Change search
Refine search result
544545546547548549 27301 - 27350 of 27434
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 27301.
    Österlind, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Haake, Ulrika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    ‘Doing’ and ‘undoing’ gender and sexuality within the Swedish police2010In: Nordic Police Research Seminar in Umeå 17-19 November 2010, Umeå, 2010Conference paper (Refereed)
  • 27302.
    Österlind, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Haake, Ulrika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The leadership discourse amongst female police leaders in Sweden2010In: Advancing Women in Leadership Journal. The first online professional, refereed journal for women in leadership, ISSN 1093-7099, Vol. 30, no 16, p. 1-24Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

     Female leaders within the police force in Sweden are in a minority. Although their numbers are increasing, little is known about their experiences. By using interviews and discourse analysis, this article aims to analyse and construct the leadership discourse articulated by female leaders within the Swedish Police. It is argued here, as in previous research, that female leaders experience a range of different aspects in their roles as leaders. The female leadership discourse within the police is constructed around five themes of discussion: (a) the leadership style of good leaders is generally a transformational one; (b) a transactional approach to leadership is visible in relation to crisis situations; (c) extensive experience as a police officer is of importance; (d) leaders need support in different ways, and (e) experiences of being a ‘token’ female in a male-dominated organisation is common. Above all, this article challenges the notion that a ‘feminine leadership style’ exists. It is also argued that an intersectional perspective on police leadership is preferable, and that co-workers have an impact on leadership processes.

  • 27303.
    Österlind, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Wright, Jan
    Faculty of Education, University of Wollongong, Australia.
    If sport's the solution then what's the problem? The social significance of sport in the moral governing of ‘good’ and ‘healthy’ citizens in Sweden, 1922–19982014In: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 19, no 8, p. 973-990Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    All over the westernised world, sport has been promoted as a ‘solution’ to many of the social ‘problems’ and challenges that face modern societies. This study draw on Foucault’s concept of governmentality to examine the ways in which Swedish Government Official Reports on sport, from 1922 to 1998, define social problems and legitimate governing, and sport as a solution, in the name of benefiting Swedish society. The analysis shows that citizens’ ‘good’ and ‘healthy’ behaviour and bodies are in focus of problematisation throughout the studied period. In relation to this, sport is seen as an important tool and solution. Parallel with increased critique of sport in contemporary times, a neo-liberal governmentality is embraced which in turn affect how ‘problems’ and ‘solutions’ are thought of in individualistic and rational ways.

  • 27304.
    Österling, Lisa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.
    Christiansen, Iben Maj
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.
    PRODUCTIVE WAYS OF ORGANISING PRACTICUM – WHAT DO WE KNOW? A SYSTEMATIC REVIEW2018In: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Ewa Bergqvist, Magnus Österholm, Carina Granberg, Lovisa Sumpter, Haifa: International Group for the Psychology of Mathematics Education (PME) , 2018, Vol. 3, p. 443-450Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The starting point for this review are questions on the empirical base for the organization of practicum.  Selecting peer reviewed, empirically based articles for 2001- 2017, with a focus on mathematics teacher education and the practicum, resulted in the inclusion of 51 articles for review. Exploring the outcomes and student teachers’ experiences of practicum suggested that responsibility for teaching together with support from mentors, university lecturers, university coursework, peers or prompts to use a theoretical framework improves learning outcomes in practicum, and the length of time in a school context does not do so on its own.

  • 27305.
    Österling-Brunström, Johanna
    Örebro University, School of Music, Theatre and Art.
    Musik i rörelse: Fyra lärares uppfattning om och användande av rörelse vid lärande av musik på estetiska programmet, inriktning musik2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to shed light on how teachers on the upper secondary Arts with Music programme use movement in their teaching of music, and how they approach movement as an educational tool, by investigating the following three issues:

    1. What significance does movement have for teachers on the Arts with Music programme?

    2. How do teachers on the Arts with Music programme regard movement as an educational tool in the teaching of music?

    3. How do teachers on the Arts with Music programme use movement as educational tool?

    The methodology used is a combination of focus group interviews and observations. The aim was to connect data collected from focus groups interview with observations in order to look into how things were said by the teachers seemed to be employed in their practice.

    The values of different cultures and ages and their significance for our choice of methods as teachers, and our view of music and the consequences it has for our role in the learning process are the key areas of this study. I selected to dispose the content in informal and formal learning (Davidsson & Correia, 2002, Lilliestam, 2006), absolute and realtivistic views of musicality (Brändström, 1997), high and low (Klingfors, 2003), nature and culture (Ehn & Löfgren, 1982), male and female (Bouij, 1998, O´Neill 1997; Lenz Taguchi, 2003), mind and body (Gustavsson, 2000; Davidsson & Correia, 2002).

    The informants maintain that movement could have performance purposes, physical purposes and educational purposes, as a tool in the teaching of music.

    What I consider the most salient aspect of my study is that although the informants consider movement as important in both teaching and artistic contexts, they did not use it to any significant extent as a teaching aid.

  • 27306.
    Österlund, Liza
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Elever i årskurs 6 och deras inställning till ämnet Idrott och hälsa: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Våra barn och unga mår idag allt sämre fysiskt och psykiskt. I samband med det ökar även problemet med inaktiva och stillasittandet barn. Skolan är en viktig arena och ämnet Idrott och hälsa har en betydande roll för att skapa fysiskt aktiva barn och unga. För att minska stillasittandet bland unga behöver vi veta vad som får elever att vilja delta på idrottslektioner. Motivation ses som centralt för att kunna förstå det mänskliga beteendet. Därför var syftet med studien att undersöka elevers inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa. Studien undersökte även hur eleverna upplever sin idrottslärares förmåga att motivera till ett deltagande. Metoden i studien är semistrukturerade intervjuer, då intervjuer lämpar sig bra när man vill undersöka människors tankar, känslor eller upplevelser. I en storstad i Sverige har tre elever i årskurs 6 intervjuats. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till skolämnet Idrott och hälsa. Motivationen ökade när de tyckte någon aktivitet var rolig eller när de kände sig duktiga, vilket ökade känslan av meningsfullhet Alla tre elever upplevde sin idrottslärare motiverande genom att han var sträng och snäll. 

  • 27307.
    Österlund, Sonja
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Yoga i förskolan: En studie av förskolebarns upplevelse av yoga i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this survey is to gain an insight into preschool children´s experience of yoga at the preschool. To investigate this semistructured interviews with seven children in one and the same preschool have been conducted. The result shows that the children´s perception of yoga is that yoga is something you do with your body and that yoga is good for your body. The result also shows that the children experience yoga as both a physical experience and as a sensational experience.

  • 27308. Österman, Eva
    Upptäck din hembygd!: om hus, platser och människor där du bor : elevhäfte skolår 3 och uppåt2004 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 27309.
    Östgren, Linda
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Education in Humanities and Social Sciences.
    Elevers tankar om att gå i en Aspergerklass2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.

    Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse.

    Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering.

    Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.

  • 27310.
    Östh, Magnus
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Blomsterberg, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    För alla elevers bästa!: Pedagogers förhållningssätt till gruppindelningar och stödundervisning inom ämnet idrott och hälsa2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov. Syfte: Syftet med vår studie var att förklara pedagogers tankar kring orsaker och samband avseende gruppindelningar inom ämnet idrott och hälsa samt om pedagoger ansåg stödundervisning som relevant inom ämnet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning på internet. Vår målgrupp i undersökningen var pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa oavsett om de är utbildade eller ej inom ämnet. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt i Sverige ringde och skickade vi e-post till rektorer som vidarebefordrade vår enkät till sina berörda pedagoger. Resultat: Vi fick svar på våra frågeställningar och vårt resultat visade att de flesta pedagoger var positiva till nivågruppering oavsett kön eller utbildning. Även när det gäller stödundervisning inom ämnet kom vi fram till att de flesta pedagoger var positiva, men det vi kunde utläsa av pedagogernas åsikter, så saknades i de flesta fall resurser för att kunna genomföra denna form av undervisning. Pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa var också överens om att den fysiska aktiviteten påverkade elevernas prestationer i de teoretiska ämnena och detta var ny kunskap för oss.

  • 27311.
    Östholm, Hanna
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Arts, Department of History of Science and Ideas. Avd. för vetenskapshistoria.
    Feminismens klassiker: Kompendium för kvällskurs2002Collection (editor) (Other (popular scientific, debate etc.))
    Abstract [en]

    Antologi av fack- och skönlitterära källtexter från mitten av 1700-talet till slutet av 1900-talet. Ett uppslagsverk över författarna och andra relevanta personer (sammanställt av redaktören) finns i kompendiet.

    Texter av: Hedvig Charlotta Nordenflycht, Marie Gouze, Anna Maria Lenngren, Carl Jonas Love Almquist, Harriet Taylor Mill, John Stuart Mill, Elin Wägner, August Bebel, August Strindberg, Mathilda Malling, Bjørnstjerne Bjørnson, Elisabeth Grundtvig, Frida Steenhoff, Sigmund Freud, Rosa Mayreder, Mathilda Betham, Fortunée de Briquet, Wilhelmina Stålberg, Per G. Berg, Ellen Fries, Alice Lyttkens, Karin Westman Berg, Elise Ottesen-Jensen, Alva Myrdal, Viola Klein, Wilhelm Reich, Alfred C. Kinsey, Kristina Ahlmark Michanek, Sonja Åkesson, Shere Hite, Göran Palm, Mary Daly, Gerd Brantenberg, Rigmor Robert, Kerstin Uvnäs Moberg, Nina Björk

  • 27312.
    Östlin, Malin
    et al.
    Örebro University, Department of Education.
    Bååth, Lisa
    Örebro University, Department of Education.
    På jakt efter samlingens innebörd i förskolan: - ett lärarperspektiv -2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det är en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehåller upprop, sång, samtal, berättelser och olika teman. Våra forskningsfrågor är att vi vill veta hur samlingen i förskolan är utformad, varför samlingen används som arbetssätt och vad förskollärarna anser att samlingen har för mening för barns lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi gjort en intervjustudie, där vi intervjuat fem förskollärare. Examensarbetet innehåller även en litteraturbakgrund som handlar om det sociokulturella perspektivet, samlingen och barns språkutveckling. Vi har analyserat intervjumaterialet och med hjälp av tidigare forskning har vi kommit fram till några slutsatser. Gruppkänslan och samtalets betydelse har framkommit som centrala delar i samlingen. Det har framkommit i studien att samtalet har stor betydelse för barns språkutveckling i samlingen. Trygghet, rutiner och tid till att uppmärksamma varje barn, har förskollärarna poängterat som viktiga delar.

  • 27313.
    Östling, Johanna
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    "Vi spelar stråk": observationsstudie av gruppundervisning i fiol vid kulturskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis is an observational study regarding group education in violin and viola at the Swedish Municipal School of Arts. As an object of study, group teaching in violin and viola was chosen. Both instruments have a long tradition of individual teaching, but also group teaching in ensemble form, not seldom combined, which means an individual lesson and an ensemble lesson. The purpose of the study was to investigate the form and structure of such group education and to get a closer look at how pupils and teachers interacted in that form of teaching. The study has a multimodal social semiotic and ethnographic methodological approach, and investigate through a combination of these, implemented through observation of teaching as well as transcription and analysis of selected parts recorded in audio and video. The observant was present but was not participating in the teaching process. Two municipal schools of arts, where the violin and viola education has a long and substantial tradition, were selected, and some of the teachers at these schools were chosen to participate in the study. The results show that the education formed the way that the pupil mimicked the teacher, that the teacher often helped the pupils to adjust and place the instrument, and that singing or different frames was used for rhythm learning. Differences were identified regarding teaching in bigger versus smaller groups by form and structure as well as how the participants interacted, communicated and applied knowledge from each other. The result gives an insight into how group teaching in violin and viola at two municipal schools of arts in Stockholm might function, and contributes to further research regarding group education.

  • 27314.
    Östlund, Camilla
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Wrigsell, Cathrin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    När skoldagen känns meningsfull - elever i behov av stöd resonerar kring framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Då det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är ett av de främsta uppdragen som specialpedagog, tillika det utredande och handledande uppdraget, avsåg vi med vårt självständiga arbete att ta reda på vad eleverna ser som framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag. Urvalet för vårt arbete var elever, som inom elevhälsan kommit att benämnas som “elever i svårigheter”, ”elever som utmanar” eller “elever i behov av särskilt stöd”. För att komma i kontakt med detta urval tog vi kontakt med specialpedagoger på en gymnasieskola och en högstadieskola. Våra undersökningar genomfördes via semistrukturerade intervjuer och med hjälp av en skattningsskala. Vi hade förmånen att intervjua tolv elever. Alla intervjuer transkriberades direkt efter genomförd intervju och förvarades med omsorg, för att garantera informanternas anonymitet och för att obehöriga ej skulle kunna ta del av materialet. De insamlade elevernas upplevelser av sin skolvardag kategoriserades och sorterades efter teman och nyckelord som sedan tolkades och analyserades utifrån vår teoretiska ram som var det salutogena förhållningssättet utifrån KASAM-begreppen och relationens betydelse för elevens varande i skolan. Fokus var då inte bara den interpersonella relationen, utan relationen till den kontext eleven verkar i gällande skolans fysiska och sociala miljö. Överraskande i vår undersökning var att det framkom att samtliga informanter lyfte vikten av regler i skolan och vikten av kompetens hos pedagogerna att tillse att regler följs. Överraskande av den anledningen att i teorin beskrivs elever som utmanar som elever som har svårt att rätta in sig efter skolans regler. Valet av metoden semistrukturerade intervjuer gjordes då vårt primära syfte och mål var att lyfta betydelsen av att låta elevers röster höras för att skapa en förståelse för hur vi som specialpedagoger kan tänka och anpassa på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevens möjlighet till måluppfyllelse och välmående i en skola för alla.

  • 27315.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Alla elevers inflytande över sitt eget lärande2017Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innehållet i artikeln lyfter betydelsen av att alla elever ges möjlighet att utöva inflytande i det egna lärandet. Lärarens relationskompetens betonas som en central aspekt i lärmiljön för att skapa undervisning som ger eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll. I arbetet med elevers aktiva medverkan i lärandeprocessen beskrivs utvecklande av metakognitiva strategier och kamratlärande som framgångsrika arbetssätt. Genom artiklen får läsaren möjlighet att reflektera över er egen undervisning i syfte att öka elevers inflytande samt hur utvärdering och återkoppling kan användas som stöd i arbetet. Syftet är att läsaren utvecklar en djupare medvetenhet kring hur olika förutsättningar som ges för elever att utveckla kunskap om och förståelse för sin egen lärprocess kan bidra till ett ökat lärande.

  • 27316.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Att anpassa undervisningen efter eleverna2017Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innehållet i artikeln lyfter praktiknära forskning som synliggör hur olika skolor har arbetat med att skapa inkluderande undervisning för att möta elevers olikheter. I denna forskning ger lärare exempel på hur de arbetar med stödjande strukturer i lärmiljön. 

    I artikeln belyses även Universal Design for Learning (UDL) som är ett ramverk för inkludering när det gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisning. 

  • 27317.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att erbjuda elever möjlighet att ta till sig kunskaper på olika sätt2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den här texten tar sin utgångspunkt i att information behöver presenteras på ett tillgängligt sätt för elever, eftersom olika elever har olika strategier för att känna igen, tolka och förstå olika typer av information. Det innebär att undervisningen behöver planeras så att varierande och flexibla metoder används för att presentera information. En undervisning som är tillgänglig för den variation av elever som finns i en klass är grunden för att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så lång som möjligt. Målsättningen med att utveckla en tillgänglig lärmiljö är att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och att kunna utöva inflytande över sin utbildning. Med utgångspunkt i att det finns en naturlig variation i elevgruppen som undervisas, kan vi anta att eleverna behöver erbjudas en varierande undervisning som bygger på att eleverna lär på olika sätt och har olika strategier för att t.ex. känna igen mönster. Det innebär att när nytt stoff eller ny information skall introduceras för en grupp, behöver presentationen bygga på elevernas olika sätt att lära och att ta till sig information. 

  • 27318.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik2012Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The thesis should be regarded as a contribution to the development of knowledge about the interaction taking place in the educational setting for pupils with PIMD in Sweden, the training school (Sw. Träningsskola), and the contextual and interactional conditions that characterizes this educational setting. The study is expected to contribute to a deeper understanding of the pedagogical praxis in the training School and the pupils’ possibilities to be agents within the processes of interaction, participation and learning. The thesis aims to contribute to the development of knowledge about the contextual and interactional conditions that training school pedagogic practice is characterized by.

    The study's overall purpose is to analyze the participation and interaction in the context of five training school classes. A particular focus is placed on teaching organization and the interaction patterns appearing in the pedagogical practice and what kind of consequences the interaction has for the pupils’ participation. Participation in this study refers to how the teams and students jointly create interaction in classrooms, the patterns produced by the interaction.

    The study draws on a theoretical framework that is influenced by ethnometodological work and from the dramaturgical framework by Goffman, where the participant’s social actions and methodical ways of making sense in a social setting are in focus. The design of the data collection is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study.

    The empirical material was collected by classroom observations and by video recordings. The data derive from video recordings that were made during spring 2009 and spring 2010 in five training school classes and all together twenty  pupils (age 8-19, eleven boys and nine girls) and 28 members from the teams (nine special teachers,  two music teachers,  one psychical education teacher and 16 assistants) participated in the study.

    The results are showing that the pedagogical practice in training school was defined by six different areas: Circle time, One-to-one tuition, Group joint education, Snack time/ lunch, Breaks and play-time and Transitions.  In the interaction between the pupils and the staff the pupils’ positions was constructed as: The attentive and responsive pupil, The experiencing pupil, The choice making and autonomous pupil, The exploring pupil, The pupil that shows civil inattention, The pupil as a recipient of care and The playing pupil.  A starting point for further research involves studying how students' participation is constructed in more inclusive settings i.e. in interaction with other children who do not have such extensive disabilities. 

  • 27319.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Elevassistenter: en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet2017In: Specialpædagogik, ISSN 0107-0649, Vol. 37, no 3/4, p. 106-117Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande text är att diskutera vad elevassistentrollen karaktäriseras av i relation till elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan.  Yrkesgruppen har dock inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i den skandinaviska utbildningsforskningen. Det finns överhuvudtaget bristfällig information om gruppen i t.ex. officiell statistik och det är svårt att överblicka hur många elevassistenter som arbetar i de Skandinaviska länderna för närvarande.   I de nordiska länderna har, precis som i England, elevassistenter sedan några decennier tillbaka blivit en central aktör inom skolan som arbetar nära eleverna, främst de med olika typer av funktionsvariationer. De anställs i allmänhet som en specialpedagogisk insats och förväntas att arbeta med en elev som är i behov av stöd i undervisningen. I de nordiska länderna är dock informationen om yrkesgruppen knapphändig och det går inte att får fram någon tillförlitlig statistik kring hur många som arbetar som elevassistenter i de olika nordiska länderna, vad de har för utbildning, om de är män eller kvinnor, hur gamla de är, hur många år de varit inom yrket och inte minst hur villkoren för deras pedagogiska arbete ser ut. Den svenska forskningen om yrkesgruppen är ringa och dessvärre finns ytterst lite officiell statistik att tillgå om gruppen. Vid några inledande sökningar med sökordet ”elevassistent*” i libris.se, swepub.se och DIVA resulterar i ett fåtal forskningspublikationer, en handfull handböcker för elevassistenter och ett 50-tal studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå.

    Både skandinavisk  och mer internationell forskning pekar på att användningen av elevassistenter är väl etablerad i många länder och ofta en grundläggande förutsättning för inkluderande arbetssätt. I forskningen poängteras dock att det finns brister i kunskapen om hur yrkesgruppen, främst gällande vad deras yrkesutövning karaktäriseras av, vilken typ av utbildning de har och hur deras arbete bidrar till en öka måluppfyllelse hos eleverna sett både till akademiska prestationer och socialisering. I gemensam utgångspunkt för är dock att elevassistenter i allmänhet anställs och används i skolan för att göra det möjlighet för elever med funktionsvariationer att delta i undervisningen. För att summera finns det stöd i både större forskningsöversikter och enstaka studier för att problematisera elevassistentens arbete och yrkesroll i både s.k. mainstream undervisning och i specialundervisning. Sammanfattningsvis verkar elevassistenterna oavsiktligt att ersätta lärarnas roll och bidra till en minskad kontakt och interaktion mellan elever med funktionsvariationer och andra elever. I flera studier framkommer också att elevernas måluppfyllelse kan påverkas negativt utifrån hur elevassistenten väljer att agera i förhållande till eleven. Dessutom kan elevassistentens närvaro bidra till en känsla av utanförskap och stigmatisering hos eleven bidra till osjälvständighet och ett ökat vuxenberoende.

  • 27320.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    First-teachers as school improvement agents2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish school system has go through a number of extensive reforms since 2011: a new school legislation and new curriculum for the compulsory school. In 2013 a new career reform was launched with the aim to provide new career paths for teachers within the profession,reward skilled teachers and create conditions for school development. This reform has introduced a new category of teachers - ‘first-teachers’ – which are expected to work with school improvement with the aim to improve student achievement. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. This paper aims to describe and analyze eight special teachers’experiences of working their first year as “first-teachers” in schools with self-contained classrooms for students with intellectual disabilities. The research circle described in this paperis carried out together with the eight members with myself as the participating researcher. The data presented in this paper is a small portion of data from an ongoing project about “firstteachers”work with school improvement processes. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. The research issue concerns the questions the participating special teachers ask themselves in their everyday work with together with other special teachers, paraprofessionals and students with intellectual disabilities. In the research conducted in a research circle, the aim is that there should be an interaction between researchers and professionals so that both parties change theirview of the research problem. All participants is working in schools with self-containedclassrooms for students with intellectual disabilities. The work of the research circle is led byme over a period of over two semesters and will include a total of ten meetings and is documented with a digital voice recorder and with field notes. The analysis of the data materialis influenced by the work of Lipsky (2010) on street-level bureaucracy.

  • 27321.
    Östlund, Daniel
    Malmö högskola.
    Interactional resources used in dialogues between pupils with profound and multiple learning difficulties and staff in the special school. Paper presented at the Nordic Educational Research Association's (NERA) 38th Congress, March 11-13, Malmö, Sweden2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Much of the research on school settings for pupils with profound and multiple learning difficulties (PMLD) has focused on the pupils special needs as learners and on what special skills teachers need to work effectively with the pupils (Ware, 2005[1]; Nind, 2007[2]). In a Swedish context there has been some research from an interaction point of view on pupils with PMLD focusing the interaction with their parents (Wilder, 2008[3]), some research (Anderson, 2002[4]) with a focus on interaction between pupils and staff has been made in a training school context. In the work with my thesis the overall aim is to explore, describe and analyze the use of interactional resources in everyday life in the special school and to explore how the pedagogical praxis is constructed out of the use of the participants’ interactional resources.  The study also tries to explore what kind of learning- and socialization processes the special school setting offers the participants.

    This paper tries to explore interactional resources used by staff (teachers and assistants) and pupils with PMLD in everyday life situations in special school classrooms with a focus on what resources is used when members of the staff or pupils are trying to initiate and maintain interaction with each other.

    The study draws on a theoretical framework that is influenced by ethnometodological work, where the participant’s social actions and the participant’s methodical ways of making sense in a social setting are in focus.

    The design of the project is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study. The empirical material is collected by participatory observations, by video recordings and by focus group sessions with the members of the staff. The data presented in this paper derive from video recordings that were made during spring 2009 in two training school classes and all together eight pupils (age 8-17 - two boys and six girls) and 10 members from the staff (two special teachers, music teacher, psychical education teacher and six assistants - all women) participated in the study. In this paper a small portion of the total video recordings (about 50 hours) is transcribed and analyzed. Detailed transcripts have been made out of the data from video recordings using conversation analytic notations considering both verbal and non verbal actions in the interaction between pupils and staff members. The analytic approach is inspired by Conversation Analysis (CA) and provides detailed analysis of the use of interactional resources used when the participants in the material initiates and tries to maintain interaction with each other.

    The results in this study are supposed to be of relevance for the understanding of the pedagogical praxis in the special schools and by studying interaction between pupils and staff in the special schools this paper also intend to explore patterns in the interaction and bring new perspectives on teaching and interaction in the special school for pupils with profound and multiple learning difficulties.

    [1] Ware, J. (2005). Profound and multiple learning disabilities in Lewis, A. & Norwich, B. (2005). Special teaching for special children?. Berkshire: Open University press.

    [2] Nind, M & Thomas, G. (2007). Reinstating the value of teachers’ tacit knowledge for the benefit of learners: using ‘Intensive Interaction’. Journal of Research in Special Educational Needs Volume 5  Number 3 2005 pp. 97–100.

    [3] Wilder, J. (2008). Proximal processes of children with profound multiple disabilities. Stockholm: Stockholm University, Department of psychology

    [4] Anderson, L. (2002). Interpersonell kommunikation: en studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Diss. Lund : Univ., 2002

  • 27322.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärande genom tillgängliga och multimodala arbetsformer2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I den här texten är skolans utveckling till att använda varierande arbetsformer som utvidgar elevernas möjligheter att ta till sig undervisningens innehåll och elevernas möjligheter att visa vad de lärt sig i fokus. En utökad repertoar av arbetsformer i undervisningen ökar elevernas engagemang och möter den variation av olikheter som alltid finns i en grupp eller en klass. Utgångspunkten är det som inom Universal Design for Learning, UDL, benämns som ”multiple means of action and expression”. Om det i en grupp eller klass finns en elev som har en synnedsättning, en elev med Downs syndrom, en tredje som möter utmaningar i relation till de exekutiva funktionerna kommer det att finnas en variation i hur de navigerar i lärmiljön. Det kan även förväntas att de bearbetar information och uttrycker sig på olika sätt. Genom att ge eleverna valmöjligheter i förhållande till hur de vill ta del av och bearbeta stoff i undervisningen och även ger möjligheter att för eleverna att välja hur de vill visa vad de lärt sig, ökar elevinflytandet och det bidrar till att eleverna blir mer engagerade i sitt lärande (Meyer, Rose & Gordon, 2014).

  • 27323.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Lärande och socialisation i träningsskolan: ett försök till en interaktionistisk analys2008Conference paper (Refereed)
  • 27324.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret - vad är då frågan?2012In: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning / [ed] Thomas Barow & Daniel Östlund, Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2012, p. 145-158Chapter in book (Other academic)
  • 27325.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Pedagogical Practices and Everyday Life for Pupils with Profound Intellectual and Multiple Disability (PIMD) in Sweden2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper should be regarded as a contribution to the development of knowledge about the interaction taking place in the educational setting for pupils with PIMD in Sweden. The paper is expected to contribute to a deeper understanding of the pedagogical praxis in this educational setting and the pupils’ possibilities to be agents within the processes of interaction, participation and learning. 

    Summary:

    The paper aims to contribute to the development of knowledge about the contextual and interactional conditions that training school pedagogic practice is characterized by. The study's overall purpose is to analyze the participation and interaction in the context of five training school classes. A particular focus is placed on teaching organization and the interaction patterns appearing in the pedagogical practice and what kind of consequences the interaction has for the pupils’ participation. Participation in this study refers to how the teams and students jointly create interaction in classrooms, the patterns produced by the interaction.

     

    The study draws on a theoretical framework that is influenced by ethnometodological work and from the dramaturgical framework by Goffman, where the participant’s social actions and methodical ways of making sense in a social setting are in focus. The design of the data collection is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study.

     

    The empirical material was collected by classroom observations and by video recordings. The data derive from video recordings that were made during spring 2009 and spring 2010 in five training school classes and all together twenty  pupils (age 8-19, eleven boys and nine girls) and 28 members from the teams (nine special teachers,  two music teachers,  one psychical education teacher and 16 assistants) participated in the study.

    The results are showing that there are seven major themes which are related to the varying expectations of students' participation in different situations in the context of educational practice. The various themes that are related to the students are:

     

    • The attentive and responsive pupil
    • The experiencing pupil
    • The choice making and autonomous pupil 
    • The exploring pupil
    • The pupil that shows civil inattention
    • The pupil as a recipient of care
    • The playing pupil

     

    The approach in the design of educational practice shows that there are implicit ideas about the conditions under which students in the training school shall participate in their educational practice. In the pedagogical practice there were few given opportunities to create more horizontal relationships with peers without disabilities

  • 27326.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Pedagogical praxis: an example from the training school2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper will present some findings from my ongoing work with my doctoral thesis. The study deals with questions about learning and socialization in special schools for pupils with moderate to profound and multiple learning disabilities (training school/träningsskola). The general aim in this paper is to deepen the knowledge about the teacher’s work in the training school during a period of change and contradictions to identify structures and themes in the teacher’s pedagogical praxis. With a reference to what is described as a dilemma perspective (Tetler, 2000; Clark, Dyson & Millward, 1998) a point of departure for the study is that teacher’s in the practical training school has to deal with the tension between care and pedagogy. To get a representation of the teacher’s work in this context this paper will study the interaction between pupils and teachers and describe the patterns, forms and content in their vocal- and non-vocal interaction in the classroom. A point of departure is that learning occurs in a social context and in collaboration with others, and the theoretical framework in the research is inspired by an interactionistic perspective. My specific research questions are: • What kind of patterns appears in the interaction between pupils and teachers in the classroom? • What kind of learning- and socialization processes appears in the verbal- and non-verbal interaction between pupils and teachers? The design of the project is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study. The empirical material is collected by participatory observations, by video recordings and by interviews with the teachers and assistants. The video recordings are analyzed using techniques derived from what Scheff calls a part/whole analysis and from Goffman´s dramaturgic perspective. The process of analyzing one of the classroom studies is in progress and the findings so far will be presented in the paper. In this paper some findings from data-collection in a F-6 class in the training school with four pupils, one special teacher and three assistants will be presented.

  • 27327.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Professional development in formative assessment with students with moderate to severe intellectual disabilities: a summary of four school development projects2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates special teachers and paraprofessionals use of formative assessment for students with moderate to severe intellectual disability (ID). It draws on findings from school develoment projects that contains lesson observations, collection of lesson plans and interviews special teachers and paraprofessionals in four elementary schools in Sweden. A recent project (Anderson & Östlund, 2017) reported that there is still a lack of knowledge in working with formative assessment in the education for students with moderate to severe intellectual disability (ID in Swedish schools. Participants in the study presented represent a wide diversity in the level of education and experience. The special teachers had an academic education - about 5 years - however the paraprofessionals education varied a lot from some years of college education to no education at all. This diversity in the group of professionals has been a challenge in all four projects. The group of students in the participating classes, about 30 students, is in different ages from 6 years to 16 years and has varied forms of disabilities and comes from different cultures and socio-economic backgrounds.The results shows that the participants developed their feedback techniques, providing feedback on a task level, process level and self-regulation level. Another important improvement was the development of  multimodal materials to support the students to get access to the curriculum (fx. Video modelling, visual aids). From an overall perspective the different projects provided a change in teaching culture in all four schools: from a focus on ”taking care” of the students to working with the students PZD in all kind of learning situations.

  • 27328.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Samspel mellan personal och elever i träningsskolan2009Conference paper (Other academic)
  • 27329.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Specialpedagogik i gymnasiesärskolan: en analys av tio pedagogers utsagor om specialpedagogikens funktion i den egna undervisningen2005Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27330.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Students with profound and multiple disabilities in education in Sweden: teaching organisation and modes of student participation2015In: Research and practice in intellectual and developmental disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, no 2, p. 148-164Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines education practice for students with intellectual and developmental disabilities in Sweden and the conditions by which it is characterised. It draws on results from the author's doctoral thesis, which analysed participation and interaction in five training school classes (Träningsskola) for students with profound and multiple disabilities, focusing on the organisation of the teaching and modes of student participation in educational practice. It examined the consequences of these modes and patterns of interaction that staff and students create together for participation. Empirical material was collected via classroom observations and 40 hours of video recordings in 5 classes in a training school, in spring 2009 and spring 2010. Study participants were 20 school students, aged 6 to 19 years (11 boys and 9 girls), and 28 members of the teaching teams (special teachers, music teachers, physical education teachers, and 16 assistants). The project design was inspired by an ethnographic approach and constructed as a classroom study. A small portion of the data was transcribed and analysed for use in this article. Detailed transcripts were created from data from video recordings, using conversation analytic notations to gauge the interaction between students and paraprofessionals. The analytic approach was inspired by “conversation analysis”, which provides a method of analysis of modes of participation used when students and staff members interact. Modes of participation that emerged related to varying expectations on students in different educational situations. Demands placed on the students in different activities elicited a range of responses: the attentive and responsive student; the emotionally engaged student; the choice-making, autonomous student; the exploring student; the inattentive student; the student as a recipient of care; and the playful student. There are implicit ideas in educational practice about the conditions under which students in training schools engage in participation, whether these students are aged 6 or 19 years of age. It is argued that more active styles of student participation would be encouraged with communicative, rather than individualistic teaching styles. In turn, this would provide more opportunities to create horizontal relationships with peers or with students without disabilities, or both.

  • 27331.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Stöd till elever: en tillbakablick2016Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den inledande delen handlar om skolans sätt att bemöta elevers olikheter och lärmiljö ur ett historiskt perspektiv. Ni får följa hur det svenska skolsystemet organiserat specialpedagogiskt stöd till elever från 1900-talets början fram till idag och hur det synliggörs i styrdokumenten. Delen handlar också om olika synsätt på elever och lärande. Ett begreppspar som beskrivs är det relationella respektive det kategoriska perspektivet som ger ett stöd i att förstå skolans varierande arbetssätt att möta elevers olikheter. 

    Syftet med delen är att ni ska få en förståelse för hur det specialpedagogiska stödet till elever har organiserats och förändrats över tid. Syftet med delen är även att ni ska få möjlighet att diskutera och problematisera hur olika perspektiv kan påverka hur undervisning och lärmiljö organiseras.

  • 27332.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Särskolans modersmålsundervisning2008Report (Other academic)
  • 27333.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Tecknande miljö i förskoleklass: en utvärdering av Parkskolans projekt som genomförts med stöd av SIS‐medel från SPSM2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas det uppdrag som under hösten 2016 gavs Högskolan Kristianstad som haft som övergripande syfte att bidra med en extern utvärdering av projektet ”Tecknandemiljö i förskoleklass”. Den externa utvärderingen ska betraktas som ett komplement till den interna utvärderingen som gjorts av projektdeltagarna själva. Uppdraget har genomförts inovember/december 2016, med besök på Parkskolan 23‐24/11och med bearbetning av underlag som samlats in under december 2106.

  • 27334.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Lund University.
    The use of feedback in doctoral supervision2019In: Forskarhandledning Lunds Universitet, p. 1-6Article, review/survey (Other academic)
    Abstract [en]

    Supervision is guiding, stimulating and giving feedback to students' performance and the relationship between supervisors and doctoral students is an important aspect for a successful completion of the thesis. In this paper, the importance of feedback for successful supervision of doctoral students is in focus. However, there has been relatively little literature published on the quality of the feedback in doctoral education and in this paper some different approaches about feedback, in general, and in relation feedback in doctoral supervision is discussed.

  • 27335.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tre texter om specialpedagogik och lärande2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

    Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

    Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

    Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

  • 27336.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Träningsskolans pedagogiska praktik: lärande, socialisation och interaktion2009Conference paper (Refereed)
  • 27337.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Uppföljning av Tunaskolans arbete med bedömning för lärande (BFL) inom ramen för ett SiS-projekt2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande text är en slutrapportering av en utvärdering av Tunaskolans utvecklingsprojekt som genomförts med stöd av SiS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet startade vårterminen 2017 och avslutades höstterminen 2018 och har alltså löpt över sammanlagt fyra terminer. Fokus i utvecklingsprojektet har varit Bedömning För Lärande (BFL). I projektet har arbetslagen, som består av en mängd olika professioner som förskollärare, fritidspedagoger lärare, specialpedagoger, speciallärare, förstelärare och elevassistenter, med stöd av en intern projektledare (försteläraren Lisa Medin) och en extern handledare (universitetslektor Lotta Anderson) utbytt erfarenheter samt provat nya arbetsmoment med utgångspunkt i de fem nyckelstrategier är framtagna av Dylan Wiliam. De fem nyckelstrategierna som utgör stommen i BFL har som utgångspunkt att utveckla kunskaper om elevernas kunskapsutveckling och att utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande.

  • 27338.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Utveckling av relationer i bedömningsarbete på omsorgspedagogisk grund2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    De reformer som genomförts i skolan de senaste decennierna har inneburit ett ökat fokus på mål- och resultatstyrning inom grundsär- och gymnasiesärskola och därmed har också bedömningspraktiken fått större uppmärksamhet. Kunskaperna om hur lärare för elever med intellektuella funktionsnedsättningar arbetar med bedömning är dock begränsade och från fältet uttrycks ofta ett stort behov av att öka kunskaperna om både formativ och summativ bedömning i relation till elever intellektuella funktionsnedsättningar. Till följd av att the Individuals with Disabilities Education Act (2004) infördes i USA uppstod ett liknande behov av att utveckla nya bedömningsformer och över en 15-års period har ett forskningsfält som rör alternativa bedömningspraktiker växt fram där (Stockall & Smith, 2013; Browder et al., 2003).

    I ett nyligen avslutat projekt (Anderson, Sundman Marknäs & Östlund, 2016) har en grundsärskolas arbete med utveckling av bedömningspraktiken följts under en tvåårsperiod. I skolan fanns en elevgrupp som var mycket heterogen och i några av klasserna återfanns elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar, elever som under sina skoldagar hade ett stort behov av omsorg. I projektet framträder särskilt de förändring som skett i fråga om hur eleverna involveras och kan vara delaktiga i sin egen lärandeprocess. Från ett elevperspektiv har den praktiknära insatsen inneburit att eleverna getts tillgång till att på ett mer konkretiserat sätt förstå och erfara centralt innehåll, kunskapskrav och förmågor utifrån deras perspektiv.  Detta till följd av arbetslagens ansträngningar att i sitt relationskapande arbete göra undervisningen och bedömningen mer tillgänglig för eleverna.

    I föreliggande presentation är det min avsikt att med stöd av några grundläggande begrepp från det relationella fältet föra en diskussion om relationer i bedömningsarbete i verksamhet som möter elever med intellektuella funktionsnedsättningar. 

  • 27339.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Kunskapsbedömning i träningsskolan2015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kunskap om bedömning men det finns relativt lite skrivet specifikt för lärare och rektorer i grundsärskolans inriktning träningsskolan. Kunskapsbedömning i träningsskolan, behövs ett speciellt material för det? I alla skolformer ska elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskraven men i träningsskolan behöver bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Hur kan lärare konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förutsättningar men ändå utmana varje elev så att ett lärande sker? Ambitionen med det här materialet är att stödja lärare i träningsskolan i just detta.

  • 27340.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola.
    Professional development in assessment for learning (AfL) for students with developmental disabilities2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities (Compulsory school for students with intellectual disabilities). In the recent decades there has been an overall movement towards more collaborative forms of developing the pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the professionals in the school (special teachers and paraprofessionals), the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim with the project was to contribute to the teachers and the paraprofessional’s professional development within in the field of assessment forlearning (AfL) with the purpose to improve the students achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool to improve students’ achievements, but there is not much research conducted in this field in relation to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute with new knowledge in this field. The data material is drawn from observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12months.. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with the knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free subject of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals has developed their educational philosophy and has developed the ability to give students feedback that the helps the students to improve their learning. From a student perspective, the students has, through the professionals' changed way of giving feedback and informing the students about their achievements, become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and also more aware of the strategies about “how to get there”. The project has also been working for peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboard as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

  • 27341.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola.
    Professionell utveckling inom “Bedömning för lärande” i relation till elever med kognitiva funktionsnedsättningar2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities (Compulsory school for students with intellectual disabilities). In the recent decades there has been an overall movement towards more collaborative forms of developing the pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the professionals in the school (special teachers and paraprofessionals), the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim with the project was to contribute to the teachers and the paraprofessional’s professional development within in the field of assessment forlearning (AfL) with the purpose to improve the students achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool to improve students’ achievements, but there is not much research conducted in this field in relation to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute with new knowledge in this field. The data material is drawn from observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12months.. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with the knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free subject of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals has developed their educational philosophy and has developed the ability to give students feedback that the helps the students to improve their learning. From a student perspective, the students has, through the professionals' changed way of giving feedback and informing the students about their achievements, become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and also more aware of the strategies about “how to get there”. The project has also been working for peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboard as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

  • 27342.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Skolors strävan efter inkluderande lärmiljöer2015In: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Forskarnas rapport / [ed] Susan Tetler, Stockholm: Iofus , 2015, , p. 17p. 57-71Chapter in book (Other academic)
  • 27343.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 27344.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Analysing the assessment of special education needs: views of investigators and decision makers2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/aim:

    As stated by the Swedish Education Act students that who are at risk to miss the objectives of the education is recommended to undergo a special educational needs (SEN) assessment. The SEN assessment is conducted by the student health team (SHT), a multiprofessional group involving staff with medical, psychological, psychosocial and special education competences and assessment should give the school guidance in what kind of support the student should receive. Hjörne and Säljö (2014) points at risks in SHT´s work when adopting an individual focus. This is contradictory in relation to the policy documents, which pinpoint the need of a focus on both the individual and the learning environment. With this background, we have a particular interest in perspectives of SEN investigators in the SHT (special needs teacher) and decision-makers (principals), deepening an earlier study (Barow & Östlund, 2018).

    The aim is to gain knowledge about views on SHT`s procedure, assessing and analyzing SEN and what kind of interventions or support that are suggested.

    The overall research question is: How is the SEN assessment procedure organised and conducted from the investigators’ and the decision makers’ point of view?

    Theoretical framework:

    The study draws on concept on thought styles (Fleck, 1979). Thought styles occur in scientific context as well as in professional communities and in this study, we assume that the SHT´s form thought collectives that are characterized by specific thought styles.

    Methodological design:

    The data originates from 14 semi-structured interviews with SHT staff and principals in southern Sweden. The interview transcriptions were analyzed based on a qualitative content.

    Expected conclusions:

    The findings shows that there are varying thought styles in the data, which relates to both holistic and more individual approaches. Both investigators and decision makers strives toward a focus on the learning environment. However, the structures and systems within the schools and the municipalities is constructed with from an individual/categorical view. Relevance to Nordic educational researchIn the Nordic countries, there are policies that states that all students should be given the support they need. Findings from our research can contribute to further discussion on procedures for securing that students with SEN are investigated with reliable methods and is given adequate support based on the SEN assessment.

    References:

    Barow, T., and Östlund, D. (2018). “The Significance of SEN Assessment, Diagnoses, and Psychometric Tests in Inclusive Education: Studies from Sweden and Germany.” In Testing and Inclusive Schooling: International Challenges and Opportunities, edited by B. Hamre, 231–247. 362 Abingdon: Routledge.

    Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multiprofessionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research 63, 5-15

    Fleck, L. (1979). Genesis and development of a scientific fact. Chicago: University of Chicago Press.

  • 27345.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet .
    Pedagogiska utredningar i Sverige och Tyskland: några jämförande perspektiv2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla elevers rätt till särskilt stöd fi nns reglerat i skolans styrdokument i både Sverige och Tyskland. För att skolan ska kunna besluta om det särskilda stödet görs det i båda länderna pedagogiska utredningar. Det gemensamma förfarandet för att utreda elevers behov av särskilt stöd är utgångspunkten i en pågående kvalitativ studie som bygger på empiri som samlats in i Skåne och i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

  • 27346.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Special education needs assessment reports in Sweden and Germany: comparative perspectives2018In: NERA 2018- 46th CONGRESS / [ed] -, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim: Recently, in discussions on inclusive education, questions of testing and diagnostic cultures attracted attention (Hamre, Morin & Ydesen, 2018). Within the framework of this project, we have examined special educational needs (SEN) assessment in the Swedish region Scania and the German state North Rhine-Westphalia (NRW). In both countries, investigation procedures are carried out before a pupil is categorized as having SEN. However, the SEN definitions and the categorization processes in Sweden and Germany differ. The investigations are carried out by different occupational groups and decision makers. Special education teachers are always involved, but they are expected to cooperate with other professionals, e.g. regular school teachers (NRW) and the pupil welfare team (Sweden). As an in-depth study, our research aims to examine and analyse the outcomes of these different structures and procedures in Swedish and German SEN assessment reports. The research addresses the following questions:

    1. What are the central elements of SEN assessment in Sweden and NRW?
    2. How do guardians and the pupils concerned participate in the assessment?
    3. Which consequences do the SEN assessment reports suggest?
    4. Which thought styles become apparent in the assessment reports?

     

    Theoretical frameworks: The research is inspired by the work of Fleck (1979), seeing the supplement, development and transformation of thought styles as being responsible for empirical discovery. It is supposed that the SEN reports are characterised by different thought styles which can be related to a categorical or relational perspective regarding school problems (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001). Methodology/research design: A qualitative research approach was adopted. 30 assessment reports were collected in Scania; 29 in NRW. We accessed the material by contacting schools (Scania) or school administrations (NRW). A content analysis was conducted. Limitations can be seen in the low number of reports and the selection process, being dependent on the preselection of professionals.

     

    Expected conclusions/Findings: In an international comparative perspective, both differences and similarities were found. Observations were used as a method of investigation both in Sweden and Germany. However, intelligence tests were often conducted in NRW, but only exceptional in Scania. In both countries, the perspective of guardians and pupils is hardly documented. Regarding consequences of the assessment, measures on the individual level dominate, in the German examples even more notable than in Swedish cases. In line with earlier research this tendency is interpreted as maintenance of a thought style focusing on the pupils’ individual “failure”, and to less extent on the adaptation of the learning environment.

     

    Relevance for Nordic Educational Research: Comparative research on assessment will contribute to further discuss and elaborate diagnostic approaches both in the Nordic countries and international.

     

  • 27347.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of pedagogical investigations, diagnoses and psychometric tests in inclusive education: comparative studies from Sweden and Germany2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The similarities and differences between the Swedish and German education systems arguably make a comparison between these two countries in the context of inclusive education a promising field of research. This is even more significant when it comes to the assessment of special educational needs (SEN), where a comparative approach may contribute to a deeper understanding about the relation between inclusive approaches and categorisation processes in education. The concept of SEN in Sweden is based on the student’s risk to miss the learning objectives of regular school. In contrast, Germany applies a multiple concept of SEN, which could be based on the students’ failure in school and/or a disability. While in Sweden, SEN are assessed by a “pupil welfare team” consisting of special educators, headmaster and various experts, in Germany the assessment process is carried out by a special education teacher and the class teacher. The countries also differ in who takes the final decision of a SEN statement for a student. In Sweden it is made by the headmaster, where as in Germany it is the school supervising authority. Being aware of these differences between the two countries, questions about the significance of medical diagnoses and psychometric tests in pedagogical investigations arise. With this background, the contribution to the symposium consolidates and contextualises the results of research studies on the assessment of special educational needs in the Swedish county of Scania and the German state of North Rhine-Westphalia. In both countries, five cases with varying geographical and social environment were selected. Study 1 analyses the content of 50 assessments which led to an SEN statement. Study 2 draws on interviews with pedagogical investigators and decision makers from the two countries. The focus is lies on the SEN categorisation processes, the allocation of resources and future education. The findings from this research contribute to the discussion on whether inclusive education can be based on a de-categorised special education, or if it promotes medical diagnoses and psychometrical tests.

  • 27348.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and psychometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018In: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] B. Hamre, A. Morin & C. Ydesen, New York: Routledge, 2018, 1, p. 231-247Chapter in book (Other academic)
  • 27349.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaKristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

  • 27350.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    Rosenqvist, Jerry
    Kristianstad University College, School of Teacher Education.
    "Det går med små, små steg, man tänker inte på det förrän man börjar prata om det": en utvärdering av särskolan och resursskolorna i Lunds kommun 20062008Report (Other academic)
544545546547548549 27301 - 27350 of 27434
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf