Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Fernell, Elisabeth
    et al.
    Ek, Ulla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Borderline intellectual functioning in children and adolescents - insufficiently recognized difficulties2010Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 99, nr 5, s. 748-753Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To draw attention to groups of children and adolescents with borderline intellectual functioning, especially with respect to their school-situation. Methods: In one study, population-based, children with borderline intellectual functioning at age 10 years were followed until they finished compulsory school when their final certificates could be analysed. In a second study parents of 20 individuals in the upper secondary school for pupils with mild mental retardation were interviewed according to the Vineland adaptive scales and school health records were reviewed. In a third study pupils attending an individual programme in upper secondary school were assessed and we report one representative case. Results: (1) Pupils with borderline intellectual functioning, assessed in grade 4, received significantly lower grades when finishing the compulsory school. (2) In the group of pupils in the upper secondary school for the mildly mentally retarded, compiled data indicated that a considerable number did not fulfil the combined IQ and adaptive criteria for mild mental retardation. (3) The subtle nature of borderline intellectual functioning may delay appropriate measures at school, which our case illustrates. Conclusion: Borderline intellectual functioning seldom attracts attention. Our studies indicate that school and also society at large must be prepared to adapt educational and working conditions for the large minority of individuals with borderline intellectual functioning.

  • 252.
    Fischbein, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Valfrihet och psykisk hälsa i skolan2011Ingår i: Psykisk hälsa, ISSN 0033-3212, nr 4, s. 6-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jämförelser över tid både inom Sverige och med andra länder visar på ökad ojämlikhet och sjunkande prestationer i den svenska skolan. En avgörande faktor verkar vara den valfrihet som uppträder på olika nivåer i systemet. Valfriheten ökar risken för utslagning och ohälsa bland grupper av elever som befinner sig i riskzonen och inte kan utnyttja systemets fördelar.

  • 253.
    Fischbein, Siv
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Grosin, Lennart
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Skarlind, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Organizational Climate and Working Conditions of Teachers2011Ingår i: New Horizons for Facet Theory: Searching for Structure in Content Spaces and Measurement / [ed] Yael Fisher & Isaac A. Friedman, Israel: FTA Publications, 2011, s. 227-240Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 254.
    Fors, Margaretha
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mosleh, Sepideh
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samspel och kommunikation med elever med intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar: En systematisk litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna systematiska litteraturstudie ville vi undersöka modern forskning kring kommunikation och delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar och intellektuella funktionshinder. Ämnet delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar som ingår i grundsärskolans inriktning träningsskola är ett komplicerat ämne att bearbeta. Elevernas olika förmågor, förutsättningar och svårigheter att uttrycka sig gör det svårt att få insikt i elevernas egna uppfattningar. Konsekvensen av detta blir att personer med flera funktionsnedsättningar ofta blir exkluderade från forskningen.

    Syftet med studien är att sammanställa forskning som handlar om kommunikation och samspel med elever med flera funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå.

    För att samla in data till vår litteraturstudie gjorde vi vår artikelsökning i Stockholms universitetsbiblioteks (SUB) databas-samling och denna studie omfattar 12 artiklar som berörde vårt ämne. Våra urvalskriterier var att artiklarna skulle handla om elever med flera funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter samt vara kopplade till lärande och skolmiljö. Kvalitetsgranskning och metodanalys samt resultatanalys av dessa kvantitativa artiklar har dels redovisats i tabellform, som bilaga och ett mer omfattande resultat återfinns i löpande text. Det sammanfattande resultatet visar att omgivningens värdegrund och attityder samt pedagogers förhållningssätt är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Undervisningen måste individanpassas utifrån elevernas förmågor och förutsättningar med tillgänglig AKK samt med stöd av partners och mentorer för att skapa de bästa premisserna för samspel och kommunikation.

  • 255.
    Forsell, Birgitta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Stångberg, Paméla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Läsutvecklande arbete: En systematisk litteraturstudie om läsinterventioner med döva elever och elever med hörselnedsättning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Forsgren, Johanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Uusmann Hellgren, Mari
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inkludering: Var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom skolans värld definierar och upplever inkludering och var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter. Uppsatsen fokuserar på inkluderingsbegreppet, elevers lärmiljöer och förändringsarbetet i skolan, vilka också är våra tre huvudteman. Arbetet genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, bestående av åtta enskilda intervjuer och en gruppintervju. Dessa analyserades sedan tematiskt med en fenomenologisk ansats. Respondenterna poängterade vikten av att man har en klar begreppsdefinition kring inkludering vilket var något som flera saknade i våra svenska styrdokument. Det har också visat sig vara viktigt att klargöra begreppen inom läs- och skrivundervisningen. Även många tankar kring nödvändigheten av att låta eleverna bli mer delaktiga i sin egen skolsituation än vad våra respondenter upplever att sker idag lyftes. Flera respondenter ansåg också att skolor fortfarande i alltför hög utsträckning utgår från ett kategoriskt perspektiv och menade att skolor istället borde vinnlägga sig om att utgå från ett relationellt perspektiv för att möjliggöra en inkluderande och tillgänglig skola. Ett sätt som skulle kunna hjälpa skolorna med detta perspektivbyte är att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning. I detta arbete skulle specialläraren kunna spela en viktig roll genom att verka som bro mellan forskning och verksamheten i skolan. I arbetet från det kategoriska till det mer relationella synsättet i skolan menar respondenterna att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med tydligt ledarskap som tydliggör skolpersonalens olika roller. Vidare pekar respondenterna på att inkluderingsarbetet är något som måste genomföras gemensamt för att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Respondenterna lyfte också synvändan som behöver göras i den svenska skolan med antalet anpassningar. De menar att genom att skapa en bra pedagogik som utgår från den elevgrupp man undervisar och göra den tillgänglig för alla så behövs inte vare sig generella eller extra anpassningar. Åtminstone inte i den omfattning som det görs idag.

  • 257.
    Fouganthine, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis reports a follow-up study from eight years of age to adulthood for a group of students with dyslexic problems compared to a matched group of students without such problems. The empirical basis of the thesis is provided by the research project, Reading Development in Kronoberg, which has been supplemented by data from adulthood in the form of questionnaires, test results and interviews. The thesis comprises three studies. In Study I, the aim is to examine how reading and writing disabilities emerge during the first school years. The Simple View of Reading, was used to classify the poor readers into various subgroups. In Study II, the reading development of students with reading disability was examined at group and individual levels. The theme of Study III is a comparison of the living conditions of adults in a group of dyslexics compared to a group without difficulties, and to investigate how the participants in the study have tackled their problems. The results reveal a development pattern among dyslexic students, with early phonological problems persisting into adulthood in spite of substantial special education measures, in school Baseline performance at eight years of age is by far the best predictor of adult skills. No clearly discernible subgroups were found among the dyslexic students. The result profiles indicate a great variation among the participants, both regarding function and degree of impairment. Nevertheless, a number of students in the dyslexic groups have achieved surprisingly good word decoding abilities. In addition to the degree of impairment, factors such as reading development, the teaching of reading demands for reading and writing in adult life, and individual coping ability affect the outcome of the perceived difficulties. It is of the utmost importance that special needs education in the future be guided by a thorough assessment and follow-up program where manifest reading and writing skills as well as underlying cognitive functions are profiled. Moreover, intervention should follow evidence-based methods in order to prevent educational failure and social maladjustment among pupils. The thesis demonstrates that reading and writing disabilities have major consequences for educational achievement and working life outcomes, in addition to many other aspects of adult livelihood.

  • 258.
    Franzén, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Det får inte finnas ett tak för hur mycket hon kan utvecklas": Hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker kring ett kommande skolval.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker om ett kommande skolval. Vilka förutsättningar blir viktiga, och hur eventuell information som de får kan påverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola är varierade, och informationen kring detta kommer från flera olika håll. Undervisning och stöd i grundskola respektive särskola organiseras på olika sätt, vilket i sig skapar olika förutsättningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra föräldrapar, och hur de tänker kring de olika alternativen.

  • 259.
    Franzén, Gia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Det här fungerade för mig!: Upplevelser av undervisning för några vuxna med ADHD.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier.

     

    Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier. Den teoretiska ansatsen som utgör analysramen är de allmändidaktiska frågorna Hur?, Var?, Vad?, Varför?, Med vem? och För vem?.

     

    De sju intervjupersonerna ger en samstämmig bild av sina skolupplevelser. Resultaten av studien visar bland annat att en-till-en-undervisning eller undervisning i liten grupp ansågs vara till fördel för lärande. Det fungerade bättre när skolarbeten eller examinationer delades upp i mindre delmål. Samtidigt som de behövde lugn och ro fick det inte gå för långsamt för då upplevde de skolan som tråkig. De var i behov av ett tempo som stimulerade, men inte störde. Filmer, dialoger, grupparbeten, praktiskt arbete och laborationer gav dem det tempo och stimuli som de eftersökte, och dessa nämnda undervisningsstrategier gav dem en förankring till verkligheten som gjorde att de såg syftet och relevansen av att lära sig det som behandlades och därför upplevde lärande. För lärandet kom också relationen mellan lärare och elev att ha stor betydelse. Hos de lärare som visade tålamod och mänsklighet samt visade att de trodde på eleverna upplevde de att de lärde sig. Miljön spelade också stor roll och det i miljön som inverkade positivt var att det rådde lugn och ro, att det var ordning bland sakerna, att de hade egna arbetsplatser och att de var placerade på ett sådant sätt så att de kände att de hade kontroll på vad som pågick i klassrummet. Snäva och tydliga ramar var bra för att de skulle fungera socialt accepterat i skolmiljön och därmed få möjlighet till lärande.

     

    Intervjuerna ger en rik information om vad vuxna upplevde vara positivt för lärande under skoltiden, vilket alla lärare kan dra nytta av i sin undervisning.

  • 260.
    Freiman, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur ska vi göra nu då?: Svensklärares förväntningar på speciallärarrollen.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ”svaga” elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda. Tillsammans formar dessa villkor svensklärarnas skolvardag och ligger till grund för deras förväntningar på speciallärarrollen. Lärarintervjuerna visar på många olika och till vissa delar motstridiga förväntningar på speciallärarrollen. Dessa förväntningar tillsammans med den skolpolitiska styrningen i form av till exempel examensordingen gör att speciallärarrollen kan sägas befinna sig i en legitimitetskonflikt.

  • 261.
    Frenning, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ekstrand, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Problematisk skolfrånvaro: Att förstå skolfrånvaro ur ett relationellt perspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

  • 262.
    Friberg, Ola
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Speciallärares erfarenheter av Tidig Intensiv Lästräning (TIL): En intervjustudie av speciallärares arbete med TIL och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar?

    Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallärare.

    I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser.

    Möjligheten att på en daglig basis arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas. Även individualisering, kvantitet och kontinuitet lyftes fram av respondenterna som avgörande faktorer för att metoden skulle ge önskat resultat.

    Vidare ansåg speciallärarna att TIL-undervisningen var resurskrävande. Bristen på tid var en faktor som gjorde att TIL-undervisningen i vissa fall ställdes mot den övriga specialundervisningen.

    I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar och ger speciallärarna andra förutsättningar att arbeta på ett annat sätt än i den traditionella läsundervisningen.

  • 263.
    Fridell, Linn
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ulrika, Sandqvist
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att gå från det kända till det okända: En studie om att undervisa i strukturerade textsamtal i gymnasiesärskolan.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 264.
    From, Ingalill
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Viklander, Linda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Visuella redskap som källa till inspiration vid skrivandet av berättande texter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 265.
    Frostäng, Liselott
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Timner, Alexandra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Varje tanke räknas: En intervjustudie om elevers metakognitiva förmåga inom ämnet matematik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att undersöka om och hur lärare/speciallärare inom grundskolans högstadium samt gymnasium upplever att de arbetar med att stärka elevens metakognitiva förmåga i den specialpedagogiska matematikundervisningen. Vi har i studien valt frågeställningarna: 1. Hur ser lärare/speciallärare på begreppet metakognition och inom vilka områden i matematiken blir denne varse elevens metakognitiva förmåga? 2. Hur upplever läraren/specialläraren att denne arbetar med elevens metakognitiva förmåga och upplevs denna förmåga olika hos elever med olika funktionsvariationer? 3. Finns det några framgångsfaktorer i det pedagogiska arbetet med elevernas metakognitiva förmåga inom matematiken?

    Denna studie omfattar åtta intervjuer med speciallärare/lärare, verksamma på högstadiet och gymnasiet, vilka ger särskilt stöd inom matematik. Vi vill undersöka hur de i sitt arbete stärker elevens metakognitiva förmåga (tankar om tänkande). Intervjuerna var cirka 45 minuter långa och materialet transkriberades samt analyserades för att kunna urskilja passager och kategorier. Studien har en kvalitativ ansats med induktiv analysmetod och teorin grundar sig på det socialkonstruktivistiska perspektivet - som menar att kunskapstillväxten är individuell men sker i ett socialt sammanhang. Resultatet visar att informanterna ser metakognition som en inre utveckling gentemot självständighet och en medvetenhet om sin egna lärprocess, en förmåga att använda ändamålsenliga strategier för att föra tanken framåt. Informanterna uttrycker att de blir varse elevens metakognition i matematisk problemlösning samt i situationer där eleverna skall prata matematik. Elever anses generellt ha svårt med metakognitiva strategier och för elever inom olika funktionsvariationer upplevs det vara en stor spridning av den metakognitiva förmågan. Elever med arbetsminnesproblematik kan ha extra svårt med de metakognitiva strategierna. Däremot upplever informanter att elever med ADHD kan påvisa en mer utvecklad metakognitiv förmåga, än elever med AST, då elever med ADHD har en självinsikt i sin diagnos samt vad den innebär. Några av de framgångsfaktorer som studien påvisar är ett medvetet arbete med synliga mål, möjlighet till reflektion, arbete med metakognitiva strategier, motiverande samtal samt matematiska samtal. Informanterna beskriver att de arbetar med den metakognitiva förmågan dagligen, men uttryckte däremot att de inte alltid arbetar med det medvetet.

  • 266. Frykholm, Carina
    et al.
    Klar, Joakim
    Arnesson, Hanna
    Rehnman, Anna-Carin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lodahl, Marianne
    Weden, Ulla
    Dahl, Niklas
    Tranebjaerg, Lisbeth
    Rendtorff, Nanna D.
    Phenotypic variability in a seven-generation Swedish family segregating autosomal dominant hearing impairment due to a novel EYA4 frameshift mutation2015Ingår i: Gene, ISSN 0378-1119, E-ISSN 1879-0038, Vol. 563, nr 1, s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Linkage to an interval overlapping the DFNA10 locus on chromosome 6q22-23 was found through genome wide linkage analysis in a seven-generation Swedish family segregating postlingual, autosomal dominant nonsyndromic sensorineural hearing impairment. A novel heterozygous frame-shift mutation (c.579_580insTACC, p.(Asp194Tyrfs*52)) in EYA4 was identified that truncates the so-called variable region of the protein. The mutation is predicted to result in haploinsufficiency of the EYA4 product. No evidence for dilated cardiomyopathy was found in the family, contrasting to a previous family with a deletion resulting in a similar truncation in the variable region. A highly variable age of onset was seen in the mutation carriers. For assessment of the aetiology of this variability, clinical and audiometric data analyses were performed. The affected family members all had similar cross-sectional and longitudinal deterioration of pure tone average (PTA) once the process of hearing deterioration had started, and no gender, parent-of-origin or family branch differences on PTA could be found. Age at onset varied between the family branches. In summary, this is the ninth published genetically verified DENA10 family. The results imply that unidentified factors, genetic or environmental, other than the EYA4 mutation, are of importance for the age at onset of DFNA10, and that mutation early in the variable region of the EYA4 protein can occur in the absence of dilated cardiomyopathy.

  • 267.
    Fröberg, Birgitta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärobokens roll i matematikundervisningen: En kvalitativ studie om några lärares process för att utveckla en matematikundervisning som gynnar alla elever2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att läroboken har en stark ställning i matematikundervisningen konstateras av forskare både i Sverige och i andra länder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sämre i internationella jämförelser, är att lärarna är för styrda av läroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare uppfattade lärobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att få alla elever att nå målen. Speciallärarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag på en skola i Mellansverige. Lärarnas samtal analyserades utifrån en fokusgruppsansats. Resultatet visade att lärarna gav läroboken samma roll som den som forskningen lyfter fram. Läroboken står för trygghet för både lärare, elever och föräldrar, den begränsar friheten för lärarna, men underlättar samtidigt deras planering. Lärarna ansåg att de fann en modell att arbeta utifrån, där läroboken användes som ett av verktygen i matematikundervisningen och att denna undervisning gynnade elever i behov av stöd. De förutsättningar de ansåg krävdes för att de skulle kunna göra förändringen var: kunskap om kursplanen; tillgång till laborativt material; stöd av varandra och stöd av en person med lite mer kunskap i matematikdidaktik än de själva hade, vilket till exempel kan vara specialläraren.

  • 268.
    Frögéli, Mikael
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Saud, Ahmed
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Delaktighet i grundskolan: En kvalitativ studie kring hur man kan skapa delaktighet i undervisningssituationer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i. Hur denna miljö ser ut skiljer sig från individ till individ, men det gäller att först och främst se till elevens bästa, att elevens bästa alltid hamnar i fokus. Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och sammanställa dessa fråga för fråga, svar för svar för att sedan jämföra skolorna som helhet mot varandra, men också rektor för rektor samt specialpedagog för specialpedagog. Därefter gick vi igenom tidigare forskning samt den teoretiska delen för att tolka, diskutera och analysera svaren utifrån detta. Vi kom fram till att för att en delaktighet i klassrummet ska finnas bör man ha en trygg stämning på skolan där lärare och elever har en god kommunikation och tar hänsyn till varandra och respekterar varandra. Organisationen anpassas efter elevens behov, vad som är bäst för det enskilda barnet. Här gick åsikterna isär en del, då specialpedagogerna ansågs vara tvungna att välja mellan barnets bästa som individ eller som en del av klassammanhållningen. Relationer ansågs också som viktigt, genom hela leden i verksamheten, från rektor till specialpedagog till klasslärare till elev till föräldrar. Om man får alla att arbeta åt samma håll och stödja eleven så kan man se till att eleven får en bra skolgång där denna känner sig delaktig i sin egen utveckling. Detta var enligt pedagogerna i undersökningen inte den lättaste av uppgifter, därför anser vi att man inom skolvärden bör lägga mera vikt på relationer och kommunikationen inom skolan, så att man kan hjälpa varandra men också ta hjälp av varandra.

  • 269.
    Funck, Annette
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Förskolans fysiska miljö - mer än bara urymme och inredning: En förskolas möjlighet att anpassa den fysiska miljön för varje barn ur ett specialpedagogiskt perspetiv med en aktionsforskningsansats och ECERS-metoden2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska miljön i förskolan är komplex och kan medföra begränsningar och möjligheter för pedagogerna att skapa en inkluderande verksamhet där barnen upplever sig delaktiga på sina villkor och möts med förståelse och respekt. Studiens syfte var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur ett arbetslag och några barn i förskolan, beskriver, värderar och förändrar området utrymme och inredning i förskolans fysiska miljö.

    Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats och ECERS-metoden genomfördes fem gruppsamtal med ett arbetslag bestående av fyra pedagoger, ett gruppsamtal och individuella samtal med fyra barn.

    Gällande styrdokument och forskningsundersökningar lyfter fram vikten av att verksamheten anpassas till barnens olika behov och förutsättningar. I studien beskrev barnen hur de är flexibla och anpassar sig till miljön, dess struktur och tidsramar. Pedagogerna beskrev hur de anpassar verksamheten utifrån miljöns fysiska-, ekonomiska-, och organisatoriska förutsättningar som till exempel; lokalernas utformning, kontinuerliga inskolningar, krav på samarbete inom förskolan och enheten. När anpassnings- och förändringsmöjligheter genereras, diskuteras och genomförs framträder en balansgång mellan att ha en fungerande verksamhet utifrån pedagogernas uppfattning och att möta barnens olika behov och deras beskrivningar av desamma.

    Studien har visat på vikten av att barnen görs delaktiga, får sina röster hörda och lyssnade till i kvalitetsarbete vid förskolan. Kan det även vara en väg att gå för att nå en fungerande verksamhet utifrån varje barns perspektiv och förutsättningar?

  • 270.
    Fungmark, Margret
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att arbeta språkutvecklande i en hörselklass: En studie om hur språkanvändningen, hörseltekniken och det pedagogiska arbetssättet kan främja språkutvecklingen för eleverna i en hörselklass2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen:

    • Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det?
    • Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen?
    • Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen?

    I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju. Data samlades in med hjälp av observationer, en elevenkät samt en lärarintervju och analyserades tematiskt. Resultaten visade att elevernas språkutveckling främjas då lärarna använder stödtecken. Språkbruk som utgår från elevernas intressesfär och uppgifter av kommunikativ karaktär, påverkar elevernas språkutveckling positivt. Den hörseltekniska utrustningen förbättrar elevernas möjligheter att göra sig hörda i klassrummet men begränsar möjligheterna att utveckla den dialogiska kompetensen. Genom att lärarna tar god tid på sig att introducera begrepp, förankra kunskap hos eleverna samt avlastar deras arbetsminne, stöttas eleverna i utarbetandet av de egna inlärningsstrategierna och lyssnandestrategierna.

    Eftersom elever med hörselnedsättning utgör en minoritet förbises ofta deras språkliga behov. En nyckel till elevernas framgång i skolan, visade sig vara att se deras verkliga behov för att kunna utvecklas språkligt och att stötta eleverna att komma vidare i denna utveckling, utifrån individens förutsättningar.

  • 271.
    Funk, Marlene
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    När siffrorna inte går att stävja: En kvalitativ studie om pedagogers föreställningar om elevers matematiksvårigheter2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    An increasing number of students leave the Swedish compulsory school without having a satisfactory grade in mathematics. Causes why students risk ending up with difficulties in the subject of mathematics are debated but one explanation might be that more and more students are diagnosed with dyscalculia. The purpose of this study is to investigate how educationalists identify and organize their teaching in order to help students with difficulties in mathematics to reach the schools requirement and long-term goals that are defined in advance. It is vital to detect learning difficulties at an early stage. Accordingly, it can be avoided that the student starts to develop a negative self-image due to repeated failures and in the same time provide relevant help. Educationalists working actively with teaching possess valuable knowledge that is presently well managed. However, there are many indications that the schools steadily reducing amount of resources will limit their efforts. My contribution is an attempt to elucidate this complex of problems that are part of the daily rounds of an educationalist and that have been debated profoundly during the last years. The studie is based in qualitative iterviews with teachers in compulsory shool and one special educationalist and the interwiews are, after compilation, compared with earlier research of difficulties in mathematics.

  • 272.
    Furingsten, Emma
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Vi håller hela tiden på med läsförståelse": En studie om lärares och speciallärares syn på och arbetssätt med läsförståelse de tre första skolåren på Åland2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 273.
    Gadd, Murray
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. University of Auckland, New Zealand.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lundgren, Lars
    Innehållslig och produktiv skrivundervisning2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel kommer vi att beskriva ett utvecklingsprojekt med fokus på skrivande i ämnet engelska i en gymnasiesärskola. Efter en kort bakgrund följer en närmare beskrivning av projektet.

  • 274.
    Ginner Hau, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Azad, Azade
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Adolescent female offenders’ subjective experiences of their families’ roles in relation to their delinquencyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Family factors have been regarded as central for both general development and delinquency in adolescence. For female delinquency, family factors appear to be particularly important. The aim of the study was to explore young female offenders’ perspectives on their family contexts in relation to their delinquency. Nine female offenders aged 15-21 were interviewed. Data were analysed using consensual qualitative research. Nine core themes concerning the family were identified that included general descriptions of the family and family roles in relation to delinquency. Descriptions of the families were heterogeneous, but in the delinquency-specific themes, common patterns concerning the process of delinquency and relational aspects were identified. Families were described as being involved in the entire process of delinquency. Relational aspects expressed in the delinquency narratives demonstrated attempts for proximity as well as distance. Another relational aspect was delinquency-related transactions between the participants and their families. Participants’ perspectives of the role of their family contexts in relation to delinquency conveyed aspects typical of adolescence, which might be a possible way to understand the role that the family context plays in delinquency.

  • 275.
    Gladh, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Siljehag, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Odom, Samuel L.
    Structured observation of children’s play with Teacher Impression Scale: a test among Swedish preschool teachers2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Children with special educational needs (SEN) are often less socially engaged than their typically developing peers. To design intervention programs to support social engagement in early intervention programs, it is important to have an assessment that is reliable and feasible for teacher to use in classrooms. The Teacher Impression Scale (TIS) is a 16 item scale (McConnell & Odom, 1999) designed to measure social engagement. The aim of the present study was to test the reliability of a Swedish version of the TIS for identifying children who might be in need of a social competence intervention and to assess its acceptability among teachers. Teachers (N=16) rated children (N=32) with and without SEN with TIS and rated the acceptability of the assessment. The results showed that TIS has high internal validity (α = 0.97), supported identification of suitable participants, and was perceived positively by teachers.

  • 276.
    Gladh, Marie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vändpunkter - berättelser om förändring i en pedagogisk verksamhet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet.

    Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra.

     - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt. Det verkar också vara något som lärare är medvetna om. Att bemötas och bemöta med förståelse - men också krav - är gemensamma teman hos både lärare och elever. Eleverna tycker inte alltid att skolan gett dem tillräckliga utmaningar. Det kan bero på att informationsöverlämningar om elever inte sker i tillräcklig utsträckning från lärare till lärare. Eleverna tycker ofta att de får börja om. Det är inte något som berörs alls av lärarna, men såväl lärare som elever varnar för rutiniseringan.

    Eleverna tycks ha gjort medvetna val att delta i studien utifrån behovet att tala ut, tala färdigt, sätta punkt. Det finns ett stort sug i deras berättelser. En lättnad infinner sig efteråt. Detta är inte lika tydligt hos lärarna, men även de berör den enande effekten av att på djupet tala om sig själva och sin lärargärning.

    Rutiner och vanor ska enligt eleverna utgöra skolans ryggrad. Lärarna ska hålla på och hålla på och hålla på. Spontaniteten och flexibiliteten skapar sedan förutsättningar för lärande och utveckling. Både elever och lärare försöker fånga in det spontana och intuitiva inslaget i lärarollen. En bra lärare vet precis när han ska ingripa, som en av eleverna säger. Väsentligt för dem alla är det goda samtalet, något som kommer till stånd då läraren tagit hjälp av sin nyfikenhet och lust till mänskliga möten. Det mest framträdande i resultaten av denna studie är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

  • 277.
    Gradin, Carina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ogembo, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur ser pedagoger på sin förmåga att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik. Resultatet av enkätundersökningen visade att samtliga respondenter ansåg att de hade kompetensen att förmedla matematikkunskaperna till eleverna men de upplevde att undervisningsgrupperna var för stora. I tidigare forskning framkom det att även elever ansåg att det var för stora klasser och var ett hinder för deras matematikutveckling.

  • 278.
    Grinder, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Carlsson, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    SRSD - en redovisning av interventioner genomförda bland grundskoleelever, med målsättning att utveckla skriftlig berättarförmåga: En systematisk litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 279.
    Gunnarsson, Andrea
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Norlin, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vem äger bedömningsstödet?: Speciallärarens roll i relation till Skolverkets bedömningsstöd i läsutveckling i årskurs 1.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 280.
    Gustafsson, Helen
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Gäfvert Lind, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur svårt kan det vara?: Sfi-lärares upplevelser av läs- och skrivinlärning hos elever med kort eller ingen skolbakgrund2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 281.
    Gustafsson, Jan-Eric
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Alin Åkerman,, Britta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet.
    Eriksson, Lilly
    Folkhälsoinstitutet.
    Fischbein, Siv
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Granlund, Mats
    Högskolan i Jönköping.
    Gustafsson, Per
    Linköpings universitet.
    Ljungdahl, Sophia
    Folkhälsoinsitutet.
    Ogden, Terje
    Universitetet i Oslo.
    Persson, Roland S.
    Högskolan i Jönköping.
    School, Learning and Mental Health: A systematic review2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009.

    Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser.

    Slutsatser

    På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras:

    • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning.

    • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem.

    • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid.

    • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter.

    • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression.

    Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren.

    • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom.

    • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika.

    • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa.

    • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning.

    • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat

    • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem.

    • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.

  • 282.
    Gustavsson Lembke, Nathalie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Weber, Isabell
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vägar till inkludering: En fallstudie om användandet av ramverket Building Blocks matriser i en svensk förskolas inkluderingsarbete.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning lyfter vikten av tidiga insatser samt uppföljning och utvärdering för att nå en inkluderande verksamhet, samtidigt framhålls bristen på utvärderingsverktyg för att säkerställa en inkluderande verksamhet. Efter flera års erfarenheter som förskollärare har vi sett att det saknas ett tydligt arbetsmaterial som inbjuder till en samsyn mellan professioner kring hur svårigheterna kring inkludering ser ut på organisations-, grupp- och individnivå. Det evidensbaserade ramverket Building Blocks syftar till att planera och utforma undervisning samt lärmiljö för att inkludera barn i behov av stöd i förskolans verksamhet. Ramverket utgår ifrån fyra block som stegvis bygger på varandra och vi har valt att fokusera på ramverkets matriser som omfattar organisation, grupp och individ. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, en inkluderande förskoleverksamhet med stöd av ramverket Building Blocks matriser i den ordinarie verksamheten kan förändra förutsättningar och villkor för barn som både tillfälligt samt varaktigt är i behov av stöd. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod genom en fallstudie där den bearbetade datainsamlingen har inhämtas genom observationer, intervjuer och samtal samt genom implementeringen av Building Blocks matriser. Resultatet visar att användandet av Building Blocks matriser synliggjorde verksamhetens inkluderingsarbete. Med hjälp av matriserna kunde förbättringsområden urskiljas som sedan ledde till en utveckling på både gruppnivå samt individnivå.

  • 283.
    Gutherc, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Betyg och bedömning i grundsärskolan: En studie om fem grundsärskolelärares användning av betyg och bedömning2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.

  • 284.
    Haagensen, Trine Susan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Elever i koncentrationssvårigheter och deras lärande: En studie av hur elever i koncentrationssvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen för elevens lärande2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.

  • 285.
    Haglund, Jörgen
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En dator per elev i gymnasieskolan: Elevdatorns betydelse för elever i behov av särskilt stöd ur ett lärarperspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 286.
    Hallberg, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärares interaktion med elever i behov av stöd: En observationsstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats. Observationerna kompletterades även med intervjuer med de i studien medverkande lärarna. Av observationerna framgår att det var eleverna som genom att påkalla lärarens uppmärksamhet styrde i vilken utsträckning de interagerade med läraren. Kommunikationen mellan lärare och elever pågick oavbrutet vilket gjorde att lärarna hade svårt att söka upp de elever som inte påkallade uppmärksamhet. Under de 11 lektionerna interagerade visserligen samtliga elever med lärarna vid minst fyra tillfällen, men det fanns stora variationer i hur ofta och hur länge elever i klassen interagerade med sina lärare. Observationerna visar vidare att av de sex elever som var i behov av stöd kommunicerade tre elever ofta och länge med lärarna, medan de tre andra eleverna i behov av stöd kommunicerade få gånger och under kort tid med läraren. Det finns därför anledning att medvetandegöra lärare om inkluderings- och exkluderingsprocesser i ett klassrum.

  • 287.
    Hallberg, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Svensson, Åsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dyslexidiagnos ur ett elevperspektiv: Några elevers upplevelse och erfarenhet av processen kring en dyslexidiagnos2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater. Eleverna upplever dock en positiv förändring i skolan efter diagnosen. Föräldrar känner att diagnosen givit dem redskap att bättre stötta och förstå sitt barn. Det visade sig vara viktigt för barnet vad logopeden förmedlade och på så sätt påverkade logopeden barnets självbild och självförtroende.

  • 288.
    Hallenbring, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur går det sedan?:   Från stödåtgärder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

    Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?

    Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.

    Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön.

    Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan.

    När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.

  • 289.
    Hallenbring, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hur går det sedan?:  Från stödåtgärder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?

    Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.

    Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen. Tre av eleverna har idag sökt sporadisk extra hjälp. Resultatet visar att flickorna som intervjuats ser på orsakerna till sina stödbehov utifrån sig själva, medan pojkarna tycker att behoven de har beror på lärmiljön.

    Enkätstudien visar inte på några direkta samband mellan de olika programmen i studien kring elevernas beskrivning av sina stödbehov, men för båda städerna gäller att en högre procent av de elever, som har haft stödåtgärder i grundskolan, idag studerar inom HR än SP. Studien visar vidare att det är betydligt fler pojkar än flickor som erhållit extra stöd i någon form i grundskolan.

    När det gäller antalet elever som haft eller har extra stödåtgärder på gymnasiet idag varierar siffrorna mycket. I Storestad är det eleverna på HR som får betydligt mer stödåtgärder, medan det i Lillestad är SP eleverna som får mest. Jämför man sedan detta med hur många som vill ha extra stöd, om än bara ibland, så stiger siffrorna markant. Mest stiger de i Storestad där hela 67 procent av både HR och SP eleverna skulle vilja ha mer stöd. I Lillestad vill 35 procent av HR eleverna och 56 procent av SP eleverna ha mer stöd än de får nu.

  • 290.
    Hallin, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Krantz-Wall, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Åtgärdsprogram: administrativ plikt eller användbart verktyg2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 291.
    Hallqvist Engman, Therese
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ohlsson, Stina
    Att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan: Nio specialpedagogers erfarenheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 292.
    Hallsten, Anett
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lindholm, Ingrid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
      Inkludering ur ett lärarperspektiv: Lärares tankar kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.

  • 293.
    Hallström, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tegar, Nina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Skolan i Dagens Nyheter: Specialpedagogik, politiska intentioner och mediaspråk - en textanalys2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.

    I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.

    Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.

    Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.

    Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre.

  • 294.
    Hammarstedt, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogers syn på sitt arbete i segregerad verksamhet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 295.
    Hammarström, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Jagefeldt, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Äta för att lära?: - pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter.

    The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.

  • 296.
    Hampus, Bejnö
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bölte, Sven
    Roll-Pettersson, Lise
    Using a competency based model to improve prerequisites for implementation of EIBI: Insights and perspectives from Sweden2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A prerequisite for effective implementation of early intensive behavioral interventions is a high quality learning environment. However, research to date suggests that the learning environment in community based Swedish preschools is not optimal for children with ASD. A brief overview of the Swedish early intervention support system will be followed by a description of the cultural adaption of the Autism Program Environment Rating Scale (APERS-PE). Furthermore, an ongoing comparative study involving 17 preschools will be described. All participating preschools have children enrolled in EIBI preschool programs, entailing that paraprofessionals and parents obtain supervision at habilitation centers. In addition preschool staff in the study’s experimental group receive monthly on-site coaching, and in-service training on evidence based practices and autism. Outcome measures include pre-post APERS-PE assessments, child engagement and adaptive behavior, and staff knowledge and self-efficacy. Preliminary findings indicate increased learning environment quality in the study’s experimental group as rated by APERS-PE.

  • 297.
    Hampus, Bejnö
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Klintwall, Lars
    Långh, Ulrika
    Odom, Samuel L
    Bölte, Sven
    Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden2019Ingår i: 12th Autism-Europe International Congress – September 13-15th 2019: Abstract book, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Increased diagnoses rates of autism and earlier identification pose new challenges to preschools and services delivering early intervention to children on the spectrum. A prerequisite for successful implementation of support is a high quality preschool learning environment. Here, we briefly describe the process of translating, culturally adapting and validating the contents of the Autism Program Environment Rating scale (APERS), originally designed for assessing the quality of the learning environment for children and adolescents with autism in the USA, to a European language and educational context. In an authorized step-wise procedure, the 59 item scale was translated by a PhD level clinician fluent in English with expertise in autism and psychometrics. Subsequently, following internal feedback from the research team, adaptions addressing translation and cultural adaption of the scale were made. Then, five Swedish external preschool and early intervention experts were invited to provide feedback on the cultural appropriateness of the adapted scale. Lastly, nine additional independent external experts within the field of autism, preschool and early intervention were invited to rate the content validity of the adapted scale. Relevance of subdomains and domains was assessed as well as clarity and comprehensiveness for all of the scale's items. Experts also rated the practical relevance, need, usefulness, and feasibility of the scale as a whole, and provided anecdotal formative feedback. All items, subdomains, and domains of the scale were estimated by the raters as showing sufficient content validity (Content validity index ≥.79). Several Swedish experts highlighted the need for such a scale, and the usefulness of the scale as a means to assess and then support preschool staff to improve learning environment for children with autism. However, some concerns were raised about the comprehensiveness of the scale and the challenges preschools will meet in improving their learning environment. There seems to be a need for a rating scale to assess and improve the learning environment for children with autism in preschool settings. Although the usefulness and content validity of the translated and adapted scale was established, little is still known about other psychometric properties of the scale, and more work needs to be done to assess its usefulness as a tool for systematic improvement of preschool program quality. 

  • 298.
    Hamrén, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. 7004060484.
    Chatarina, Von Perner
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. 630113.
    Skolerfareheter hos unga dyslektiker: En studie om dyslektikers erfarenheter av sin grundskoletid och om lärares syn på kompetenser inom läs- och skrivsvårigheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade.

    Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre.

    Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi.

    Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

  • 299.
    Hanka, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att skapa livshistoria: En analys av dokumentation i förskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med den nya läroplanen har dokumentationskravet stärkts (skolverket, 2010a). Skolverket har sedan läroplanen för förskolan kom 1998 rekommenderat verktyget ”pedagogisk dokumentation” (Emilson & Pramling Samuelsson 2014).

    Syftet med mitt arbete har varit att försöka förstå hur vuxna i förskolan bidrar till skapandet av barnens livshistoria genom dokumentationen. Jag har valt att utgå ifrån George Meads tankar och hans begrepp I, ME och den generaliserande andre och hur vi skapar varandras identiteter. För att undersöka detta valde jag att utföra etnografiska observationer på en förskola i en förort till Stockholm. I mitt resultat har jag kunnat se att dokumentationen har många olika syften, så som utvärderingsinstrument, påvisa för föräldrar och ledning vad avdelningen arbetar med, visualisera pedagogernas barnsyn, som del i arbetet med barnen samt som reflektionsverktyg för pedagogerna. Målgruppen för dokumentationen är också flera, ledning, föräldrar, barn och pedagoger.  Jag har även kunna identifiera vad pedagogerna väljer, och inte väljer, att dokumentera från sin verksamhet med barnen samt försökt tolka detta mot Meads tankar. ”To be seen is to exist, and that is what it means to have a good childhood” skriver Sparrman & Lindgren (2010), och i mitt arbete har jag upptäckt att det är ett citat värt att reflektera kring.

  • 300.
    Hansson, Victor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En enklare syn på lässvårigheter: En litteraturöversikt om lässvårigheter sett utifrån Simple View of Reading2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.

     

3456789 251 - 300 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf