Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Berger, Sarah
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Andersson, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Children with intellectual disabilities’ perceptions of their participation in activities in everyday life – a pilot study: A minor field study conducted in Ethiopia2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Children with disabilities living in low and middle income countries’ perceptions of participation are not shown in research. These perceptions are important for providing appropriate interventions. Aim: To describe how children aged 8-12 with an intellectual disability living in Ethiopia perceive their situation regarding participation in activities in everyday life. Method: A descriptive design with a quantitative approach was used. The sample was gathered using consecutive sampling. Fifteen structured interviews were conducted, using “Picture my participation,” an instrument under development. Analyses were made using SPSS Statistics and Microsoft Excel. Results: The children perceived that they participated in activities in everyday life. There was a broad variation in the activities the children prioritized as most important. On a group level, they were very involved in these activities. The majority did not experience any barriers to perform these activities. Conclusions: The perceptions of the majority of the children were that they were involved in daily activities. They did not experience any barriers to participation. The results should be read with caution and generalization is not possible, due to the sample characteristics and that the instrument is under development.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Bergfeldt, Ingrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Svedin, Linn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Upplevd aktivitetsbalans hos yrkesarbetande föräldrar med barn i åldern 6-10år2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur yrkesarbetande föräldrar med barn i åldrarna 6-10 år upplever sin aktivitetsbalans.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 yrkesarbetande föräldrar. Intervjuerna genomfördes med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilken slutligen resulterade i fyra kategorier.  

    Resultat: Resultatet visade de fyra kategorierna: “Att få livspusslet att gå ihop” som beskriver de svårigheter deltagarna har att få rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteterna. “Stressande arbetssituation” beskriver deltagarnas upplevelse av hur deras aktivitetsbalans påverkas av arbetet. “Egna aktiviteter som kraftkälla” beskriver deltagarnas upplevelse av att få tid till egna aktiviteter. Samt “Rekreation ger återhämtning” som beskriver vad deltagarna upplever som återhämtning och hur det påverkar övriga aktiviteter.

    Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna inte upplever aktivitetsbalans i vardagen. Detta beror på att lönearbetet tar en stor del av den vakna tiden och att barnen och deras välbefinnande prioriteras. Deltagarnas upplevelse är att de har balans när vardagen flyter på utan störande moment och aktiviteterna harmonierar samt att vara lugn och ostressad själv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Bergfors, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Carlsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden inom offentlig sektor. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av den insamlade data resulterade i fyra kategorier: Att motivera till delaktighet i en alltmer komplex digital vardag, Att mötas digitalt medför för- och nackdelar, Pedagogiska interventioner utifrån digitala förutsättningar samt Behov av att följa med i utvecklingen. Resultatet beskriver nya arbetssätt som arbetsterapeuterna inkorporerat för att stödja klienternas delaktighet i samhället och hantering av digitala verktyg och tjänster. Resultatet beskriver även faktorer som inverkat på arbetsterapeuternas förvärvande av digital kompetens i syfte att bistå med digitala lösningar till sina klienter, då den digitala omställningen påskyndats av Covid-19 pandemin. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna tog stort ansvar att förvärva egen digital kompetens för att kunna stödja klienterna till delaktighet, samt att interventioner och mötesformer har behövts anpassas ur ett klientcentrerat perspektiv utifrån digitala förutsättningar. Vidare forskning behövs gällande digitala videomöten som alternativ till fysiska möten och hur de inverkar på arbetsterapeutisk bedömning samt intervention.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Berggren, Catrine
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Burman, Olivia
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Aktivitetens betydelse för personer med ätstörningar: En scoping review med fokus på delaktighet i aktivitet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ätstörningar är ett ökande problem i samhället och orsakar personligt lidande. Individer som drabbats av ätstörningar kan få en påverkan på aktiviteter i vardagen. Vanor, motivation och utförande i aktiviteter påverkas negativt av sjukdomen. Syftet med studien var att kartlägga hur personers med ätstörningar tillfriskningsprocess kan stärkas genom delaktighet i aktivitet. Studiens design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, AMED och Psychinfo. Sökningen av litteratur resulterade i nio artiklar och åtta artiklar från manuella sökningar, vilket mynnade ut i totalt 17 artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2002-2020. Artiklarna analyserades genom en numerisk analys och en tematisk analys. Resultatet visade att personer med ätstörningars tillfriskningsprocess stärktes genom delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet bidrog till en mer fungerande vardag och gav identitet och tillhörighet. Slutsatsen är att tillfriskningsprocessen från ätstörningar stärktes genom delaktighet i aktivitet samt bidrog till balanserade rutiner och struktur i vardagen. Delaktighet i aktivitet upplevdes meningsfullt och genererade glädje.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Berggren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Kognitiv funktion, upplevd ADL, hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse pre- och postoperativt hos persorner med meningiom.: En pilotstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att beskriva och undersöka kognitiv funktion, upplevd förmåga i aktiviteter i dagliga livet (ADL), hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse hos personer med meningiom vid två tillfällen, preoperativt och vid uppföljning postoperativt efter tre-fem månader. Ett andra syfte var att undersöka hur väl bedömningsinstrumenten passade denna diagnosgrupp.

    Metod: En pilotstudie med 15 deltagare över 18 år och med diagnostiserat meningiom rekryterades från en neurokirurgisk klinik under december 2013-januari 2016. Den kognitiva funktionen mättes med The Montreal Cognitive Assessment (MOCA), den upplevda ADL förmågan bedömdes med ADL-taxonomin och självständighet i ADL med Karnofsky Performance Status scale (KPS). Deltagarna besvarade två olika enkäter, EQ-5D för hälsorelaterad livskvalitet och Life Satisfaction Check List (LiSat-11) för livstillfredsställelse. Samtliga bedömningar utfördes pre- och postoperativt efter tre- fem månader.

    Resultat: Deltagarna upplevde en signifikant förbättring av kognitionen postoperativt, men för övrigt var det inga signifikanta förändringar. Deltagarna upplevde dock god ADL förmåga och självständighet i ADL både före och efter operationen.

    Slutsats: Signifikanta förändringar kunde endast ses i kognitionen vilket delvis skulle kunna förklaras av att de valda instrumenten inte var tillräckligt känsliga för förändring eller lämpliga för deltagarna i denna studie.

  • 256.
    Berggren, Monica
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Stilbrandt, Kaspars
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Att skapa tillitsfulla relationer mellan arbetsterapeut och patient: En fokusgruppsstudie i kommunala hälso- och sjukvårdsteam2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Relationen mellan arbetsterapeut och patient har påvisats ha inflytande på behandlingen och behandlingsresultatet. Relationen är ett verktyg för att patienten ska uppnå sina mål. Tidigare definition om hur en bra relation är inkluderar att relationen ska vara tillitsfull. Tilliten byggs upp över tid.

    Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter inom kommunala hälso-och sjukvårdsteam skapar tillitsfulla relationer till patienter.

    Metod: En kvalitativ studie där två fokusgrupper med sammanlagt sju arbetsterapeuter genomfördes. Därefter utfördes en innehållsanalys av de två fokusgruppsdiskussionerna.

    Resultat: I temat Att göra och att vara beskrivs deltagarnas uppfattningar om hur tillit skapas. Temat bygger på de tre kategorierna: Använder olika strategier, Arbetar klientcentrerat och Har ett empatiskt förhållningssätt. Deltagarna använder olika strategier beroende på om det är första mötet, fortsatt arbete eller om det är svårt att skapa tillit samt är instruerande. De arbetar klientcentrerat då de har patienten i fokus, lyssnar aktivt till patienten och skapar en jämlik relation. De har ett empatiskt förhållningssätt då de kommunicerar med ödmjukhet, visar patienten förstående samt skapar en avslappnad stämning.

    Slutsats: Deltagarna använder sig av olika strategier, arbetar klientcentrerat samt har ett empatiskt förhållningssätt för att skapa tillitsfulla relationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Berggren, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Einemo, Tina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med juvenil artrit: – engagemanget i vardagliga aktiviteter och dess hälsoeffekt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Juvenil artrit även kallad barnreumatism är en ledgångssjukdom som kan påverka barnets och ungdomens förmåga att delta i en aktivitet. Syftet med litteraturstudien är att belysa om rehabiliteringsinsatser kan hjälpa barn och ungdomar med juvenil artrit till att känna mer engagemang i aktiviteter, samt hur barnen och ungdomarna upplever hälsoeffekter av insatserna. En elektronisk och manuell sökning gjordes för att söka artiklar som kunde besvara frågeställningarna. Insatserna som identifierats i de utvalda artiklarna var ledskonande principer, träningsprogram och förberedande till vardagsaktiviteter. Deltagarna i de inkluderade artiklarna tyckte att deras möjlighet att vara mer engagerad i aktiviteter hade ökat och därmed deras livskvalitet. Alla insatser för barn och ungdomar med juvenil artrit hade en positiv inverkan, men vissa insatser visade även på negativa effekter. Deltagarna från alla inkluderade artiklar blev mer engagerade i vardagliga aktiviteter och upplevde ett ökat välmående.

  • 258.
    Berggren, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Ingmar, Annette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Förändringar i aktivitetsutförande hos långtidssjukskrivna personer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 259.
    Bergh, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Johansson, Anneli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?

    Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ. Frågorna behandlade olika aspekter som berör tidshantering i vardagen. Resultatet illustrerades i form av stapeldiagram.  

    Resultat: Totalt deltog 79 personer i studien. Resultatet, baserat på samtliga frågor, visade att 47 % av deltagarna hanterar sin tid med osäkerhet, 45 % av deltagarna känner en säkerhet över sin tidshantering och endast 2 % av deltagarna använder sig av tidshjälpmedel. Den återstående andelen hanterar sin tid på annat sätt eller valde att inte svara.

    Slutsats: Utifrån resultatet från denna studie samt tidigare forskning kopplad till studien anses att fler personer med lindrig utvecklingsstörning är i behov av tidshjälpmedel för ökad självständighet. För att gå djupare in i frågeställningen om personerna hanterar sin tid med säkerhet eller osäkerhet rekommenderas vidare forskning kring detta i form av en intervjustudie.

     

    Fulltekst (pdf)
    Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service
  • 260.
    Bergh, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Winberg, Sara
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Upplevd påverkan på roller i vardagslivet för personer med reumatisk sjukdom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.

    Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.

    Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.

    Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt. Personer som hade utvecklat strategier upplevde inte lika stor påverkan på sina roller.

    Författarna anser att strategier kan hjälpa personer med reumatisk sjukdom att bevara sina roller trots insjuknandet. Arbetsterapeuter spelar en viktig och avgörande roll där de genom att lära ut strategier gör det möjligt för människor att engagera sig i aktiviteter som skapar mening och tillfredställelse. Detta främjar fysiskt och emotionellt välbefinnande för personen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 261.
    Bergin, Michelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    ‘Finding the play’- exploring with occupational therapists practice possibilities in the context of Irish schoolyards.Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    Research has identified diverse constraints to the adoption of school-based occupational therapy approaches and a lack of attention to addressing the barriers to children’s play opportunities. Critical contextualised research is advocated to inform practice possibilities.

    Aims/Objectives

    This inquiry aimed to explore with occupational therapists their existing practices in Irish schoolyards to raise consciousness and generate practice possibilities concerned with play, as an issue of occupational justice.

    Materials and Methods

    Using the theory of practice architectures, 6 occupational therapists from diverse sites of practice participated in a critical action research process using dialogical focus group and occupational mapping methods. 

    Results

    Three themes were generated 1) Existing practices as situated 2) (Re)mattering play and practices as occupations and 3) Practice possibilities – “Finding the play” between responsiveness and responsibilities. A further interrelated dimension was how the research methods provided mechanisms of raising consciousness. 

    Conclusions, and Significance.

    Alongside constructing knowledges on existing practices in an Irish context, this inquiry contributes to understandings of practices as socially embedded generative processes of “finding the play”, highlighting ethical responsibilities to make visible inequities reproduced in habitual practices and engage in relationships of solidarity to (re)construct alternative shared practices. 

  • 262.
    Bergin, Michelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Playing along (with)in the hard yard? Play, practices, and occupational justice in Irish schoolyards2024Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims to generate knowledges on practice possibilities concerned with children’s play and occupational justice in Irish schoolyards. Navigating the intersections between theory and practice required an ongoing examination of the tensions and points of resonance between ideas, ideals, and practices. Drawing on critical occupational perspectives, four distinct yet interrelated studies contribute to the thesis aim, exploring play, particularly the play of children with minoritized identities, as an issue of occupational justice from diverse perspectives. Minoritized draws attention to the active social processes that create inequitable opportunities for children because of their identities relative to gender, race, ethnicity, socioeconomic status, religion, sexuality, and disability.

    In Study I, a scoping review using the Joanna Briggs institute methodology, showed a paucity of existing research on the play of Irish Traveller children, an ethnic minoritized community. Using an existing conceptual model to categorise reported influencing factors emphasized the distinct restricting factor of racism on Irish Traveller children’s play. To address the problematization of at-risk representations of Irish Traveller children, as reflective of culturist assumptions, greater attention to children’s own diverse constructions of play as a capability is proposed.

    Study II completed virtual and walking interviews with ten primary school teachers to explore their practices and experiences of particularly children with minoritized identities play in Irish schoolyards. The reflexive thematic analysis highlighted how prevailing norms interrelated with the locus of risks of exclusion to children’s individual choices and how teachers’ while valuing play, prioritised safety and an absence of conflict. Knowledges constructed on teachers and children negotiating individual and collective interests within diverse occupations in relationships (with)in the schoolyard, resonated with conceptualisations of collective occupations as constitutive with the production of the social space.

    Study III used individual and group walking interview methods to explore with 23 children their play in two Irish primary schools, identified as disadvantaged. Using the lens of the theory of practice architectures, the analysis highlighted children’s contrasting representations of play as habitual and emerging situated relational processes. Children’s acceptance of social hierarchies, individualistic and exclusionary social practices within schoolyards generated insights into the consequences of significant constraints and normative ideas on children’s play. Play was thus interrelated with the reproduction of what was termed the “hard yard”. However, the transformative potential of play was also suggested in how shared play created possibilities for fun, solidarity, and friendship.

    Study IV drawing on earlier studies, engaged six occupational therapists from diverse sites of practice in a critical action research inquiry to interrogate existing practices and generate practice possibilities focused on play and occupational justice in Irish schoolyards. Putting the theory of practice architectures to use again, the analysis drew attention to how habitual practices interrelated with constraints including circumscribed professional identities, service expectations and cultural norms to (re)produce practice possibilities, in tension with occupational justice ideals. Furthermore, the research process using dialogical focus group and occupational mapping methods provided a mechanism for raising consciousness that (re)mattered occupations and occupational justice.

    In conclusion, this thesis contributes nuanced understandings of play as socially situated practices interrelated with significant constraints and diverse social practices (with)in the particularities of Irish schoolyards. The ways in which inequities were (re)produced in habitual, individualistic, and exclusionary practices within schoolyards, and relationships of solidarity and fun were created within shared play supports understandings of the centrality of occupations to (in)justice. The insights generated problematized inclusive practices drawing attention to normative discourses, the individualising of choices, the neglect of substantive issues, such as racism and the significance of vulnerabilities and friendships. This thesis suggests practice possibilities that extend beyond play as an individual concern to consider ethical responsibilities to raise consciousness on the relational nature of collective practices with(in) shared spaces. Furthermore, in connecting (with) theorizing on occupation as collective, the theory of practice architectures and mechanisms of raising consciousness this thesis contributes to understandings of praxis.

  • 263.
    Bergin, Michelle
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University College Cork, Ireland.
    Boyle, Bryan
    Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University College Cork, Ireland.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Exploring with children, play in Irish primary schoolyards.Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst tilgjengelig fra 2024-05-08 09:52
  • 264.
    Bergkvist, Victoria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Caroline, Eriksson
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för vuxna personer med långvarig smärta: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta definieras som en obehaglig emotionell och sensorisk upplevelse som associeras med vävnadsskada eller hot om vävnadsskada. Långvarig smärta medför försämrad livskvalité och begränsad förmåga att utföra aktiviteter. Tidigare studier beskriver effekter på livskvalitet och aktivitet för personer med långvarig smärta som genomgått multimodal rehabilitering. Beskrivning av arbetsterapeutens yrkesspecifika interventioner saknas i dessa studier. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på aktivitet och livskvalité för vuxna personer med långvarig smärta. En kvantitativ litteraturöversikt användes som metod. Vid huvudsökning användes databaserna Pubmed, CINAHL och AMED. Åtta studier inkluderades och interventionerna analyserades och kategoriserades enligt OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Interventionernas effekter på aktivitet och livskvalité presenterades under separata rubriker. Slutsatserna utifrån litteraturöversikten visar att det finns arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra aktivitet och livskvalité. Interventionerna Lifestyle Redesign, konstbaserad beteendeterapi och arbetsrehabilitering förbättrade förmågan att utföra aktiviteter och upplevelsen av livskvalité. Även kognitiv beteendeterapi visade förbättringar i aktivitet. På grund av få studier inom området och ojämn könsfördelning i studierna finns behov av ytterligare forskning.

    Sökord: Occupational therapy, intervention, long term pain, activity, quality of life, effects 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Berglin, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Carlsson, Filip
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Vuxnas erfarenheter av rullstol med ståfunktion: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns idag forskning av brukares erfarenheter av rullstolsanvändning och hur ståhjälpmedel kan motverka negativa komplikationer till följd av långvarigt sittande. Men det finns begränsad forskning av brukares erfarenheter av rullstol med ståfunktion. Syftet med denna studie var att undersöka vuxnas erfarenheter av att använda rullstol med ståfunktion och dess betydelse för delaktighet i personens dagliga aktiviteter. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade att ståfunktionen varit betydelsefull i vardagen för exempelvis ökad delaktighet i deltagarens dagliga aktiviteter och för att motverka kroppsliga komplikationer som ett långvarigt sittande kan medföra. Slutsatsen är att ståfunktionen i helhet haft en positiv inverkan utifrån flera olika aspekter. Men det råder bristande fysisk tillgänglighet vilket försvårar användandet och skapar ett behov av ytterligare utveckling av rullstol inklusive ståfunktion vilket kan främja deltagande i dagliga aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Berglund, Emmy
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Krantz, Wilma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Patienters upplevelse av arbetsterapeutiska interventioner vid depression- en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression är en av de största folkhälsosjukdomarna i Sverige och leder vanligtvis till långvarig vård. Symtom vid depression är bland annat nedstämdhet och förlust av intresse eller nöje av aktiviteter som tidigare gett tillfredsställelse, sömnstörningar, nedsatt energi, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla samt självmordstankar. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med depression. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner vid depression upplevdes ha främjat återskapandet av rutin och struktur i livet, ökat välbefinnande och känslan av tillhörighet samt ingett hopp och mening hos deltagarna. Slutligen anser författarna att resultatet pekar på att arbetsterapeutiska interventioner har potential vid behandling av depression men att mer forskning behövs för att stärka evidensen kring hur arbetsterapeutiska interventioner kan användas vid behandling av denna målgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    Patienters upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner vid depression
  • 267.
    Berglund, Erica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Eriksson, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyblivna pensionärers upplevelse av hälsa och aktivitetsbalans i vardagslivet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar.  Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Berglund, Erik
    et al.
    Karolinska Institutet, Sweden; Uppsala University, Sweden.
    Friberg, Emilie
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Engblom, Monika
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Andersén, Åsa
    Uppsala University, Sweden.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete. Karolinska Institutet, Sweden; Karolinska University Hospital, Sweden.
    Coordination and Perceived Support for Return to Work: A Cross-Sectional Study among Patients in Swedish Healthcare2022Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 7, artikkel-id 4040Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Receiving support from a return-to-work (RTW) coordinator (RTWC) may be beneficial for people on long-term sick leave. The aim of this study was to investigate whether the number of contacts with an RTWC and their involvement in designing rehabilitation plans for the patients were associated with perceiving support for RTW, emotional response to the RTWC, and healthcare utilization. Methods: In this cross-sectional study, 274 patients who had recently been in contact with an RTWC in Swedish primary or psychiatric care answered questions regarding their interaction with an RTWC, perceived support for RTW, and emotional response to the RTWC. Results: Having more contact with an RTWC was associated with perceiving more support in the RTW process (adjusted OR 4.14, 95% CI 1.49–11.47). RTWC involvement in designing a rehabilitation plan for the patient was associated with perceiving more support in the RTW process from an RTWC and having a more positive emotional response to the RTWC. Conclusions: From the patient’s perspective, this study indicates that the involvement of an RTWC and receiving a rehabilitation plan that an RTWC has helped to design might be perceived as important in the RTW process.

  • 269.
    Berglund, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Department of Clinical Neuroscience, Division of Insurance Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Friberg, Emilie
    Department of Clinical Neuroscience, Division of Insurance Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Engblom, Monika
    Department of Clinical Neuroscience, Division of Insurance Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Svärd, Veronica
    Department of Clinical Neuroscience, Division of Insurance Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden;Medical Unit Social Work in Health, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden;Department of Social Sciences, Division of Social Work, Södertörn University, Huddinge, Sweden.
    Physicians' experience of and collaboration with return-to-work coordinators in healthcare: a cross-sectional study in Sweden2023Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    Return-to-work coordinators (RTWCs) give people on sick leave individualized support and coordinate between different stakeholders, including physicians. The aim of this study was to explore physicians’ experience of RTWCs and investigate factors that influence how much physicians collaborate with RTWCs, or refer patients to them, in primary, orthopaedic, and psychiatric care clinics.

    Materials and methods

    Of the 1229 physicians responding to a questionnaire, 629 physicians who had access to a RTWC in their clinic answered to questions about collaborating with RTWCs.

    Results

    Among physicians who had access to a RTWC, 29.0% collaborated with a RTWC at least once a week. Physicians with a more favourable experience of RTWCs reported more frequent collaboration (adjusted OR 2.92, 95% CI 2.06–4.15). Physicians also collaborated more often with RTWCs if they reported to often deal with problematic sick-leave cases, patients with multiple diagnoses affecting work ability, and conflicts with patients over sickness certification.

    Conclusions

    Physicians who had more problematic sick-leave cases to handle and a favourable experience of RTWCs, also reported collaborating more often with RTWCs. The results indicate that RTWCs’ facilitation of contacts with RTW stakeholders and improvements in the sickness certification process may be of importance for physicians.

    Implications for Rehabilitation

    • This study of physicians’ experience of collaborating with return-to-work coordinators (RTWCs) observes that physicians reported more collaboration with or referrals to coordinators if they had a favourable experience of coordinators.

    • The results indicate that physicians report more collaboration with or referrals to RTWCs if they had more problematic sick-leave cases to handle in the clinic.

    • These findings imply that it might be possible to increase the collaboration between physicians and RTWCs in clinical settings by managing factors of importance.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Berglund, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Bahrami, Soma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Användbarheten av digitala aktivitetsscheman och dess effekter på aktivitetsutförande för barn och unga med autism: – en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En litteraturstudie genomfördes för att beskriva användbarhet av digitala aktivitetsscheman (DAS) och dess effekter på aktivitetsutförande för barn och unga med autism. Systematisk sökning i elektroniska databaser utfördes och tolv studier identifierades som uppnådde inklusionskriterierna. Deltagarna i de inkluderade studierna var mellan 3-18 år. Resultatet visade på användbarhet i olika kontexter och för olika aktiviteter inom aktiviteter i dagliga livet och fritid. DAS kan innehålla fotografier, bilder, text, video, ljud samt dialoger och kan vara tillgängligt på mobil, surfplatta, dator eller handdator. Oavsett vilket innehåll eller format DAS har visar det effekt på engagemang i uppgifter, övergångar inom och mellan aktiviteter, samt effekt på utförande av nya och kända aktiviteter. Implikationer och förslag för framtida forskning om DAS för att bidra till delaktighet i aktivitet diskuteras.

  • 271.
    Bergman, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Ghazi Karim, Lana
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeuters upplevelse av sin kulturella kompetens och derasförhållningssätt i mötet med klienter från andra kulturer: – Systematisk litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Bergman, Anna
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Söderback, Maria
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Kulturkompetens hos arbetsterapeuter: - en enkätstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund.

    Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 273.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Lidén, Anna
    Trädgårdterapi i ett arbetsterapeutiskt perspektiv: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 274.
    Bergman, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Tyngdtäckets inverkan  på aktiviteter i vardagslivet Vuxnas upplevelser kring användandet: Vuxnas upplevelser kring användandet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor har ett medfött behov av att utföra aktiviteter där behovet av aktivitetsbalans är en förutsättning för att främja hälsa och välmående. Aktivitetsbalans är när meningsfulla, godtyckliga och förväntade aktiviteter harmonierar vilket ger en känsla av kontroll i vardagen, rubbas balansen ökar risken för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka tyngdtäckets inverkan på aktiviteter i vardagslivet hos personer i arbetsför ålder. Kvalitativ metod tillämpades och fem täckesanvändare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som analy­ serades genom innehållsanalys. I resultatet framkom att tyngdtäcket hade en positiv inverkan på aktivitetsbalansen och framför allt på sömnen vilket medförde fler aktiva tim­ mar på dagen jämfört med innan informanterna började an­ vända täcket. Det framkom även att medicinanvändning minskat som följd av användandet av täcket vilket har lett till att informanterna känner sig piggare under dagtid. Det finns vinster med att använda detta hjälpmedel ur ekonomisk syn­ punkt för såväl den enskilda personen som för samhället i stort, men även ur miljösynpunkt.

     

     

  • 275.
    Bergqvist, Simon
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Lundqvist, Simon
    Återträna eller kompensera: kvantitativ studie om arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke. Metod: Studien hade en deskriptiv design där en kvantitativ metod användes. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkät till arbetsterapeuter som arbetar inom slutenvården med klienter som drabbats av nedsatt hand- och armfunktion efter stroke. Enkätfrågorna berörde områdena bedömning, åtgärd klientcentrering samt utvärdering utifrån de tre åtgärdsmodellerna. Av 52 tillfrågade besvarade 32 arbetsterapeuter hela enkäten. Resultat: Majoriteten av de deltagande arbetsterapeuterna arbetade på en specifik strokeenhet. De flesta angav att de använde Bobathmodellen eller den uppgiftsorienterade modellen. Det vanligaste syftet med arbetsterapin var att återträna den affekterade armen eller handen och den vanligaste åtgärden var att återträningen skedde i en målinriktad aktivitet. Klientcentrering är en viktig aspekt i interventionen enligt alla deltagande arbetsterapeuter. Utvärderingen av interventionen såg olika ut beroende på vilken avdelning arbetsterapeuten arbetade. Slutsatser: Antalet deltagande arbetsterapeuter i denna studie är för få för att studiens resultat kan överföras till kliniska verksamheter. För en mer fördjupad förståelse skulle en kvalitativ studie kunna ge en mer korrekt bild av arbetsterapin. Slutsatsen av resultatet är att deltagarna använder mer än en modell vid arbetsterapi för individer med nedsatt hand – och armfunktion efter stroke. Ett nytt instrument som både inkluderar ett återtränande och ett kompensatoriskt syfte bör utformas.  

    Fulltekst (pdf)
    Återträna eller kompensera
  • 276.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin. Univ Gavle, Ctr Musculoskeletal Res, Dept Occupat & Publ Hlth Sci, S-80176 Gavle, Sweden.
    Mathiassen, S. E.
    Univ Gavle, Ctr Musculoskeletal Res, Dept Occupat & Publ Hlth Sci, S-80176 Gavle, Sweden..
    Vingård, Eva
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin.
    Psychosocial Work Factors and Musculoskeletal Pain: A Cross-Sectional Study among Swedish Flight Baggage Handlers2015Inngår i: BioMed Research International, ISSN 2314-6133, E-ISSN 2314-6141, artikkel-id 798042Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. Flight baggage handlers sort and load luggage to airplanes. This study aimed at investigating associations between psychosocial exposures and low back and shoulder musculoskeletal disorders (MSDs) among Swedish flight baggage handlers. Methods. A questionnaire addressing MSDs (Standardized Nordic Questionnaire) and psychosocial factors (Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ) was answered by 525 baggage handlers in six Swedish airports. Results. Low back (LBP) and shoulder pain (SP) were reported by 70% and 60%, respectively. Pain was reported to interfere with work (PIW) by 30% (low back) and 18% (shoulders), and intense pain (PINT) occurred in 34% and 28% of the population. Quality of leadership was the most dissatisfying psychosocial factor, while the most positive was social community at work. Low ratings in the combined domain Work organization and job content were significantly associated with PIW in both low back and shoulders (Adjusted Hazard Ratios 3.65 (95% CI 1.67-7.99) and 2.68 (1.09-6.61)) while lower ratings in the domain Interpersonal relations and leadership were associated with PIWLBP (HR 2.18 (1.06-4.49)) and PINT LBP and SP (HRs 1.95 (1.05-3.65) and 2.11 (1.08-4.12)). Conclusion. Severity of pain among flight baggage handlers was associated with psychosocial factors at work, suggesting that they may be a relevant target for intervention in this occupation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Bergström, A.
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    El-Qasem, K.
    Hochschule Düsseldorf, Germany.
    Morville, Anne-Le
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    JOS Special Issue: Occupational Science in Europe2021Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 28, nr 1, s. 1-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 278.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Göthenberg, Lovisa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av strategier och kognitiva hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenheter av strategier och kognitiva hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD
  • 279.
    Bergström, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Elevers erfarenheter om faktorer som upplevs påverka förmågan till lärandet: En kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt 

    Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin dag på skolan och det är på skolan som elever utvecklar sin självkännedom och sin självtillit. Elevers möjlighet till lärande påverkas av den omgivande miljön och strukturen i skolans utformning. Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelser och svårigheter om vad som påverkat att de inte har fullständiga betyg från grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att skapa en förståelse för individens subjektiva upplevelse utifrån sin egen erfarenhet med det manifesta budskapet, det som står i texten. Datainsamling gjordes via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Enskilda in-tervjuer hölls med åtta personer i ålder 16-18 år om deras erfarenheter som svarar mot syftet. Materialet transkriberades i sin helhet, analyserades ge-nom kvalitativ innehållsanalys vilket gav tre kategorier och nio underkate-gorier. De tre kategorierna benämns: Stöd i skolan och eget ansvar, Be-gränsningar under grundskolan och Möjligheter inom det specifika pro-grammet. De faktorer som setts påverka eleverna till att inte uppnå studie-målen under grundskolan var otillräcklig hjälp från lärare, skolmiljön, det egna intresset och den egna motivationen. För att ge framtida elever goda förutsättningar till att uppnå person- och kunskapsutveckling som förbere-der eleverna inför vidare studier på gymnasiet rekommenderas vidare över-syn och studier om behovet av arbetsterapi i skolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Bergström, Johanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Waldenby, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Beskrivning av studenters aktivitetsbalans med Life Balance Inventory: Hur ser sambandet mellan aktivitetsbalans och hälsa ut?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att beskriva studenters självskattade aktivitetsbalans och hälsa samt undersöka om det föreligger ett samband dem emellan. 228 studenter i termin två och fyra från sjuksköterske- och socionomprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping, som valts ut via ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta i examensarbetet genom att fylla i Life Balance Inventory (LBI) samt två tilläggsfrågor gällande ålder och självskattad hälsa. Data analyserades och bearbetades i SPSS för att beskriva deltagarnas självskattade aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva ett eventuellt samband dem emellan.

    Resultatet visade att det totala medelvärdet av LBI var 2.38 med en standardavvikelse på 0.26. Studenterna skattade sin hälsa högt, då drygt 80 % skattade sin hälsa som god eller mycket god. För att beskriva en eventuell korrelation mellan självskattad hälsa och aktivitetsbalans gjordes Spearmans korrelationstest som visade ett statistiskt signifikant (p= 0.001) svagt positivt samband (r=0.26). Slutsatsen kan dras att studenterna upplevde god hälsa och aktivitetsbalans, dock kunde inget starkt samband mellan hälsa och aktivitetsbalans identifieras. 

  • 281.
    Bergström, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters beskrivning av arbete med mat och matvanor i öppenvård för patienter med diagnosen schizofreni2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 282. Bergström, Margareta
    et al.
    Ejelöv, Marina
    Mattsson, Monika
    Stålnacke, Britt-Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin.
    One-year follow-up of body awareness and perceived health after participating in a multimodal pain rehabilitation programme: A pilot study2014Inngår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, Vol. 16, nr 4, s. 246-254Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To evaluate body awareness and perceived health in patients with chronic pain after participation in a multimodal rehabilitation (MMR) programme and at 1-year follow-up.

    Method: Thirty-nine patients participated in a 5-week outpatient MMR programme. They were evaluated with the main outcome measures: the Body Awareness Scale (BAS) using an interview (BAS-I) and a movement test (BAS-Obs), the Nottingham Health Profile (NHP) and the Sense of Coherence (SOC). A subgroup analysis was conducted based on the BAS-Obs scores at the start of the MMR programme with cut-off at the upper quartile ≥ 26 point, classified as low body awareness; the three lower quartiles were classified as moderate/high body awareness.

    Results: All patients improved on the BAS-Obs and the BAS-I from the start to the end of the MMRP (p < 0.001) and at 1-year follow-up on four of the BAS-Obs subscales (p < 0.005). The moderate/high body awareness group improved on BAS-I, NHP and SOC (p < 0.01) and on two BAS-I subscales (p < 0.005), while the low body awareness group improved on one subscale (p = 0.003).

    Conclusion: Our results suggest that the use of the BAS-Obs assessment to identify patients with high or low levels of body awareness could play an important part in understanding the individual's clinical needs and be useful for developing an effective rehabilitation programme for patients with chronic pain.

  • 283.
    Bergström, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Participation and support in everyday life over a decade: perspectives of persons with rheumatoid arthritis and their significant others2023Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: The treatment of rheumatoid arthritis (RA) has evolved over recent decades. Today, many previous limitations related to, for example, joint damage have become rare, and persons with RA can often continue to work and engage in different aspects of everyday life. Nonetheless, persons with RA still report restrictions in everyday life, as they can be negatively impacted by symptoms like pain, stiffness and fatigue. As these symptoms might be invisible to others, the significant others of persons with RA can find it difficult to comprehend the effect of the disease. As a consequence, both the person with RA and the significant other may be affected, despite today’s effective treatment.

    As participation is a central concept within healthcare, it is also a prominent factor within rehabilitation and its goals. Despite access to contemporary treatment during the whole disease course, persons with RA still report participation restrictions. Since RA is a chronic disease, these remaining restrictions are of particular interest from a longitudinal perspective. However, support from the social environment, such as significant others, has the possibility to positively influence participation in everyday life. Therefore, it is essential to explore the influence of significant others and their support with the goal of enhanced participation in the everyday life of persons with RA, from a longitudinal perspective.

    Aim: The general aim of this thesis is to explore participation in the everyday life of persons with RA over a decade, and in relation to this investigate the influence of significant others and their support.

    Methods: This thesis consists of four studies that used different methodological approaches: qualitative, quantitative and mixed methods.

    Study I was a qualitative study where 59 persons with RA participated in semi-structured interviews approximately three years after diagnosis. Questions covered experiences in everyday life and participation. The material was analysed through content analysis.

    In Study II, longitudinal data from 274 persons with RA were analysed regarding disease activity (assessed by DAS28), grip force (assessed by Grippit), pain intensity (VAS mm) and activity limitations (assessed by HAQ). The data were collected at inclusion, year one and year two after diagnosis. Data related to sickness absence were also obtained, as well as self-assessed perceptions of experienced support. Through regression analyses, associations between disease-related variables and sickness absence were investigated, with support as a moderator.

    The data in Study III comprise semi-structured individual interviews with 16 persons with RA and their significant others, conducted approximately a decade after diagnosis. The interview guide was developed with Study I in mind and included similar topics, with the addition of support. This material was analysed using dyadic analysis, where a person with RA and the significant other comprised a dyad.

    Finally, in Study IV, a convergent mixed methods approach was used. Longitudinal data regarding disease-related variables (same as Study II) were collected during the first decade after diagnosis and analysed through linear mixed models. The qualitative material consisted of individual interviews conducted three and ten years after diagnosis and analysed by directed content analysis. The quantitative and qualitative results were integrated in accordance with the chosen method.

    Results: Significant others of persons with RA could encompass both facilitators and hinders to participation in the everyday life of persons with RA. Through the provision of support and helpful attitudes towards needed adaptations, they had a positive influence on participation in the everyday life of persons with RA. This was a continuous process since the persons with RA were still affected by the disease a decade after diagnosis, and adaptations by the significant others might also still be needed.

    Experiences of RA were found to differ between men and women over the first decade after diagnosis. Moreover, through a mixed methods design, discrepancies were found between the persons’ own descriptions in interviews and the quantitative results. For instance, women expressed issues related to grip force and disease activity in the interviews, but these issues were not detected in the same way in the quantitative results. These discrepancies were additionally not seen in men; however, both men and women still showed signs of disability a decade after RA diagnosis. Nevertheless, over time, the persons with RA and their significant others had learned to live with the disease and there was a sense of togetherness in everyday life with RA. Namely, they approached the disease together as a unit.

    Support was identified as a positive aspect that facilitated everyday life. It entailed both the support between the person with RA and the significant other, as well as the support from others outside of the dyad. Support could also come in different forms. For example, the person with RA could receive emotional support from a significant other, or healthcare professionals (HCPs) could provide informational support to either or both of the parties. In connection to the latter, a continuous need for knowledge was identified in both the persons with RA and the significant others. Support from significant others also proved to have an impact on work life specifically, as more perceived support was associated with an increased risk of sickness absence.

    Conclusively, significant others and their support can influence participation in the everyday life of persons with RA, and this influence can be facilitated through positive attitudes and different types of support during the first decade after diagnosis.

    Conclusions: Significant others are essential providers of support as facilitators for participation in the everyday life of persons with RA, including many years after diagnosis. However, they must also be attentive towards the further need for adaptations and possible emotional burden in the persons with RA. It is also important for significant others to find a balance between overprotecting and contributing to independence.

    The significant others in their turn might need support in understanding the impact of the disease. In this case, HCPs should be providers of support to both persons with RA and their significant others and consult with both of them as a unit in the rehabilitation process. This also exemplifies the need for support from outside the dyads of persons with RA and their significant others.

    Support is requested both at an early stage and throughout the disease course. Different types of support from significant others can therefore preferably be part of the rehabilitation process as a way to enhance participation in the everyday life of persons with RA.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
    Download (pdf)
    errata
  • 284.
    Bergström, Maria
    et al.
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Sweden.
    Ahlstrand, Inger
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Thyberg, Ingrid
    Department of Rheumatology, Linköping University, Sweden.
    Falkmer, Torbjörn
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. School of Occupational Therapy & Social Work, CHIRI, Curtin University, Perth, WA, Australia.
    Börsbo, Björn
    Division of Community Medicine, Department of Medical and Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Sweden.
    ‘Like the worst toothache you’ve had’ – How people with rheumatoid arthritis describe and manage pain2017Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 24, nr 6, s. 468-476Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease often associated with disability. Despite new treatments, pain and activity limitations are still present.

    Objectives: To describe how persons with RA experience and manage pain in their daily life.

    Methods: Seven semi-structured focus groups (FGs) were conducted and analyzed using content analysis.

    Results: The analysis revealed four categories: 1) Pain expresses itself in different ways referred to pain as overwhelming, aching or as a feeling of stiffness. 2) Mitigating pain referred to the use of heat, cold, medications and activities as distractions from the pain. 3) Adapting to pain referred to strategies employed as coping mechanisms for the pain, e.g. planning and adjustment of daily activities, and use of assistive devices. 4) Pain in a social context referred to the participants’ social environment as being both supportive and uncomprehending, the latter causing patients to hide their pain.

    Conclusions: Pain in RA is experienced in different ways. This emphasizes the multi-professional team to address this spectrum of experiences and to find pain management directed to the individual experience that also include the person’s social environment.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 285.
    Bergström, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Centrumledning PVC.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    A dyadic exploration of support in everyday life of persons with RA and their significant others2023Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 5, s. 616-627Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Support from significant others is important for participation in everyday life for persons with rheumatoid arthritis (RA). Meanwhile, significant others also experience limitations. Aims To explore how support is expressed by persons with RA and significant others, and how support relates to participation in everyday life of persons with RA. Material and methods Sixteen persons with RA and their significant others participated in individual semi-structured interviews. The material was analyzed using dyadic analysis. Results Persons with RA and significant others reported that RA and support had become natural parts of everyday life, especially emotional support. The reciprocal dynamics of support were also expressed as imperative. Also, support from people outside of the dyads and well-functioning communication facilitated everyday life. Conclusions Significant others and the support they give are prominent factors and facilitators in everyday life of persons with RA. Concurrently, the support persons with RA provide is important, along with support from outside of the dyads. Significance The results indicate that the interaction between persons with RA and the social environment is central to gain insight into how support should be provided for optimal participation in everyday life. Significant others can preferably be more involved in the rehabilitation process.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Bergström, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sverker, Annette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Larsson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Ostlund, Gunnel
    Malardalen Univ, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Significant others influence on participation in everyday life: the perspectives of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis2020Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 42, nr 3, s. 385-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe the meaning of significant others in relation to participation in everyday life of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis (RA). Materials and methods: Fifty-nine persons participated in this interview study. Inclusion criteria were three years experience of diagnosis and being of working age. Semi-structured interviews were conducted using critical incident technique (CIT), and the material was analysed using content analysis. Results: Four categories were revealed: (1) My early RA causes activity adaptations for us all, referring to the person and significant others modifying activities. (2) Making the significant others balance between shortfalls and participation, where the participants distinguished between needing help and feeling involved in activities. (3) Physical interactions with significant others, referring to both the problematic and manageable impact RA could have on body contact. (4) Emotions in relation to activities with others, where participants described feelings of failing others, and anxiety about future activities. Conclusions: For persons with early diagnosed RA, significant others can be both hindering and facilitating for participation in everyday life. As a clinical implication, it is valuable to identify how significant others can be involved in the rehabilitation process, to enhance participation in everyday life early in the disease process.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Bergström, Simon
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Kartläggning av kommunala arbetsterapeuters förskrivning och uppfattning om högteknologiska hjälpmedel2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 288.
    Bergström, Susanne
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Hellberg, Anna
    Hur ser möjligheterna ut att tillgodose behovet av hjälpmedel vid personlig vård och förflyttning för personer med fetma?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 289.
    Bergstén, Malin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wennerström, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Evidensbaserade interventioner inom arbetsterapi med påvisad effekt för personer med neglekt på grund av stroke: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Evidensbaserade interventioner inom arbetsterapi med påvisad effekt för personer med neglekt på grund av stroke
  • 290.
    Bergvall, Emma
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindberg, Cornelia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    En kvalitativ litteraturstudie om barn och unga med autismspektrumtillstånd och deras samspel med djur: Ett arbetsterapeutiskt perspektiv2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    En kvalitativ litteraturstudie om barn och unga med autismspektrumtillstånd och deras samspel med djur - Ett arbetsterapeutiskt perspektiv
  • 291.
    Berlin, Maria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Boström, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av aktivitetsbegränsningar hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Arbetsterapeuters erfarenheter av aktivitetsbegränsningar hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av psykossjukdom
  • 292.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Editorial2007Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 14, nr 4, s. 203-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 293.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Editorial. A more global arena for occupational therapy science.2009Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 16, nr 2, s. 67-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 294.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    International occupational therapy journal.2010Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, nr 2, s. 99-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 295.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Rater calibration stability for the assessment of motor and process skills1999Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 6, nr 3, s. 101-109Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 296.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Scandinavian journal of occupational therapy2011Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 18, nr 2, s. 83-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 297.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    The publications are covering fields of great interest to our researchers and research students, as well as all clinicians2013Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 1, s. 1-1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 298.
    Bernspång, Birgitta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Asplund, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Eriksson, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Fugl-Meyer, Axel R.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin.
    Motor and perceptual impairments in acute stroke patients: effects on self-care ability1987Inngår i: Stroke, ISSN 0039-2499, E-ISSN 1524-4628, Vol. 18, nr 6, s. 1081-1086Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The relative importance of motor, perceptual, and some cognitive functions for self-care ability was analyzed in a representative sample of 109 subjects within 2 weeks of acute stroke. Forty-nine patients (45%) were dependent or partly dependent in self-care. Profound motor dysfunction was present in 39%, low-order perceptual deficits in 10%, high-order perceptual deficits in 60%, and disorientation in time and space in 13% of the patients. There was a significant covariation between motor function and self-care ability and between low-order perception and orientation function. Low-order and high-order perception covaried only weakly. Discriminant analyses showed that the actual level of self-care proficiency could be correctly predicted in 70% of the cases by the 4 indexes of motor function, low-order perception, high-order perception, and orientation. The dominating predictor was motor function, and the next highest was high-order perception. When a program for early training is designed with the aim to alleviate long-term self-care disability after stroke, correct assessment of motor and perceptual functions in the individual stroke patient is essential.

  • 299.
    Bernspång, Birgitta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fisher, Anne G.
    Department of Occupational Therapy, College of Applied Human Sciences, Colorado State University.
    Differences between persons with right or left cerebral vascular accident on the Assessment of Motor and Process Skills1995Inngår i: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 76, nr 12, s. 1144-1151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Persons with right and left cerebral vascular accident (RCVA and LCVA) differ in terms of discrete impairments, but there is limited information with regard to how such impairments translate into differences in disability. The following hypotheses were tested: (1) persons with stroke have lower instrumental or domestic activities of daily living (IADL) ability than do matched nondisabled controls, (2) persons with RCVA do not differ from persons with LCVA in IADL ability, and (3) persons with RCVA and LCVA differ in specific motor and process skills that affect IADL performance.

    DESIGN: Descriptive comparison.

    SETTING: Subjects were tested in settings where rehabilitation services were received (home or clinic).

    SUBJECTS: 71 persons with RCVA, 76 persons with LCVA, and 83 community-living nondisabled individuals drawn from the Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) database, matched for age, gender, and number of tasks performed.

    MAIN OUTCOME MEASURE: AMPS, designed to measure type and severity of impairments manifested in the context of IADL performance. The AMPS was administered to all subjects in accordance with standardized testing procedures.

    RESULTS: The two stroke groups did not differ significantly in IADL ability, but both stroke groups had significantly lower IADL performance than did the nondisabled subjects. On the AMPS motor scale, persons with RCVA demonstrated greater impairment in pacing, transporting, and coordinating two body parts. Persons with LCVA demonstrated greater impairments in calibrating movements. No differences were found between the two groups in AMPS process skills.

    CONCLUSIONS: Persons with RCVA and LCVA have hemisphere-specific differences in motor impairments, but do not differ significantly in IADL ability.

  • 300.
    Bernspång, Birgitta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fugl-Meyer, Axel R.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin.
    Viitanen, Matti
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Perceptual function in the elderly and after stroke1988Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 2, nr 2, s. 75-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Perceptual function was assessed in 60 clinically healthy subjects aged about 60 (n=34) and 80 (n=26), and in stroke survivors who were assessed either early (n=109) or four to six years (n=75) after the stroke. Using two indices, one characterising low-order perception and the other higher-order perception, the clinically healthy subjects invariably had no impairment in the low-order index. Slight impairments occurred in 35% of 60-year-old and 77% of 80-year-old healthy subjects. Considerably more pronounced disturbances occurred in the stroke victims, among whom about 60% had impairment or higher-order perceptual function and about 10% had low-order perceptual deficits. Thus as higher-order perception is age dependent, it appears that in rehabilitation of stroke allowance should be made for predictable signs of advancing age.

3456789 251 - 300 of 3222
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf