which leads to the assumption of at least two common exemplars for D 3 and D 4a.

An emphasis on the materiality of the manuscript reveals it to be not so much an unwieldy collection of unrelated text witnesses as a book created for a certain person and her time.

The study of spatial thinking and knowledge in medieval Scandinavia and its development as an area of enquiry are hampered by a dearth of information on place names in East Norse compared to West Norse literary texts. “The Norse perception of the world: A mapping and analysis of foreign place names in medieval Swedish and Danish texts” is a project based at Uppsala University that uses toponymy and other location-based items such as inhabitant designations in East Norse texts as the point of departure for visualizing the world-view of the medievals in Eastern Scandinavia. Comparing our project with the Icelandic Saga Map, an interactive mapping resource with a West Norse focus, shows differences in aim, material, and composition of the corpora. For instance, our project collects a wider range of location-based information including place names as attested in the manuscripts, their variant and normalized forms as well as metadata about the manuscript sources. The place names are further categorized according to type of name and locality which makes it possible to search for very specific information. Additionally, the Saga Map’s purpose is to “aid new readings of the sagas” which is mirrored in how the text of the sagas is placed alongside the map, while our focus is on the location-based data, and how these represent medieval world-views. For instance, the perception of Iceland as shown in the Swedish and Danish texts is markedly limited. On the whole Iceland is entirely absent from the world-view shown in East Norse texts, a result of the literature mostly being translated from mainland European sources, whereas Icelanders wrote their own history with the Íslendinga sǫgur and konungasǫgur, spatially covering both Western and Eastern Scandinavia. This paper addresses the discrepancy between the East and West representations in the two corpora and questions whether the picture actually reflects the medievals’ knowledge of the neighbouring areas.

References: 

Icelandic Saga Map, 2018, http://sagamap.hi.is/is/

The Norse perception of the world, 2018, https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör. Personer i båda åldersgupperna skriver snabbt och använder sig av kreativ interpunktion, smilisar och uttalsnära stavning, men de yngre gör det i högre grad. I båda grupperna är det vanligast att skriva till vänner, och ungdomarna gör det oftast genom chatt medan de äldre håller sig mest till meddelanden. Variationen inom grupperna är stor både språklig och användningsmässigt.

Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.

Sedan år 1991 sker ingen statlig granskning av läromedel (Ammert 2011:17) samtidigt som utbildningsverksamheten sfi ständigt utsätts för kritik bland annat på grund av olämpliga läromedel (Hyltenstam & Milani 2012:87–89). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sfi-läromedel anknyter till inlärarnas tidigare erfarenheter, och om det är något som har förändrats över tid och fått större utrymme i läromedlen. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en innehållsanalys på tre läromedel som var avsedda att användas på sfi kurs B. Analysen visade att samtliga läromedel anknöt i någon mån till inlärarnas tidigare erfarenheter. Förvånande nog visade däremot analysen att det äldsta läromedlet anknöt till de tidigare erfarenheterna i högre grad än de nyare läromedlen. Slutsatsen visade att det finns en viss sanning i att olämpliga läromedel används i undervisningen med tanke på att det nyaste läromedlet inte ligger i linje med relevant forskning i svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att titta på etnicitet och kultur i en SFI-lärobok. Tidigare studier har visat att etnocentrism är utbredd i läromedel, men forskningen om SFI-undervisningsmaterial är minimal.Undersökningen använder en hybrid av analytiska metoder, inklusive innehållsanalys och diskursanalys. Enligt innehållsanalysen är huvuddelen av personnamnen i läroböckerna etniskt svenska. Ytterligare granskning av uppgifterna avslöjar en betydande majoritet av namnen från Europa. Fynden indikerar etnisk och kulturell homogenitet.Det som kallas "svenskt" är ofta utgångspunkten för texterna och representerar det normativa vi. Detta står i kontrast till de andra, som representeras av andra kulturer och nationaliteter än svenska. Resultatet visar att västerländskt fokus och andrafiering finns i det analyserade materialet.

I den här uppsatsen undersöks uppkomsten och utvecklingen av den obestämda artikeln einn i fornisländsk litteratur från 1200- till 1400-talet. Undersökningen sker utifrån analysen av den tidigare forskningen samt Bernd Heines (1997) och Paul J. Hoppers & Elizabeth Traugotts grammatikaliseringsmodell (2003) av einn:s funktioner (från räkneord till obestämd artikel). Modellen kontextualiseras i mina undersökningsresultat av fyra isländska släktsagor, Íslendinga sögur.

    Undersökningens resultat visar tydligt att det inte finns någon obligatorisk användning av obestämd artikel i Íslendinga sögur under den nämnda tidsperioden. Det som kan påpekas är dock att ordet einn bär på en viss potential att utvecklas till obestämd artikel. Denna potential räcker ändå inte för att en egen inhemsk isländsk obestämd artikel ska kunna uppstå. Det blir tydligt när man betraktar de få fall jag utrett. I dessa fall framträder nämligen en viss grad av främmande påverkan vad gäller einn:s användningsområden.

Den föreliggande uppsatsen utgörs av en filologisk undersökning av den medeltida dikten Hertig Fredrik av Normandie i 1400-tals handskrifterna D3, också känd som fru Elins bok, och D4a, också kallad fru Märtas bok, samt en transkription i synoptisk form av Hertig Fredrik i dessa båda handskrifter. Målet med uppsatsen är att bidra till forskningsfrågan om handskrift D3 bör betraktas som oberoende av D4a, som Britta Olriks Frederiksens och Agnieszka Backmans aktuella undersökningar från 2006 respektive 2017 har visat. För att pröva deras resultat har en komparativ undersökning gjorts av Hertig Fredrik i D3 och D4a med avseende på att utreda, beskriva och analysera de textkritiska skillnaderna mellan texten i D3 och texten i D4a.

Undersökningens resultat visar att Hertig Fredrik i D3 inte borde betraktas som en avskrift av D4a utan som oavhängig av denna. Därmed kan det konstateras att också texten Hertig Fredrik stöder Frederiksens och Backmans resultat som förespråkar D3:s oberoende från D4a. Studien visar dock att Hertig Fredrik i D3 är en förkortad version i jämförelse med D4a och D4.

Denna uppsats har två mål. Det första målet är att ge en omfattande överblick över samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifters prepositionsbestånd och -former, vilket innefattar en presentation av de prepositioner som använts i dessa inskrifter samt en förklaring till ortografiska skillnader i prepositionernas representation. Denna överblick avslutas med en förklaring av prepositioners olika skrivningsformer som kan förklaras med utvecklingar inom ljudsystemet samt felskrivningar.

Det andra målet är att genomföra en undersökning av prepositionsfrasens rektioner som baseras på Lena Petersons (1991) behandling. Syftet med denna undersökning är, utegående från korpusen Samnordisk runtextdatabas 2014, att spåra och förklara semantiska avvikelser i samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifter. Resultatet av rektionsundersökningen visar i enlighet med Petersons resultat att den grammatik som används i vikingatida runinskrifter är stabil och att de avvikelser som rör semantiken är så pass få att de mycket väl kan baseras på fakultativa beslut från runristarnas sida och inte nödvändigtvis på förändringar i grammatiken. Ett fåtal avvikelser kan dock ha grammatiska förklaringar. Det finns en viss tendens till att egennamn står i nominativ efter prepositioner och att ackusativ används istället för dativ, vilket kan tolkas som ett väldigt tidigt tecken för senare kasus-sammanfall. Med tanke på hur sällan dessa avvikelser förekommer, är det dock tveksamt om man kan dra några generella slutsatser utifrån dem.

Av detta resulterar enligt min mening att de fakultativa reglerna har sitt ursprung å ena sidan hos runristaren, som i de flesta fallen har anledning för att använda den använda formen, och å andra sidan hos dagens läsare, som saknar förståelse för vissa drag i det dåtida språkbruket.

This report presents a study of elderly people’s participation in the digital society. The aim is to identify and describe why and for which purposes pensioners use computers and mobile phones. Furthermore, the interactional analysis used in the study aims to complement previous results from quantitative surveys by paying attention to elderly persons’ self-image, attitudes and perceptions of the digitalized society. Questions discussed are what paths elders to take to use IT, what elderly people do with digital technology, and how they perceive their place and role in the digital society.

The data analyzed consist of recorded interviews with 22 pensioners, aged 66–87. The participants are men and women from different social and professional backgrounds. What they have in common is that they all use computers and mobile phones in their daily life. The participants’ age is central to the investigation and time is an important theme in the report. A now and a then is constructed and made relevant in the stories that the participants tell. The stories contain elements that highlight the development of society and of change that has affected individuals.

Possible reasons for not using digital media are physical problems, such as bad motor skills, impaired sight or hearing, lack of knowledge of English and not having been introduced to the media while they were still working. Even though these problems are common among the participants, they all seem to find ways to manage digital technologies.

The investigation sheds light on how digital media is involved in the pensioners’ every day activities. All participants use computers and mobile phones to interact with friends and family and to participate in social activities on and outside the Internet. They all claim that they write more often than they did before they had access to computers, and that the types of text they write vary more. They also claim that they read the news more often and that they take a more active role in public debates. Using digital media is, therefore, considered a way to extend the so-called third age.

Av tradition har datorteknik förknippats med en manlig domän. Att denna tradition är på väg att förändras tyder till exempel Statistiska centralbyråns mätningar från 2005. Inga större skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till och användning av datorbaserade medier har där kunnat skönjas. Den åldersgrupp där skillnaderna mellan könen är minst är ungdomar 16–24 år. Unga kvinnor använder således, så väl som unga män, de datorbaserade medierna.

Liksom datortekniken har förknippats med en manlig sfär har kommunikation via datorbaserade medier i tidigare forskning främst visat sig tilltala unga kvinnor. Resultaten av mitt avhandlingsarbete som dels baseras på en enkät, genomförd bland 300 svenska ungdomar, dels på djupstudier av tre pojkar och tre flickor, visar att såväl pojkar som flickor dagligen använder datorbaserade medier i kommunikativt syfte. För ungdomar tycks kommunikation i form av gästboksinlägg på nätmötesplatser eller chatt inte ha särskilt mycket med teknikintresse att göra. Att hålla kontakten via Lunarstorm eller MSN är istället en kompletterande umgängesform där kommunikation främst sker mellan vänner som även umgås i verkliga livet.

I mitt anförande vid konferensen kommer jag att ge en beskrivning av pojkars och flickors datormedierade kommunikation. Frågor som kommer att behandlas är hur pojkar och flickor använder tekniken, varför de använder den samt vilka de kommunicerar med.

This thesis explores young people's interaction with different individuals through a variety of media. Three girls and three boys aged 16–18, from an urban school, a rural school and a suburban school, were each observed for a week, at school, at home and during leisure activities. The data analysed consist of field notes, video and audio recordings, and texts written by the participants.

The aim of the study is to investigate how young people’s use of language varies in relation to different contexts. Questions are asked about what activities they participate in, what media they use and how they use them, and how they express themselves orally and in writing in different contexts and through different media. The study is based in sociolinguistic theory and activity type theory. Data were collected using ethnographical methods, and analytical tools were drawn from a broadly defined field of discourse analysis.

The investigation sheds light on the relationship between what young people are doing socially in any given situation and how they interact. Variation in linguistic styles is made visible by a study of the same individuals involved in different communicative activities. Young people are shown to be a heterogeneous group who engage in different sets of activities. The study questions prevailing definitions and categorisations of adolescents’ linguistic styles and use of electronic media. The outcome is a complex description of everyday interaction, which is found to be shaped by the frames for communicative activities, the technical characteristics of the media employed, and individual factors. In conversational turns, Internet chat messages and text messages, young people select resources from their individual linguistic repertoires in order to achieve specific goals or construct particular roles through their interaction.

This thesis is a study of the inter-institutional translation process through which the Swedish versions of EU legislative acts are created, focusing on the conditions for plain language work within this process. These Swedish translations have long been considered incomprehensible. Complicated originals and strong demands for close correspondence to the source text have been considered the main reason. This study aims to examine the translation process, to see how institutional factors shape the scope for plain language work. The theoretical and methodological bases of the study are the sociology of translation, focusing on translation as a social activity, and ethnography, focusing on the participants’ perspective. The data analysed consist of field notes, interviews, video recordings of participants translating, and revised translations.

A key factor for plain language is shown to be the demands for close correspondence to previous texts – not only the source text but also previous Swedish translations. Close correspondence is necessary due to special demands on legal translation but is also supported by other institutional factors, such as translators’ insecurity regarding legal language, short deadlines and the needs of internal readers. The use of CAT tools such as TWB further reinforces this dependence on previous texts.

Other institutional factors that stand out are the relative isolation of the translation units, with limited feedback from outside the unit, and the position of the translated documents within the EU legal system. The results indicate that the difficulties for a Swedish reader are often not due to linguistic or textual formulation of the documents, but to the gap this EU position creates, between the reader’s (Swedish) and the text’s (EU) frame of reference respectively.

Support for plain language is strong at the units, but the concept appears to have been partially given a local meaning, showing that the traditional understanding of plain language may not be fully applicable in this setting. This shows the necessity to identify the aspects most central to comprehensibility, for different types of texts and in different settings – a necessity not only for plain language work within the EU, but in national settings as well.