Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
591592593594595596597 29651 - 29700 av 29833
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 29651.
    Ölund, Charlotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Att vara prövad men inte uppgiven - konsten att leva med bensår2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

  • 29652.
    Ölund, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olofsson, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Andlighet inom palliativ vård2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter

  • 29653.
    Ölund, Simon
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Währborg, Cindra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sexual risk behavior and attitudes towards condom-use amongst university students in Bangkok, Thailand: A quantitative study2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Introduktion: Sexuelt överförbara sjukdomar är ett av de stötsta hoten mot en normal reproduktion och sexuela hälsan, där den mest kända är HIV och AIDS. Empidemilogin i Thailand över de senaste decenierna visar en ökade prevalens av sexuellt överförbara sjukdomar. Den största orsaken till sjukdomar är ett resultat av sexuellt risk beteende och inkonsekvent kondomanvändande.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sexuelt risk beteende och attityder till kondomanvändande hos thailänska universitetsstuderande i Bangkok.

    Metod: En deskriptiv tvärnittsstudie med kvantitativ metod användes i studien. Ett frågeformulär med 5 delar delades ut till 300 universitetsstudenter på två olika universitetet i Bangkok, Thailand. 269 deltagare fyllde i enkäten korrekt och 132 av dessa uppfyllde inklusionskriterierna.

    Resultat: 132 deltagare uppgav att de hade haft samlag. 15 (11.4%) av dessa hade ett lågt riskbeteende, 97 (73.5%) hade ett normalt riskbeteende och 20 (15.2%) hade ett högt riskbeteende. De fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga (n=97) och kvinnliga (n=35) deltagare gällande deras sexuella risk beteende (p=0.68) och deras attityd till kondomanvändande (p=0.990). Ett samband mellan variablerna högt sexuellt riskbeteende och negativ attityd till kondomanvändande kunde ses, r=0.326, n= 132, p= 0.00.

    Slutsats: Majoriteten av universitets studenterna i denna studie hade ett normalt riskbeteende. Attityden till kondomanvändande var till största delen positiv med undantag gällande enstaka frågor. Vidare studier gällande thailänska universitetsstudenter och deras sexuella hälsa är av största vikt för att vidare minska riskbeteendet och sexuellt överförbara sjukdomar i populationen.

  • 29654.
    Öman, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Nellie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

  • 29655.
    Öman Marklund, Susanne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Distriktssköterskor erfarenhet av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändring gällande kost och fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29656.
    Önder, Stefan
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Skillnader i fallrisk hos äldre patienter på en akutvårdsavdelning och en demensavdelning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29657.
    Önell, Anton
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Andersson, Jesper
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelser som personer med diabetes typ 1 har av fysisk aktivtet och matvanor: En analys av bloggar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en vanlig sjukdom som kräver en hög självdisciplin gentemot egenvård. Vid en misskött sjukdom kan det leda till komplikationer, allvarliga komplikationer. Personerna kan påverka sin hälsa och minska risken för komplikationer genom egenvård med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att ha kunskap om hur personer med diabetes 1 kan uppleva sin egenvård för att ha möjlighet att stödja och motivera dem till en hälsosammare livsstil. Diabetes är en sjukdom som personen kan uppnå en god hälsa trots sin sjukdom.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser som personer med diabetes typ 1 har av fysisk aktivitet och matvanor.

    Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem bloggar som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet resulterade i två kategorier och fyra underkategorier. Personerna upplevde att de hade en kontroll på livet och över sin sjukdom om de fick en balans mellan matvanor och fysisk aktivitet samt att anpassa kosten efter träning, detta kunde resultera i en inre tillfredsställelse. Men de kunde även känna att de var styrda av sjukdomen som kunde leda till en frustration över att vara begränsad och en känsla av utanförskap.

    Slutsats: Personerna upplevde att vid en bra anpassning av matvanor och fysisk aktivitet så ökade välmåendet och sjukdomen blev enklare att kontrollera. De upplevde dock att det krävdes mycket tid och energi för att få dessa faktorer att fungera med vardagen vilket resulterade i ett utanförskap men också en psykisk påverkan gällande att vara begränsad.

  • 29658.
    Önneholm, Jenny
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Att förebygga obstipation hos äldre på särskilt boende med hjälp av kost- och livsstilsfaktorer, en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i resultatet. Resultat: Resultatet indelades i tre rubriker: Kost, Fysiskaktivitet och Vårdpersonals kunskap. Olika interventioner resulterade i minskadanvändning av laxantia och ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller att identifiera ochförebygga de som ligger i riskzonen för att utveckla obstipation. Diskussion: Ändringar ikosten i form av fibertillägg gav patienterna en positiv inverkan på deras tarmvanor samt enminskning av användandet av laxantia. Vårdpersonalens kunskap är en färskvara somkontinuerligt bör uppdateras för att kunna bibehålla fortsatt god kvalitet på omvårdnaden.Slutsats: Ökad kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder hos vårdpersonalen, samtatt de delar med sig av den, kan ge positiva effekter på obstipationsproblematiken påsärskilda boenden.

  • 29659.
    Öresland, Stina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nurses go visiting: ethics and gender in home-based nursing care2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to explore how nursing is constructed in home-based nursing care from the viewpoint of patients and nurses who are receiving or giving care. Since nursing both constructs and is in turn constructed by the context in which it serves, language plays a central part in those constructions and in this thesis. The thesis has been guided by social constructionism, meaning that the positions the patients and the nurses inhabits have been considered as social phenomenon constructed in discursive processes.

    There are two ideas that guided this thesis. One idea was that home-based nursing care promotes the association of caring abilities in relation to nursing, women and the private sphere. Another idea was that the place where the care was carried out has ethical implications.

    Data was collected from interviews with 10 home-based nurses (study I) working in community in the western part of Sweden and 10 patients cared for in their home by these nurses (study II). Nurses and patients were interviewed about their experiences of giving respectively receiving home-based nursing care. The interviews were transcribed verbatim and analyzed with a discourse analytic method in study I and II. The findings in study I show that the nurses described their subject positions as "guests" and "professionals" and that they have to make a choice between these positions, as it is impossible to perform both positions at the same time. Dependent on the situation, both an ethics of care and an ethics of justice were applied by the nurses, that is, to perform according to the subject positions of "guest" or "professional."

    In study II, the patients describe their own subject position as "safeguard" and the nurses‟ positions as "substitutes". These subject positions provided the opportunities, and the obstacles, for the patients‟ possibilities to receive care in their home which included which kind of strategies, habits and activities the patients described and what tasks and how they considered or expected the nurses to perform. These findings are discussed within a theoretical framework, i.e. a gendered dichotomy of the private spheres versus the public spheres. Inherent in this framework is a discussion of the findings related to the habits that are essential in the nurses‟ and the patients‟ constructions of subject positions.

    In study III, metaphors used by home-based nurses‟ were explored as a means to discover values and norms held by nurses working in home-based nursing care. Ten interviews with nurses working in home-based nursing care (the same interviews as in study I) were analyzed and interpreted with a metaphor analytic method. In the analysis metaphoric linguistic expressions (MLE) were explored and patterns of MLEs formed two entailments. After exploring MLEs and entailments on an explicit surface level the analysis went to a broader underlying dimension of conceptual metaphors identifying the overall metaphor: "Home-based nursing care is an endless journey". The metaphor "Home-based nursing care is an endless journey" exposed home-based nursing care in constant motion, thereby requiring nurses to adjust to circumstances. This adjustment required ethical maturity based on experience, knowledge, and creativity. The study III focuses on the importance of further developing reflections over experiences related to everyday ethical issues.

    In study IV, the findings from study I were the starting point for a philosophical exploration of the concept "guest" and its relation to other adjacent concepts such as hosts and hospitality. The question to be answered was as follows: In what ways can home-based nurses‟ description of being "guests" in patients‟ home be understood? The exploration was based on Derrida‟s philosophy of unconditional and conditional hospitality, Levinas‟ philosophy of "face" and "the Other" and Arendt‟s philosophy of "go visiting". The findings indicated that the concept "guest" was not appropriate for the nurses to use when describing their position in home-based nursing care, since the concept was problematic for the content and the complexity of home-based nursing care. The findings also showed that exposing concepts as binaries is fruitful since they show relationship between concepts. Just illuminating the concept "guest" did not reveal the power relationship between the "guest" and the "host" and their relationship to hospitality.

    The distinction between diverse ethical perspectives could be seen as problematic or as an opportunity. According to this study, the nurses used a plurality of different ethical ideas, such as an ethics of care, an ethics of justice, an ethics of virtue and an "everyday ethics." A possible interpretation could be that this was a sign of a difficulty to maintain distinction between ethical theories in clinical practice. 

    Ethical issues in the private sphere are less commonly explored compared to ethical issues in the public sphere, for example in hospital care. As showed in this thesis, the distinction between the private and the public spheres was problematic. It does not describe two spatially separate spheres, but rather it describes functionally dependent activities, interests and relations, such as diverse areas of ethical ideas and "feminine" and "masculine" positions.

    Home-based nursing care is a complex area and discourse analysis of the relation between home-based nursing care, subject positions, ethics and gender is more or less lacking. Exploring home-based nursing care outgoing from discourse analytic perspectives and methods is rewarding for nurses‟ practice, education and research as it opens up new perspectives of home-based nursing care.

  • 29660. Öresland, Stina
    et al.
    Lutzen, Kim
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rasmussen, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Maatta, Sylvia
    Nurses as 'guests' - a study of a concept in light of Jacques Derrida's philosophy of hospitality2013Ingår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 14, nr 2, s. 117-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As revealed in previous empirical research, nurses describe their position in home-based nursing care (HBNC) as that of guests' in the patient's home. Such a description is problematic as guests' might not be considered to belong to the realm of professionalism. As Jacques Derrida's work on hospitality has received wide publicity, sparking theoretical and philosophical discussion about host and guest, the aim of this study was to explore how the concept guests' can be understood in the light of Derrida's philosophy of hospitality. The study revealed that (a) guest must be considered a binary concept; and (b) hospitality should be regarded as an exchange of giving and receiving between a host and a guest. The present study demonstrated that it is important to reflect on the meaning of the concepts used by nurses in HBNC. Further theoretical and empirical exploration of the concept hospitality' would be fruitful, i.e. what is patients' understanding of hospitality' and hostility' related to nurses' descriptions of themselves as guests' in the patient's home.

  • 29661.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lützén, Kim
    Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för Omvårdnad, Huddinge, Karolinska Institutet.
    Määttä, Sylvia
    Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rasmussen, Birgit H
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nurses go visitingManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 29662.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Määttä, Sylvia
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jörgensen, Marianne Winther
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Lützén, Kim
    Nurses as guests or professionals in home health care2008Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 15, nr 3, s. 371-383Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and interpret the diverse subject of positions, or roles, that nurses construct when caring for patients in their own home. Ten interviews were analysed and interpreted using discourse analysis. The findings show that these nurses working in home care constructed two positions: ;guest' and ;professional'. They had to make a choice between these positions because it was impossible to be both at the same time. An ethics of care and an ethics of justice were present in these positions, both of which create diverse ethical appeals, that is, implicit demands to perform according to a guest or to a professional norm.

  • 29663.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet.
    Määttä, Sylvia
    Göteborgs universitet.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå universitet.
    Lützén, Kim
    Karolinska institutet.
    Home-based nursing: an endless journey.2011Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 18, nr 3, s. 408-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore metaphors for discovering values and norms held by nurses in home-based nursing care. Ten interviews were analysed and interpreted in accordance with a metaphor analytical method. In the analysis, metaphoric linguistic expressions and two entailments emerged, grounded in the conceptual metaphor 'home-based nursing care is an endless journey', which were created in a cross-domain mapping between the two conceptual domains of home-based nursing care and travel. The metaphor exposed home-based nursing care as being in constant motion, thereby requiring nurses to adjust to circumstances that demand ethical maturity. The study focuses on the importance of developing further theories supporting nurses' expressions of their experiences of everyday ethical issues.

  • 29664.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Määttä, Sylvia
    Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lützén, Kim
    Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för Omvårdnad, Huddinge, Karolinska Institutet.
    Home-based nursing: an endless journey2011Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 18, nr 3, s. 408-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore metaphors for discovering values and norms held by nurses in home-based nursing care. Ten interviews were analysed and interpreted in accordance with a metaphor analytical method. In the analysis, metaphoric linguistic expressions and two entailments emerged, grounded in the conceptual metaphor ‘home-based nursing care is an endless journey’, which were created in a cross-domain mapping between the two conceptual domains of home-based nursing care and travel. The metaphor exposed home-based nursing care as being in constant motion, thereby requiring nurses to adjust to circumstances that demand ethical maturity. The study focuses on the importance of developing further theories supporting nurses’ expressions of their experiences of everyday ethical issues.

  • 29665.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Määttä, Sylvia
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lützén, Kim
    Patients as 'safeguard' and nurses as 'substitute' in home health care2009Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 16, nr 2, s. 219-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One aim of this study was to explore the role, or subject position, patients take in the care they receive from nurses in their own home. Another was to examine the subject position that patients say the nurses take when giving care to them in their own home. Ten interviews were analysed and interpreted according to a discourse analytical method. The findings show that patients constructed their subject position as 'safeguard', and the nurses' subject position as 'substitute' for themselves. These subject positions provided the opportunities, and the obstacles, for the patients' possibilities to receive care in their home. The subject positions described have ethical repercussions and illuminate that the patients put great demands on tailored care.

  • 29666. Öresland, Stina
    et al.
    Määttä, Sylvia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Norberg, Astrid
    Winther Jörgensen, Marianne
    Lützén, Kim
    Nurses as guests or professionals in home health care2008Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 15, nr 3, s. 371-383Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and interpret the diverse subject of positions, or roles, that nurses construct when caring for patients in their own home. Ten interviews were analysed and interpreted using discourse analysis. The findings show that these nurses working in home care constructed two positions: `guest' and `professional'. They had to make a choice between these positions because it was impossible to be both at the same time. An ethics of care and an ethics of justice were present in these positions, both of which create diverse ethical appeals, that is, implicit demands to perform according to a guest or to a professional norm.

  • 29667.
    Öreteg, Madelene
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Green, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Erfarenheter av att leva med långvarig smärta: Vad finns det att hoppas på när allt känns hopplöst?2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är den smärta som har pågått i mer än tre till sex månader, kroppsligt fyller den ingen funktion. Smärta är kopplat till lidande, då utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan påverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av långvarig smärta. – Hur hanteras den livsförändring som långvarig smärta bär med sig? – Hur påverkas hoppet av det lidande som långvarig smärta är starkt förknippat med? – Vilken betydelse har den långvariga smärtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie och baseras på nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. De nio artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall och analys av data gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: De drabbades erfarenheter visar att hoppet har en positiv inverkan på långvarig smärta. Med hjälp av olika strategier kring hanteringen av smärtan kan lidande lindras och hoppet främjas. Närstående och sjukvården har en hjälpande roll och trots långvarig smärta kan den drabbade uppnå en god livskvalité. Slutsats: Livskvalitén främjas av hoppets påverkan på lidandet. Närstående och sjukvård utgör ett viktigt stöd i hanteringen av smärtan.

  • 29668.
    Örjegren, Marie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson, Therese
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.

    Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.

    Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.

    Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.

    Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.

    Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

  • 29669.
    Örmon, Karin
    et al.
    Malmö University.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Abused women’s vulnerability in daily life and in contact with psychiatric care: in the light of a caring science perspective2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 15-16, s. 2384-2391Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    The aim of the study is to deepen the understanding of abused women's vulnerability in relation to how the abuse and encounters with health care professionals affect life. A further aim is to highlight abused women's vulnerability with a caring science perspective.

    Background

    Experience of abuse has consequences for the mental health of women and girls. Abused women may experience health care as unsupportive, and as a result, often chose not to disclose their experiences of abuse.

    Design and methods

    The results of two qualitative empirical studies were analysed along with a phenomenological meaning analysis in accordance with the methodological principles of Reflective Lifeworld Research.

    Findings

    Living one's life with experiences of abuse implies vulnerability, which can prevent abused women from achieving good health. This vulnerability results from insecurity regarding identity, along with the sense that one could have been a different individual if it were not for the abuse and thereby have a more fair chance in life. Being cared for within general psychiatric care could further increase this vulnerability. The healthcare professional's ability to care for the women who have experienced abuse leads to either an encounter of trust or else further suffering for the women.

    Conclusion

    A lifeworld-oriented caring science perspective as a foundation for care can contribute to care for abused women which reaches the existential dimensions of their vulnerability and vulnerable life situation.

    Relevance to clinical practice

    It is evident that healthcare professionals should deepen their understanding of how abused women live, within a general psychiatric context. This study enables a deeper understanding of abused women's vulnerability in relation to how the abuse and encounters with healthcare professionals affect life.

  • 29670.
    Örmon, Karin
    et al.
    Malmö University.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    The unnecessary suffering and abuse caused by healthcare professionals needs to stop: a study regarding experiences of abuse among female patients in a general psychiatric setting2017Ingår i: Clinical Nursing Studies, ISSN 2324-7940, E-ISSN 2324-7959, Vol. 5, nr 4, s. 59-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Healthcare, from a caring science perspective, aims to support the patients’ health processes. All healthcare is, however, not experienced as being caring by the patients. Consequences of abuse in healthcare (AHC) services have effects on the patients’ health and well-being. The aim of this study was to explore experiences of abuse from healthcare professionals among female patients in a general psychiatric clinic.

    Methods: In the cross-sectional study design, data from female patients receiving outpatient or inpatient care at a general psychiatric clinic about their experiences of abuse were gathered by using the NorVold Abuse Questionnaire (NorAQ). Descriptive statistics were used to describe experiences of abuse in the health care sector.

    Results: Fifty-six women reported abuse by healthcare professionals. Being offended or grossly degraded while visiting health services, was experienced by almost all the women (n = 50). Experiences that a “normal” event while visiting health services suddenly became a really terrible and insulting experience, without fully knowing how this could happen was experienced by 38 women in the study. During their current care episode at the general psychiatric clinic a majority of the female patients chose not to reveal their experiences of abuse in the health care sector (n = 34).

    Conclusions: The fact that patients experience suffering and abuse from healthcare professionals is a serious problem that needs to be highlighted and discussed within all healthcare contexts. Attention needs to be paid to the suffering and abuse that is related to encounters and relationships between patients and healthcare professionals.

  • 29671.
    Örnbrand, Yasmine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Örnelid, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att leva med stomi: ur ett patientperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29672.
    Örndahl Lindqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Norrman, Therese
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Skolsköterskors hälsoutmaningar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Den ojämlika hälsan är ett globalt problem och behöver arbetas med på många olika nivåer. Skolan är en viktig arena där mycket förebyggande hälsoarbete kan utföras. En misslyckad skolgång kan leda till sämre livsvillkor och med det risk för sämre hälsa. Det socioekonomiska perspektivet framkommer som en viktig faktor i arbetet kring ojämlikheter i hälsa.

    Syfte. Att undersöka skolsköterskors hälsoutmaningar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.

    Design. Studien har en deskriptiv, kvalitativ design med deduktiv ansats.

    Metod. Studien grundar sig på strukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Uppsala kommun. Alla skolsköterskor deltog frivilligt. Intervjuerna grundar sig på en intervjuguide med 27 semistrukturerade frågor. Intervjudata har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har använts som teoretisk referensram.

    Resultat. Studien visar att hälsoutmaningar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv är ett mycket komplext område. Skolsköterskornas arbete ser olika ut och hon samarbetar med många olika professioner. Psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet framkommer som det tydligaste hälsoutmaningarna och är närvarande oavsett socioekonomisk tillhörighet. Dock visar studien att sammansättningen av elever där många har låg socioekonomisk tillhörighet ger en högre belastning för skolsköterskorna. Resultatet visar också att skolsköterskors som arbetar med ungdomar från områden med hög socioekonomisk tillhörighet har mer tid att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

    Slutsats. Studien visar att mer forskning behöver göras för att få mer kunskap kring de ojämlikheter som existerar i hälsa. Genom att öka kunskap kan resurser fördelas rättvisare och ojämlikheter utjämnas framför allt hos ungdomar.

  • 29673.
    Örnerfeldt, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Askbrandt Sjölander, Pia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet - för personer med emotionell instabil personlighetsstörning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: People with Emotional Instable Personality (EIP) have a high comorbidity with other mental disorders and a high suicide rate. Previous research has revealed negative attitudes, in the society, toward people with EIP. They are often seen as manipulative, hard to understand and temperamental. Research has shown that this view also exists among health care professionals, who often have negative attitudes and show less empathy for patients with EIP Aim: The purpose of this study was to identify nursing interventions that can promote the quality of life for people with EIP. Method: Systematic literature review was used as a method. Thirty articles were selected for the study and these were sought in Chinal, PubMed and PsycINFO. Analysis and interpretation was done according to qualitative content analysis. Results: Five main categories were identified: Supporting components of caring; Including the patient in the care; Supportive care; Supporting activities and therapies; Supportive care interventions in inpatient care Conclusions: There is a need for more knowledge and greater understanding of people with EIP, in the society as well as in mental health services, in order to enable attitude changes and reduce the risk of further suffering. It is also important for healthcare professionals  to strive for continuity in the care of people with EIP. Patients should also be involved in their own care. It is also important to take a patient's perspective and respond to patients based on their individual needs.

  • 29674.
    Örneskans, Klara Johanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Lind, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Barnmorskans erfarenheter av pappan under aktiv förlossning och de förväntningar som ställs på honom.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29675.
    Örsell, Susanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Medberoende eller god omvårdnad: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor inom beroendevården med fokus på substansbrukssyndrom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad.

    Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt.

    Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken.

    Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende.

  • 29676.
    Örtenholm, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter att leva med övervikt eller fetma2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29677. Örtenstrand, A
    et al.
    Winbladh, B
    Nordström, Gun
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Waldenström, U
    Early discharge of preterm babies followed by domiciliary nursing care: parents´experiences and breastfeeding2001Ingår i: Acta Paediatr. 2001;90:1190-1195Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29678. Öslie, Ingrid Landraff
    et al.
    Johansson, Inger
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Möller, Anders
    Struggle and adjustment to an insecure everyday life and an unpredictable life course: an- interview study2009Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 31, nr 8, s. 666-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29679.
    Öst, Elin
    et al.
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital, Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Frenckner, Björn
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital, Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Nisell, Margret
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Burgos, Carmen Mesas
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital, Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Öjmyr-Joelsson, Maria
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital, Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Health-related quality of life in children born with congenital diaphragmatic hernia2018Ingår i: Pediatric surgery international (Print), ISSN 0179-0358, E-ISSN 1437-9813, Vol. 34, nr 4, s. 05-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to examine health-related quality of life (HRQoL) in children born with congenital diaphragmatic hernia (CDH).

    METHODS: Between 1993 and 2003, a total of 102 children born with CDH were treated at Astrid Lindgren Children's hospital in Stockholm. In 2012, long-term survivors (n = 77) were asked to participate in the present study, which resulted in a 46% (n = 35) response rate. The KIDSCREEN-52 questionnaire was used for measuring HRQoL and a detailed review of medical records was performed.

    RESULTS: The study participants did not differ from the non-participants in terms of prenatal diagnosis, gender, side of lesion, method of surgical repair, time to intubation, need for ECMO support, or way of discharge from the hospital. Children born with CDH considered themselves to have a good HRQoL, as good as healthy Swedish children. There were only a few significant HRQoL differences within the group of children with CDH, although several median scores in ECMO-treated patients were somewhat lower. Correlations between child and parent scores on HRQoL were low.

    CONCLUSIONS: Health-related quality of life in children born with CDH is good overall, however, a correlation between the severity of the malformation and HRQoL cannot be excluded.

  • 29680.
    Öst, Elin
    et al.
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital.
    Nisell, Margret
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Burgos, Carmen Mesas
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital.
    Frenckner, Björn
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital.
    Öjmyr-Joelsson, Maria
    Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital.
    Behavioral, emotional and social functioning in children born with congenital diaphragmatic hernia2018Ingår i: Pediatric surgery international (Print), ISSN 0179-0358, E-ISSN 1437-9813, Vol. 34, nr 6, s. 653-661Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim was to investigate social competence and behavioral and emotional problems in children and adolescents born with CDH.

    METHODS: All children born with CDH, treated in Stockholm 1990-2009, were invited to participate. After written consent, the Child Behavior Checklist or Adult Self-Report questionnaires were sent to participants. Of the 145 long-term survivors, 51% returned a completed questionnaire. Both the syndrome and competence scales were used and open-ended questions were analyzed with manifest content analysis.

    RESULTS: All parents of children aged 1.5-5 years and 90% of parents of children aged 6-18 years reported a normal range on the syndrome scale. Five parents indicated internalizing, but none externalizing behavior. All young adults achieved a normal score on the syndrome scale. Eighty-five percent had normal school achievement, 79% had normal social scores and 40% had normal activity levels. Significantly fewer boys (23%) were in the normal activity range compared with 67% of girls.

    CONCLUSIONS: The vast majority of all parents of children born with CDH scored no behavioral or emotional problems, furthermore, they reported normal social and school competence. However, the activity levels seemed to be reduced in children born with CDH.

  • 29681.
    Öst, Elin
    et al.
    Karolinska Institutet / Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Nisell, Margret
    Röda Korsets Högskola, Avdelningen Teknik och Välfärd.
    Frenckner, Björn
    Karolinska Institutet / Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Mesas Burgos, Carmen
    Karolinska Institutet / Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Öjmyr-Joelsson, Maria
    Karolinska Institutet / Astrid Lindgren Children’s Hospital.
    Parenting stress among parents of children with congenital diaphragmatic hernia2017Ingår i: Pediatric surgery international (Print), ISSN 0179-0358, E-ISSN 1437-9813, Vol. 33, nr 7, s. 761-769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to examine parental stress among parents of children with congenital diaphragmatic hernia (CDH).

    METHODS: Between 2005 and 2009, a total of 51 children with CDH were treated at Astrid Lindgren Children's Hospital. The survival rate at discharge was 86% and long-term survival rate 80%. One parent each of the long-term survivors (41 children) was included in the present study, and 34 parents (83%) agreed to participate. Participants received the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ). The questionnaire was supplemented by data from case records.

    RESULTS: Parents of children with CDH, who had been supported by ECMO or had a long hospital stay, showed significantly higher overall parental stress. Mothers scored an overall higher parental stress compared with fathers. A prenatal diagnosis of CDH or lower parental educational level resulted in significantly higher parental stress in some of the factors.

    CONCLUSIONS: Parental stress in parents of children with CDH seems to increase with the severity of the child's malformation. Mothers tend to score higher parental stress than fathers.

  • 29682.
    Östberg, Anna-Lena
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö.
    Hall-Lord, Marie Louise
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Oral health-related quality of life in older Swedish people with pain problems2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 3, s. 510-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29683.
    Östberg, Catrine
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Herlitz, Ingrid
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hur sömnproblem hos små barn hanteras av barnhälsovårdssköterskor i Region Uppsala2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Sleeping-problems are common among small children and affect the lives of the whole family. Support for the parents is an important part of the Child-Health-Services (CHS). The advices should be evidence-based and equal.

    Objective:  The purpose with this study was to explore how sleep-problems among children are treated by the CHS-nurses in the Uppsala county.

    Method: A qualitative study with semi-structured interviews were practiced. Nine CHS-nurses were interviewed. The interviews were audio-recorded, transcribed verbatim and analyzed with content analysis. Dorothea Orem's self-care model was chosen as the theoretical framework.

    Results: Three categories of how CHS-nurses’ treated sleep-problem were identified: CHS-nurses way of working is multifaceted, Flexibility and individual adaption is necessary to cover the family’s needs, Sleep-advice is challenging but stimulating. The interviewed CHS-nurses dealt with sleeping-problems among small children in similar ways and were supported by the advice and routines in Rikshandboken. Almost all the CHS-nurses found it stimulating to work with sleep-advice. What limited the CHS-nurses in their work was the lack of time, both their own and the parents.

    Conclusion: To have an evidence-based and equal child health care the CHS-nurses play an important role when supporting families with children with sleep-problems. The CHC-nurses experienced that sleeping-problems among small children have increased, but the lack of time for the parents as well as the nurses is limiting the nurses in their work with sleep. It’s important that the advices that comes from the CHC-nurses are family-adapted.

  • 29684.
    Östberg, Julia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjövall, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Upplevelser hos nyutexaminerade sjuksköterskor under den första tiden i yrket2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29685.
    Östberg, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ståhle, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid sarkopeni: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan användas för äldre personer som har eller riskerar att utveckla sarkopeni. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Åtgärderna som framgick av resultatet var att främja: fysisk aktivitet, kost och näringstillförsel och kombinationen fysisk aktivitet och näringstillförsel. Genom fysisk aktivitet och en god näringstillförsel kunde äldre med sarkopeni eller risk för sarkopeni förbättra fysiska funktioner och muskelstyrka. Slutsats: . En god nutrition med tillräckligt innehåll av protein är nödvändiga åtgärder vid sarkopeni. Äldre personer med sarkopeni fick god effekt av att börja träna trots att de redan vara nedsatta funktionsmässigt. Därför kan sjuksköterskan i mötet med patienten uppmuntra och informera om viktiga livsstilsförändringar som kan förebygga och förbättra de funktionsnedsättningar som sarkopeni innebär.

  • 29686.
    Östbring, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Frisén, Gunilla
    Röda Korsets Högskola.
    Flytten till Nya Karolinska Solna: Från en öppenvårdmiljö till enskilda vårdrum2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På ECMO-centrum behandlas patienterna med hjälp av hjärt-lungmaskin. De har ofta multiorgansvikt vilket ställer höga krav på sjuksköterskorna då de ansvarar för patienternas totala omvårdnadsbehov. I och med flytten till NKS förändrades vård- och arbetsmiljön då man gått från öppen vårdmiljö till enskilda vårdrum.

    Syftet med studien är att beskriva ECMO-sjuksköterskors uppfattningar om hur vård- och arbetsmiljö har påverkats efter flytten till NKS.

    Metod: Arbetet genomfördes med en kvalitativ metod, med induktiv ansats. För att besvara studiens syfte valde författarna att använda sig av fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor anställda vid ECMO-centrum. Två intervjutillfällen genomfördes under november 2017. Intervjuerna transkriberades ordagrant av båda författarna och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I den nya vård och arbetsmiljön uppfattade sjuksköterskorna att lokalernas utformning utgjorde ett hinder för att bedriva god och säker omvårdnad. Att arbeta i enskilda vårdrum har lett till ökat ensamarbete och möjlighet till rast och kunskapsutbytet har försämrats. En sorg och frustration finns över att inte ha fått ha möjligheten att påverka vård och arbetsmiljö.

    Slutsats: Vikten av att känna delaktighet och möjligheten att kunna påverka är en förutsättning för att skapa en bra vård- och arbetsmiljö.

  • 29687.
    Öster, Caisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Bäckström, Susan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Lantz, Ingrid
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Ramklint, Mia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Psychiatric patients' perspectives of student involvement in their care2015Ingår i: BMC Medical Education, ISSN 1472-6920, E-ISSN 1472-6920, Vol. 15, artikel-id 69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In the education of professionals in psychiatry, one challenge is to provide clinical placements with opportunities for students to interact and have direct contact with patients. The aim of this study was to explore Swedish psychiatric patients' perspectives on student participation in their care. Method: In a cross-sectional survey design, 655 adult psychiatric patients at a university hospital completed questionnaires. These questionnaires included statements about student involvement, student gender, attitudes towards student participation as well as two open-ended questions. Data were analyzed quantitatively and qualitatively. Results: The majority of the patients were comfortable with student participation. There were no differences between patients in wards compared to outpatients but patients who previously had students involved in their care reported higher comfort levels and a more positive attitude. Female patients were less comfortable with male students and very young students. Patients stressed the importance of being informed about the opportunity to refuse student participation. More detailed information given before the consultation as well as the importance of the student showing a professional attitude was conditions that could enable more patients to endorse student participation. Conclusion: The psychiatric patients' overall positive attitudes are in line with previous findings from other specialties and countries. The results support both altruistic motives and experience of personal gains by student involvement. More detailed information given beforehand would enable more patients to consider student participation.

  • 29688.
    Öster, Caisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Hensing, Ida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Löjdström, Therese
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Sjoberg, Folke
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Parents' perceptions of adaptation and family life after burn injuries in children2014Ingår i: Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families, ISSN 0882-5963, E-ISSN 1532-8449, Vol. 29, nr 6, s. 606-613Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore parents' experiences after their child's burn injury, focusing on how the burn had influenced family life and child adjustment. Six semi-structured interviews with parents of children treated at burn centers 2 to 7years previously revealed the theme, "Feeling quite alone in striving to regain family wellbeing". Identification of difficulties perceived by the parents during rehabilitation and up until the present is useful when developing pediatric burn care and support for parents of children with burns.

  • 29689.
    Öster, Inger
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Bildterapi vid bröstcancer: Kvinnors berättelser i ord och bild2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aims of this thesis are to describe women’s experiences of breast cancer from a gender perspective, describe women’s experiences of an art therapy intervention and the effects of an art therapy intervention on self-rated coping resources and quality of life. The thesis presents results from a study with 42 women with primary breast cancer without distance metastasis who participated in a randomized intervention study with art therapy carried out between 2001 and 2004. All women were recruited as they were referred to the Department of Oncology at Umeå University Hospital in northern Sweden for postoperative radiotherapy. They were randomized to an intervention group (n = 20) with individual art therapy for 1 hour/week during postoperative radiotherapy, or to a control group (n = 22). The women were between 37–69 years old and had a range of educational and socioeconomic backgrounds. All 42 women completed questionnaires in connection with three interview occasions during six months: at baseline (start of radiotherapy), two and six months later. The questionnaires assessed coping resources, quality of life, symptoms, and self-image. In addition, all women were interviewed about their experiences, and were asked to write a weekly diary about their experiences of breast cancer during the six months of participation. All women signed a written consent form in which they were assured voluntariness and that ending their participation would not affect the care or medical treatment in any way. The study protocol was approved by the Umeå University Ethical Committee at the Medical Faculty (archive number 99-386). In this thesis, part of results from the study is reported.

    The results presented in the first study show an overall increase in coping resources as measured by the Coping Resources Inventory (CRI) among women with breast cancer after taking part in the art therapy intervention. Significant differences were seen between the study group and the control group in the total score on the second occasion and in the social domain on the second and third occasions.

    The second study reports results of the art therapy intervention, with regard to quality of life aspects as measured by the instruments WHOQOL-BREF and EORTC QLQ-BR23, at baseline (start of radiotherapy) and two and six months later. Significant increases in total health, total quality of life, physical health and psychological health were found in the art therapy group compared to the control group. A significant positive difference was also found within the intervention group, concerning future perspectives, body image and systemic therapy side effects.

    The third study builds on previous quantitative results, drawing on gender theories and, taking a discursive approach in analyzing the women’s use of interpretative repertoires in diaries and interviews. The results show a connection between participation in art therapy, talking about protecting one’s own boundaries, and scoring higher on the CRI compared to the control group. A connection between the control group, repertoire conflicts, and lower scores on the CRI was also found.

    The fourth study presents further knowledge about women’s trajectories, in art therapy, towards helpful management of restraining boundaries. We were inspired by discursive psychology and the analytic concept of subject position. The result shows that art therapy helped women to get access to subject positions that enabled them to protect and strengthen their boundaries and put forward their own needs.

    Taken together, the results from all four studies support art therapy as a valuable complement in oncology care and rehabilitation of women with primary breast cancer in similar contexts.

  • 29690.
    Öster, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedestig, Oliver
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Johansson, Mona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Klingstedt, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindh, Jack
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Sharing experiences in a support group: men's talk during the radiotherapy period for prostate cancer2013Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 11, nr 4, s. 331-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Prostate cancer, one of the most common cancers in men, is often treated with radiotherapy, which strains both physical and mental health. This study aimed to describe the experiences of men living with prostate cancer shared within conversational support groups during a course of radiotherapy. Method: Nine men participated in one of two groups that met six or seven times, led by a professional nurse. Qualitative content analysis was used to identify themes and subthemes in the recorded group conversations. Results: The analysis resulted in six themes: living with a changing body, being in the hands of others, learning to live with the disease, the importance of knowledge, everyday life support, and meeting in the support group. The men discussed a wide variety of bodily experiences and described support from healthcare professionals, relatives, friends, and the support group as crucial to their recovery. Significance of results: Meeting men in a similar situation, sharing experiences of living with the disease, and feeling allied to each other were important to the men in our study. The conversational support group provided the patient with prostate cancer a forum where sharing was made possible.

  • 29691.
    Öster, Inger
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Tavelin, Björn
    Umeå University, Department of Radiation Sciences.
    Egberg Thyme, Karin
    Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University.
    Magnusson, Eva
    Umeå University, Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry.
    Isaksson, Ulf
    Umeå University, Department of Nursing.
    Lindh, Jack
    Umeå University, Department of Radiation Sciences.
    Åström, Sture
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Art therapy during radiotherapy: A five-year follow-up study with women diagnosed with breast cancer2014Ingår i: The arts in psychotherapy, ISSN 0197-4556, E-ISSN 1873-5878, Vol. 41, nr 1, s. 36-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Follow-up studies on art therapy are lacking. In a randomised art therapy intervention study from 2001 to 2004 with women with breast cancer, results showed that patients benefitted from participating in art therapy for up to four months after the intervention. The aim of this study was to describe the coping resources and quality of life amongst women treated for breast cancer five to seven years after participating in individual art therapy during radiotherapy as compared to a control group. In 2009, thirty-seven women, 18 from the intervention group and 19 from the control group, answered questionnaires about their coping resources and quality of life. The results showed no significant difference between the groups regarding their coping resources or quality of life, except for an unexpected significantly lower score in the domain ’Social relations’ in the study group as compared to baseline, at the time of the follow up. However, our study from 2001 to 2004 supports various positive effects of art therapy within six months of participation as compared to a control group. Consequently, attending art therapy during the treatment period for breast cancer can be of great importance to support health, coping and quality of life in a short-term perspective. © 2013 Elsevier Ltd.

  • 29692.
    Öster, Jessica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Palmroth, Nadja
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Näringsintag hos patienter med demenssjukdom - En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29693.
    Österberg, Annelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hussein, Nasra
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    ÖVERGÅNG TILL PALLIATIV VÅRD: - En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienterna upplevde att övergången mellan kurativ och palliativ vård väckte känslor som bland annat osäkerhet och rädsla. Patienterna upplevde att information och stöd från sjuksköterskorna förenklade övergången till palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i övergången mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på tolv kvalitativa artiklar enligt Evans (2002) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde ansvar för patienterna. Kommunikation och att skapa en relation till patienterna upplevdes nödvändigt av sjuksköterskorna för att det förenklade övergången mellan kurativ och palliativ vård. Även rollen som patienternas förespråkare var en viktig del av arbetet. Andra temat är att sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade i patienternas situation vilket gjorde att sjuksköterskorna bar med sig känslorna hem efter arbetspasset. Fortsättningsvis upplevdes en osäkerhet kring när övergången till palliativ vård behövde ske. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att det behövdes möjlighet att kunna tala om situationer som påverkade de känslomässigt tillsammans med andra kollegor. Ytterligare en slutsats var att tydliga riktlinjer om när övergången mellan kurativ och palliativ vård behövdes för att sjuksköterskorna skulle känna sig trygga i sin arbetsroll. Rollen som förespråkare möjliggjorde att sjuksköterskorna observerade patienternas fysiska och psykiska mående.

  • 29694.
    Österberg, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    El messaoudi, Yasmin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humors betydelse för sjuksköterske- och patientrelationen i cancervården: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården.

    Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.

    Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat. Positiv attityd och humor belyser vikten av en positiv attityd hos patienten för att kunna uppskatta och vara humoristisk.

    Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversiktens resultat där det framkom att en etablerad relation mellan sjuksköterskan och patienten bör finnas innan humor kan användas. Oftast är det patienten som initierar humorn i relationen och det kan ses som en indikator på när humor kan användas. Åsikterna går isär kring huruvida om det är humor som skapar en positiv attityd eller tvärtom. Utifrån Katie Erikssons teori diskuteras relationsbildning som ansning, humor som lek och hur leken sedan utmynnar i lärande.

     

     

  • 29695.
    Österberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Söderström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara anhörig till en demenssjuk person: en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig.

    Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga.

  • 29696.
    Österberg, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Östman, Fredrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Manliga sjuksköterskors upplevelser av yrkesrollen ur ett genusperspektiv: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den manliga sjuksköterskan verkar inom ett kvinnligt kodat yrke, ett yrke som genomsyras av en genusordning vilken skapar hierarkiska skillnader och maktstrukturer. Av denna anledning var syftet med studien att undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av genusnormer omgivet sin yrkesroll och dess inverkan på yrkesutövningen.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut och kvalitetsgranskades efter sökning Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.

    Resultat: Resultatet visade att bland annat kollegors, närståendes och patienternas föreställningar kunde inverka på den manliga sjuksköterskan såväl inför som i sin yrkesutövning. Detta kunde grunda sig på mannens position i genusordningen samt hur mannen uppfattades ur genusperspektiv, vilket även bland annat kunde inverka på mötet med såväl patienter som kollegor.

    Slutsats: Slutsatsen är att så länge de rådande genusnormerna, genusordningen och förhållandet till den hegemoniska maskuliniteten gör sig gällande i samhället, kommer en förändring av yrkesrollen ur ett genusperspektiv vara svår att uppnå. Betydelsen av studien är att genusproblematik lyfts upp och belyses, något som resultatet visade inte gärna öppet diskuteras, men i och med denna studie möjliggörs.

  • 29697.
    Österberg, Mikael
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nursing staff´s experiences of working with children's Growth Monitoringand Promotion in Zambia2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29698.
    Östergren, Alice
    Sophiahemmet Högskola.
    Sex- och samliv för personer med multipel skleros: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att ges möjligheter att bejaka sin sexualitet är en mänsklig rättighet som kan komma att äventyras vid sjukdom. Multipel skleros är en kronisk och degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar kroppens normala funktioner. Många personer med multipel skleros lider av sexuell dysfunktion, fatigue, känselrubbningar och ångest. Sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt ska utgå ifrån hela människan och dennes livsvärld.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar sex- och samlivet för personer med multipel skleros.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i PubMed, CinAHL och PsychINFO. Resultatet baserades på 16 inkluderade artiklar. Dessa artiklar bearbetades, kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Dataanalys omfattade granskning, sammanställning av artiklarnas resultat, identifiering av essens och en jämförande analys som resulterade i beskrivande kategorier.

    Resultat

    Flera faktorer påverkade sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Resultatet presenteras i fem kategorier: "en förändrad kropp" , "att inte uppleva lust", "en förändrad självbild", "sjukvårdens bristande engagemang" och "anhörigas stöd".

    Slutsats

    Sex- och samlivet för personer med multipel skleros påverkades negativt av deras förändrade kropp, självbild och upplevelse av lust. Sjukvården tenderade att ignorera området vilket också var en faktor som påverkade tillvaron. Personernas närmast anhöriga hade möjligheter att främja sex- och samlivet genom en god kommunikation och stöd. Belysta faktorer ger en bredare förståelse för patientgruppen och deras tillvaro. Denna förståelse förväntas utveckla sjuksköterskans möjligheter att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden för dessa personer.

  • 29699.
    Östergren, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Musik inom demensvården2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens. Litteraturstudie har använts som metod och materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bygger på sju artiklar. I resultatet framkom fyra kategorier: Musik lugnar oroliga och aggressiva personer; musik har betydelse i samband med måltider; musik har betydelse i samband med morgonrutiner; val av musik spelar roll. Studiens slutsats är: att spela musik är ett bra hjälpmedel för att kommunicera med och aktivera personer som lider av svår demens.

  • 29700.
    Östergren, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos patienter med nydiagnostiserad bestående perifer facialispares2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Perifer facialispares beror på en skada på ansiktets rörelsenerv, facialisnerven. Tillståndet för med sig ett flertal funktionella begränsningar som omfattar fysisk, psykisk och social funktion. För patienter som lider av perifer facialispares, kan förlust av dessa funktioner inverka på livskvaliteten. Tillståndet går inte att bota, behandlingens syfte är att minska symtom genom att återskapa symmetri och funktion. Det finns en rad olika behandlingsmetoder. För att kunna mäta om behandling av facialispares kan minska symtom och ge en högre skattad livskvalitet, behöver patienternas livskvalitet initialt utvärderas före behandling. Detta var studiens syfte. Som metod användes kvantitativ ansats, datainsamling bestod av två patientbaserade mätinstrument, Facial disability index (FDI) och Facial Clinimetric Evaluation (FaCE) scale. Instrumenten är validerade och anpassade för att mäta livskvalitet vid perifer facialispares. Poängen transformerades till en 100-gradig intervallskala där lägsta värdet indikerar allvarlig funktionsnedsättning och det högsta värdet frånvaro av funktionshinder. För fysisk funktion redovisas ett medelvärde på 53,7. Social funktion/välbefinnande redovisar ett medelvärde på 64. Funktionerna ansiktsrörlighet, ansiktskomfort, oral funktion, ögonkomfort, kontroll av tårproduktion samt social funktion redovisar medelvärden på 50 eller lägre. Ansiktsrörlighet var den funktion som skattades lägst (medel = 20,6). Totalt för frågeformuläret FaCE scale redovisas ett medelvärde på 36,8. Ett signifikant positivt samband påvisades mellan fysisk funktion och social funktion/välbefinnande (r = 0,55, p = 0,05). Resultatet påvisar också samband mellan flera av delskalorna i FDI och FaCE scale. Starkast samband hade fysisk funktion (FDI) och ansiktskomfort (FaCE scale) (r = 0,73, p = 0,05).

    Slutsats: Resultatet redovisar en genomgående låg livskvalitet hos patienter med nydiagnostiserad bestående perifer facialispares.

591592593594595596597 29651 - 29700 av 29833
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf