Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
544545546547548549550 27301 - 27350 av 27508
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 27301.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Weiner, G
    Section editors introduction to European context2007Ingår i: International handbook of urban education / [ed] William Luke, A Pink, Dordrecht: Springer , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27302.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Weiner, G
    Urban Education Dystopia, 2050: a European response to Allan Luke2007Ingår i: International handbook of urban education / [ed] A Luke, W Pink, Dordrecht: Springer , 2007, s. 1191-1195Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27303.
    Öhrn, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Transparent and Fluid: Is a liquid loyalty the answer? Nurses and loyalty in a postmodern context2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27304.
    Öhrström, Magnus
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    DU VILL INTE ATT JAG SKA VARA MED: Om deltagarvillkor och genusdiskurs i en kollektiv designprocess.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöktes hur biblioteksbesökare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfördes ett designpedagogiskt projekt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Där erbjöds besökarna att delta i formgivningen av en bordsduk. Med en sorts textiltejp fick de på duken uttrycka sig om temat demokrati.

    Frågeställningarna som undersökningen utgick från var:

    På vilka sätt sker deltagandet i en kollektiv designprocess med handarbete och demokrati i fokus? Hur framträder genusdiskurser i ett sådant projekt?

    Undersökningen har genomförts med ambition om att öka förståelsen för deltagares villkor i pedagogisk verksamhet. Det kan i sin tur bidra till en större förståelse för inkluderande och exkluderande undervisning i skolan.

    Det designpedagogiska projektet har genomförts med metoder inspirerade av etnografi, participatory design samt craftivism. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en diskursanalys har gjorts för att urskilja genusdiskurser. Det för att försöka synligöra de villkor som deltagandet skedde på.

    Resultatet visade att barn visade mest benägenhet till att delta. Små barn hade dock svårt för att förstå projektets syfte vilket gjorde det svårt för dem att genomföra uppgiften. Att inkludera vuxna var mer problematiskt. De som hade barn med sig deltog dock i större utsträckning där barnet kan ha legitimerat det egna deltagandet. Av dessa föräldrar deltog ett antal män men förutom de så deltog varken män eller pojkar. Kvinnor deltog i större utsträckning, även de som ej hade barn med sig.

    De personer som avstod valde olika strategier för att motivera detta. Häri kunde genusdiskurser urskiljas. Kvinnor var ofta benägna att förklara sitt val med personliga brister gällande till exempel hantverksfärdigheter. Männen gav inte samma typ av personliga motiv och avböjde ofta på ett rakt sätt.

    Undersökningen kommuniceras både genom en gestaltning och genom en uppsats. Gestaltningen visar duken som biblioteksbesökarna formgav och kommunicerar de hinder som uppstod för besökarnas deltagande. 

  • 27305.
    Öhrvall, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konstnärens triangel: sökandet efter min egna konstnärlighet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta konstnärliga projekt handlar om processen till att förstå mitt eget konstnärskap. Syftet med projektet var att hitta ett språk för min konstnärlighet, för att därmed kunna gå djupare in i mitt konstnärskap. Jag har kommit fram till att mitt konstnärskap kan beskrivas som en triangel där hörnen utgör livsåskådning, intuition och hantverksskicklighet. När jag musicerar så är alla dessa tre områden viktiga i min roll, för att kunna förmedla ett djupare konstnärligt uttryck som sångerska. För att komma fram till slutsatsen med triangelns tre områden arbetade jag med textsättning till Spiegel im Spiegel av Pärt. Jag läste och använde lyrik av Tranströmer. Jag läste även litteratur om Pärts liv och hans musikskapande.

  • 27306.
    Öijen, Lena
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Samverkan lärosäte-skola: en studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is a study of a phenomenon in Swedish education: the RegionalDevelopment Centre (Regionalt utvecklingscentrum, RUC). Insetting up RUC, the Swedish state’s original intention was to enhancecollaboration between teacher education and training, research andschool development. RUC was specified in the appropriation directionsfor Swedish higher education institutions (HEIs) that trained teachers in1997–2010. The purpose of this thesis is to clarify and analyse differinginterpretations and implications of RUC as a phenomenon and conceptualisethe task of addressing them in a changing education-policy context.Empirical sources for the study are central government publicationsand interviews with RUC representatives at 22 HEIs. This empiricalmaterial has been modified and analysed in four stages: a survey of RUCas a phenomenon, construal of ‘ideal types’ of RUC, testing of the construedideal types as analytical tools, and application of the construedideal types as analytical tools to gain an ‘explanatory understanding’ ofRUC. Through analysis of needs, actors and value, five ideal types empiricallybased on transcribed interviews are construed: the receiveroriented,trust-creating, region-boosting, conceptualising and salesorientedtypes. A model shows how these ideal types can be mutuallyunderstood and conceptualised. Examples are given, based on this model,of specific interpretations and implications that may fit each idealtype. RUC’s legitimacy in 2012 still entails a marked emphasis on RUCas a receiver-oriented associate. Three aspects enhancing the likelihoodof RUC, in 2012, being deemed important to retain at an HEI appear tobe the HEI’s goodwill towards RUC, its dependence on remits from theSwedish National Board of Education and schools’ research needs. Focusingmore on RUC as the region-boosting partner would mean oncemore uniting RUC’s role in teacher education with school developmentand research, but on the basis of ‘common needs’ within the frameworkof a distinct growth policy.

  • 27307.
    Öijerstedt, Angelica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Sverige - Thailand; Tur & Retur: En kvalitativ undersökning av en svensk skola i Thailand.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:

    · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?

    · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?

    · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?

    Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

  • 27308.
    Öjbrant, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    ”MAN VILL SÅ VÄL, MEN DET ÄR SVÅRT ATT KOMMUNICERA”: - Personer i ledande position beskriver upplevelser och erfarenheter av svåra samtal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation är en stor del av chefen och ledarens vardag, både som ett vardagligt inslag men även som ett verktyg för att kunna leda. Kommunikation kan påverkas av flera olika filter både när vi sänder ut ett budskap och när vi tar emot ett budskap. I chefen och ledarens vardag uppstår flera olika typer av samtal i mötet med medarbetarna, det vardagliga och det mer strukturella samtalet men också det svåra samtalet som framförallt påverkas av chefen och ledarens känslor, medarbetaren men även ämnet i sig.Vad i det svåra samtalet som uppfattas som svårt är komplext och individuellt. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter kring svåra samtal hos personer i ledande position. För att på bästa sätt svara på studiens frågeställningar har semistrukturella intervjuer utförts som datainsamling där sju intervjuer gjorts. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga intervjuade chefer upplever osäkerhet inför de svåra samtalen och känslor som bubblar upp inom dem själva under samtalet men framför allt en osäkerhet i hanteringen kring de eventuella reaktioner som kan tänkas komma från mottagaren. Flertalet av cheferna upplevde de situationer där de inte riktigt har kontroll som svårare än de situationer de tidigare haft erfarenhet kring. Resultatet visar att rent erfarenhetsmässigt så förbereder sig de flesta chefer inför de svårare samtalen genom att tänka sig in i olika situationer som kan ske och på så sätt mentalt förbereder sig inför olika reaktioner från mottagaren. Samtliga chefer är väldigt måna om sina medarbetare och att det är i denna omtanke som vissa svårigheter kan uppstå. Dock menar de att de upplever att det är viktigt att skapa en relation med sin arbetsgrupp för att på så sätt lära känna varandra. Resultatet har analyserats med inspiration av Charmaz teori och Grounded theory.

  • 27309.
    Öjehag, Kerstin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Några lärares uppfattningar om språkstörning hos elever i grundskolan: Apprehensions of language impairment in Swedish Grammar school pupils2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Språket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det är därför som jag har skrivit denna uppsats.

    En av lärarens främsta uppgifter på de lägre stadierna i grundskolan är att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftspråk och att ”knäcka läskoden” som professor Ingvar Lundberg säger. Men hur går det då för de elever som har problem med sin språkutveckling? Hur ser andra lärare på problematiken? Är en dålig språkutveckling en avgörande faktor för att barns läsinlärning inte fortskrider som förväntat? Tas det hänsyn i dagens skola till barn med språkstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lärare uppfattar problematiken.

    Då språket är av yttersta betydelse för människans tänkande, lärande och kommunikation vill jag med den här uppsatsen ta reda på lärares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ”språkstörning” och även dess inverkan på inlärningen av t.ex. läsning och skrivning.

    Jag har i min undersökning bland erfarna lärare funnit att de är mycket lösningsinriktade och ägnar sig i mycket hög grad åt att åtgärda problemet istället för att hitta orsakerna till en språkstörning.

    Vidare kan man säga att en språkstörning först och främst får stora konsekvenser för barnet. Att få kontakt med andra människor och att kunna kommunicera är viktigt för vår utveckling och för barn med språkstörning så fungerar inte detta på ett bra sätt. Utan förmågan att kunna kommunicera med sina kamrater kan ett barn lätt ställas utanför gemenskapen och det kan i sin tur leda till beteendeproblem.

  • 27310.
    Öjelind Mikaelsson, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sjölinder, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Eftersom vi inte väljer våra föräldrar, hur väljer vi då till gymnasiet?: Hur den sociala bakgrunden påverkar niondeklassares val2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.

  • 27311.
    Ökvist, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    VAD BIDRAR MEDARBETARSAMTALET MED?: En studie om medarbetarsamtalet i tillitsbaserad styrning och ledning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anställda inom offentlig sektor upplever arbetssituationen som utmanande och kraven på dokumentation och kontroll flyttar fokus från kärnuppdraget. Tillitsbaserad styrning och ledning är en ledningsfilosofi där organisationer istället ska arbeta för att säkerställa medborgarnas behov genom att beslut ska fattas närmare verksamheten. Det innebär även att bygga tillitsfulla relationer, och stimulera helhetsperspektiv och öppenhet i alla led. För att bygga tillitsfulla relationer är dialogen mellan chef och medarbetare viktig. En av dessa dialoger som både är systematisk och individuell är medarbetarsamtalet. I denna studie har syftet varit att undersöka hur chefer och medarbetare upplever medarbetarsamtalet och vidare undersöka om medarbetarsamtalet understödjer arbetet med tillitsbaserad styrning och ledning. I studien har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare i Skellefteå kommun som är en organisation där de arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning. Resultatet har diskuterats och analyserats utifrån sju principer i tillitsbaserad styrning och ledning som är tillit, medborgarfokus, handlingsutrymme, helhetssyn, stöd, kunskap och öppenhet. Resultatet visar att delar som ett närvarande ledarskap och att deltagarna upplever sig kunna vara öppna med varandra stöttar arbetet med tillitsbaserad styrning och ledning. Även att chefer och medarbetare pratar både om verksamheten och individens mål. Delar som skulle kunna utvecklas är att det behöver finnas forum där medarbetare kan kommunicera de förslag på utveckling som dyker upp i medarbetarsamtalet, även när dessa inte berör den egna verksamheten. I medarbetarsamtalet bör deltagarna även diskutera mer kring uppdraget och helhetsperspektivet för att skapa samsyn i alla led.Vidare finns även utvecklingsområden kring förberedelser och syftet med medarbetarsamtalet då medarbetarna inte alltid upplever medarbetarsamtalet som så givande. Både chefer och medarbetare behöver aktivt arbeta för att dialogen i medarbetarsamtalet ska bli så utvecklande som möjligt för både individen, verksamheten och organisationen.

  • 27312.
    Öljarstrand, Anneli
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Dirty workers emotional work: A pilot study about Swedish funeral directors2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of the study is to investigate emotionally challenging situations in Swedish funeral directors’ daily work with death and their emotional work in these situations. Design/methodology/approach – This qualitative pilot study is based on seven in-depth interviews with funeral directors from three funeral office in Sweden. The data was analyzed using the method meningskategorisering (Kvale 1997) e.g. data was coded in several steps that ended up in some empirical themes. Theoretical focus – The study has a symbolic interactionist perspective which means; emotions are accepted as something physiological and valued as a form of cognition, but also understood as an effect of social and cultural forces, shaped by the social world, and located and contextualised within social practice. The analyse is guided by theory about spontaneous and genuine emotional labour, e.g. workers’ natural and spontaneous emotions, complying with social expectations and organizational display rules. Major conclusions – The results show that Swedish funeral directors face several emotionally stressful situations in daily work. The most emotionally challenged situations are taking care of dead children or parents of children and young people. To deal with the genuine feelings of sadness and powerlessness, they use different tools: Frontstage they try to manage their thoughts and pay attention to practical tasks and backstage they talk about difficult experiences with their mates and use humour and laughter as an important emotional vent.

  • 27313.
    Ölvestam, AnnSofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Motivation för matematiken: Hur lärare arbetar med barnens motivation i grundskolans tidigare år2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna själva anser att de ska arbeta för att försöka bibehålla elevernas motivation och väcka deras intresse för skolämnet matematik under skolåren ett till fem samt vad de anser om sina förutsättningar att bedriva den undervisning de vill bedriva för att lyckas med detta. Fem lärare svarade på min enkät. Deras svar analyserades med hjälp av fenomenografisk metod då jag ville beskriva hur de uppfattar att deras arbete ökar motivationen hos eleverna. Jag letade efter likheter och skillnader i utsagorna som sedan låg till grund för mina resultat.Resultaten som framkommit från enkätsvaren tyder på att lärarna behöver utvidga sina kunskaper om hur de ska lära ut sitt ämne. De behöver ta del av den senaste forskningen, läsa rapporter, gå kurser eller Lärarlyftet. De behöver få mer tid till att sätta sig in i Lgr 11 för att kunna lägga upp en bra och tydlig undervisning. Det behövs också mer undervisningstid för att kunna uppfylla alla krav som ställs på lärarna. Både krav från Skolverket men också krav från eleverna som vill ha roliga, intressanta och lärofyllda lektioner. Om detta uppfylls kommer framtidens elever känna ett större intresse och en större motivation för ämnet matematik.

  • 27314.
    Ölén, Ola
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur uppfattas gymnasiets syfte?: En fenomenografisk studie om ungdomar utan fullgjord gymnasieutbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gymnasiet är en skolgång som idag inte längre kan anses vara helt frivillig. Bland annat beskriver Lundahl (2014) hur avsaknaden av ett fullgjort gymnasium innebär svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Ofrivilligheten kan även synas i de antal ungdomar som går över från grundskolan till gymnasiet vilket enligt Malm och Lindberg (2014) är närmare 100 procent. Av dessa ungdomar är det enbart ungefär 25 procent som inte fullgör sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2017). Anledningarna till att ungdomar inte fullgör gymnasieutbildningen är många men handlar ofta om en process som börjar redan i grundskolan (Lovén, 2013) och ofta är påverkad av socioekonomiska faktorer (Lundahl, Lindblad, Lovén, Mårald & Svedberg, 2015). I denna studie ligger en underliggande fråga i vad som gör att gymnasiet inte blir en brytpunkt ifrån tidigare skolmisslyckanden. För att förstå detta är syftet med denna studie att ta reda på hur gymnasiets institutionella syfte uppfattas av ungdomar som påbörjat men inte fullgjort en gymnasieutbildning. I studien används en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats. Sex stycken ungdomar som har påbörjat men inte fullgjort en utbildning har intervjuats med en semistrukturerad intervju. Materialet har sedan analyserats med avsikten att finna vilka kvalitativt skilda sätt som gymnasiets institutionella syfte kan uppfattas på. Resultatet visar på tre olika uppfattningskategorier: gymnasiet som delgivare av existerande kunskap, gymnasiet som fostrande av samhällsmedborgare och gymnasiet som utvecklande av samhället. I studien diskuteras hur de olika uppfattningarna visar hur gymnasiets institutionella syfte både kan uppfattas som någonting som handlar om att enbart förändra individen och något som handlar om att utveckla samhället. Det diskuteras även att dessa två sätt att se på gymnasiets institutionella syfte kan jämföras med en demokratisk och en ekonomisk syn på gymnasiets syfte. I studien diskuteras även hur kategorierna kan visa på en minskad valfrihet i övergången mellan grundskola och gymnasium vilket kan vara en av anledningarna till att processen av skolmisslyckande fortsätter mellan grundskola och gymnasium.

  • 27315.
    Ömalm, Torbjörn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lukkari: försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.

  • 27316.
    Öman Gräll, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Barns erfarenheter vid venös blodprovstagning: En kvalitativ intervjustudie med fyra barn,8-10 år2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27317.
    Öman Gräll, Åsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Olofsson, Åsa
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stöd till förskolebarn med kognitiva/intellektuella svårigheter.: Förskollärares erfarenheter av tidigt stöd till barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling - Intervjuer utifrån vinjetter.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

  • 27318.
    Öman, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Jonsson, Torsten
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Om ett pedagogiskt arbete på en högskoleavdelning2004Ingår i: Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2004, s. 39-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27319.
    Önnerfjord, Veronica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "En bra barnbok läser man på tio minuter": om litteraturarbete i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att övergripande belysa litteraturarbetet i förskolan. Undersökningen placerar sig inom det forskningsfält som intresserar sig för barns literacy som social praktik och kulturellt meningsskapande och utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språkutveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med förskolepedagoger och observationer av förskolors textmiljöer har använts för att samla in det empiriska materialet. Det är i första hand pedagogernas verbaliserande tankar och föreställningar om användandet av barnlitteratur i förskoleverksamheten som studien visar samt hur textmiljöerna är utformade. Analysen av intervjuerna kompletteras av observationer av förskolornas textmiljöer. Studiens resultat visar att pedagogerna uppfattar litteratur som en viktig del av förskolans verksamhet, dels som ett kulturarv att förvalta men också som ett pedagogiskt redskap. Det framkommer att förskolornas textmiljöer ser olika ut och att flera pedagoger tycker att det är svårt att utveckla inspirerande miljöer som lockar till läsning, berättande och samtal. Studien visar även att förskolornas bokbestånd är ålderdomligt och av varierande kvalitet samt att högläsning förekommer på alla förskolor men olika mycket och i olika situationer. 

  • 27320.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Aktivitetens betydelse för hur kön görs i skolämnet idrott och hälsa2010Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 19, nr 1, s. 52-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sluta hora med bollen, du är väl ingen tjej heller?! Platsen har visat sig ha en särskild betydelse för hur kön görs i skolan utifrån hur benämningar som hora och kärring används. Idrotten, med dess olika aktiviteter som erbjuds där, tycks vara den plats i skolmiljön där benämningarna används mest frekvent. Men man kan ställa sig frågan,har verkligen benämningar som hora och kärring betydelse när flickor och pojkar gör kön?

  • 27321.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Girls and boys interaction in school: how and when is sexualised language used?2005Ingår i: A Nordic dimension in education and research - myth or reality?: NFPF/NERA 33rd congress, 2005, s. 216-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to discuss the topic in my thesis: girls` and boys` interaction in school, focussing on their language use. An important starting point for the thesis is a pilot study, an interview with girls at an intermediate level. It shows that the girls interpret the boys to be setting up the agenda for their behaviour. My recent ethnographic study, however reveals a different scenario. A participant observation study in three different classes over a period of six weeks, shows that both girls and boys use a sexualised language. Boys use it in public addressing both girls and boys, mostly in situations where performance and competition are central. Girls use it mostly when addressing others girls in private rooms. These observations even show that when girls are together, they set up an agenda for themselves for their behaviour as well as for what kind of clothes and make-up to wear.

  • 27322.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva och analysera hur femininiteter och maskuliniteter görs i skolvardagen. Ett särskilt fokus riktas mot hur benämningar som hora och kärring används men även till viss del hur flickor genom andra språkliga och kroppsliga handlingar gör femininiteter i relation till varandra. En teoretisk utgångspunkt för studien är det social konstruktionistiska perspektivet där kön ses som någonting som görs och där individer är aktiva agenter i denna process. Raewyn Connells teoretiska ramverk har använts. Connell argumenterar där för att skolan är både en institutionell agent som bidrar till att skapa genus och som en arena där unga iscensätter, förstärker eller omförhandlar femininitet och maskulinitet. En viktig utgångspunkt i teorin är att det existerar multipla femininiteter och maskuliniteter som konstrueras både inom och mellan könen i en hierarkisk ordning. På lokal nivå kan detta studeras i form av genusregimer. Connell menar att dessa genusregimer oftast varierar och ser olika ut på lokal nivå mellan till exempel olika skolor, men kan både överensstämma med och avvika från samhällets övergripande genusordning.Det empiriska materialet som avhandlingen bygger på baseras på en etnografisk metod där fältanteckningar och deltagande observation använts som datainsamlingsmetod i tre år fem klasser på tre olika skolor i en medelstor svensk kommun. Åldern på eleverna var mellan 11-12 år. De tre skolorna ligger i skilda bostadsområden inom tätorten. En skola ligger i ett bostadsområde som i hög utsträckning bebos av arbetarfamiljer och de två andra skolorna ligger i medelklassområden. Studiens huvudsakliga resultat visar att kön, femininiteter och maskuliniteter kontinuerligt görs i skolvardagen. Platsen, kamratgruppen och aktiviteten har stor betydelse för hur benämningarna används. I denna process är makt och hierarki centrala komponenter både mellan som inom könen. Till skillnad från Connell, som menar att genusregimer oftast varierar lokalt, visar den här studien likheter snarare än skillnader mellan de tre skolorna.

  • 27323.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Skolvardagens genusdramaturgi: skolans utmaning2009Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 1, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27324.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Cervantes, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Teaching in preschool: heads of preschools governance throughout the systematic quality work2018Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 4, nr 1, s. 38-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate how the heads of preschool govern teaching in practice through systematic quality work. In the new Swedish Education Act, which came into force on 1 July 2011, the mission of preschools changed because teaching was introduced as a new concept, and preschool teachers were now responsible for teaching. Swedish National Agency for Inspection report that there is a lack of how the concept of teaching is used in preschools. Heads of preschool are crucial for implementing teaching, and a valuable tool for their governing is the systematic quality work which they also are responsible for. This study collected data comprising 120 systematic quality reports from preschools in Sweden, and by text analysis, we explored how the heads of preschool used the concept of teaching. The results showed an absence of governance and management among the heads of preschool concerning teaching and when teaching is used, it was mainly according to the development of all staff competencies and to the concept of variation in teaching. This indicates that the heads of preschool govern the practice in a way that made preschool teachers responsible for teaching invisible.

  • 27325.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Ingår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 27326.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Högström, Per
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Ingår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 27327.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Barn och ungdomars attityder och inställningar till vidare utbildning: Identifiering av nyckelfaktorer för framtida kompetensförsörjning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27328.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Nyckelaktiviteter för pedagogisk utveckling i Malmfälten: Lärarens ledarskap i fokus2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27329.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Projekt: Attitydförändring och ökad motivation till vidareutbildning bland barn och ungdomar i Malmfälten - för långsiktig kompetensförsörjning!2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27330.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Teachers’ leadership: A maker or breaker of students’ educational motivation2016Ingår i: School Leadership and Management, ISSN 1363-2434, E-ISSN 1364-2626, Vol. 36, nr 4, s. 365-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers’ leadership plays a critical and central role in students’ educational motivations. This indicates that, in the school context, a teacher’s leadership can have both positive and negative impacts on students’ educational motivation and performance. This article explores these assumptions, building on the path-goal theory, more specifically the effects of teachers’ leadership from students’ perspectives. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 35 interviews with children and young people in both primary and upper-secondary school. The results show that the degree of teachers’ developmental leadership greatly affects students’ educational motivation and school performance. Two contrasting teachers’ profiles were found: teachers with a high degree of developmental leadership and teachers with a low degree of developmental leadership. Our findings suggest that teachers with the profile of a high degree of developmental leadership create an environment that fosters educational motivation positively among students, facilitating students’ achievement of high performance levels and a sense of well-being about their studies. In contrast, we show that teachers with a low degree of developmental leadership create an environment that is nonconductive for educational motivation, performance or the welfare of schoolwork.

  • 27331.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    The role of teacher’s leadership and student’s self-efficacy for educational motivation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27332.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    What motivates students?: A study on effects of teacher leadership and students' self-efficacy2018Ingår i: International Journal of Leadership in Education, ISSN 1360-3124, E-ISSN 1464-5092, Vol. 21, nr 2, s. 155-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ educational motivation is significant for performance and achieving learning, but little is known about what fuels such motivation. Educational motivation is regarded as the drive and inner state that energise educational activities, facilitate learning and channel behaviour towards achieving educational goals. Educational motivation paves the way for students to learn and acquire the knowledge that is essential for successful study outcomes. This article aims to explore what determines students’ educational motivation. Building on the self-determination theory, we modelled the influence of teachers’ leadership and students’ self-efficacy on students’ educational motivation. We used survey data from a sample of upper secondary school students in Sweden; we received a total of 993 answers, equal to a response rate of 74%. The results show that students’ self-efficacy and teacher leadership are of extreme importance for students’ educational motivation, and that highly efficacious students lose most educational motivation when the teacher’s leadership is poor. The results thus support the importance of teachers’ leadership for encouraging student learning.

  • 27333.
    Örhall, Inger
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Faktorer som påverkar barns läsutveckling2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 27334.
    Örlebäck, Jennica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Erixon, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogernas arbetsuppgifter: en enkätstudie med specialpedagoger på stadierna F-6, 7-9 och gymnasiet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogernas roll över tid har varit föränderlig och genom denna studie vill vi se vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika stadierna F-6, 7-9 och gymnasiet. Även få en bild av vilka arbetsuppgifter som ingår regelbundet i specialpedagogens uppdrag samt se om och i så fall vilka arbetsuppgifter som specialpedagogen har som inte är specificerat i examensordningen. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie med online-enkäter ur ett slumpmässigt urval med den teoretiska förankringen i systemteorin. I studien framkommer det att specialpedagogerna oavsett stadie har likvärdiga arbetsuppgifter där alla uttrycker att de deltar i elevhälsan och dess arbete och en del specialpedagoger uttrycker att de skulle vilja vara mer delaktiga i utvecklingsarbetet. Det visar sig även att många av specialpedagogerna har arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen såsom rastvakt och vikarie och detta är inte generellt för ett stadie utan återfinns i alla stadierna.

  • 27335.
    Örling, Robert
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sundqvist, Sandra
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur upplever ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning delaktighet i sin idrottsförening?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

     

  • 27336.
    Örman, Jessica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Birkestål, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Enskild läsning - bara att läsa, eller?: En kvalitativ studie om hur sex lärare i årskurs 3 arbetar med enskild läsning i sin undervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 använder enskild läsning i sin undervisning. Vi undersökte även vilket syfte den enskilda läsningen hade samt hur lärarna kunde inspirera eleverna till enskild läsning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer samt observationer använts. Resultatet visar att användningen av den enskilda läsningen skiljer sig åt men det huvudsakliga syftet är att eleverna ska bli goda läsare.

  • 27337.
    Örn, Sandra
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Bengtsson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att kommunicera vardagsmatematik: En kvalitativ studie över hur förskollärare hanterar matematisk kommunikation med de yngsta barnen och om vilka faktorer som kan påverka denna kommunikation.2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27338.
    Örnehag, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Hur pedagoger använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi

    Syftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet. För att uppfylla syftet med undersökningen har både män och kvinnor som arbetar som lärare i någon form inom både grundskolan och gymnasieskolan, undersökts kring hur de ser på sitt ledarskap/ledarstil. Även hur respondenterna genom sitt ledarskap anser sig kunna skapa motivation hos sina elever. Undersökningen baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger två kvinnor och tre män som alla är verksamma inom grundskolan och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visar att samtliga respondenter använder sig av det situationsanpassade ledarstilen i arbetet med eleverna. Det framkommer vidare att respondenterna använder sig av ett demokratiskt ledarskap i klassrumsarbetet. Respondenterna uttrycker att de använder sig av olika former av strategier för att eleverna ska känna sig delaktiga i sin lärandeprocess. Vidare framkommer det att de tre manliga respondenterna använder sig av en vad som skull kunna kallas skendemokrati. De skapar ett medbestämmande där eleverna ”tror” att det är med och påverkar utformningen av undervisningen och de regler som gäller i klassrummet. De manliga grundskollärarna och gymnasielärarna ger eleven svarsalternativ där eleven får möjlighet att påverka, men att detta inte har någon reell betydelse i relation till respondenternas redan förutbestämda planering.  Utifrån detta har de tre manliga respondenterna en blandning av en demokratisk ledarstil i kombination med en autokratisk ledarstil. En annan faktor som framkommer är att samtliga respondenter använder feedback som det primära ledarskapsverktyget för att skapa motivation bland eleverna.

     

    Nyckelord: Motivation, ledarskap och ledarskapsverktyg

  • 27339.
    Örnehag, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan: utifrån professionernas upplevelse inom den kommunala skolan, socialtjänsten och vård- och omsorg2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar?

    Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.

  • 27340.
    Örneus, Lisa
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    Vårdchefers inställning till utvecklingssamtal: en kvalitativ studie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad vårdchefer har för inställning till utvecklingssamtal. För att besvara syftet formulerade jag fyra frågeställningar som har legat till grund för hela min undersökning. Frågeställningarna tar upp syftet med utvecklingssamtalet, vad cheferna anser om att använda sig av utvecklingssamtal, vad cheferna anser om att integrera lönesamtal i utvecklingssamtalet samt vilka orsaker som kan bidra till att man inte vill använda sig av utvecklingssamtal. För att besvara mitt syfte gjorde jag även en intervjuundersökning bland fem avdelningschefer på ett sjukhus. Resultatet visade att majoriteten av cheferna var positiva till användningen av utvecklingssamtal, en av cheferna ställde sig däremot negativ till samtalet då informanten bland annat menade att samtalet kan ersättas av den personliga kontakten med de anställda.

  • 27341.
    Örnevik, Julia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Hansson, Sara
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Barns inflytande – ord eller handling: En studie om fem Reggio Emiliainspirerade pedagogers ageranden i samlingen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.

  • 27342.
    Örnstedt, Michael
    Karlstads universitet.
    Förståelse för och attityder till matematik2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.

    Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.

    Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.

    Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik.

    Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet.

  • 27343.
    Örtegren, Alex
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Teknik i skolans tjänst?: – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.

    Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal.

    Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper.

    Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.

  • 27344.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    The scope of digital image media in art education2012Ingår i: Computers and education, ISSN 0360-1315, E-ISSN 1873-782X, Vol. 59, nr 2, s. 793-805Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this case study of forms 7-9 in a Swedish school, the subject conceptions of and teaching practices in art subjects of schoolteachers and pupils are studied, in particular with regard to digital media. Flow the core content of a subject is conceived is compared to the importance of digital media in the teaching practice. For three years a class was followed whose teachers taught the pupils in both the art subject and in a local optional subject called Media. The method of triangulation involving participant observations, focus talks, interviews and questionnaires was employed in order to study the role of digital media in different subjects and their actual use by pupils. The results show that the school subject paradigm in the subject of art is chiefly connected to image production for developing aesthetic-practical skills. Traditional manual production is encouraged, thereby contributing to the limited use of digital media in the subject of art. Frame factors such as time and material also contribute to the limited use of digital media in the subject of art. Unlike the subject of art, the optional subject of media is conceived of more as a communication subject, and digital technology for image production is encouraged. In general, the use of digital media in the school is mainly guaranteed by the school's media plan. The role of the art subject is not prominent in this plan, but its teachers are active in implementing digital media in other contexts than within the framework of the art subject. In this study the representatives of the subject of art hardly used digital image processing at all in their teaching, but did so to a great extent in the optional subject of media. This made it clear that digital media in the subject of art in this school are not regarded as a prioritised media-specific competence. Offering and being able to provide a larger repertoire of digital media in the teaching of art could contribute to a change of the subject paradigm in a more clearly communicative than aesthetic-practical direction. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 27345.
    Örtendahl, Frida
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Musik i fritidshem - Finns det?: En undersökning om musikverksamhet i fritidshemmet.2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik.

  • 27346.
    Örtqvist, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Of Blind Men and Elephants in Social Support Research: The Moderated Mediation Effect of Social Support on Role Stress and Role Performance2017Ingår i: International Journal of Psychology Research, E-ISSN 1932-6092, Vol. 11, nr 3-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27347.
    Östangård, Julia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Jönsson, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Musik och språkutveckling: Förskollärares uppfattningar om samband och konsekvenser2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

  • 27348.
    Östberg, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur yrkesverksamma musiker instuderar nytt material: man lär sig piano, men även annat, genom att spela piano2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. 

  • 27349.
    Östberg, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Byström, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Högläsning i förskolan: En intervjustudie om sex förskollärares tankar om högläsning som ett pedagogiskt verktyg för förskolebarnens språkutveckling2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27350.
    Östberg, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Emma har ingen pappa!: Nio lärares berättelser om hanteringen av barn i sorg.2004Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet.

544545546547548549550 27301 - 27350 av 27508
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf