Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 26804
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Afroz, B.
    et al.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    Moniruzzaman, S.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    Stark Ekman, Diana
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Andersson, R.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    The impact of economic crisis on injury mortality: The case of the 'Asian crisis'2012Ingår i: Public Health, ISSN 0033-3506, E-ISSN 1476-5616, Vol. 126, nr 10, s. 836-838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 252.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

  • 253.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

  • 254.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 255.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Afzelius, My
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjölund, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda unga kvinnor som drabbats av bröstcancer - en kvalitativ intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen.

  • 257.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

  • 258.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 259.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 260.
    Agduhr, Therese
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Grundh, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Psykisk stress och depressiva symtom hos tonåringar med diabetes typ 12011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som förekommer hos barn och ungdomar. Diabetesbehandlingen kräver att föräldrar och tonåringarna har kännedom om sjukdomen och komplikationerna som kan uppstå om behandlingen inte följs. Diabetes typ 1 kan skapa en psykologisk stress på grund av vikten att uppnå tillfredsställande blodsockervärden. Tidigare forskning visar att tonåringar med diabetes typ 1 har högre högre risk att utveckla depression. Att vara tonåring med diabetes typ 1 och en samtida depressionsdiagnos påverkar följsamheten i diabetesbehandlingen negativt. Syfte: Att beskriva faktorer som bidrar till att tonåringar med diabetes mellitus typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Sex faktorer presenterades som bidragande orsak till att tonåringar med diabetes typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Dessa var: blodsockerkontroll, familjekonflikter relaterat till diabetes, familjekonstruktion, genus, psykisk stress och tid från debut. Slutsats: Alla faktorerna kan var och en bidra till uppkomsten av psykisk stress och depressiva symtom, men de har också en inbördes påverkan hos tonåringar med diabetes typ 1. 

  • 261.
    Agefur, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Orshammar, Maria
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativ shivering efter laparoskopisk kirurgi: en pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik. Denna studie har gjorts empirisk med en kvantitativ ansats. En egen konstruerad enkät tillsammans med ett mätinstrument har använts vid datainsamlingen. I pilotstudien deltog 33 patienter i ålders-spannet 23-78 år. Resultatet i pilotstudien visar att det var sex (n=6) av alla (n=33) patienterna i studien shivrade efter genomgången laparoskopisk kirurgi. Då studien är gjord i en liten skala är resultatet inte generaliserbart, men det går ändå att se att vissa påverkande faktorer så som till exempel anestesiläkemedel kan bidra till att patienterna shivrar.

  • 262.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

  • 263.
    Agerberg, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ericsson, Carin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att leva med döden i farstun: En kvalitativ studie av kvinnors berättelser på internet om att leva med obotlig cancer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information.

  • 264.
    Agerberg, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norberg, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för god palliativ omvårdnadsett ur ett patientperspektiv- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer inom den specialiserade palliativa vården som främjar en god omvårdnad från sjuksköterskan.Metod: En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades. Tretton av dessa var kvalitativa och två hade en kvantitativ ansats.Resultat: Fyra kategorier identifierades: självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelationer och bibehållen värdighet.Självbestämmande var en central del i omvårdnaden av patienten. En del av kontroll och självbestämmande kunde vara att delegera bort ansvaret av självbestämmande till sjuksköterskan.En kompetent sjuksköterska ingav en känsla av tillit och innebar fler alternativ och valmöjligheter för patienten i sin omvårdnad. Viktigt var också en god samtalsteknik hos sjuksköterskan.En god vårdrelation med sjuksköterskan kunde ge en känsla av sammanhang och tillhörighet, trots avsaknad av familj och vänner. Viktigt för en god vårdrelation var också att sjuksköterskan var tillgänglig och att det fanns en tydlig kontinuitet.Bibehållen värdighet innebar att bli behandlad som den person och människa patienten var innan den palliativa diagnosen.Slutsats: Patienter efterfrågade flera faktorer från sjuksköterskor för att få en god palliativ vård. Sammanfattningsvis var det faktorer som rörde patientens självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelation mellan sjuksköterska –patient och en bibehållen värdighet.

  • 265.
    Agerbjer, Emma
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Karlsson, Marie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    SJUKSKÖTERSKORS INSTÄLLNING OCH ANVÄNDANDE AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR®): en enkätstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®). FaR® innebär att en läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan legitimerad vårdpersonal kan ordinera fysisk aktivitet på ett liknande sätt som läkemedel.

    Syfte: Syftet med studien var att kartlägga inställning till och användande av fysisk aktivitet på recept (FaR®) hos sjuksköterskor i primärsjukvården inom Växjö kommun.

    Metod: Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes på sjuksköterskor på elva vårdcentraler inom Växjö kommun. Svarsfrekvensen var 73 %.

    Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien diskuterade ofta fysisk aktivitet med sina patienter. Inställningen till FaR® var övervägande positiv, en knapp fjärdedel hade förskrivit FaR®.

    Slutsatser: Sjuksköterskor är mycket eller ganska positiva till att ordinera FaR® i förebyggande syfte och merparten av dem är positiva till att ordinera FaR® i behandlande syfte. En trolig slutsats är att FaR® kommer att användas i större utsträckning i framtiden under förutsättning att tillräcklig utbildning och uppföljning görs.

  • 266.
    Agerlind, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Musikens betydelse vid omvårdnad av individer med demenssjukdom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 267.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

  • 268.
    Aghajan ghazi, Alice Lejla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nilsson, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Palliativ vård på ett hospice i ett utvecklingsland – en observationsstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Syftet med palliativ vård är att hålla välbefinnandet genom att integrera en personcentrerad vård i livets slutskede. Palliativ vård och hospicevård fokuserar inte bara på symptom och medicinering. Självkänsla, värdighet och stöd är viktiga komponenter för patienten i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur palliativ vård ges på ett hospice i ett utvecklingsland. Metod: Den använda metoden var en kvalitativ deltagande observationsstudie. Deltagarna var vårdpersonal på ett hospice, de valdes innan studien började. Observationen ägde rum tre gånger per vecka i sex veckor. Forskarna sammanflätade volontärarbetet och observationen samtidigt. Uppgifterna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier: miljö, omvårdnads register, omvårdnad, infektionskontroll och måltider. Slutsats: Slutsatsen var att natur och säkerhet hade stor inverkan på miljön. Vårdpersonalen arbetade som ett team för att uppfylla sina mål.

  • 269.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

  • 270.
    Aghayari, Ana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser vid måltidssituationer som de beskrivs av strokepatienter med dysfagi: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

  • 271.
    Agheli, Nahal
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Svensson, Johan
    Röda Korsets Högskola.
    Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter robotassisterad prostatektomi2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden.

  • 272.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 273.
    Agius, Angeline
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Lallet, Sophie
    Röda Korsets Högskola.
    "Somatik inom psykiatrin är svårt": En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

  • 274.
    Agmyr, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilken är min roll? - Föräldrars upplevelse av delaktighet i barns omvårdnad på sjukhus2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa.

     

     

  • 275.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle.
    Egenvårdsråd vid ”Non-alcoholic fatty liver disease”. Effekter och följsamhet   En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 276.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvårdsråd vid "Non-alcoholic fatty liver disease". Effekter och följsamhet: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka vilka egenvårdsråd och effekterna av dessa som finns beskrivna i litteraturen vid NAFLD samt hur följsamheten av dessa beskrivs. Studien utfördes som en litteraturöversikt som inkluderade 16 artiklar, alla med kvantitativ ansats. Resultatet visade att livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och ändrade matvanor var det bästa sättet för att minska NAFLD. Viktminskning hade en god effekt på NAFLD och även små viktminskningar reducerade mängden fett i levern. Det framkom även att fysisk aktivitet utan viktminskning var effektivt för att reducera mängden fett i levern. Vidare visade det sig att följsamheten ökade med individuellt utformade program och kontinuerlig stöttning. Förutsättningar för att uppnå livsstilsförändringar ökade med realistiskt uppsatta mål.

  • 277.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 278.
    Agnes, Jedvik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Arnljots
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av tolk inom hälso- och sjukvård: En systematisk litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

  • 279.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 280.
    Agostinho, Tania Daniela
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Bougmza, Mariam
    Röda Korsets Högskola.
    Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande.

  • 281.
    Agrell, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Henriksson Olofsson, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av att göra en orosanmälan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att personal inom hälso-och sjukvård enligt lag är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa görs relativt få anmälningar inom vuxenpsykiatrin. Essensen inom den psykiatriska vården är vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där kommunikation och patientens delaktighet är av stor betydelse. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att upprätta och behålla en god vårdrelation med sin patient samtidigt som barnperspektivet måste beaktas och skyldigheten att utföra en anmälan vid oro ska följas.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor,inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, erfar och upplever att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Metod

    En kvalitativ studie där åtta sjuksköterskor verksamma på psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län intervjuades för att besvara studiens syfte. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet presenteras utifrån kategorierna faktorer som påverkar orosanmälan och omvårdnadsperspektivet vid orosanmälan. Sjuksköterskorna i vår studie beskriver att en orosanmälan som leder till stöd för familjen hjälper patienten att fokusera på sin egen behandling. Barnperspektivet måste alltid vara i fokus samtidigt som sjuksköterskan ska sträva efter att med hjälp av kommunikation, tillit och patientens delaktighet behålla och stärka vårdrelationen. Tidigare erfarenhet och stöd från kollegor i teamet skapar trygghet i sjuksköterskans utförande av orosanmälan.

    Slutsats

    Resultatet i vår studie tyder på att en orosanmälan i de allra flesta fall bidragit till något positivt i den fortsatta vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Genom kommunikation och patientens delaktighet kan sjuksköterskan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården bidra till att en orosanmälan inte bara leder till att utsatta barn får stöd och skydd, utan också att patienten kan fokusera på sin egen behandling och att den essentiella vårdrelationen bevaras.

  • 282.
    Agren, Susanna
    et al.
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, 581 83 Linköping, Sweden and Department of Cardiothoracic Surgery, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Ivarsson, Bodil
    Department of Cardiothoracic Surgery, Clinical Sciences, Lund University, 221 85 Lund, Sweden and Department of Cardiothoracic Surgery/THAI, Sk˚ane University Hospital and Medical Services, 221 85 Lund, Sweden.
    Rönning, Helén
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    The Unsteady Mainstay of the Family: Now Adult Children's Retrospective View on Social Support in Relation to Their Parent's Heart Transplantation.2014Ingår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The needs for support among children with a seriously ill parent, who is waiting for heart transplantation, are unknown today. The aim was to describe now adult children's experiences of social support in relation to a parent's heart transplant during childhood. Nine females and four males were interviewed. The median age for the children was 18 at the transplantation and their parents had been ill before for 18 months (median) and on waiting list for 161 days (mean). Three categories emerged: health care professionals' approaches, family and friends' approaches, and society approaches. Our results show that there was lack of support for children of heart transplantation patients. Support in the shape of information was in most cases provided by the sick or healthy parent. It is of great clinical importance to develop psychosocial support programs for children with a seriously ill parent waiting for heart transplantation (before, during, and after surgery).

  • 283.
    Agren, Susanna
    et al.
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Nursing Sci, Linkoping, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Cardiothorac Surg, Linkoping, Sweden..
    Sjoberg, Trygve
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden..
    Ekmehag, Björn
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wiborg, Maj-Britt
    Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiol, Lund, Sweden..
    Ivarsson, Bodil
    Lund Univ, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden.;Skane Univ Hosp Lund, Dept Cardiothorac Surg, Lund, Sweden..
    Psychosocial aspects before and up to 2years after heart orlung transplantation: Experience of patients and their nextof kin2017Ingår i: Clinical Transplantation, ISSN 0902-0063, E-ISSN 1399-0012, Vol. 31, nr 3, artikel-id e12905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundPsychosocial factors are important for patients undergoing heart (HTx) or lung (LTx) transplantation and for their next of kin (NoK). AimTo describe health-related quality of life (HRQoL; patients only), anxiety, depression, stress, coping ability, and burden (NoK only) for patients and their NoK before and up to 2years after HTx or LTx. DesignAdult patients (28 hearts and 26 lungs) and their appointed NoK were surveyed with questionnaires about specific psychosocial topics when they were accepted for the transplantation waiting list and 6months, 1year, and 2years after transplantation. FindingsPatients' coping ability and self-perceived health were low at baseline and improved over time after transplantation. However, lung patients took longer time to recover in terms of HRQoL, depression, and stress than heart patients. Similarly, NoK of lung patients experienced a higher burden and more stress 1year after transplantation than NoK of heart patients. ConclusionsHealthcare professionals should be aware of the psychosocial challenges patients and their NoK face in daily living and provide support both before and after heart or lung transplantation.

  • 284.
    Agüero-Torres, Hedda
    et al.
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Hillerås, Pernilla
    Äldrecentrum, Stockholm / Sophiahemmet högskola.
    Winblad, Bengt
    Äldrecentrum, Stockholm / Karolinska Institutet.
    Disability in activities of daily living among the elderly2001Ingår i: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, nr 4, s. 355-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rise in number and proportion of older people, and the functional disability that is associated with increasing age, generate concern regarding the societal consequences of a large number of disabled elderly persons. Therefore, measuring disability in terms of activities of daily living has become routine in surveys of older people in most studies on ageing. Despite methodological obstacles, research into functional ability in the elderly has progressed during the past few decades. A high prevalence of functional disability in the elderly is consistently reported, although considerable variation has been found among studies. In contrast to functionally independent elderly, disabled elderly have been found to make increased use of home help services, and have higher institutionalization rates and premature mortality. Factors that are consistently reported as being associated with increased functional disability are older age, female sex, lower educational level, lack of exercise, chronic disease and impaired cognition. Among the chronic diseases, dementia is a progressive and disabling condition that accounts for a large proportion of the disability in elderly populations. A combination of various strategies must be employed in the approach to reduction of disability in the elderly population. More research is needed to gain a better understanding of risk and protective factors, so that we will be able to detect persons at early stages of disability, and to plan for services or rehabilitation for severely disabled persons.

  • 285.
    Ahderine, Veronica
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lagerbäck, Madeleine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Upplevelser av given omvårdnad. - Utifrån personer med Anorexia nervosa.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 286.
    Ahderinne, Camilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att få ett förtidigt fött barn - En litteraturstudie.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 287.
    Ahl, Carin
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Anna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Body Mass Index hos 16-åringar under fyra år: Epidemiologisk studie2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 288.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 289.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nyström, Maria
    To handle the unexpected: the meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient's voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients' situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s). 

  • 290.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Health Sciences, University Collage of Borås, SE-501, 90 Borås, Sweden.
    Nyström, Maria
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Making up one's mind: patients' experiences of calling an ambulance2006Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 14, nr 1, s. 11-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals' and caregivers' perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients' existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients' experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals' point of view but also take account of the patients' reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 291.
    Ahl, Lina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Sandra-Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Språkbarriärer i vården av barn: Vad sjuksköterskor anser om informationsutbyte och hjälpmedel2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.

     

    Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.

     

    Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.

     

    Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.

     

    Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning.

  • 292.
    Ahl, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gustafsson, Petra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevlse av urinläckage efter graviditet: en intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 293.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Positive effect on patient experience of video information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging: A clinical trial2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 294.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Department of Radiology, Ryhov County Hosptial, Jönköping, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Positive effect on patient experience of video-information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging, a clinical trial2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1250-1261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To evaluate the effect of video information given before cardiovascular magnetic resonance imaging on patient anxiety and to compare patient experiences of cardiovascular magnetic resonance imaging versus myocardial perfusion scintigraphy. To evaluate whether additional information has an impact on motion artefacts.

    Background: Cardiovascular magnetic resonance imaging and myocardial perfusion scintigraphy are technically advanced methods for the evaluation of heart diseases. Although cardiovascular magnetic resonance imaging is considered to be painless, patients may experience anxiety due to the closed environment.

    Design: A prospective randomised intervention study, not registered.

    Methods: The sample (n = 148) consisted of 97 patients referred for cardiovascular magnetic resonance imaging, randomised to receive either video information in addition to standard text-information (CMR-video/n = 49) or standard text-information alone (CMR-standard/n = 48). A third group undergoing myocardial perfusion scintigraphy (n = 51) was compared with the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group. Anxiety was evaluated before, immediately after the procedure and 1 week later. Five questionnaires were used: Cardiac Anxiety Questionnaire, State-Trait Anxiety Inventory, Hospital Anxiety and Depression scale, MRI Fear Survey Schedule and the MRI-Anxiety Questionnaire. Motion artefacts were evaluated by three observers, blinded to the information given. Data were collected between April 2015–April 2016. The study followed the CONSORT guidelines.

    Result: The CMR-video group scored lower (better) than the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group in the factor Relaxation (p =.039) but not in the factor Anxiety. Anxiety levels were lower during scintigraphic examinations compared to the CMR-standard group (p <.001). No difference was found regarding motion artefacts between CMR-video and CMR-standard.

    Conclusion: Patient ability to relax during cardiovascular magnetic resonance imaging increased by adding video information prior the exam, which is important in relation to perceived quality in nursing. No effect was seen on motion artefacts.

    Relevance to clinical practice: Video information prior to examinations can be an easy and time effective method to help patients cooperate in imaging procedures.

  • 295.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Department of Radiology, Ryhov County Hospital, SE-55185, Jönköping, Sweden..
    Engvall, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Fysiologiska kliniken US. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, SE-14186, Stockholm, Sweden..
    Ericsson, Elisabeth
    Faculty of Medicine and Health, School of Health Science, Örebro University, SE-701 82, Örebro, Sweden..
    Positive effect on patient experience of video-information given prior to cardiovascular magnetic resonance imaging, a clinical trial.2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1250-1261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To evaluate the effect of video information given before cardiovascular magnetic resonance imaging on patient anxiety and to compare patient experiences of cardiovascular magnetic resonance imaging versus myocardial perfusion scintigraphy. To evaluate if additional information has an impact on motion artefacts.less thanbr /greater thanBackground: Cardiovascular magnetic resonance imaging and myocardial perfusion scintigraphy are technically advanced methods for the evaluation of heart diseases. Although cardiovascular magnetic resonance imaging is considered to be painless, patients may experience anxiety due to the closed environment.less thanbr /greater thanDesign: A prospective randomized intervention study, not registered.less thanbr /greater thanMethods: The sample (n=148) consisted of 97 patients referred for cardiovascular magnetic resonance imaging, randomized to receive either video information in addition to standard text-information (CMR-video/n=49) or standard text-information alone (CMR-standard/n=48). A third group undergoing myocardial perfusion scintigraphy (n=51) was compared with the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group. Anxiety was evaluated before, immediately after the procedure and one week later. Five questionnaires were used: Cardiac Anxiety Questionnaire, State-Trait-Anxiety Inventory, Hospital-Anxiety and Depression-scale, MRI-Fear-Survey-Schedule and the MRI-Anxiety-Questionnaire. Motion artefacts were evaluated by three observers, blinded to the information given. Data were collected between April 2015 and April 2016. The study followed the CONSORT guidelines RESULT: The CMR-video group scored lower (better) than the cardiovascular magnetic resonance imaging-standard group in the factor Relaxation (p=0.039) but not in the factor Anxiety. Anxiety levels were lower during scintigraphic examinations compared to the CMR-standard group (pless than0.001). No difference was found regarding motion artefacts between CMR-video and CMR-standard.less thanbr /greater thanConclusion: Patient ability to relax during cardiovascular magnetic resonance imaging increased by adding video information prior the exam, which is important in relation to perceived quality in nursing. No effect was seen on motion artefacts.less thanbr /greater thanRelevance To Clinical Practice: Video information prior to examinations can be an easy and time effective method to help patients cooperate in imaging procedures.

  • 296.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Magnetkameraundersökning av hjärtat2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 297.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Röntgenavdelningen, Ryhov, Jönköping.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Magnetkameraundersökning av hjärtat: bildkvalitet, mätnoggrannhet och patientupplevelse2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att utvärdera bildkvaliteten vid magnetkamera undersökning av hjärtat (hjärt-MR) genom val av sekvens vid undersökning av infarktutbredning hos patienter med förmaksflimmer och vid studie av hjärtmuskelns genomblödning, samt eventuell inverkan av given information.

    Att studera patientens upplevelse vid hjärt-MR med målet att kunna förbättre patientupplevelsenoch bildkvaliteten.

    Material och metoder:

    På 20 patienter med förmaksflimmer och genomgången hjärtinfarkt har två viabilitetssekvenser jämförts, en segmenterad (bilden samlas in under flera hjärtslag) och en single shot (bilden samlas in under ett hjärtslag).

    På 60 patienter remitterade för hjärtscintigrafi gjordes även hjärt-MR. Perfusionssekvenser utfördes under Adenosine-stress. Två olika sekvenser användes, SSFP och GRE-EPI. Undersökningarna har utvärderats både visuellt och semi-kvantitativt med hjärtscintigrafi som referensmetod.

    Med resultatet från en studie av Erna Törnqvist et al (2006), har ett skattningsinstrument konstruerats, Magnetic Resonance Imaging - Anxiety Questionnaire (MRI-QA). För validering har 247 patienter remitterade för MR-undersökning av rygg (n=193) och hjärta (n=54) besvarat frågorna.

    På två grupper av patienter remitterade för hjärt-MR har informationens betydelse utvärderats. En grupp erhöll video information (n=49) och en standard information (n=48). Likaså utvärderades informationens betydelse för bildkvaliteten.

    Resultat:

    Single shot sekvensen hade bättre bildkvalitet än den segmenterade. Hjärtinfarktens utbredning överensstämde mellan de båda sekvenserna.

    Trots att SSFP sekvensen hade bättre signal brus och kontrast brus förhållande överensstämde GREEPI sekvensen bäst med myokardscintigrafin både vid visuell och vid semi-kvantitativ bedömning.

    MRI-AQ resulterade i 15 påståenden. Det består av två faktorer, en som mäter ångest (12 påståenden) och en som mäter avslappning (tre påståenden). Det har psykometriska förutsättningar att kunna värdera patienters upplevelse av MR-undersökning.

    Patienter som fick utökad information i form av en film var signifikant mer avslappnade under undersökningen än patienter som fick standardinformation. Däremot påverkade inte den utökade informationen bildkvaliteten.

    Konklusion:

    Vid undersökning av infarktstorleken hos patienter med förmaksflimmer hade single shot sekvensen högre bildkvalitet än den segmenterade sekvensen.

    Vid bedömning av ischemi överensstämde hjärt-MR bättre med myokardscintigrafin om GRE-EPI sekvensen användes jämfört med SSFP sekvensen. Detta gällde både vid visuell och semi-kvantitativ bedömning.

    MRI-AQ bedöms som ett tillförlitligt instrument att använda för att utvärdera effekter av intervention vid MR-undersökning.

    Utökad information med video gör patienten mer avslappnad i undersökningssituationen men har ingen påverkan på bildkvaliteten.

  • 298.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Department of Radiology, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, Linköping, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Engvall, Jan
    Department of Clinical Physiology, Linköping University, Linköping, Sweden; Center of Medical Image Science and Visualization, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Maret, Eva
    Department of Clinical Physiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Development and validation of a questionnaire evaluating patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging: the Magnetic Resonance Imaging- Anxiety Questionnaire (MRI-AQ)2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 6, s. 1368-1380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To develop and validate a new instrument measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire.

    Background: Questionnaires measuring patients’ anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations have been the same as used in a wide range of conditions. To learn about patients’ experience during examination and to evaluate interventions, a specific questionnaire measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging is needed.

    Design: Psychometric cross-sectional study with test-retest design.

    Methods: A new questionnaire, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire, was designed from patient expressions of anxiety in Magnetic Resonance Imagingscanners. The sample was recruited between October 2012–October 2014. Factor structure was evaluated with exploratory factor analysis and internal consistency with Cronbach’s alpha. Criterion-related validity, known-group validity and test-retest was calculated.

    Results: Patients referred for Magnetic Resonance Imaging of either the spine or the heart, were invited to participate. The development and validation of Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire resulted in 15 items consisting of two factors. Cronbach’s alpha was found to be high. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire correlated higher with instruments measuring anxiety than with depression scales. Known-group validity demonstrated a higher level of anxiety for patients undergoing Magnetic Resonance Imaging scan of the heart than for those examining the spine. Test-retest reliability demonstrated acceptable level for the scale.

    Conclusion: Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire bridges a gap among existing questionnaires, making it a simple and useful tool for measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations.

  • 299.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Ryhov County Hospital.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköping University.
    Engvall, Jan
    Linköping University.
    Maret, Eva
    Karolinska Univ Hosp ; Karolinska Institutet.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro university.
    Development and validation of a questionnaire evaluating patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging: the Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire (MRI-AQ)2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 6, s. 1368-1380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. To develop and validate a new instrument measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire. Background. Questionnaires measuring patients' anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations have been the same as used in a wide range of conditions. To learn about patients' experience during examination and to evaluate interventions, a specific questionnaire measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging is needed. Design. Psychometric cross-sectional study with test-retest design. Methods. A new questionnaire, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire, was designed from patient expressions of anxiety in Magnetic Resonance Imaging-scanners. The sample was recruited between October 2012-October 2014. Factor structure was evaluated with exploratory factor analysis and internal consistency with Cronbach's alpha. Criterion-related validity, known-group validity and test-retest was calculated. Results. Patients referred for Magnetic Resonance Imaging of either the spine or the heart, were invited to participate. The development and validation of Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire resulted in 15 items consisting of two factors. Cronbach's alpha was found to be high. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire correlated higher with instruments measuring anxiety than with depression scales. Known-group validity demonstrated a higher level of anxiety for patients undergoing Magnetic Resonance Imaging scan of the heart than for those examining the spine. Test-retest reliability demonstrated acceptable level for the scale. Conclusion. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire bridges a gap among existing questionnaires, making it a simple and useful tool for measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations.

  • 300.
    Ahlberg, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Viola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax: – En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar.

    Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax.

    Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen.

    Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor.

    Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.    

    Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap 

3456789 251 - 300 av 26804
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf