Old age has many images, with the one of a crisis regaining momentum. While images of activity and opportunity gained ground during recent decades, this trend now seems to reverse. The current economic crisis drains the financial resources of older people, which increases old age poverty. Moreover, governments react to the double-pressure of economic crises and population ageing through budget cuts, which reduces support systems for older people. It, moreover, centers public discourses more strongly on social problems associated with old age. Both developments underline the needs associated with old age and draw our attention away from the potentials of old age. In other words, they bring discussions on old age back to the topic of crises. This working paper discusses how the economic crisis affects older people, how governments, labour markets, and families react to the double-pressure of population ageing and economic crisis, and how individuals perceive their old age. It concludes with reflections on the implications of growing crisis-centrism in discussions on old age. Such crisis-centrism can lead us to overlook social inequalities in old age and to neglect the subjective character of the perception of old age. The public image of old age might, thus, be stronger associated with the idea of crisis than what older people’s lived experience suggests.

Although Europe’s population is greying, the future of Europe does not look grey. What can be learned from this book is that old age is not necessarily characterized by frailty and decline, but instead can be a time of self-fulfillment, activity, and social participation. Moreover, we now know that population ageing does not need to threaten extant social and welfare state-related institutions, but instead opens up potentials for restructuring and reinvention. Life expectancy is longer than ever before and living conditions that enhance healthy ageing have very much improved. New technologies and Information and Communication Technologies may assist older people to stay in their homes longer. The growing possibilities to reach a good old age may have given rise to what is sometimes called ‘a silver economy’: an economy with all kinds of new products and services, particularly aimed at the growing share of healthy and wealthy senior citizens. The greying of Europe might, thus, ultimately lead us into a bright and colourful future.

Being socially connected is a universal human need, but a substantial number ofolder men and women are or become excluded from these connections in later life. Exclusionfrom social relations (ESR) is unwanted as it undermines people’s ability to lead a healthy,active, and independent life. Policies to reduce this form of exclusion have been limited ineffectiveness, due in part to a broader lack of knowledge about the dynamics of socialexclusion in older ages and the intersection of social exclusion with gender constructions. Toadvance our understanding of ESR in later life, we develop a heuristic model based on theoriesand previous empirical studies. Considering the gendered constructing forces of ESR in olderage that can potentially lead to loneliness and reduced health and wellbeing, the modelidentifies individual drivers, such as biopsychosocial conditions, personal standards and life--course transitions, and macro-level drivers, such as norms and welfare state provisions. Thismodel can serve as a conceptual platform for further theoretical development and empiricalstudy on the gendered construction of ESR in later life. While our focus is on drivers of ESRand its outcomes, potential reversed effects are also discussed.

Digital society has created a new situation that challenges the present discourse on public services. Since it is only a recent phenomenon, digital society has not yet been in-cluded in the broader filed of social work education and practice. In the present text, we focus on casework with children. The examples described in the text are taken from Scandinavian experiences and reflect our background and practice in social work with children. However, we dare to say that the situation is more or less the same in the rest of Europe, as illustrated by the presented social work examples and references from wider European context.

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt.

Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas.

Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt?

Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp. 

In this paper, we investigate a new national collaborative Benchlearning program for principals in Norway and Sweden. Four process leaders have been running the program. The aim is to give the participants the knowledge to develop a leadership practice and school environment that are more innovative. The program includes theoretical inputs, sharing experiences, school visits, training, and trialing of new leadership practices. Drawing on data from surveys, participants’ reflections, and the leaders’ descriptions of new leadership practice, we examine and identify successful and critical aspects of the learning process. The findings show that principals’ motivation and willingness to start change processes can be created in a synergy between structured school visits, work in learning groups, and a theoretical foundation. Working in groups across schools in two countries seems to enhance principals’ sense of efficacy, which in turn is shown to have a positive effect on their willingness to trial new practices. Two implications of the study are suggested. First, in the design of principal programs, systematic and critical reflection about authentic practice should be the basis. Second, educators should be trained to be process leaders who can support principals’ learning during a critical and social construction of a new practice.

De nasjonale lederprogrammene i Sverige og Norge blir sammenlignet ved hjelp av et forskningsbasert internasjonalt rammeverk for hva som kjennetegner god ledelse. Målet er å undersøke om og i hvilken grad de nordiske programmene er influert av internasjonal forskning om profesjonsutvikling av skoleledere. Noen områder for videreutvikling av de nordiske lederprogrammene blir foreslått.

This article examines and compares principal training programs in Sweden and Norway, the two Nordic countries with national leadership programs for already active school leaders. To investigate the knowledge base and design of the programs we draw on two research-derived tools about successful professional learning programs for school leaders. Based on the examinations, we suggest that the programs reflect international research both in terms of content and process factors. In addition, we identify topics and issues, such as balancing democratic participation with managerial decision-making, which can be characterized as making up a Nordic profile.

The concept of open innovation was introduced by Henry Chesbrough in 2003 and refers to firms' use of inflows and outflows of knowledge to improve innovation processes. The concept has received considerable scholarly attention, but most research has focused on how manufacturing firms can manage inflows of knowledge during their product innovation processes. How outflows of knowledge can be managed by service firms during their innovation processes has until now not received the same scholarly attention. In this chapter, we therefore aim to contribute in filling this knowledge gap by observing an innovation project in tourism during its implementation. The findings suggested that tourism firms reveal different types of knowledge to other tourism firms in non-pecuniary outbound open innovation processes. In this case the knowledge was revealed in joint workshops where several firms participated and in bi-lateral meetings between two firms, and sometimes the knowledge was transferred via consultants or researchers that acted as "knowledge mediators". The findings also suggested that tourism firms decided to reveal knowledge to other firms to improve their image, increase the market size and to sharpen up their own business. Implications for management as well as the need for further research are discussed in the chapter.

Introduktion – Detta examensarbete inom Byggnadsteknik vid Jönköpings Tekniska högskola i samarbete med Tyréns Sverige AB undersöker problematiken med 3D-modeller (tredimensionell modell) som bygghandlingar ur ett juridiskt perspektiv och undersöker hur digitaliseringen påverkar aktörer inom konstruktion. Studiens mål är att undersöka ett relevant och intressant forskningsområde för att bidra till kunskapsutveckling och utveckling av nya teorier eller metoder inom området.

Metod – Studien kommer att använda kvalitativ forskning som inkluderar primärdatainsamling genom intervjuer för att besvara frågeställningarna i rapporten. Författarna har valt denna metod för att uppnå en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv och identifiera viktiga teman och mönster. Intervjuerna genomfördes med respondenter från olika delar av byggbranschen för att få en bredare bild av ämnet.

Resultat – Studien visade att det fanns vissa juridiska hinder för användningen av 3D-modeller som ritningsunderlag. Dessa hinder kopplas till bristande kunskap och osäkerhet i hantering av modellerna. Detta inkluderar frågor om upphovsrätt, ansvar och bevisvärde. Det finns ett behov att uppdatera dagens regelverk för att lättare hantera digitala modeller.

Analys – I analys av resultatet klargörs det att en branschstandard och tydligare riktlinjer skulle förebygga osäkerheterna och förebygga kunskapsluckor för användandet av BIM och 3D-modeller. En branschstandard hade kunnat leda till en säkrare övergång till en mer digitaliserad byggbransch. Det finns också ett behov av utbildning inom området för yrkesverksamma och beslutsfattande aktörer.

Diskussion – Diskussionen fokuserar på möjliga lösningar på de identifierade problemen, så som utveckling av standarder och riktlinjer, utbildning och uppdatering av regelverk. Det finns också ett behov av att öka medvetenheten om de juridiska aspekterna av användningen av 3D-modeller inom byggbranschen då osäkerheten av den juridiska statusen är hög. Juridiskt sett går det att använda sig av 3D- modeller som kontraktshandling, men studien visar att oron för det juridiska är en anledning till den svaga implementeringen.

Nyckelord – 3D-modell, 3D-projektering, BIM, Building Information Modeling,, bygghandling, kontraktsha juridik och upphovsrätt

Politiken i Sverige har i stor utsträckning varit oförändrad i drygt 100 år men har de senaste decenniet fått en utmanare i form av de digitala plattformarna (social media såsom tex: Twitter, Instagram och Facebook). Kandidatuppsatsen syfte är att undersöka hur de politiska engagemanget genom social media och det politiska intresset bland unga 18–29 år ser ut idag, och om det finns ett samband mellan politiskt intresse och politiskt engagemang via sociala medier i nämnd åldersgrupp. Uppsatsen är en kvantitativ studie som baseras på sekundärdata från den nationella SOM-undersökningen 2019.

Resultatet visar på ett politiskt intresse som är jämnt fördelat mellan personer som har intresse och inte har ett intresse, vilket eventuellt kan förklaras med den sociala kontext personen befinner sig i. De politiska engagemanget uppvisar att majoriteten, 80 procent har ett politiskt engagemang via sociala medier, och att av den majoriteten har hälften av personerna ett mindre politiskt engagemang genom de digitala plattformarna. Förklaringsvis beror det på omfattningen av deltagande i sociala medier, som leder till en aktiv eller passiv exponering för politik i olika former. Vidare kunde inte ett samband ses mellan de politiska intresset bland unga 18–29 år och politiskt engagemang genom sociala medier. Där avsaknaden troligtvis kan bero på ett samband att personerna inte är intresserad av politik eller en rädsla för att föra politiska debatter i de offentliga rummet.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag noterade på Large cap-listan har blivit bättre på att uppfylla informationskraven som preciseras i IAS 36 mellan år 2006 och år 2012. Studien omfattar de företag på Large cap-listan som innehar goodwillposter i år 2006 och 2012 års årsredovisningar, exklusive företag som tillhör branschen Healthcare. Resultatet från undersökningen påvisar en förbättring mellan de två undersökta åren för samtliga branscher. Det betyder att intressenter som vill läsa företagens finanisella rapporter har mer och bättre information om goodwill att tillgå.

Arbetsmiljö och utbrändhet har ett samband och faktorer som hög arbetsbelastning, dåligtstöd från kollegor och otydlighet är bidragande till utbrändhet och tidigare forskning visar påatt det finns en koppling mellan ledarskap och stress. Denna kvantitativa studie, som har entvärsnittsdesign, har undersökt sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM) ochledarskap inom socialtjänsten samt i vilken utsträckning socialarbetare upplever känsla avsammanhang på sin arbetsplats. För att undersöka detta har en enkätundersökning, byggd påAntonovskys självskattningsformulär KASAM-29, gjorts på 42 socialarbetare i tre olikakommuner i Jämtlands län. Kvantitativa dataanalyser i form av bivariata sambandsanalyserhar gjorts. Resultatet visar att socialarbetarna i genomsnitt hade en hög KASAM-nivå och attdet finns ett starkt samband mellan ledarskap och KASAM. Däremot krävs vidare forskningför att förstå orsakssambandet.

Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns. 

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit

alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med

införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:

Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?

Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar

denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.

Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att

kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa

metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.

I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid

upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,

däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

The aims of the study were (1) to investigate the effects of participation in low impact body conditioning classes on physical fitness in sedentary women at different ages and (2) to examine the correspondence between physical self-concept and participation in, and fitness change after, the participation. Ninety-two sedentary women (mean age 44.2 years) participated in 11-weeks of bi-weekly classes that included cardiovascular, strength, core, endurance and mobility exercises, all performed in synchrony with music. Cardiorespiratory fitness, maximal lifting strength, mobility and balance tests were performed pre- and post the exercise period and the short-form Physical Self-Description Questionnaire (PSDQ-S) was completed. Zero-order Spearman correlation analyses showed that women who rated the PSDQ-S dimension Sport competence higher participated in a larger number of sessions (rs=0.24, p=0.040). At post-tests, all participants had increased their balance, the participants aged 20-34 years had increased their lifting strength, and the participants aged 35-65 years had increased their cardiorespiratory fitness and mobility. Most PSDQ-S dimensions did not affect performance change, but the perception of being physically active was related to increased cardiovascular fitness. We conclude that women with a sedentary lifestyle who wish to increase their physical capacity benefit from music exercise and that inquiries about perceived sport competence and physical activity can improve recommendations made by strength and conditioning professionals.

Title: Using Brand management to establish network relations: How SMEs can work with brand management in order to establish and develop corporate reputation and legitimacy in network relations in a B2B context

Authors: Aasberg Pipirs Julius & Carlsson Christoffer

Level: Master thesis, 30hp

Keywords: Brand management, SME, Legitimacy, Corporate reputation, Network relations

Background: Given the crucial role SMEs play in the modern society it is vital that knowledge is evolved that can be used to support and grow these businesses. Using brand management practices SMEs could establish and develop corporate reputation and legitimacy in network relations, which could result in higher chances of long-term survival in a B2B context.

Research Question: How does working with brand management among SMEs establish, and develop, corporate reputation and legitimacy, and how do these three concepts affect the process of establishing network relations in a B2B context?

Purpose: The purpose of this study is to first investigate how SMEs, in a B2B context, work with brand management and how this can establish and develop corporate reputation and legitimacy. Finally the authors wants to see how these three concepts affect the process of establishing network relations.

Method: Based on an abductive research approach, a qualitative research method will be used to study six Swedish SMEs that operate in a B2B context. Primary data will be based on semi-structured interviews with managers at each company.

Theoretical Framework: The current literature concerning SME brand management is presented followed by its linkages towards establishing and developing corporate reputation and legitimacy. Finally previous research concerning, the process of establishing network relations among SMEs, its relevance for SMEs, and how brand management, corporate reputation, and legitimacy could affect this process, is presented.

Findings & Conclusions: Brand management offers SMEs the tools to communicate and interact with various types of stakeholders, which connects the organization to its external and internal environment. By combining this tool with a dedication of always performing above expectations, SMEs stands to efficiently establish and develop corporate reputation and legitimacy. These two constructs essentially acts as the foundation of that which network relations are built upon.

This report started with the guideline project that revolved around two problems in the game industry, the hypersexualization of female characters and their stereotypical designs in games, and a wish to solve these problems. Fashion was chosen as a new approach to solving them and the question formulation for the guideline project was: how can we incorporate fashion in order to strengthen a female characters personality, role and overall design in games? 

Three methods were used; firstly a systematic literature review to gather knowledge about the fashion industry as well as the game industry’s character design process. Secondly, the creation of the guideline, “The design handbook – how to improve female character design”, which would serve by presenting a solution to the problem. Thirdly, qualitative interviews to test whether or not the guideline could serve as a possible solution against the problems of sexist and stereotypical designs and if it could overall improve female character design in games.   

The results of the qualitative interviews deemed the project a success; nine out of ten interviewees answered that it would serve as a solution against the problem of both hypersexualization and stereotypical designs. The results of the guideline project and the interviews answered the bachelor’s thesis’ question formulation about how to improve female character design through fashion in the following way:  

• Be inclusive. The priority should be to design interesting characters, regardless of gender.
•  Know who your character is. Give the character a complex and interesting personality and design with that personality in mind; it should be strengthened through all the other design choices (be it color, silhouette or outfit details).  
• Make it believable. The outfit needs to work like a second narrator and should not contradict the setting, the personality or the character’s role.  

Till följd av en åldrande och växande befolkning i Europa ökar efterfrågan på hälso- och sjukvården. Detta innebär att det är viktigt att effektivisera hälso- och sjukvårdssektorn för att kunna möta den ökade efterfrågan. Ett sätt att göra detta är genom att implementera digitala lösningar inom hälso och sjukvården. Genom att antingen utveckla digitala tjänster och applikationer inom organisationen, eller outsourca detta till ett externt business-to-business (B2B) Software-as-a-Service (SaaS) healthtech bolag kan hälso- och sjukvårdssektorn införa dessa digitala tjänster. Utvecklingen av hälso- och sjukvårdssektorn har accelererat då flertalet innovatörer har kapitaliserat på möjligheter inom detta område genom att etablera healthtech bolag. Tidigare forskning visar även att det finns ett behov bland healthtech företag att internationaliseras för att de ska lyckas på lång sikt. Denna studie syftar till att identifiera barriärer som uppkommer då B2B SaaS healthtech företag expanderar organiskt från Sverige till andra Europeiska marknader. Detta görs genom en enskild fallstudie på ett av de ledande Svenska healthtech bolagen som tillhandahåller en SaaS lösning genom en B2B affärsmodell. Intervjuer är utförda och analyserade kvalitativt för att utforska de barriärer det studerade företaget uppfattat. Ett flertal expansionsbarriärer specifika för B2B SaaS healthtech bolag är identifierade. Studien visar även ett nytt perspektiv på barriärer som uppkommer inom detta fenomen. Detta inkluderar barriärer gällande lagar, språk, prioritering, marknadsstrukturer, konkurrens, brist på information och att erhålla den första kunden. De identifierade upptäckterna från fallstudien kan vidare bidramed effektivisering av hälso- och sjukvården genom att främja innovation. Vidare kan denna studie användas för att förstå barriärerna som upplevs av många olika bolag inom denna industri.

Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner. Sju av de arton dimensionerna hade skillnader på medelvärde från testtillfälle ett och testtillfälle två. Detta skulle kunna bero på att Shapes inte är tillräckligt tillförlitligt för att mäta dessa dimensioner eller att dessa dimensioner inte är stabila över tid.  

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten. 

The science systems in Russia and, even more so, the Baltic States have undergone radical change in the years following the break-up of the Soviet Union. Although this report does not aim to provide a thorough description of the Soviet science system1, it is nevertheless useful to give a very brief outline of the structures which Baltic and Russian policy-makers were confronting at the outset of systemic reforms in the early 1990s.

This survey conducted among participants in Nordic research network and research training course activities in the 1999-2005 period shows that 90% of the project participants continue collaborating after Nordic funding has ended.

One in five respondents have applied for EU funding as a direct result of the Nordic collaboration.

More than half the activities included partners from the Baltic countries, 28% involved partners from Russia.

Eight in ten would find it impossible to carry out their activity without the support fromNordForsk (or former NorFA).

Most respondents find the application procedures clear and easily accessible. NordForsk is not perceived to be overly bureaucratic, and most people are satisfied with their communication with the responsible NordForsk staff.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning. I och med utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för Europa pågår dock en diskussion om vad svensk utrikespolitik är idag. Likaså pågår idag en akademisk debatt om hur utrikespolitik ska förstås i en alltmer internationaliserad värld. Till följd av detta är vår studie av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik i allra högsta grad befogad.

Vi konstaterar i vår studie att både enighet och meningsskiljaktigheter förekommer i den diskurs om utrikespolitik som de intervjuade ledamöterna ger uttryck för. Under våra intervjuer framkom framförallt att utrikespolitik definieras som relationer mellan stater och staters rätt att bedriva utrikespolitik motiverades med hänvisning till att medborgarna i en stat har en gemensam identitet. Det blev också tydligt att grupptillhörighet ofta uppfattades påverka det europeiska utrikespolitiska samarbetet. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att ett djupt rotat identitetstänkande tycks vara tongivande för synen på utrikespolitik.

Studiens övergripande syfte var att studera transpersoners erfarenheter av, och reaktionerpå, omgivningens attityder samt samhällets normer i relation till deras könsidentitet. Ytterligare en fråga som var relevant att besvara var hur deras liv påverkas av heteronormen. Forskning kring transpersoner och hur de påverkas av normer och det omgivande samhället är relativt begränsat vilket var en av anledningarna till valet av ämne. Data samlades in genom enkäter publicerade på webben där 35 respondenter svarade. Kriterierna för att delta var att man var transperson och över 18 år. Svaren som kom in var från transpersoner spridda i Sverige. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Majoriteten av frågorna hade hämtats från Folkhälsomyndighetens frågeformulärriktat till transpersoner. Insamlat material har analyserats med hjälp av beskrivande statistik samt innehållsanalys. Resultatet tyder på att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av normer samt att de får utstå en hel del negativt bemötande på grund av sin könsidentitet. Att ”passera” som antingen man eller kvinna visade sigvara något som gör det enklare för transpersoner att undvika negativt bemötande. Kränkande behandling kom vanligast från främlingar och personer på internet. Negativt bemötande var något som respondenterna var vana vid och många berättade om händelser i vården där de blivit negativt bemötta av personalen. En förhoppning är att detta arbete kan bidra till att sprida kunskap till människor inom olika instanser i samhället för att öppna upp för ett mer normkritiskt perspektiv. Slutsatsen blev att transpersoner i stor utsträckning påverkas av normer och av det omgivande samhället. Dock beror mycket på hur stark man är som person, vilka förebilder som finns och hur mycket stöd man får från omgivningen.

With the intention of surveying the field of research in adaptive audio systems for interactive media, a suggested audio system design for adaptive music control is described, and a prototype implementation of key parts of the system is presented and evaluated.

Foregoing midi-triggered sound banks, the proposed design uses layered segmented audio files, defined and controlled by XML-scripts. The results demonstrate an inclination of a flexible system, capable of adequate adaptive behaviour of high quality sound.

The implemented system will serve as an extensive basis for future work contributing to the research of adaptive behaviour to both music and sound effects for interactive media, and also as a preliminary foray into the more experimental field of stand-alone non-linear music playback.

Lek är en stor del i den mänskliga utvecklingen i barns liv. Vi leker för att lära oss och utvecklasbåde individuellt och i samspel med andra. Inom de konstnärliga praktikerna är skolmiljön mångagånger målinriktad, skapandet styrs oftast av det fria och lekfulla. Syftet med denna undersökningvar att belysa hur lek lyfts in som en del i undervisningen och som grund till lärande. Undersökningenkom att titta på lek utifrån två aspekter, målinriktad och fri lek. Den målinriktade lekensyftar på att utvecklas utifrån ett mål, exempelvis att förbättra finmotoriken. Den fria leken handlarom ett existentiellt värde där leken får vara fri, utan något specifikt resultat med leken. Metodensom användes för undersökningen var semistrukturerad intervju. Intervjuerna gjordes med enförskolepedagog samt en bildlärare på gymnasienivå via Skype-videosamtal. Frågorna i intervjunbelyste hur de intervjuade talade om ordet lek och hur de använde sig av lek, både den fria ochden målinriktade leken i sina estetiska praktiker. Innan intervjuerna gjordes en förundersökningför att se hur ordet lek framkom i styrdokument. De styrdokument som analyserades hämtadesfrån Skolverkets hemsida och ligger till grund för de intervjuades uppdrag. Undersökningen innefattadeäven ett test att leka individuellt samt i par. Testet resulterade i en gestaltning för undersökningendär den egna inre kroppsliga upplevelsen belyste lärandet, både via fri och målinriktadlek. Resultatet från förstudien visade på att styrdokumenten för förskolan genomsyrades av ordetlek. I styrdokument för gymnasiet framkom inte ordet lek, däremot ord som skapande och kreativitet.Resultaten utav intervjuerna visade på skillnader mellan de två skolorna; både hur pedagogernatalade om lek och använde sig av lek i de estetiska verksamheterna.

Det här examensarbetet utforskar hur covid-19 har förändrat sättet för industriföretag i norra Sverige att arbeta med supply chain risk management, där fokus ligger på de två processerna riskidentifiering och begränsningsstrategier. Supply chain risk management är ett växande ämne som fått allt mer uppmärksamhet hos forskare. Fortsättningsvis har existerande litteratur visat att covid-19 fick stora effekter på företags försörjningskedjor i form av störningar och att förändringar inom arbetet med risker tagit sin början. Däremot saknas forskning på hur förändringarna fortsatt utvecklas fram till idag som en konsekvens av pandemin. Därav saknas ett helhetsperspektiv över vilka förändringar som har skett från innan covid-19 fram tills idag. Vidare har existerande litteratur framhållit riskidentifiering och begränsningsstrategier som de två mest kritiska processerna i supply chain risk management och därför valde vi att rikta in studien på just dem. Fortsättningsvis har norra Sverige valts som geografisk kontext för studien eftersom det hittills varit ett outforskat område. Dessutom har industriföretag varit föremål för studien då de ofta har globala och komplexa försörjningskedjor. Syftet med den här studien är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur industriföretag belägna i norra Sverige har förändrat arbetet med riskidentifiering och riskbegränsning inom processen supply chain risk management från tidsperioden innan covid-19, under covid-19 och tiden efter covid-19. I studien genomfördes 6 semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika industriföretag i norra Sverige. En kvalitativ metod valdes för den här studien, tillsammans med ett induktivt synsätt, vilket har gett oss flera insikter om hur industriföretag förändrat sitt sätt att arbeta med risker från innan covid-19 till efter. 

För det första indikerar våra resultat att en förändring som har skett är att förståelsen har ökat under covid-19, för hur pandemier fungerar och vilka konsekvenser en pandemi kan orsaka för företagens verksamhet, från att knappt ha existerat innan covid-19. Det här medförde att företagen implementerade en mer strukturerad riskidentifiering och började arbeta mer konsekvent med riskidentifiering under covid-19. För det andra observerades en förändring där en övergång skett från fysiska riskidentifierings möten till digitala riskidentifierings möten, vilket berodde på social distansering. Samtidigt som mötensfrekvensen ökade för att kunna identifiera kritiska komponenter för verksamheten. För det tredje kunde resultatet visa att det har skett en förändring från att företag haft liten kunskap om leverantörer och avancerade datasystem under covid-19, till att de efter covid-19 införde verktyg för att förstå leverantörer tillsammans med avancerade datasystem. För det fjärde visar resultatet att företagen arbetade med leverantörer utifrån just-in-time innan covid-19, vilket förändrades under covid-19 då företagen blev medvetna om just-in-times utsatthet. För det femte påvisar resultatet att företag arbetade med endast en eller ett fåtal leverantörer innan covid-19 vilket förändrades under covid-19 då second sourcing infördes som begränsningsstrategi. För det sjätte användes inte strategin säkerhetslager under covid-19, men infördes efter covid-19. Slutligen bidrar studien med praktiska bidrag till industriföretag och personal. För det första, framkommer vikten av att ha kunskap och struktur för riskidentifiering och begränsningsstrategier hos industriföretag. För det andra, behöver företag arbeta mer med samarbeten och öka sin förståelse för olika intressenter för att hantera risker. För det tredje bör industriföretag införa säkerhetslager och second-sourcing för att hantera risker. För det fjärde, bör industriföretags personal få ökad möjlighet till information och kunskap om risker och hur dessa hanteras. Vårt teoretiska bidrag skapar en helhetsbild för hur riskidentifiering och begränsningsstrategier har förändrats på grund av covid-19 inom geografiska kontexten norra Sverige. Därutöver har studien bidragit med kvalitativ forskning på ämnet och gett en ökad förståelse för att det behövs mer forskning gällande makro-riskers påverkan på företags verksamhet och försörjningskedja. 

Background: Hyperacusis is intolerance of certain everyday sounds that causes significant distress and impairment in social, occupational, recreational, and other day-to-day activities. 

Objective: The aim of this report is to summarize the key findings and conclusions from the Third International Conference on Hyperacusis.

Topics covered: The main topics discussed comprise (1) diagnosis of hyperacusis and audiological evaluations, (2) neurobiological aspect of hyperacusis, (3) misophonia, (4) hyperacusis in autism spectrum disorder, (5) noise sensitivity, (6) hyperacusis-related distress and comorbid psychiatric illness, and (7) audiologist-delivered cognitive behavioral therapy for hyperacusis.

Conclusions: Implications for research and clinical practice are summarised.

The Swedish capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA (ABL) constitute an important part of the company law. Their purpose is to ensure that creditors have the possibility to receive payment for their claims if the company encounters a liquidity crisis. The rules require the board of directors to take a specific course of action when the equity capital falls to 12 499 SEK or less. The board must first prepare a control balance sheet and have it review by the company’s auditor. If the control balance sheet shows that the company’s equity capital is not covered by at least half, the board needs to call a first general meeting where the shareholders must consider whether the company should be liquidated. If the shareholders decide to attempt to resolve the capital deficiency, the company enters into an eight-month period during which the shareholders have an opportunity to plan and take appropriate restructuring measures. Before the eight-month period expires, the board must prepare a second control balance sheet, obtain opinions from the auditor, and call for a second general meeting. At the second general meeting, the question of liquidation must be tried again. 

The function of the capital deficiency rules as creditor protection has been subject to large criticism from both theorists and practitioners for many years. The regulatory framework is primarily criticized for not creating the right conditions for detecting and remedying existing capital deficiencies at an early stage. The economic efficiency is also questioned. Despite this, the legislator has not made any amendments in the law. One may wonder why? This essay analyzes and evaluated the capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA 

The study shows that the capital deficiency rules in ch. 25 sec. 13-20a CA, as suspected, do not provide satisfactory protection. Instead, they appear misleading. The main reason for this is that the share capital requirement in ch. 1 sec. 5 CA is very low and does not consider individual companies’ capital needs or operational risks. The rules in ch. 25 sec. 13-20a CA are linked to the share capital requirement and do not lead to its intended effects as the company often already is insolvent when they enter. Thus, it results in unnecessary costs to fulfill the law’s requirements that otherwise could have been used to adequate measures. An example of a better legislation is wrong trading according to sec. 214 IA 1986 which is based on insolvency. The rule stipulates a standard that directors must uphold when the company approaches or reaches insolvency, thereby creating incentives for directors to manage capital deficiency situations in time. The rule provides a strong protection for all creditors and promotes economic efficiency. The legislator should therefore consider implementing such a system.