Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2960
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bengtsson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högberg, Liv
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skolans jämställdhetsuppdrag: Hur ramfaktorer upplevs påverka lärares möjligheter att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte. 

  • 252.
    Bengtsson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Pojkar och flickor i Astrid Lindgrens bilderböcker: En genusstudie av fyra bilderböcker2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet. 

  • 253.
    Bengtsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Månsson, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nu blir det bråk!: En litteraturstudie inom matematik med inriktning på tal i bråkform.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

  • 254.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Gullvén, Isabell
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Är det en utmaning?: En läromedelsanalys om vilka kognitiva utmaningar elever möter vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att redan i unga år skapa sig en förståelse för hur de fyra räknesätten hänger samman, men även vilka kognitiva utmaningar sambandet mellan räknesätten multiplikation och division framställs i matematikböcker för yngre åldrar. Idag finns det ingen statlig granskning av läromedel, utan vem som helst kan skriva ett läromedel. För att kunna skapa förutsättningar för att elever i de yngre åldrarna ska kunna tillskansa sig förståelse och kunskap om sambandet mellan multiplikation och division, behövs ett läromedel där elever får möta uppgifter som är kognitivt utmanande. Syftet med studien är således att bidra med kunskap om hur sambandet mellan multiplikation och division framställs i två matematikböcker för årskurs 3 och specifikt svara på frågeställningen. Vilka kognitiva utmaningar möter elever vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3? För att besvara frågeställningen har två läroböcker inom matematematik analyserats utifrån två aspekter och fyra kategorier. Resultatet som framkom var att majoriteten av de analyserade uppgifterna som berör sambandet mellan multiplikation och division i de valda läroböckerna avser en låg kognitiv utmaning för elever. Detta innebär att uppgifterna inte gynnar eller hjälper elever att skapa en förståelse för sambandet mellan multiplikation och division. Viljan att inspirera yrkesgruppen och att forska vidare inom området är stort. För den skull, kan yrkesgruppen utvecklas genom att exempelvis föra diskussioner gällande vikten av vilka matematikböcker som väljs och vilka kognitiva utmaningar som elever får möta. Det skulle även vara intressant att följa upp om hur lärare arbetar/kompletterar redan befintliga uppgifter som innehåller sambandet mellan multiplikation och division för att elever ska beröras av högre kognitiva utmaningar. 

  • 255.
    Bennerstedt, Ulrika
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Bivall, Ann-Charlotte
    Kollegialt skärmarbete som lärpotential i digitala yrkesverksamheter2018Ingår i: Lärande organisation 2.0 / [ed] Otto Granberg, Jon Ohlsson, Stockholm: Studentlitteratur AB, 2018, s. 127-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av samhället har i grunden förändrat dagens arbetsliv och alltmer arbete utförs i och omkring digitala enheter. Arbetsmoment är därmed på något sätt knutet till vad som i bred bemärkelse kan kopplas till skärmar av olika slag, vad som kan beskrivas som skärmarbete. Ytterligare en konsekvens av digitaliseringen är att nya yrkesroller uppstått till följd av framväxande digitala arbets- och fritidsaktiviteter. I relation till lärande innebär digitaliseringen att arbetsplatsens lärprocesser i hög grad sker i och omkring skärmarbete. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är syftet i detta kapitel att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med lärande i organisationer där digitala aktiviteter och redskap är det centrala kunskapsobjektet för yrkeskunnandet. Exempel tas från två olika verksamheter där kollegialt skärmarbete organiseras för att utföra utvärderings- och bedömningsaktivteter. Den första verksamheten utgörs av en IT-support där ett team använder dokumenterat skärmarbete vid återkommande organiserade lärtillfällen. Det andra sammanhanget utgår från hur en jury av yrkesverksamma spelutvecklare värderar spel på en datorspelstävling. I kapitlet diskuteras hur yrkesprofessionellas kollegiala blick är direkt kopplad till hur digitala verktyg är integrerade i organisatoriska verksamheter. Kapitlet illustrerar hur professsionella grupper organiserar såväl traditionella som nyare former av utrymme och stöd för lärande och utveckling för att tillgängliggöra privata digitala aktiviteter kollegialt.

  • 256.
    Bennerstedt, Ulrika
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Bivall, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kollegialt skärmarbete som lärpotential i digitala yrkesverksamheter2018Ingår i: Lärande organisation 2.0 / [ed] Otto Granberg, Jon Ohlsson, Stockholm: Studentlitteratur AB, 2018, s. 127-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av samhället har i grunden förändrat dagens arbetsliv och alltmer arbete utförs i och omkring digitala enheter. Arbetsmoment är därmed på något sätt knutet till vad som i bred bemärkelse kan kopplas till skärmar av olika slag, vad som kan beskrivas som skärmarbete. Ytterligare en konsekvens av digitaliseringen är att nya yrkesroller uppstått till följd av framväxande digitala arbets- och fritidsaktiviteter. I relation till lärande innebär digitaliseringen att arbetsplatsens lärprocesser i hög grad sker i och omkring skärmarbete. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är syftet i detta kapitel att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med lärande i organisationer där digitala aktiviteter och redskap är det centrala kunskapsobjektet för yrkeskunnandet. Exempel tas från två olika verksamheter där kollegialt skärmarbete organiseras för att utföra utvärderings- och bedömningsaktivteter. Den första verksamheten utgörs av en IT-support där ett team använder dokumenterat skärmarbete vid återkommande organiserade lärtillfällen. Det andra sammanhanget utgår från hur en jury av yrkesverksamma spelutvecklare värderar spel på en datorspelstävling. I kapitlet diskuteras hur yrkesprofessionellas kollegiala blick är direkt kopplad till hur digitala verktyg är integrerade i organisatoriska verksamheter. Kapitlet illustrerar hur professsionella grupper organiserar såväl traditionella som nyare former av utrymme och stöd för lärande och utveckling för att tillgängliggöra privata digitala aktiviteter kollegialt.

  • 257.
    Bennis, Jasmine
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Spell Check Programs' Importance for Students' Error-Detection and Correction Abilities2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 258.
    Benson, Alexis
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM).
    Akustik och elevers uppfattningav ljudmiljön i klassrum: En undersökning av akustiken på gymnasieskolan NTI2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klassrumsakustik behandlar rumsliga förutsättningar för ljudutbredning där god

    talhörbarhet är av vikt för elevers och lärares välbefinnande och möjligheter till goda

    lärmiljöer. Även kognitiva förmågor som minnesfunktioner påverkas av ljudmiljöer, där lägre

    bakgrundsljudnivåer och kortare efterklangstider förordas av forskning och

    byggnadstekniska standarder. Bakgrundsljudnivåer, efterklangstider T20 och reflexnivåer C50

    kan tillsammans ge en bild av en god ljudmiljö för lärande i klassrum. I denna undersökning

    har fem klassrums ljudmiljöer utvärderats och enkätundersökningar har använts för att

    undersöka elevers och lärares subjektiva upplevelser av dessa ljudmiljöer under aktuella

    lektionstillfällen. Det har inte kunnat dras några tydliga korrelationssamband mellan

    akustiska data och subjektiva upplevelser av ljudmiljön från denna undersökning. Dock har

    undersökningen erhållit akustiska mätvärden från de aktuella klassrummen och speciellt två

    av klassrummen har funnits undermåliga i jämförelse med riktvärden från standarder med

    avseende på efterklangstider.

  • 259.
    Berg, Gita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Students´ Encounters during Formalized Cooking Practices in Home‐  and Consumer Studies2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Cooking a meal is a complex event that involves coordinating muscle movements and cognitions while at the same time responding to sensorial perceptions and navigating and shaping societal structures (Wolfson et al., 2017). The art of cooking has traditionally been transferred through apprenticeship, involving continuous engagement with the physical and sensory qualities of food (Jaffe & Gertler, 2006). In Sweden, cooking is by tradition a prominent part of the Home- and consumer studies (HCS) education and a common arrangement of a HCS lesson is that students, by following a recipe, prepare a complete meal together and then eat it (Hjälmeskog, 2006; Lindblom, Erixon Arreman, Bohm, & Hörnell, 2016). These formalized cooking practices entail a great potential to enrich students’ food- and cooking-related experiences and meaning making. However, little is documented about situations that occur during formalized cooking practices in HCS, and what consequences for the students´ meaning making these situations bring about. The present study will target this research gap, and the research questions are: Which encounters can be seen to disrupt the students’ activity during formalized cooking practices in HCS class? How do the students act to proceed with the activity in these situations? What consequences can be seen for the students’ meaning making?

    As a theoretical point of departure, a pragmatist, transactional understanding of meaning making is held. ‘Meaning making’ is used to describe learning processes that include individual- as well as social and institutional aspects (Rogoff, 1995). This way of making meaning by acting in the world is what Dewey, in his later works, calls transaction (Dewey & Bentley, 1960). To use the words of Wickman (2004), ‘the meaning people make is always imbedded in a practice with its aims and the socially shared meanings needed for participating’ (Wickman, 2004, p. 327). In accordance with John Dewey´s transactional perspective, meaning making is consequently seen as continuous and visible in, and through, students´ actions (Dewey, 1938/1997).

    Method

    As a part of a more extensive case study where the data collection takes place during the full school year of 2017/2018, the author conducted classroom observations of HCS lessons in one school class at an elementary school in Stockholm, Sweden during fall 2017. Study participants were two HCS-teachers and a total of ten students in Swedish eighth grade (13-14 years of age), some of them being observed at more than one occasion. The material consists of digital video documentation from the observations, where the students cook in pairs. The observed occasions were selected in agreement with the participating teachers and met the criteria of including practical elements of cooking. Videos from fourteen observations recorded during seven different occasions are included, each comprising on average 44 minutes of video recording and resulting in a total of 616 minutes of video data. Ethical guidelines by the Swedish Research Council (2002) are followed throughout the research process and an approval by the Regional Ethical Review Board in Uppsala have been obtained (ref. no. 2017/230).

    The teachers´ and students´ actions during the cooking sessions were studied through practical epistemology analysis (PEA) (Wickman & Östman, 2002). The emphasis was on describing what the students encounter, how they act to proceed with the activity, and the relationship in-between. Actions are not only considered in terms of physical movements of the body; the students also act (and make meaning) through participation in language-games. Thus, rather than considering the students´ talk in a representative, mentalist way as outer statements of an unknown inner mind, focus was on the use of words and utterances in situated action (cf. Wickman, 2006, p. 32). The initial analysis was primarily conducted by the author. However, the preliminary results presented below have been agreed upon in discussion with two associated researchers.

    Preliminary results

    Preliminary results show that the students struggle when facing cooking steps that require subjective assessments based on sensory experiences, e.g. when they need to look at, or feel, the food to make decisions. The students carry out repetitive actions and/or look for support from their surrounding (e.g. peers, teachers) to be able to move on with the activity in a fruitful way. These strategies can have a negative impact on the sensory qualities of the food, and lead to socially shared meanings that are not in accordance with the teacher´s intentions. Awareness of the students’ meaning making in the classroom practice encourages a discussion about teachers’ roles, choices and potential consequences of these.

    References

    Dewey, J. (1938/1997) Experience and education. New York: Touchstone.               

    Dewey, J., & Bentley, A. F. (1960) Knowing and the known. Boston: Beacon Press.                               

    Hjälmeskog, K. (Red.). (2006) Lärarprofession i förändring: från ”skolkök” till hem- och konsumentkunskap. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria.   

    Jaffe, J., & Gertler, M. (2006). Victual vicissitudes: Consumer deskilling and the (gendered) transformation of food systems. Agriculture and Human Values, 23(2), 143-162.    

    Lindblom, C., Erixon Arreman, I., Bohm, I., & Hörnell, A. (2016). The importance of time frames in Swedish Home and Consumer Studies. International Journal of Consumer Studies, 40(3), 299-308. 

    Rogoff, B. (1995) Observing sociocultural activity on three planes: Participatory appropriation, guided participation, and apprenticeship. In James Wertsch, Pablo del Rio and Amelia Alvarez (eds.) Sociocultural Studies of Mind. (pp. 139-164). Cambridge: Cambridge University Press.                     

    The Swedish Research Council (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Research Ethics in Social Sciences), Swedish Research Council, available at: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.   

    Wickman, P-O. (2006) Aesthetic experience in science education: Learning and meaning-making as situated talk and action. New York: Routledge.

    Wickman, P-O. (2004) The practical epistemologies of the classroom: A study of laboratory work. Science education, 88(3), 325-44. 

    Wickman, P-O. & Östman, L. (2002) Learning as discourse change: a sociocultural mechanism. Science Education, 86(5), 601-3.                                                                                         

    Wolfson, J. A., Bostic, S., Lahne, J., Morgan, C., Henley, S. C., Harvey, J., & Trubek, A. (2017). A comprehensive approach to understanding cooking behavior: Implications for research and practice. British Food Journal, 119(5), 1147-1158.

  • 260.
    Berg, Linda
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    German Millberg, Lena
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för omvårdnad.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Students’ learning as the focus for shared involvement: an action research project2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Berg, Marlene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lygnestad, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Vi kan lära oss av varandra och få tips”: En undersökning om hur texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever ger respons till varandra och om elevers attityd till kamratrespons.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.

  • 262.
    Bergdahl, Josefine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Enberg, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Digital teknik och digital teknikanvändning: Diskursiva perspektiv på vårdnadshavares förhållanden, erfarenheter och förväntningar i relation till förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.

     

    En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

  • 263.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Multiple theoretical lenses as an analytical strategy in researching group discussions: Research in Science & Technological Education2017Ingår i: Recent highlights from Research in Science and Technological Education, Dublin, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 264.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Triple vision in different theoretical spaces: exploring physics jokes in small group discussions in engineering education2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We have used multiple theoretical spaces as analytical strategy when researching learning possibilities when engineering students discuss physics together. Three different theories were purposefully applied in a series of stratified analyses. Level one employing phenomenography and variation theory, level two using positioning theory and level three making use of the techniques of conversation analysis. Having done this, we wanted to explore to what extent a phenomena in one theoretical space is visible in other theoretical spaces (but not naturally focused on) and what it in that case looks like. The students’ jokes are examples of such which were also important part of the students’ conversation. Our analysis illustrates how one joke is observable through all three analytical lenses. The three analytical lenses are linked to three different theoretical spaces, even when it is linked to the same original event. The lenses have become advantageous in different ways: the lens of conversational analyses assistances to discern the joke, the lens of position theory provides clues about the cultural context and the lens of phenomenography and variation theory informs us the learning possibilities that are related to the jokes. In this paper we propose and illustrate that these three theoretical perspectives are complementary rather than commensurable, because they are not referring to the same data, even though the data they reference is derived from the same event.

  • 265.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Johansson, Anders
    Uppsala University.
    Lecture jokes: a litmus test of physics discourse?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Earlier studies in physics education research have shown the importance of analysing students' processes of ‘becoming a physicist' in a wider sense. For example, it is often expected of physicists to have a kind of ‘authentic intelligence' or ‘smartness', which is generally perceived as male. In this study we contribute to this area of research by analysing an area often forgotten in educational research: humour. Empirically, this study is based on 177 jokes from physics lectures, collected from three different higher education contexts, the US and two Scandinavian countries. With a discourse analytical framework we explore the question of how teacher's jokes in physics lectures portray physics and physicists. In the analysis of the teacher's jokes, physics is constantly constructed as difficult and very advanced, mainly through ironically speaking of it as ‘easy'. Physicists are portrayed as single minded and very passionate, not to say obsessed, about physics. In this study we argue that although none of the jokes were mean the jokes contributed to a discourse that can be perceived as problematic in limiting the conceptions of who a physicist may be.

  • 266.
    Bergel, Nils
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Lean begripligt2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för – denav Henry Ford (1863–1947) förädlade – löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean. Konkreta verktyg och begreppkunde flest medarbetare såväl identifiera, etikettera sombeskriva. Så snart man närmade sig abstraktbegreppsanvändande i vardagsspråk medföljde en större oklarhetoch missuppfattningar. Den japanska språkdimensionen tycksinte påverka än mer i förvirrande riktning. En japansk ellerengelsk term, såväl som en förkortning, ter sig lika främmande förden oinsatte, oavsett språk.Rapporten diskuterar även följder av resultaten och reflekterarutifrån lärandeperspektiv hur situationer med begreppsförvirringkan uppkomma, följder av det samt hur det kan undvikas.

  • 267. Bergendorff, .
    et al.
    Grankvist, M.
    Nordström, Gunilla
    Inlärning kräver trygghet1994Ingår i: Att lära efter plugget: kvalitativa undersökningar av vuxnas studiesituation / [ed] Agnieszka Bron-Wojciechowska; Lena Porsander, Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen , 1994Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 268.
    Berggren, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur lärare bemöter flickor och pojkar i klassrummet: En observationsundersökning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund:

    Tidigare forskning (Wernersson, 1997; Samuelsson, 2008) har visat att lärare tenderar att ägna mer uppmärksamhet åt pojkar, som därmed dominerar klassrummen. Flickor å andra sidan tenderar att prestera bättre resultat (Wahlgren, 2011) och det feminina uppförandet är det som föredras inom skolans värld. Det ingår i läraruppdraget att främja alla elevers lika rättigheter, oavsett kön så att alla har samma möjligheter att utvecklas (Lgr11). Denna uppsats sätter därför lärarna i fokus eftersom att de spelar en viktig roll för elevernas utbildning men även identitetskapande.

    Syfte:

    Denna undersökning syftar till att synliggöra hur lärare bemöter flickor och pojkar i klassrummet för att därigenom komma ett steg närmare en jämställd utbildning där alla elever får samma möjlighet till utveckling.

    Metod:

    Jag har därmed använt mig av en kvalitativ metod där jag har observerat fyra lärare, varav två manliga och två kvinnliga som alla undervisar i olika ämnen. Det resulterade i sammanlagt 12 observationer, alla genomförda i samma två årskurs 8 klasser.

    Resultat:

    Studiens resultat visade att lärarna tenderade att missa de elever, oftast flickor, som följde skolans regler t.ex. vid handuppräckning. Det framgick även att pojkar och flickor inte ställs inför samma krav i undervisningen, utan förväntas att uppträda olika. De kvinnliga lärarna använde sig mer av de härskartekniker (Ås, 1992) som observationerna dels fokuserade på. Det visade sig då att lärarna själva behandlade eleverna könsstereotypt och hjälpte därmed till reproducera traditionella könsmönster istället för att motverka dem.

  • 269.
    Berghuijs, Wouter R.
    et al.
    Department of Civil Engineering, University of Bristol, Bristol, UK.
    Harrigan, Shaun
    Irish Climate Analysis and Research Units (ICARUS), Department of Geography, Maynooth University, Maynooth, Ireland.
    Kipnis, Evan L.
    Department of Ecosystem Science and Management, University of Wyoming, Laramie, Wyoming, USA.
    Dogulu, Nilay
    Department of Civil Engineering, Middle East Technical University, Ankara, Turkey.
    Floriancic, Marius
    Institute of Environmental Engineering, Swiss Federal Institute of Technology, Zurich, Switzerland.
    Müller, Hannes
    Institute of Water Resources Management, Hydrology and Agricultural Hydraulic Engineering, Leibniz Universität Hannover, Hanover, Germany.
    Pohle, Ina
    Chair of Hydrology and Water Resources Management, Brandenburg University of Technology Cottbus-Senftenberg, Cottbus, Germany .
    Saia, Sheila M.
    Department of Biological and Environmental Engineering, Cornell University, Ithaca, New York, USA.
    Sedlar, Frank
    Department of Civil and Environmental Engineering, University of Michigan, Ann Arbor, USA.
    Smoorenburg, Maarten
    Institute of Environmental Engineering, Swiss Federal Institute of Technology, Zurich, Switzerland.
    Teutschbein, Claudia
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper, Luft-, vatten och landskapslära.
    van Emmerik, Tim
    Water resources section, Faculty of Civil Engineering and Geosciences, Delft University of Technology, The Netherlands.
    Creating Community for Early-Career Geoscientists: Student involvement in geoscience unions: A case study from hydrology2015Ingår i: EOS: Transactions, ISSN 0096-3941, E-ISSN 2324-9250, Vol. 96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The American Geophysical Union (AGU) and the European Geosciences Union (EGU) play central roles in nurturing the next generation of geoscientists. Students and young scientists make up about one quarter of the unions’ active memberships [American Geophysical Union, 2013; European Geosciences Union, 2014], creating a major opportunity to include a new generation of geoscientists as more active contributors to the organizations’ activities, rather than merely as consumers.

    Both organizations are now explicitly expanding their bottom-up organizational structures to include early-career members (ECMs) by appointing student (AGU) and early-career scientist (EGU) representatives for their scientific divisions. (We refer to “early-career members” because AGU and EGU define student and postdoc members differently). Because this expansion is a recent development, it is still unclear what roles these representatives will play and how these roles will evolve over the coming years.

    We are ECMs in the hydrological sciences. Here we show how the Young Hydrological Society (YHS) used bottom-up initiatives, aligned closely with the newly appointed AGU and EGU representatives, to help improve the professional development of student and postdoc members by providing opportunities to increase their contributions to the geoscience unions. We call for a conversation on how ECMs can make the best use of these new opportunities to engage proactively with the unions.

  • 270.
    Bergkvist, Ann
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Molin, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ansvar… det var en svår fråga: Elevers tankar kring ansvar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola. Analysen av resultatet visade att eleverna har svårt att definiera be-greppet ansvar och att ingen gemensam definition finns. De har dock lättare att förstå och för-klara innebörden av begreppet. När det kommer till att definiera vad det innebär att ta ansvar för sitt skolarbete kan eleverna räkna upp många olika exempel på vad det innebär. Eleverna är medvetna om att andra elever tänker olika om begreppet ansvar och att ansvarstagandet ser olika ut. Förväntningar från omgivning såsom föräldrar, kamrater och lärare har betydelse om ansvarstagande sker. Eleverna anser att de har möjligheter att ta ansvar i skolan och att ansvars-nivån är lagom i förhållande till ålder. Ett ökat ansvarstagande tror de kan leda till en stökigare och rörigare lärmiljö. Det går inte att göra entydiga kopplingar mellan ansvar och meritvärden, likheter och skillnader finns men kan förklaras utifrån andra faktorer.

  • 271.
    Berglund, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Blackne, Johannes
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Jansson, Niklas
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Proposing a Feedback System to Enhance Learning Based on Key Performance Indicators2014Ingår i: International Journal of Quality Assurance in Engineering and Technology Education, ISSN 2155-496X, Vol. 3, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper proposes a feedback system that is based on the self-evaluation of perceived productivity as a mechanism for detecting deviations in an engineering design student project. By monitoring key performance indicators, project members used feedback loops to recognize alarming patterns and act accordingly. The study is based on descriptive survey data that addressed three factors of influence: perceived productivity, perception of stage completion, and work-activity distribution. The productivity data was analysed by detecting patterns in the form of peaks and lows and by combining the patterns with qualitative data from observations and documented work activities. Measurements were taken every time the project team got together; 33 occasions during the course of the project, resulting in a total of 280 student responses for productivity (P) and completion (C) and 115 student replies for work activity distribution. The findings provide an extraction of peak values and low values that enables tracking of critical incidents. Through an in-depth activity log, each value was enriched with lessons learned about what took place and the consequences for the project, thus enhancing learning from past activities through systematic feedback sessions. The accumulated set of data provided distinguishable patterns for the project team to interpret. Over time this made student actions more proactive, activity execution more distinct and purposeful, and resource allocation in combination with feedback reflections more refined.

  • 272.
    Berglund, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Datorteknik.
    Eckerdal, Anna
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Avdelningen för teknisk databehandling.
    What do CS students try to learn?: Insights from a distributed, project-based course in computer systems2006Ingår i: Computer Science Education, ISSN 0899-3408, E-ISSN 1744-5175, Vol. 16, s. 185-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 273.
    Berglund, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Datorteknik.
    Eckerdal, Anna
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Avdelningen för teknisk databehandling.
    What do our students strive for?: Insights from a distributed, project-based course in computer systems2005Ingår i: Proc. 5th Finnish/Baltic Sea Conference on Computer Science Education: Koli Calling, Finland: Turku Centre for Computer Science , 2005, s. 65-72Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 274.
    Berglund, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Datorteknik.
    Eckerdal, Anna
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Avdelningen för teknisk databehandling.
    Pears, Arnold
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi, Datorteknik.
    East, Philip
    Kinnunen, Päivi
    Malmi, Lauri
    McCartney, Robert
    Moström, Jan Erik
    Murphy, Laurie
    Ratcliffe, Mark
    Schulte, Carsten
    Simon, Beth
    Stamouli, Ioanna
    Thomas, Lynda
    Learning computer science: Perceptions, actions and roles2009Ingår i: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, Vol. 34, s. 327-338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 275.
    Berglund, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Leifer, Larry
    TRIPLE-LOOP-LEARNING: AN INSTRUMENTATION MODEL FOR ENGINEERING DESIGN INNOVATION EDUCATION2016Ingår i: DESIGN EDUCATION: COLLABORATION AND CROSS-DISCIPLINARY, The Design Society, 2016, s. 77-82Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a framework for engineering design innovation education. This is discovery research in a purely qualitative sense. The authors, both highly experienced educators, are reflecting upon their practice of delivering team-based new product development courses at the master's degree level at deeply different universities in Sweden and the United States of America. In both cases, industry partners bring real-world projects and funding to the curricula. They have, as their primary objective, the development of talented new product development leaders. In both cases there is no intellectual property attachment to the funding. This paper seeks to make important distinctions about common language and practices within different regional and academic cultures. We are hopeful that our observations and the presented framework will draw others to deepen our understanding through next generation quantitative studies.

  • 276.
    Berglund, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Leifer, Larry
    Stanford University.
    Why we Prototype!: An International Comparison of the Linkage between Embedded Knowledge and Objective Learning2013Ingår i: Engineering Education, ISSN 1750-0044, E-ISSN 1750-0052, Vol. 8, nr 1, s. 2-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prototypes are made, presented, and interpreted differently by people according to theirunderstanding and frame of reference. Design educators have, in recent decades, comecloser to one another in how they approach design creativity. Still, many distinct differencesexist. One of the most striking has to do with the role of prototyping in developing ideasinto concrete manifestations. Prototypes unlock cognitive association mechanisms relatedto visualisation, prior experience, and interpersonal communication in ways that favouriterative learning between peers in the product development community. When, where, andhow to use prototyping strategies depends on context, and it demands a high level ofsituation awareness. The nature of this awareness is, in turn, dependent on culturalvariables and curriculum development. Prototyping has been portrayed as an excellentactivity to share inner thoughts, yet a deeper connection to its knowledge-buildingprocesses has been lacking in previous research. This paper builds on related literature inshaping a common understanding of how prototyping is perceived and applied in twodifferent high-performance academic contexts (Stanford University, Stanford, USA, and theKTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden). Our exploration focuses onstudents’ perceived learning experiences and on teachers’ experiences within engineeringdesign projects. Prototyping is an active enabler in both cases, establishing iterative loopsof new knowledge through social interaction and team-based communication. The deeperlevel of cognitive attachments to prototyping provides an explicit link between embeddedimplicit knowledge and its consequences for objective learning.

  • 277.
    Berglund, Anders
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.), Integrerad produktutveckling.
    Sturm, Dennis
    KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), Medicinska sensorer, signaler och system (MSSS).
    Parida, Vinit
    Luleå University of Technology.
    Embracing Entrepreneurial Behaviour in a Research School2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Product Innovation Engineering program (PIEp) has recently established a Research School withthe aim to increase innovation capabilities in Swedish industries and to promote entrepreneurialbehaviour. By following a bottom-up approach PIEp has been able to both embrace and fosterentrepreneurship. As a result, the research school has already been able to change preexisting mindsetsand to encourage PhD students to be more proactive, risk-taking and innovative. Through descriptions of their own experiences and of key cases along the way, the authors illustratethe transformation from the initial idea to the research school as it is today. This paper seeks toprovide insight and draw comparisons with other research schools to further research and assist policymakers interested in founding new research schools.

  • 278.
    Berglund, Daniel
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Kommunikation – mötet mellan IT-utvecklare och kund: En studie i hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer,och vilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort. AttIT-branschen allmänt ses som en enhet, leder till att de som arbetar där känner sig som enenhet, med samma övergripande tekniska kunnande att leva upp till. Dessutom visade det sigatt de ömsesidiga fördomarna mellan IT-yrkeskulturen och andra yrkeskulturer leder tillkommunikationsproblem dem emellan. Kulturskillnader och förhållningssätt hos enskildaindivider har ofta byggts upp under lång tid och sitter därför djupt rotade i respektive part. Detresulterar i en olycklig mix av teknikskräck kontra en benägenhet att bl.a. använda onödigtkrångliga ord, s.k. buzz words, för att skapa en sorts överlägsenhet eller ettsjälvförverkligande inom sin kultur. Detta kan i sin tur få följden att det blir ett mycketkomplicerat kommunikationsklimat, p.g.a. en initialt existerande, svårforceradkommunikationsbarriär. Eftersom många företag är beroende av en fungerande interaktionmed IT-arbetare menar jag att det finns mycket tid och pengar att spara på att förbättrakommunikationen med dem. I slutet av rapporten har jag resonerat vidare och tagit fram frön till några kortsiktiga och ettlångsiktigt förslag på lösningar. Bland de kortsiktiga märks medvetenhet omkommunikationssituationen och tydlighet i interaktionen, samt att sätta upp gemensamma mål att sträva mot, vilket skapar en vi-känsla och kan få flera positiva följder. I det långsiktigaförslaget funderar jag kortfattat kring förbättringar av direktiv som handlar om grundläggandeIT-utbildning i Sverige. Dessa förbättringar ska leda till en högre lägstanivå av ITmedvetenhethos medborgarna, vilket i förlängningen medför en bättre grund för ITkommunikationoch att vi i viss mån undviker det klassamhälle relaterat till IT-kunskap somjag menar redan är under framväxt.

  • 279.
    Berglund, Maria-Therese
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Thunstedt Degnell, Jacqueline
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stämmer det här verkligen?: En kvalitativ studie om hur källkritik och informationssökning tillämpas i undervisningen i grundskolans tidiga år.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. 

  • 280.
    Berglund, Shashi-Rekha
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Enable Emergent Literacy by Including ICT in Preschool class: A socio cultural approach to ensure a positive learning atmosphere2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i detta examensarbete är en jämförande studie mellan gamla skolan och dess undervisningsätt vilken anses vara tråkig och utan sammanhang bland många elever och nya skolans undervisning med IT och IKT som didaktisk undervisningsmetod. Dess konsekvenser för att skapa en positiv relation mellan lärare och elev från första början för att främja framväxande och skrivkunnighet inom förskoleklass.En etnografisk undersökning av hur två förskoleklasslärare gagnar både de gamla och nya metoderna för att skapa intresse för lärande och meningsskapande bland sina elever i enlighet med nationella målen för ett livslångt lärande och hållbar utveckling. Hur främjar IT och IKT lärandet i förskoleklassen? På vilka sätt införlivar lärare upplevelser i klassrummet. Vad är gruppdynamik mellan lärare och elev, samt gruppdynamik mellan eleverna i ett klassrumsscenario med den konventionella papper/penna och tekniska stöd? Med dessa centrala frågor genomfördes studien som en deltagande observation. Detta resulterade i att förskoleklassbarnen tycker att det är mycket lättare att kommunicera inte bara med lärare utan även med sina klasskamrater under klassrumsaktiviteter där IT och IKT ingår än när lärare tar på sig rollen i den så kallade gamla skolan som tenderar att bli ensidig.

    Resultaten visar att skapa meningsfullhet bland elever till stor del baseras på lärarnas eget intresse i fokusgruppen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att begrepp som interaktion, meningsfullhet, symboler och artefakter blir central. Resultaten från studien visar att det finns ett stort intresse och ambitioner från rektor och lärare att införa bland annat IT och IKT i undervisningen. På grund av tvetydigheten i de nationella målen och normer när man talar om förskoleklass har detta orsakat många lärare och skolor att misslyckas med att uppfylla elevernas förväntningar och krav, vilket i sin tur kan vara en av de stora orsakerna till det ökande antalet gymnasieelever som inte uppfyller de nationella kunskapsmålen i Sverige.

  • 281.
    Bergman, Therese
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Att skriva ett kurskompendium för tätkontroll och läcksökning.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

     

    SAMMANFATTNING

    Lackage fran en komponent i form av vatska eller gas ar ett ofta underskattat problem som kan ge

    upphov till samre produktkvalitet, energiforluster och i slutandan ge ekonomiska konsekvenser om

    lackaget blir for stort. Det finns dessutom en miljo- och halsorisk om en produkt eller komponent

    lacker ut storre mangder kemikalier eller metaller. Kan lackaget minskas finns med andra ord stora

    vinster att hamta.

    Nolek AB bygger instrument for att hitta lackage, lacksokning, och mata lackage, tatkontroll.

    Foretaget arrangerar utbildningar for sina kunder men har tidigare inte haft nagot uppdaterat

    material for detta andamal. Syftet med examensarbetet ar att producera delar till ett nytt

    utbildningspaket inom tatkontroll, lacksokning och provtryckning samt att undersoka teorier for

    skrivande av pedagogiska texter. Arbetets resultat utgors av ett kurskompendium samt en

    PowerPoint-presentation kopplad till kompendiet. Malgrupperna for kurskompendiet ar kursledare,

    nyanstallda pa Nolek samt foretagets kunder.

    Tathet ar ett relativt begrepp och det gar inte att bevisa en obefintlig lacka. Grunden for en

    tatkontroll ar tatkravet, vilket tydligt maste definiera lackagets storsta tillatna mangd per tidsenhet.

    Ur tatkravet ska det aven framga vilket medium kontrollen utfors i, vilket provtryck som anvands

    samt vid vilken temperatur som provningen sker. Vid tatkontrollen, som genomfors med lamplig

    metod utifran det satta tatkravet, gors en provning av om komponenten lacker mer eller mindre an

    tatkravet. Teoretiska kunskaper om tryck, gas och stromningslara ar centrala for att kunna avgora

    vad som ar ett godtagbart lackage eller for att forsta varfor ett visst utslag erhalls pa instrumentet.

    Provtryckning innebar ett test av hallfastigheten hos en komponent eller en produkt. Det finns ett

    flertal forordningar och direktiv som maste foljas vid provtryckning.

    Ett kurskompendium ar en pedagogisk text. Olika texter lases pa olika satt och lamnar olika stort

    utrymme for lasarens egna tolkningar. En pedagogisk text ska lamna ett mindre tolkningsutrymme

    at lasaren an vad den skonlitterara texten gor. Forfattaren av en pedagogisk text har pa forhand en

    uppfattning om vilka specifika saker mottagaren ska fa ut av sin lasning.

    Den pedagogiska texten ska vara beskrivande och maste struktureras utifran pedagogiska krav sa

    att fakta och forklaringar blir relativt enkla och gripbara for lasaren. Genom att forfattaren skriver

    enkelt, konkret och anvander rikt med exempel kan texten uppfattas som begriplig, personligt

    lonande och betydelsefull for mottagaren. Forfattarens tankar ska formedlas till lasaren samtidigt

    som lasaren stimuleras till att sjalv tanka vidare.

    ABSTRACT

    Leakage from an object or component is a common and often underestimated problem which can

    generate inferior quality of the product, loss of energy and eventually generate economical

    consequences if the leakage becomes too large. There also exists an environmental hazard and

    health risk if a product or component is leaking substantial amounts of chemicals or metals.

    Therefore there are great profits to gain if a possibility to minimize the leakage exists.

    Nolek AB assembles instruments for finding leakage, leak detection, and measure leakage, leak

    testing. The company arranges educations for their customers, but hasn’t had any updated material

    for doing this. The aim of this master thesis is to produce a compendium that explains leak testing,

    leak detection and proof testing, to produce a PowerPoint-presentation and to inquire into theories

    for writing pedagogical papers. The target groups for the compendium are course leaders, newly

    employed personnel at Nolek and the company’s customers.

    Density is a relative concept and it is not possible to prove a leak which does not exist. The base for

    leak testing is the density demands, which has to clearly define the leakage’s greatest quantity that

    is allowed per time unit. The density demands must also tell which medium, which pressure and

    which temperature that is being used for the testing. The testing is being carried out with a suitable

    method according to the density demands by deciding whether the component is leaking more or

    less than the density demands. Theoretical knowledge about pressure, gas and currents are central

    for determining what an acceptable leakage is or to understand why a certain deflection is shown on

    the instrument.

    Proof testing is a test of the strength of a component or a product. There exists multiple regulations

    that has to be considered when proof testing.

    A course compendium is a pedagogical text. Different texts are being read in different ways and

    leaves different room for the reader’s own interpretations. A pedagogical text should leave less

    room for interpretations than a fiction text. The author of a pedagogical text has a pre-defined

    opinion of what the reader is going to achieve by reading the text.

    The pedagogical text is supposed to be descriptive and has to be structured on the basis of

    pedagogical demands in order to make facts and explanations simple and tangible for the reader.

    When the author is writing in a simple and concrete fashion and uses a lot of examples, the text can

    be sensed as understandable, personally profitable and significant for the receiver. The thoughts of

    the author are supposed to be conveyed to the reader at the same time as the reader are being

    stimulated to think even further unaided.

  • 282.
    Bergmo-Prvulovic, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Demographic changes and the need for later career opportunities2017Ingår i: Adult Education Discourses, ISSN 2084-2740, nr 18, s. 187-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores previous research about extended working lives and later careers, as consequences of demographic changes alongside with a changing working life. Issues and themes visible in recent research on midlife and older adults’ careers opportunities are explored. A traditional literature review is conducted, in which peer reviewed articles on midlife and older adults’ careers issues and opportunities in an extended and changing working life are localized and downloaded as material for this study. This paper presents an analysis of empirical material downloaded from the Academic Search Elite database. The process of locating material from databases resulted in 141 articles selected for a deeper screening. Among these, 63 were finally selected as empirical material for analysis. Initially, the content of each article was identified, mapped, coded and categorized with content analysis as the basic method. The codes and categories with same or similar content were then brought together, and resulted in five overall themes: the need for all-age-career guidance services, career issues among certain professions, immigrants’ career paths, later careers and factors of well-being, and longitudinal correlations between early life conditions and late career. These themes are then discussed in terms of perspectives and interests that seem to dominate, and possible gaps and challenges for future research are also discussed.

  • 283.
    Bergmo-Prvulovic, Ingela
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Sundelin, Åsa
    Tracing the Framing on Learning Dimensions in Career Guidance Practice2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Under the umbrella of lifelong learning strategies, career guidance has received increased attention as part of such strategies. In Sweden, educational and vocational guidance is regarded as an educational practice. Nevertheless, by bringing together results from two different studies, a paradox regarding learning dimensions in career counselling is disclosed. Swedish guidance counsellors neither describe themselves or their professional practice in educational or pedagogical terms. At the same time, a study of career conversations with young migrants reveal the educational function as essential and that guidance counsellors clearly are supporting learning processes. The paradox discloses that the professional language of guidance counsellors seems to be insufficient in terms of learning dimensions in career guidance practice. Developing a theoretical framework and professional language for learning dimensions in counselling processes is therefore an urgent issue. By relating the results from the above mentioned two studies to the triangular model of learning developed by Knud Illeris, this paper seeks to discuss and trace a framing on learning dimensions in career guidance.  

  • 284.
    Bergmo-Prvulovic, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Sundelin, Åsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Tracing the Framing on Learning Dimensions in Career Guidance Practice2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Under the umbrella of lifelong learning strategies, career guidance has received increased attention as part of such strategies. In Sweden, educational and vocational guidance is regarded as an educational practice. Nevertheless, by bringing together results from two different studies, a paradox regarding learning dimensions in career counselling is disclosed. Swedish guidance counsellors neither describe themselves or their professional practice in educational or pedagogical terms. At the same time, a study of career conversations with young migrants reveal the educational function as essential and that guidance counsellors clearly are supporting learning processes. The paradox discloses that the professional language of guidance counsellors seems to be insufficient in terms of learning dimensions in career guidance practice. Developing a theoretical framework and professional language for learning dimensions in counselling processes is therefore an urgent issue. By relating the results from the above mentioned two studies to the triangular model of learning developed by Knud Illeris, this paper seeks to discuss and trace a framing on learning dimensions in career guidance.  

  • 285.
    Bergner, Maria
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Waardahl, Erica
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Interprofessionell kommunikation: En undersökning om kommunikationsvägar ochkunskapsutbyte mellan kompetensområdeni uppdraget Ostlänken.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar.

    Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken.

    Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar.

    Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling.

  • 286.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 3, s. 173-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 287.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 3, s. 173-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 288.
    Bergqvist, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Makter, normer och den goda samhällsmedborgaren: Konstruktioner av barn i leksituationer2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att synliggöra vilka diskurser som uppstår när pedagoger analyserarbarns relationer i leken genom stimulated recall. Avsikten med stimulated recall är att närma osshur pedagoger i förskolans verksamhet pratar om barns relationer. Detta är relevant då vi avseratt öppna upp för det förgivettagna om barns relationer, samt beskriva förskolan som samhällelig institution och huruvida det kan vara en bidragande orsak till hur pedagoger konstruerar ”barn”. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån: Vad beskriver pedagogerna i leksituationen som utspelas? Vilka normer framträder om barns relationer i pedagogernas samtal? Studiens utgångspunkt är socialkonstuktionistiskt perspektiv med diskursanalys somanalysverktyg från Foucaults beskrivning kring hur människan konstruerar makt och språkligapraktiker. Vi använde oss av fokusgruppsintervju i kombination med metoden stimulated recallför att besvara studiens forskningsfrågor. Studien genomfördes på en förskola i Sverige under ett tillfälle med fem pedagoger. Resultatet av vår studie är att pedagogernas tal präglas förskolan som institution, läroplanen för förskolan 1998, rev. 10 och av ett sociokulturellt perspektiv. Detta syntes när pedagogerna konstruerade ”barnen” som samspelande, kommunicerande, hänsynstagande och ledande. Vår slutsats är att förskolan, med utgångspunkt i läroplanen för förskolan 1998, rev. 10, kan ses som en samhällelig institution där pedagogerna ska bidra till att barnen utvecklas till ansvarstagande medborgare i samhället.

  • 289.
    Bergqvist, Johanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Texten i musiken där kan man hitta matematiken: En studie om matematiska begrepp i sångtexter i förskolan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var:

    Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten?

    För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ”kategorier” undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord. I intervjuerna framkom att barn lär sig väldigt mycket när de sjunger enligt pedagogerna. Alla pedagogerna var överens om att barnen lär sig språk och matematik genom att sjunga. Studien kom fram till att på avdelningarna där de intervjuade pedagogerna arbetar sjunger man varje dag, både spontant och inplanerat.

  • 290.
    Bergqvist, Lovisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lugner, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lek I ur och skur: Barns tankar om sin lek i en "I ur och skur verksamhet"2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Utomhusvistelse och utomhuspedagogik spelar viktiga roller i förskolans vardag. Utevistelsen och utomhuspedagogiken är ett alternativ och ett komplement till de traditionella inomhusmiljöerna på förskolan. Pedagogiska aktiviteter och fri lek kan med fördel växlas mellan inomhus- och utomhusmiljöer för att ge olika sinnliga upplevelser. Utomhusmiljöer och naturmiljöer kan erbjuda autentiska lärmiljöer och inspirera till lek. "I ur och skur" är ett koncept från Friluftsfrämjandet där förskole-, skol- och fritidshemsverksamhet bedrivs utomhus och med betoning på friluftsliv. Hur påverkar utomhusvistelsen barns lek och hur pratar barn om sin lek i en verksamhet med daglig vistelse i en rik naturmiljö? Skiljer det sig mellan barnens lek inomhus och utomhus?

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka hur barn på en "I Ur och Skur verksamhet" upplever och skildrar sin lek. Särskilt fokus riktar vi mot hur utevistelsen och utomhuspedagogiken, som präglar en "I ur och skur verksamhet", kan ha inverkan på barnens lek. Studien ämnar att ge en närmare förståelse för barnens perspektiv på sin lek utomhus/inomhus på en "I Ur och Skur verksamhet".

    Metod:

    Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Inledningsvis observerade vi en barngrupp på sammanlagt 30 barn under en dag i verksamheten. Vi skapade två intervjugrupper bestående av sex barn vardera. Vi genomförde intervjuerna med dessa två grupper.

    Resultat:

    Vår studie har visat att barnens lek skiljer sig mer beroende på barnens ålder och utveckling än om leken sker inomhus eller utomhus. Utomhusmiljön och inomhusmiljön ger olika förutsättningar för leken. Vi upplever under studien att de äldre barnen i högre utsträckning leker roll- och fantasilek som i sin tur gynnas mer av utomhusmiljön därför att den kan erbjuda utrymme och stimulera eller inspirera till kreativitet. De yngre barnen i verksamheten leker i större utsträckning ensamlek eller parallellek/bredvidlek och tycks även fokusera mer på lekmaterial för att inspireras till lek. De yngre barnens lek blir därför påverkar av att det finns olika lekmaterial utomhus än inomhus

  • 291.
    Bergstedt, Bosse
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den livsupplysande texten: En läsning av N.F.S. Grundtvigs pedagogiska skrifter1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    N F S Grundtvig, 1783-1872, was the founder of the folkhögskola, ("Folk High School", Residential colleges of general, liberal education for adolescents and adults), but he also was a pastor, a poet, and a historian. The dissertation presents an overview of Grundtvig's pedagogical thoughts, including his ideas of both the folkhögskola and a Nordic University. The dissertation's main purpose is to clarify the meaning of the concept of livsupplysning (Life enlightenment).

    Grundtvig's point of departure is his view that life is embedded in the spoken word of dialogues, songs, folk tales, folk songs and proverbs. What, then, constitutes a Text that Enlightens Life? What are its characteristics? What is its nature? How is it composed? On the basis of deconstructive reading, some of Grundtvig's central pedagogical texts are interpreted. The dissertation demonstrates what characterizes a Text that Enlightens Life, and how Grundtvig uses different rhetoric patterns to express what is meant by Life Enlightenment.

    The reading brings forward the two strategies of Reversal and Dislocation. The Reversal clarifies the three fundamental opposites Life and Death, Light and Darkness, Truth and Lie. The Dislocation strategy indicates the need to create maximal växelverkan (interaction, interchange). The outcome is a text built upon ambiguity and pluralism. These are also fundamental in Grundtvig's pedagogy, striving to engender a deep understanding of the meaning of Life Enlightenment.

  • 292.
    Bergström, Lisa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Det fria skolvalet: En litteraturstudie om valfrihetsreformen och den likvärdiga skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 293.
    Bergström, Malin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Levin, Fanny
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    En studie om förskollärares syn på stress hos barn.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 294.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Book Review | Alvesson, Mats., Sveningsson, Stefan (2008). Changing organizational culture: cultural change work in progress. London: Routledge2011Ingår i: Management Learning, ISSN 1350-5076, E-ISSN 1461-7307, Vol. 42, nr 2, s. 224-226Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 295.
    Berlitz, Fanny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Soulaka, Nataline
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur andraspråkselever tar sig an problemlösningsuppgifter: Svårigheter i utförandet av problemlösningsuppgifter för andraspråkselever och vilka stöd de kan få för att öka förståelsen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå i problemlösning för elever som har svenska som andraspråk. För att ta reda på detta ställdes frågorna: “vilka svårigheter stöter elever med utländsk bakgrund på vid problemlösningsuppgifter?”  samt “vilket stöd kan de eleverna få i sitt lärande?” För att kunna svara på frågeställningarna utfördes en systematisk litteraturstudie och 12 artiklar har granskats och analyserats. När resultaten av artiklarna sammanställdes kunde vi komma fram till att det oftast handlar om en svårighet och att det finns fler sätt att stötta eleverna i utvecklingen. Det är huvudsakligen språkliga problem som eleverna stöter på, med detta menas både förståelse för enstaka ord och förståelsen av sammanhanget i uppgiften. Vad det gäller stöd beskrivs det främst fyra riktlinjer man kan förhålla sig till; 1) språkligt stöd, 2) laborativt material, 3) tydliga instruktioner och 4)  strategier och kontexten i uppgiften.

  • 296.
    Bern, Caroline
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Bedömning av kompetens i tekniska karriärspår: En fallstudie om hur föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär påverkar organisationers möjlighet att skapa inkludering och mångfald2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha en mångfald av arbetskraft har idag blivit en viktig fråga för att kunna fånga in en mängd olika kompetenser, kunskaper och förmågor. Många företag uppmuntrar idag arbete med mångfald och inkludering eftersom de hävdar att de ökar kreativiteten och i utsträckningen vinsten för företaget. Trots detta kämpar många företag idag med att genomföra sådant arbete på ett framgångsrikt sätt. En metod för att skapa förutsättningar för mångfald och inkludering är att studera förställningar om kompetens och bedömnings-processer. Bedömning av kompetens ligger exempelvis till grund för beslut om befordran i karriären. Bedömningen inkluderar ett ställningstagande om vad kompetens är och i sin tur vem som är kompetent. Kompetensbegreppets komplexitet och normers påverkan på bedömningsprocessen komplicerar sådana ställningstaganden. Som ett försök till att försäkra att kompetens bedöms objektivt tillämpar många företag idag olika formaliserade rutiner för arbete med inkludering och mångfald. Den här studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur karriär, bedömning av kompetens och formaliserade rutiner samspelar.

    En fallstudie har genomförts inom en verkstadsindustri som i rapporten benämns som Organisation A. Syftet med undersökningen var att utifrån föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär studera hur en formaliserad teknikerkarriär påverkar en organisations möjlighet till att skapa inkludering och mångfald. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar.

    1. Hur är teknikerkarriären strukturerad?
    2. Vilka förutsättningar skapar teknikerkarriären för likvärdig bedömning av kompetens?

    I studien har en teknisk karriärväg undersökts inom Organisation A. Examensarbetet är en del av utbildningen Civilingenjör och Lärare på KTH. Ingenjörsdelen av arbetet speglas i arbetets tekniska utgångspunkt där en organisation med teknikintensiv verksamhet har fått stå i fokus. Lärardelen av min utbildning tillämpas genom att relatera organisationens tekniska karriärspår till liknande organisationer inom undervisning och diskutera likheter och skillnader i bedömningsprocesser. För att besvara forskningsfrågorna har intervjuer med medarbetare och fokusgrupper med chefer genomförts.  Studien visar hur teknikerkarriärer organiseras utifrån formella och informella strukturer kopplade till bedömning av kompetens och att normer påverkar bedömningsprocesserna. Den observerade teknikerkarriären inom Organisation A bygger på en informell pyramidstruktur som ger utrymme för subjektiva tolkningar av karriärens syfte och mål. Detta möjliggör en syn på medarbetares olika kapacitet att nå till högre nivåer och problematiseras ur ett mångfalds- och inkluderingsperspektiv.

    Karriärstegens bedömningskriterier ger utrymme för tolkning och det saknas utbildning och stöd för chefer om hur kriterierna bör tolkas och tillämpas. Det är ett resultat av en brist på styrning, som krävs för att säkerställa att karriärprocessen används på det sättet den var avsedd. Bristen bidrar till att normer och fördomar kan fortsätta påverka bedömnings-processen. Organisationens implementerade mångfalds- och inkluderingsarbete tillför viss styrning, men bedöms göras utan försiktighet. Förändringsarbete kräver uppföljning och utvärdering vilket saknas. Organisationen kan dra lärdom av det som inom lärandeforskning benämns som formativ bedömning. Studien visar på en brist i samtliga av de tre centrala delar som ingår i formativ bedömning. Utifrån formulerade slutsatser ges rekommendationer till Organisation A om att ifrågasätta pyramidstrukturens syfte och tillämpa en tydligare styrning i form av utbildning och forum för samverkan. Dessutom ges rekommendationer för hur organisationen kan tillämpa formativ bedömning i karriärstegens bedömningsprocesser.

  • 297.
    Berndtsson, Ina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Stoma therapist education on internet2008Ingår i: Proceedings with congress programme, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Internet is a good help and save time in the daily work for most of us registrar nurses. In the stoma therapist (ET) education where students often live in different places, is internet education a good alternative. In a digital classroom as community on internet the student collect tasks, send answers, have contact with the teacher and other students in the course. It is like a classroom and with a webb camera or video a lesson can be hold. The lessons can also be prerecorded so the students can look on it any time. The big different and advantage from a real classroom this community is opened 24 hours a day. Advantage and another positive effect is that student and teacher can communicate and answer the task when it suites them best.

    To participants an internet course does not mean less work, all communications must be written and read. This will take more time then verbally communication. One important thing, all communication is written, so it hade to be clear to avoid misunderstanding. To learn and understand each other the student and teacher have to have a two way communication.

    The practical educations can the students carry through on the hospital in the home city with support from the local ET- nurse and the practical examination can be done with instruction from the ET- course. When the students report the examination paper to other students they have to comment and discuss the result in the community. All students most give written comments and ask questions to the other students. The student can not “be seated” quiet, all comments and answers has to be documented. All students become attend.

    The stoma therapist education in a community on internet has great opportunities and is a good alternative.

  • 298.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Swedish Folk High Schools and Inclusive Education2017Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 37, nr 2, s. 87-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on Swedish folk high schools’ participants with disabilities, and their learning environment within adult education. Facilitating factors are presented and discussed, as well as developmental factors regarding the adjustment of the learning environment. The basis for this empirical study is data from Statistics Sweden and a self-designed online questionnaire with respondents representing the folk high schools (N=212). Theoretical reference is given to concepts such as adult education and inclusive education. The results show there are an increased number of participants with disabilities in Swedish folk high schools. Furthermore, the study emphasizes the meaning of pedagogics with a personalized, individualized approach, and highlights a need for further education of adult educators about disability. The conclusion is that a stronger inclusive-education perspective with focus on learners’ diversity reflects only one side of practice, as this practice is also challenged by welfare system-steered processes that may conflict with an ideal of adult education as empowerment.

  • 299.
    Bernhard, Jonte
    et al.
    Department of Science and Technology, Linköping University, Norrköping, Sweden.
    Carstensen, Anna-Karin
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik.
    Davidsen, Jacob
    Department of Communication and Psychology, Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Ryberg, Thomas
    Department of Communication and Psychology, Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Practical Epistemic Cognition in a Design Project - Engineering Students Developing Epistemic Fluency2019Ingår i: IEEE Transactions on Education, ISSN 0018-9359, E-ISSN 1557-9638, Vol. 62, nr 3, s. 216-225, artikel-id 8703388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Contribution: This paper reports engineering students' practical epistemic cognition by studying their interactional work in situ. Studying "epistemologies in action'' the study breaks away from mainstream approaches that describe this in terms of beliefs or of stage theories.

    Background: In epistemology, knowledge is traditionally seen as "justified true belief'', neglecting knowledge related to action. Interest has increased in studying the epistemologies people use in situated action, and their development of epistemic fluency. How appropriate such approaches are in engineering and design education need further investigation.

    Research Questions: 1) How do students in the context of a design project use epistemic tools in their interactional work? and 2) What are the implications of the findings in terms of how students' cognitive and epistemological development could be conceptualized?

    Methodology: A collaborative group of six students were video recorded on the 14th day of a fifth-semester design project, as they were preparing for a formal critique session. The entire, almost 6 h, session was recorded by four video cameras mounted in the design studio, with an additional fifth body-mounted camera. The video data collected was analyzed using video ethnographic, conversation analysis, and embodied interaction analysis methods.

    Findings: The results show that the students use a wealth of bodily material resources as an integral and seamless part of their interactions as epistemic tools, in their joint production of understanding and imagining. The analysis also suggests that students' epistemological and cognitive development, individually and as a group, should be understood in terms of developing "epistemic fluency.'' 

  • 300.
    Bernhard, Jonte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Fysik, elektroteknik och matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Carstensen, Anna-Karin
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Davidsen, Jacob
    Aalborg Univ, Denmark.
    Ryberg, Thomas
    Aalborg Univ, Denmark.
    Practical Epistemic Cognition in a Design Project-Engineering Students Developing Epistemic Fluency2019Ingår i: IEEE Transactions on Education, ISSN 0018-9359, E-ISSN 1557-9638, Vol. 62, nr 3, s. 216-225Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Contribution: This paper reports engineering students practical epistemic cognition by studying their interactional work in situ. Studying "epistemologies in action" the study breaks away from mainstream approaches that describe this in terms of beliefs or of stage theories. Background: In epistemology, knowledge is traditionally seen as "justified true belief," neglecting knowledge related to action. Interest has increased in studying the epistemologies people use in situated action, and their development of epistemic fluency. How appropriate such approaches are in engineering and design education need further investigation. Research Questions: 1) How do students in the context of a design project use epistemic tools in their interactional work? and 2) What are the implications of the findings in terms of how students cognitive and epistemological development could be conceptualized? Methodology: A collaborative group of six students were video recorded on the 14th day of a fifth-semester design project, as they were preparing for a formal critique session. The entire, almost 6 h, session was recorded by four video cameras mounted in the design studio, with an additional fifth body-mounted camera. The video data collected was analyzed using video ethnographic, conversation analysis, and embodied interaction analysis methods. Findings: The results show that the students use a wealth of bodily material resources as an integral and seamless part of their interactions as epistemic tools, in their joint production of understanding and imagining. The analysis also suggests that students epistemological and cognitive development, individually and as a group, should be understood in terms of developing "epistemic fluency."

3456789 251 - 300 av 2960
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf