Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 29463
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Adolfsson, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Berggren Nylund, Inga
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av primärvården hos vuxna med Neurofibromatos typ 12015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser.            

  • 252.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patriksson, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbete utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

  • 253.
    Adolfsson, Lisa
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    ATT LEVA MED HIV/AIDS I SYDAFRIKA: en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome (HIV/AIDS) är en pandemi som hårdast drabbat utvecklingsländer i världen. I Sydafrika är 6,300 000 HIV/AIDS positiva. Studier visar att människor som lever i fattigdom utsätts för den största risken att bli drabbad av HIV/AIDS, då utbildning och möjligheten till val av livsstil är låg. Skam och stigmatisering drabbar både människan i fråga och dess närstående. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva Sydafrikanska människor upplevelse av sin livssituation efter en HIV/AIDS diagnos. METOD: Litteraturöversikt, åtta artiklar har analyserats för att nå arbetets resultat. RESULTAT: Resultatet är uppbyggt under tre huvudteman; Egenupplevt och samhällets skuldbeläggande hos HIV/AIDS-positiva människor, Viktiga faktorer för att uppnå en känsla av hälsa hos HIV/AIDS-positiva människor samt Behov och längtan av stöd från närstående. Resultatet beskriver att den drabbade värderar anonymitet högt för att undvika samhällets stigmatisering. Gott bemötande hos vårdpersonalen visade sig också vara en viktig faktor för välbefinnande hos människan, men även stöd från familj. Stödet från familjen upplevdes dock i vissa fall som svårt att finna. DISKUSSION: Stigma som är ett stort problem hos den drabbade skulle kunna minskas med utbildning och spridning av kunskap hos allmänheten. Bemötande som ger människan en känsla av trygghet och ett system som är gynnsamt för individens anonymitet är eftersökt. Detta trots att forskning visar att en öppenhet uppmuntras hos de HIV positiva för att minska stigma. Rädslan är dock för stor för att detta skulle kunna bli aktuellt för många

  • 254.
    Adolfsson, Marie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Borg, Therese
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    "När det skaver"- Skolsköterskans erfarenhet av psykisk ohälsa hos barn och tonåringar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 255.
    Adolfsson, Monica
    et al.
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Unosen, Berit
    Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Icke farmakologiska metoder för att lindra postoperativ smärta hos vuxna 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.

  • 256.
    Adolfsson, Per
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Lindqvist, Åsa
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Humor i byggandet av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Humour has been a part of mankind since ancient time and affects the human being in several ways. Communication is essential in creating a relationship and humour may improve the possibility that a nurse and a patient succeed in building a therapeutic relationship.

    Aim: The aim of this literature review was to illuminate humour in the therapeutic relationship between nurse and patient.

    Method: The method used was a literature review. Systematic searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed where eight articles were found, a ninth article was found by a non-systematic search. The articles were then analyzed through Friberg's five-step model for literature reviews.

    Results: Four themes occurred. Humour as a brick in building a bridge in the therapeutic relationship, Experiences and effects of humour in the therapeutic relationship, Barriers and fears when using humour in the therapeutic relationship and Gender and humour in the therapeutic relationship. The result suggests that humour is useful in building a therapeutic relationship and is being used frequently, yet there are times when nurses hesitate to use humour due to the lack of experience. There also occurred a difference in how humour is used due to the gender of the patient.

    Conclusion: Humour is mainly a positive experience in the therapeutic relationship and should be used as it makes communication easier and makes it easier for nurses and patients to bond. The way using humour differs in gender must be considered by the nurse.

  • 257. Adolfsson Skinnar, Jonna
    et al.
    Österberg, Caroline
    Att vänta på organtransplantation: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse att vänta på organtransplantation.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. 15 artiklar valdes ut till resultatet, 3 artiklar hade kvantitativ ansats och 12 kvalitativ ansats.

    Resultat: 3 huvudkategorier presenteras i resultatet: Begränsningar innebar att vara bunden av teknisk apparatur och förhålla sig till en ny livsstil. Tiden fick nytt perspektiv och patienter upplevde att de alltid behövde vara beredda. Patienterna möttes av falskt alarm och upplevde väntan som oviss. Det fanns behov av stöd från anhöriga, patienter i samma situation och stöd från vårdpersonal. Tydlig och rak kommunikation var viktig för patienterna. Sjuksköterskan behövde finnas till hands. Trots oro fanns en känsla av en andra chans i livet.

    Slutsats: Patienter som väntar på en organtransplantation upplever att sjuksköterskan behöver vara tillgänglig, ha tydlig kommunikation, ge anpassad information utifrån individuella önskemål samt accepterar och förstår vikten av anhörigas närvaro och stöd så att varje patients enskilda behov kan bemötas.

  • 258.
    Adolfsson, Sophie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Wernholm, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Mastektomins påverkan på kvinnors livskvalitet: En systematisk litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 20 kvinnor av bröstcancer varje dag och nästan hälften har genomgått en mastektomi. En av sjuksköterskans uppgifter är att ge stöd för att förbättra kvinnans livskvalitet, då kvinnan ska uppleva ett gott liv med harmoni i sig själv och sin omgivning.Studien förankrades i Katie Erikssons lidandeteori.

     

    Syfte: Syftet var att beskriva hur en mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors livskvalitet.

     

    Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen resulterade i 17 artiklar som sedan kvalitetsgranskades. Totalt ingick 14 artiklar. En manifest innehållsanalys genomfördes.

     

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: Operationens fysiska och psykiska konsekvenser, Förändrade relationer, Inverkan av det kosmetiska resultatet med tre tillhörande underkategorier samt Acceptansens betydelse. En mastektomi leder till både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar livskvaliteten. Förmågan att skapa relationer försämrades. Många kvinnor upplevde bröstförlusten som påfrestande genom att kroppsuppfattningen, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Äldre kvinnor accepterade förlusten lättare.

     

    Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde sämre livskvalitet där förlorandet av bröstet spelar stor roll. De drabbas emotionellt och förlusten har betydelse för livskvaliteten. Resultatet kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskor som i sin tur kan vara ett stöd för att lindra lidande.

  • 259.
    Adolfsson, Tobias
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Carlsson, Emil
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Beskrivning av interventioner för rökavvänjning för individer med KOL diagnos: - En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 260.
    Adolfsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östlund, Titti
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 261.
    Adolphson, Katja
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Axemo, Pia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH).
    Högberg, Ulf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik & gynekologi.
    Midwives' experiences of working conditions, perceptions of professional role and attitudes towards mothers in Mozambique2016Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 40, s. 95-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: low- and middle-income countries still have a long way to go to reach the fifth Millennium Development Goal of reducing maternal mortality. Mozambique has accomplished a reduction of maternal mortality since the 1990s, but still has among the highest in the world. A key strategy in reducing maternal mortality is to invest in midwifery. AIM: the objective was to explore midwives' perspectives of their working conditions, their professional role, and perceptions of attitudes towards mothers in a low-resource setting. SETTING: midwives in urban, suburban, village and remote areas; working in central, general and rural hospitals as well as health centres and health posts were interviewed in Maputo City, Maputo Province and Gaza Province in Mozambique. METHOD: the study had a qualitative research design. Nine semi-structured interviews and one follow-up interview were conducted and analysed with qualitative content analysis. RESULTS: two main themes were found; commitment/devotion and lack of resources. All informants described empathic care-giving, with deep engagement with the mothers and highly valued working in teams. Lack of resources prevented the midwives from providing care and created frustration and feelings of insufficiency. CONCLUSIONS: the midwives perceptions were that they tried to provide empathic, responsive care on their own within a weak health system which created many difficulties. The great potential the midwives possess of providing quality care must be valued and nurtured for their competency to be used more effectively.

  • 262.
    Adolphsson, Niclaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Davidsson, Barbro
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Debriefing: sett ur ett sjuksköterskeperspektiv samt dess relevans för omvårdnad2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 263.
    Adrelius, Ann-Kristin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Schultz, Ellinor
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Omvårdnadspersonals upplevelser i vårdandet av personer med självskadebeteende2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 264.
    Adrian, Cajsa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Hellgren, Evelina
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan depression.: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on aging and Care Blekinge.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medelåldern bland män och kvinnor ökar stadigt i Sverige samtidigt som psykisk ohälsa blir allt vanligare. Fysisk aktivitet och sömn är exempel på basala behov som ligger till grund för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskans uppgift är att motivera patienten genom att dela med sig av kunskaper och erfarenhet patienterna själva har möjlighet till förändringar och viljan till att tillfredsställa dessa behov.

    Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan diagnosen depression.

    Metod: Designen är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i samråd med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinges.

    Resultat: Resultatet visade att förekomsten av lätt fysisk aktivitet var vanligare än intensiv fysisk aktivitet hos äldre. Den fysiska aktiviteten utförs i högre grad av kvinnor med diagnosen depression och mer av män utan diagnosen depression. Hos de som deltog i studien förekom också sömnstörningar oftare vid depression.

    Slutsats: Sjuksköterskan bör motivera patienterna till förändringar med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Detta kommer på lång sikt underlätta hälso- och sjukvården positivt eftersom medelåldern och den äldre befolkningen ökar. Fysisk aktivitet och god sömn är de grundläggande behov som minimerar och reducerar risken för depression hos män och kvinnor.

  • 265.
    Adrian Hansson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kan gravida kvinnor som lider av övervikt eller fetma minska de negativa effekterna övervikten har på fostret och på barnets framtida hälsa?: -en systematisk litteraturstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266.
    Adriansson, Martina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Bengtssson, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Majoriteten av de patienter som avlider i Sverige varje år till följd av cancer vårdas vid sin död på sjukhus. Många erhåller palliativ vård som innebär medicinska behandlingar eller omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. Ett holistiskt förhållningssätt hjälper patienter att uppleva god livskvalitet i livets slutskede och uppnå en god död. Tidigare studier har påvisat svårigheter att tillgodose patienter på sjukhus en optimal palliativ omvårdnad. Via patienters upplevelser kan den omvårdnaden utvecklas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som framkom efter systematiska databassökningar i Cinahl och PubMed. Dessa granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Följande sex kategorier framkom; Betydelsen av kontroll i livets slutskede, Upplevelsen av ensamhet, Den gode vårdaren och lojala patienten, Att vara beroende, Vikten av kontinuitet och Bibehålla sin självständighet. Resultatet visade att sjukhuset kunde vara en trygghet men att den palliativa omvårdnaden överlag präglades negativt av en stressig miljö där patienterna upplevde både ökad självständighet och ökat beroende. Diskussion: Arbetet bedöms tillförlitligt och verifierbart då datainsamling och analys är redovisat och kontinuerligt utvärderat i grupp. Pålitligheten stärks av att förförståelsen är redovisad. Resultatet bedöms överförbart till en sjukhuskontext, men kanske inte till patienter med andra diagnoser. Resultatet bidrar till ökad kunskap inom området palliativ omvårdnad. Tre huvudfynd belyses som påvisar en bristande holistisk omvårdnad relaterat till bland annat tidsbrist, ett medicinskt fokus samt okunskap hos vårdpersonalen angående palliativa omvårdnadsbehov.

  • 267.
    Adriazola, Mary Isabel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjellström, Thima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara inlagd på flerbäddssal: En litteraturöversikt om hur patienter upplever att vårdas i en flerbäddssal inom somatisk vård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser

    och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens

    atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli

    påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas

    uppfattningar om värdigheten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.

    Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en

    kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet

    sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:

    patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens

    delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara

    med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters

    upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt

    och negativt.

    Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den

    moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga

    identitetens värdighet berörs.

    Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet

  • 268.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fasth Nilsson, My
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

  • 269.
    Adén, Camilla
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjöberg, Caroline
    Strategier som sjuksköterskan använder vid bedömning av akut och postoperativ smärta2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 270.
    af Bjerkén, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åslund, Mia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av vård av patienter med missbruksproblem: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors strategier kring omvårdnaden av patienter med missbruksproblem inom anestesiologisk omvårdnad.Bakgrund Anestesisjuksköterskan möter dagligen patienter med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Personer med missbruksproblem har ofta andra fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin och den anestesiologiska omvårdnaden än personer utan liknade problem. Faktorer som spelar in är t.ex. ökad tolerans mot läkemedel, försämrad förmåga att bryta ner läkemedel i kroppen, ökad blödningsbenägenhet samt stress och oro hos patienterna. Anestesisjuksköterskans kunskap och förståelse för nämnda faktorer är av högsta vikt för att kunna utföra god och optimal anestesiologisk omvårdnad.Design Studien genomfördes med kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod Deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på fem sjukhus i mellersta och norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Tolv intervjuer genomfördes under hösten 2016. Analysen av materialet resulterade i tre kategorier med titlarna "Att ha handlingsberedskap", "Att kommunicera med patienten" och "Att vara säkerhetsmedveten". Kategorierna utgjordes av åtta subkategorier som fick benämningarna "Att vara beredd att anpassa doserna", "Att välja rätt läkemedel", "Att hantera blödningsrisk", "Att hantera sticksvårigheter", "Att etablera förtroende", "Att vara tydlig", "Att se till personalens säkerhet" och "Att se till patientens säkerhet".Slutsats Anestesisjuksköterskor är medvetna om de fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin hos patienter med missbruksproblem. De har en uttänkt strategi för planering av anestesin och för att förhindra att problem uppstår. Läkemedelsrelaterade åtgärder som dosanpassning och läkemedelsval var övervägande. Det var olika åsikter huruvida ett PM eller en generell rutin skulle öka säkerheten eller förbättra handläggandet av personer med missbruksproblemNyckelord: Anestesisjuksköterska; M

  • 271.
    af Burén, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Szanto, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik.

    Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter.

    Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende.

  • 272.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindström, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 273.
    af Klint, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Paulina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ovisshet och väntan: Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.

     

    Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.

     

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.

     

    Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp. 

     

    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.

     

    Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor                     

  • 274.
    af Sandeberg, Margareta
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Johansson, Eva M.
    Department of Medicine, Karolinska Institutet.
    Hagell, Peter
    4Department of Health Sciences, Lund University.
    Wettergren, Lena
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Psychometric properties of the DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) when used in children undergoing treatment for cancer2010Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 8, s. 109-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The aim was to evaluate data quality and psychometric properties of an instrument for measurement of health-related quality of life: DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) used in school-aged children with cancer.

    METHODS: All school-children diagnosed with cancer in Sweden during a two-and-a-half year period were invited to participate in the study. Analysis was performed on combined data from two assessments, two and-a-half and five months after start of cancer treatment (n = 170). The instrument was examined with respect to feasibility, data quality, reliability and construct and criterion-based validity.

    RESULTS: Missing items per dimension ranged from 0 to 5.3 percent, with a majority below three percent. Cronbach's alpha values exceeded 0.70 for all dimensions. There was support for the suggested groupings of items into dimensions for all but six of the 36 items of the DCGM-37 included in this study. The instrument discriminated satisfactorily between diagnoses reflecting treatment burden.

    CONCLUSIONS: The results indicate satisfactory data quality and reliability of the DCGM-37 when used in children undergoing treatment for cancer. Evaluation of construct validity showed generally acceptable results, although not entirely supporting the suggested dimensionality. Continued psychometric evaluation in a larger sample of children during and after treatment for cancer is recommended.

  • 275.
    Aferdita, Mehmetaj
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skoug, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården: en litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

  • 276.
    Afeworki, Tigisthi
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Andersson, Frida
    Röda Korsets Högskola.
    Alla Lika Olika: Vårdupplevelser för familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella. Syfte: Syftet med denna uppsats var därför att beskriva hur familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation upplevde möten i vården. Metod: För att beskriva detta gjordes en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats av 9 kvalitativa vetenskapliga studier och en enkätstudie. Detta diskuterades sedan utifrån Lévinas teori om den Andre. Resultat: Resultatet som framkom var att de flesta positiva upplevelserna grundade sig i en trygghet, vilken var sprungen ur en acceptans från vårdens sida. De negativa upplevelserna tenderade att genomsyras av ett känslomässigt utanförskap, som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet. Slutsats: För att alla familjer ska känna sig lika välkomna och självklara kan vården troligen bidra genom att möta varje individ och familj med öppet sinne, utan några antaganden och värderingar gällande deras livssituation. Då personal ställer öppna frågor och är bekväma med svaren, kan det troligtvis underlätta för alla familjer att vara ärliga med sin situation.

  • 277.
    Affland, Susanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

  • 278.
    Afram, Basema
    et al.
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Challis, David
    University of Manchester, Manchester, England UK.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, CHU Toulouse University Hospital, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    School of Nursing Science, Faculty of Health, University of Witten/Herdecke, Germany.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Hamers, Jan
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Predicting institutional long-term care admission in dementia: a mixed-methods study of informal caregivers’ reports2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 6, s. 1351-1362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate agreement between: (1) expected reasons and actual reasons for admission of people with dementia according to informal caregivers; (2) scores on measurement instruments prior to admission and the actual reasons for admission according to informal caregivers.

    Background: Timely admission of people with dementia is a crucial issue. Information is highly warranted on whether informal caregivers are capable of prior identification of causes of admission and, can thus be considered a reliable prospective source on causes of admission.

    Design: A cohort study among informal caregivers of people with dementia who made a transition to institutional long-term care.

    Methods: Qualitative data on the expected and actual reasons for admission were collected via open-ended questions at baseline and follow-up. Furthermore, at baseline, data were collected using measurement instruments to measure pre-admission characteristics. Interviews took place between November 2010-April 2012. After categorizing the answers, the agreement between the expected and actual reasons was calculated. Furthermore, bivariate associations were calculated between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Results/Findings: For most informal caregivers, there was agreement between their statements on the expected reason and the actual reason for admission. A third of the caregivers showed no conformity. Bivariate associations showed that there is also agreement between the actual reasons for admission and scores on corresponding measurement instruments.

    Conclusion: Informal caregivers can be considered reliable sources of information regarding what causes the admission of a person with dementia. Professional care should anticipate informal caregivers' statements and collaborate with them to strive for timely and appropriate admission. © 2014 John Wiley & Sons Ltd.

  • 279.
    Afroz, B.
    et al.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    Moniruzzaman, S.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    Stark Ekman, Diana
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Andersson, R.
    Karlstad University, Division of Public Health Sciences.
    The impact of economic crisis on injury mortality: The case of the 'Asian crisis'2012Ingår i: Public Health, ISSN 0033-3506, E-ISSN 1476-5616, Vol. 126, nr 10, s. 836-838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 280.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

  • 281.
    Aftevik, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Carlbark, Nina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens påverkan på individer med autismspektrumdiagnos: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer med autismspektrumdiagnos (ASD) har en begränsad förmåga till sociala interaktioner och ömsesidig kommunikation samt uppvisar ofta hyper- eller hyporeaktioner på sensoriska stimuli. Därför kan till exempel ett besök på vårdcentral, akutmottagning eller vårdavdelning skapa en ökad påfrestning. Eftersom musik används inom olika former av terapi, exempelvis vid demens, eller som smärtlindring vid cancer var det av intresse att undersöka dess effekt vid ASD. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur individer med ASD påverkas av musik. Sammanlagt 11 vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framträdde fyra teman: fysisk påverkan, social påverkan, emotionell påverkan samt koncentration och coping. Musik eller musikterapi sågs exempelvis inverka på ångest, humör och sociala interaktioner på ett positivt sätt. Även rent fysiskt sågs reaktioner i de delar av hjärnan som involveras i musikuppfattning och känslobearbetning när musik spelades. Sjuksköterskans mål är att utföra en personcentrerad omvårdnad där kunskap om musikens inverkan skulle kunna kombineras med klinisk praxis för att underlätta interaktioner med patienter med ASD. Framtida forskning om musikens påverkan på vuxna individer med ASD kan ge ytterligare kunskap i ämnet som kan leda till riktlinjer och rutiner för enkel användning av musik som icke-farmakologisk åtgärd vid vård av patienter med ASD.

  • 282.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 283.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 284.
    Afzelius, My
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjölund, Anna
    Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
    Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda unga kvinnor som drabbats av bröstcancer - en kvalitativ intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen.

  • 285.
    Afzelius, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundahl, Christina
    Högskolan i Halmstad.
    Ett sista hopp: Obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

  • 286.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 287.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 288.
    Agduhr, Therese
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Grundh, Camilla
    Röda Korsets Högskola.
    Psykisk stress och depressiva symtom hos tonåringar med diabetes typ 12011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som förekommer hos barn och ungdomar. Diabetesbehandlingen kräver att föräldrar och tonåringarna har kännedom om sjukdomen och komplikationerna som kan uppstå om behandlingen inte följs. Diabetes typ 1 kan skapa en psykologisk stress på grund av vikten att uppnå tillfredsställande blodsockervärden. Tidigare forskning visar att tonåringar med diabetes typ 1 har högre högre risk att utveckla depression. Att vara tonåring med diabetes typ 1 och en samtida depressionsdiagnos påverkar följsamheten i diabetesbehandlingen negativt. Syfte: Att beskriva faktorer som bidrar till att tonåringar med diabetes mellitus typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Sex faktorer presenterades som bidragande orsak till att tonåringar med diabetes typ 1 kan drabbas av psykisk stress och depressiva symtom. Dessa var: blodsockerkontroll, familjekonflikter relaterat till diabetes, familjekonstruktion, genus, psykisk stress och tid från debut. Slutsats: Alla faktorerna kan var och en bidra till uppkomsten av psykisk stress och depressiva symtom, men de har också en inbördes påverkan hos tonåringar med diabetes typ 1. 

  • 289.
    Ageborg, Lina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Moberg Larsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Tarmstomi och påverkan på sexualitet: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård.

    Syfte

    Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi.

    Metod

    Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning.

    Resultat

    Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv.

    Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

  • 290.
    Agefur, Anders
    et al.
    Röda Korsets Högskola.
    Orshammar, Maria
    Röda Korsets Högskola.
    Postoperativ shivering efter laparoskopisk kirurgi: en pilotstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik. Denna studie har gjorts empirisk med en kvantitativ ansats. En egen konstruerad enkät tillsammans med ett mätinstrument har använts vid datainsamlingen. I pilotstudien deltog 33 patienter i ålders-spannet 23-78 år. Resultatet i pilotstudien visar att det var sex (n=6) av alla (n=33) patienterna i studien shivrade efter genomgången laparoskopisk kirurgi. Då studien är gjord i en liten skala är resultatet inte generaliserbart, men det går ändå att se att vissa påverkande faktorer så som till exempel anestesiläkemedel kan bidra till att patienterna shivrar.

  • 291.
    Agemalm, Stina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Thuvander, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienterna som erhåller palliativ vård upplever bland annat att de förlorar sin frihet och självständighet i och med sjukdomen och en frustration över att kroppen inte fungerar som tidigare. De upplever även att deras situation får dem att ändra sina attityder gentemot livet. Flera patienter uppskattar när vårdpersonalen visar ett genuint intresse och många har ett stort förtroende för sjukvården. Några patienter upplever dock att sjuksköterskorna och läkarna inte har tid för dem och att deras kunskap gällande deras psykosociala problem är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar har analyserats och presenterats i arbetets resultat. Resultat: Efter analys uppkom två teman; Att bli berikad och Att bli utmanad som beskriver sjuksköterskors upplevelser med fem subtema. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde bland annat att de stärktes som person och att de lärde sig att omprioritera och uppskatta livet. De upplevde även sorg över patienternas öden och det var vanligt att ta med sig jobbet hem. Flera av sjuksköterskorna upplevde att läkarna inte gav dem något stöd, andra upplevde att deras brist på erfarenhet bidrog till en sämre vård.

  • 292.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

  • 293.
    Agerberg, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ericsson, Carin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att leva med döden i farstun: En kvalitativ studie av kvinnors berättelser på internet om att leva med obotlig cancer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information.

  • 294.
    Agerberg, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norberg, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för god palliativ omvårdnadsett ur ett patientperspektiv- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer inom den specialiserade palliativa vården som främjar en god omvårdnad från sjuksköterskan.Metod: En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades. Tretton av dessa var kvalitativa och två hade en kvantitativ ansats.Resultat: Fyra kategorier identifierades: självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelationer och bibehållen värdighet.Självbestämmande var en central del i omvårdnaden av patienten. En del av kontroll och självbestämmande kunde vara att delegera bort ansvaret av självbestämmande till sjuksköterskan.En kompetent sjuksköterska ingav en känsla av tillit och innebar fler alternativ och valmöjligheter för patienten i sin omvårdnad. Viktigt var också en god samtalsteknik hos sjuksköterskan.En god vårdrelation med sjuksköterskan kunde ge en känsla av sammanhang och tillhörighet, trots avsaknad av familj och vänner. Viktigt för en god vårdrelation var också att sjuksköterskan var tillgänglig och att det fanns en tydlig kontinuitet.Bibehållen värdighet innebar att bli behandlad som den person och människa patienten var innan den palliativa diagnosen.Slutsats: Patienter efterfrågade flera faktorer från sjuksköterskor för att få en god palliativ vård. Sammanfattningsvis var det faktorer som rörde patientens självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelation mellan sjuksköterska –patient och en bibehållen värdighet.

  • 295.
    Agerbjer, Emma
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Karlsson, Marie
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    SJUKSKÖTERSKORS INSTÄLLNING OCH ANVÄNDANDE AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR®): en enkätstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®). FaR® innebär att en läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan legitimerad vårdpersonal kan ordinera fysisk aktivitet på ett liknande sätt som läkemedel.

    Syfte: Syftet med studien var att kartlägga inställning till och användande av fysisk aktivitet på recept (FaR®) hos sjuksköterskor i primärsjukvården inom Växjö kommun.

    Metod: Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes på sjuksköterskor på elva vårdcentraler inom Växjö kommun. Svarsfrekvensen var 73 %.

    Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien diskuterade ofta fysisk aktivitet med sina patienter. Inställningen till FaR® var övervägande positiv, en knapp fjärdedel hade förskrivit FaR®.

    Slutsatser: Sjuksköterskor är mycket eller ganska positiva till att ordinera FaR® i förebyggande syfte och merparten av dem är positiva till att ordinera FaR® i behandlande syfte. En trolig slutsats är att FaR® kommer att användas i större utsträckning i framtiden under förutsättning att tillräcklig utbildning och uppföljning görs.

  • 296.
    Agerlind, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Musikens betydelse vid omvårdnad av individer med demenssjukdom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 297.
    Aggebrink, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wikås, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan

    leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska

    sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka

    unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,

    för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna

    studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de

    unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades

    fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna

    randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna

    tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information

    samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och

    andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och

    svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en

    diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även

    för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta

    vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den

    aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har

    ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos

    och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter

    är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en

    större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då

    det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att

    ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas

    ytterligare för att gynna patienterna.

  • 298.
    Aghajan ghazi, Alice Lejla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nilsson, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Palliativ vård på ett hospice i ett utvecklingsland – en observationsstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Syftet med palliativ vård är att hålla välbefinnandet genom att integrera en personcentrerad vård i livets slutskede. Palliativ vård och hospicevård fokuserar inte bara på symptom och medicinering. Självkänsla, värdighet och stöd är viktiga komponenter för patienten i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur palliativ vård ges på ett hospice i ett utvecklingsland. Metod: Den använda metoden var en kvalitativ deltagande observationsstudie. Deltagarna var vårdpersonal på ett hospice, de valdes innan studien började. Observationen ägde rum tre gånger per vecka i sex veckor. Forskarna sammanflätade volontärarbetet och observationen samtidigt. Uppgifterna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier: miljö, omvårdnads register, omvårdnad, infektionskontroll och måltider. Slutsats: Slutsatsen var att natur och säkerhet hade stor inverkan på miljön. Vårdpersonalen arbetade som ett team för att uppfylla sina mål.

  • 299.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

  • 300.
    Aghayari, Ana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser vid måltidssituationer som de beskrivs av strokepatienter med dysfagi: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

3456789 251 - 300 av 29463
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf