Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 864
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Eriksson, Martin
    et al.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Vargfrågan - Gymnasieelevers argumentation kring ett sociovetenskapligt dilemma2012Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 8, nr 1, s. 43-58Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Wolf Issue - Upper Secondary Students’ Argumentation about a Socio-Scientific Issue

    The focus of this study is the attitudes towards wolves in Sweden among upper secondary students.This socio-scientific issue (SSI) involves many aspects, such as ethical, political and biological aspects,and provides a context to study students’ informal argumentation. The different arguments usedby the students were analyzed using the framework of the SEE-SEP-model. A questionnaire probingattitudes to the existence of wolves in the neighbourhood was distributed to 352 upper secondarystudents. 18 students were interviewed in focused group-interviews (in pairs). The results showedthat 55% of the students showed a negative attitude towards the existence of wolves in the neighbourhood.The analysis of the different aspects of arguments used by the students in the interviewsshowed that arguments based on value were more dominant (60%) than arguments based on knowledge(30%), and arguments based on personal experiences (10%).

  • 252.
    Eriksson, Martin
    et al.
    Karlstads universitet.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Chang Rundgren, Shu-Nu
    Karlstads universitet.
    Investigating the involvement of value and knowledge aspects in upper secondary students' socioscientific argumentations2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many former studies of students’ informal argumentation about socio-scientific issues (SSIs) shows that reasoning based on values is essential for the students ability to take part in discussion and provides the fundament for decision-making on different SSI-topics. We argue that, if value-laden argumentation is an essential part of SSI-teaching, we need to think about how teachers could help to develop students’ different values on SSI topics and science in school education. However, many science teachers still seem to feel insecure and are in need of instructions and guidance to deal with the intertwinement of ethics and science to manage the challenges in respect to SSI argumentation. The present case study aims to explore how SSI experiences can enhance students’ value formation and develop their ability to reflect on values. In a pre-study, 15 science major students at an upper secondary school in Sweden will be engaged in SSI interventions. The data will be collected using multiple methods (questionnaires, classroom observations of group discussions, students’ written reports, and individual follow-up interviews) in order to triangulate the material. As the main analytical framework, the SEE-SEP-model will be used. The SEE-SEP has earlier been validated as an analytical tool for analyzing students’ informal argumentation on SSIs in both written reports and oral discussions. We hope that the investigation can give some new perspectives on the intertwined connection between science, values and knowledge related to real-life issues.

     

    Proposed research questions

    • To what extend do upper secondary school students develop their environmental values when participating in a SSI program?
    • How do the development of values relate to the construction of knowledge during the negotiation of SSIs?
  • 253.
    Eriksson, Martin
    et al.
    Karlstads universitet.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Chang Rundgren, Shu-Nu
    Karlstads universitet.
    The fact-value intertwinement in Socio-scientific issues: A mixed-method approach to how upper secondary school students relate to values and knowledge in their informal argumentation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many former studies of students’ informal argumentation about socio-scientific issues (SSIs) shows that reasoning based on values is essential for the students ability to take part in discussion and provides the fundament for decision-making on different SSI-topics. We argue that, if value-laden argumentation is an essential part of SSI-teaching, we need to think about how teachers could help to develop students’ different values on SSI topics and science in school education. However, many science teachers still seem to feel insecure and are in need of instructions and guidance to deal with the intertwinement of ethics and science to manage the challenges in respect to SSI argumentation. The present case study aims to explore how SSI experiences can enhance students’ value formation and develop their ability to reflect on values. In a pre-study, 15 science major students at an upper secondary school in Sweden will be engaged in SSI interventions. The data will be collected using multiple methods (questionnaires, focus groups interviews and individual follow-up interviews) in order to triangulate the material. As the main analytical framework, the SEE-SEP-model will be used. The SEE-SEP has earlier been validated as an analytical tool for analyzing students’ informal argumentation on SSIs in both written reports and oral discussions. We hope that the investigation can give some new perspectives on the intertwined connection between science, values and knowledge related to real-life issues.

     

    Proposed research questions

    • To what extend do upper secondary school students develop their environmental values when arguing on a SSI?
    • How do the development of values relate to the construction of knowledge during the negotiation of a SSI?
    • How can SSI education affect students’ view on the nature of science (NOS)? 

     

    Discussion matters

    Are the research questions relevant and appropriate? What implications for science education could be expected from the findings?

  • 254.
    Erixon, Anders
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att sitta ner och lyssna: En uppsats i berättelseform om hur NO-undervisningen för utsatta elever kan utformas som multimodalt lärande2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
  • 255.
    Erlich, Catharina
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Om högstadieelevers intresse i teknik och möjligheten för läraren att påverka intresset genom sin undervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i Skolinspektionens rapport 2014 som visar på stora brister i teknikundervisningen i grundskolan och på ett minskande intresse för teknikämnet hos högstadielever, särskilt hos flickor. En oro finns att elever i framtiden inte väljer en teknisk karriär. Även internationella studier kring intresse för teknik och vetenskap visar på liknande resultat. Med ökad ålder minskar teknikintresset och särskilt utmärkande hos flickor. Flera orsaker anges till intresseminskningen såsom att objektet för intresset förändras med åldern; att mer vetenskapliga förklaringar krävs i högre årskurs än i lägre och därmed ökas svårighetsgraden. Det finns svårigheter i att mäta intresse och diskussion kan föras hur begreppet teknik uppfattas. Elevers uppfattning om begreppet teknik i forskningsstudier visar på att elever och forskare inte alltid har samma syn på vad teknik är. Studier visar dock att intresset för teknik kan ökas när teknik sätts in i ett sammanhang som involverar både människor och miljö. Kopplingen mellan intresset för ett ämne och högre studier i ämnet finns delade meningar om och några studier visar att andra faktorer än intresse styr karriärvalet. Samtidigt anger teknikläroplanen att eleven genom undervisningen ska utveckla ”intresse för teknik”.

    Syftet med det här examensarbetet är att angripa begreppet ”intresse för teknik” ur olika perspektiv och på vilket sätt det är påverkbart inom skolans ramar. I metoden ingår ett undervisningstema skapat av författaren som behandlar läskedrycksindustrin och som undervisats under åtta veckor på en högstadieskola i åk9. Enkäter kring teknikintresse genomförs med eleverna före och efter tekniktemat och även intervju med en grupp elever.

    Resultaten visar tydligt att det går att stimulera elevers teknikintresse i teknikämnet genom att välja teknik som är mycket vardagsnära till dem, såsom tekniken bakom en vanlig läskedryck. Vidare ökade elevernas intresse för teknik delvis för att de fått en ny syn på begreppet teknik. Den här studien bekräftar tidigare forskning om flickors teknikintresse, att detta ökar om tekniken sätts in i intressanta sammanhang. Gällande val till gymnasiet och sannolikheten för teknisk högskoleutbildning visar det här examensarbetet på att även om ett teknikintresse finns så har andra faktorer mycket stark påverkan på elevens karriärval.

  • 256. Fahlström, Magnus
    et al.
    Sumpter, Lovisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    A model for the role of the physical environment in mathematics education2018Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 23, nr 1, s. 29-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we develop an analytical tool for the role of the physical environment in mathematics education. We do this by extending the didactical triangle with the physical environment as a fourth actor and test it in a review of literature concerning the physical environment and mathematics education. We find that one role played by the physical environment, in relation to mathematical content, is to portray the content in focus, such as geometry and scale. When focusing on teachers, students, and the interaction between them, the role of the physical environment appears to be a precondition, either positive (enabling) or negative (hindering). Many of the findings are valid for education in general as well, such as the importance of building status. 

  • 257. Farrin, Firozi
    et al.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    En metod för planering och formativ bedömning2014Inngår i: Lärande i handling: en pragmatisk didaktik / [ed] Britt Jakobson, Iann Lundegård och Per-Olof Wickman, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 79-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Fermsjö, Roger
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Rekonstruktion av logaritmer med tallinjer som medierande redskap2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the research reported in this licentiate thesis was to create an environment that could support students’ learning about logarithms. To develop such a learning environment, Davydov’s ‘learning activity’ was used as a theoretical framework for the design. A new tool was created, that was used by the students to unfold and single out some of the unique properties of logarithms when solving different learning tasks. The construction of the model was inspired by Napiers original idea from 1614, i.e. exactly 400 years ago, by using two number lines; one arithmetic (i.e. based on addition) and one geometric (i.e. based on multiplication).

    The research approach used was learning study where teachers and researcher worked collaboratively in an iterative process to refine the research lesson. The study was conducted in six groups with six teachers in upper secondary school in a major city in Sweden. The sample comprised about 150 students and data were collected by filming lessons and by interviews with some of the students. The data were analysed using an analytic framework derived from ‘learning activity’ and the results show what supports, but also what does not support, the creation of an environment for supporting students’ learning of logarithms.

    The results from the study are related to former research regarding instrumental/procedural vis-à-vis relational/conceptual understanding and also about research about students’ ‘errors and misconceptions’. It is argued that the formal definition of logarithms, y = 10x <-> x = lgy (y > 0), should not be used to introduce the concept, instead a new way is proposed. One conclusion is that it is possible to reconstruct logarithms without using the definition as a tool. The results from the analysed lessons show how students looked for ways to solve learning tasks using the new tool. The definition and the identities regarding logarithms appear as bi-products of the students learning activity. When analysing students actions, they rarely over-generalised mathematical rules, e.g. used the distributive law, or separated log-expressions, e.g. adding log expressions part by part, that seemed to be an issue according to former research.

  • 259. FitzSimons, Gail E.
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    In the workplace mathematics does not announce itself: towards overcoming the hiatus between mathematicseducation and work2017Inngår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816, Vol. 95, nr 3, s. 329-349Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Preparing students for their lives beyond schooling appears to be a universal goal offormal education. Much has been done to make mathematics education more Brealistic,^ but suchactivities nevertheless generally remain within the institutional norms of education. In this article,weassume that pedagogic relations are also an integral part of working life and draw on Bernstein’swork to address their significant features in this context. However, unlike participation in formalmathematics education, where the discipline is central, workers are likely to be confronted by, andneed to reconcile, a range of other valued workplace discourses, both epistemic and social/cultural innature. How might mathematics education work towards overcoming the hiatus between these twovery different institutional settings? This article will argue that the skills of recontextualisation,central to teachers’ work, should be integral to the mathematics education of all future workers. Itwill consider theoretical perspectives on pedagogic discourse and the consequences of diverseknowledge structures at work, with implications for general and vocational mathematics education.

  • 260.
    Flodin, Veronica
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Epistemisk drift: Genbegreppets rörelser i några av forskningens och undervisningens texter i biologi2011Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för relationen mellan den kunskap som tas fram i forskning i biologi och den kunskap som det sedan undervisas om, i kurser på universitetet. Arbetet i denna uppsats är begränsat till den del av forskning och undervisning som är inriktad mot användningen av vetenskapliga begrepp i texter, och vilka innebörder användningarna leder till. Arbetet baseras på två studier.

    I den första studien visas att i en enda, mycket använd lärobok i biologi, kan man finna (åtminstone) fem olika innebörder av hur genbegreppet används. Det som är intressant är att dessa olika innebörder kan knytas till framväxten av olika biologiska discipliner. Det kan tyckas självklart när man ser det som resultat, men faktum är att genbegreppet inte framskrivs som kontextberoende. Detta borde i sin tur leda till att förståelsen av genbegreppet försvåras, eftersom betydelsen varierar med sammanhanget och dessutom kan olika innebörder blandas i ett och samma sammanhang. De lärandeproblem som tidigare studier har visat på, kan bland annat ha sin grund i ett innehållsproblem. Det vill säga, innehållet i sig är vagt och otydligt.

    I den andra studien baseras analysen på en fallstudie av användningen av genbegreppet i fem vetenskapliga artiklar. Olika innebörder av genbegreppet återfinns på samma sätt som den tidigare studien gjort gällande för en lärobok i biologi.  Men även nya kategorier beskrivs. I läroboken kunde de olika innebörderna knytas till olika subdiscipliner. I de vetenskapliga artiklarna knyts de nya kategorierna snarare till olika kunskapsprojekt. Genen och genbegreppet fyller olika funktioner i relation till forskningsproblemen, frågorna och metoderna. Man kan säga att olika aspekter av genen används i olika kunskapsprojekt. Men kategorierna används inte renodlat. Både de tidigare kategoriserade innebörderna och nya kategorier används. Blandningen föreslås bero på att kunskaper om gener inte försvinner, utan lever vidare och används sida vid sida med nyutvecklad kunskap, vilket leder till att genbegreppet är utsatt för en epistemisk drift.

    Transformationen av innehåll mellan forskningstexten och lärobokstexten, diskuteras sedan utifrån resultaten i studie ett och studie 2 i termer av rekontextualisering. När innehållet ”transformeras” till läroboken, finns variationerna av genbegreppet kvar, men inte det vetenskapliga sammanhanget i form av frågor och metoder. De olika sätten att veta om gener förekommer blandat i forskningstexterna, men forskarna föreslås kunna använda sin disciplinbaserade kunskap till att utläsa sambanden. Det kan betyda att det som framstår som luddigt, blandat och oklart för en utomstående, inte är det för en fackman som befinner sig i den aktuella praktiken.

  • 261.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    A Brief History of the Gene Concept: Hans-Jörg Rheinberger, Staffan Müller-Willie (2017) The Gene: from Genetics to Postgenomics. The University of Chicago Press, Chicago2019Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 28, nr 1-2, s. 183-187Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 262.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Characterisation of the Context-Dependence of the Gene Concept in Research Articles: Possible Consequences for Teaching Concepts with Multiple Meanings2017Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 26, nr 1, s. 141-170Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to interpret and qualitatively characterise the content in some research articles and evaluate cases of possible difference in meanings of the gene concept used. Using a reformulation of Hirst’s criteria of forms of knowledge, articles from five different sub-disciplines in biology (transmission genetic, molecular biology, genomics, developmental biology and population genetics) were characterised according to knowledge project, methods used and conceptual contexts. Depending on knowledge project, the gene may be used as a location of recombination, a target of regulatory proteins, a carrier of regulatory sequences, a cause in organ formation or a basis for a genetic map. Methods used range from catching wild birds and dissecting beetle larvae to growing yeast cells in 94 small wells as well as mapping of recombinants, doing statistical calculations, immunoblotting analysis of protein levels, analysis of gene expression with PCR, immunostaining of embryos and automated constructions of multi-locus linkage maps. The succeeding conceptual contexts focused around concepts as meiosis and chromosome, DNA and regulation, cell fitness and production, development and organ formation, conservation and evolution. These contextual differences lead to certain content leaps in relation to different conceptual schemes. The analysis of the various uses of the gene concept shows how differences in methodologies and questions entail a concept that escapes single definitions and “drift around” in meanings. These findings make it important to ask how science might use concepts as tools of specific inquiries and to discuss possible consequences for biology education.

  • 263.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Dealing with a Learning Problem in Genetics: “Mendel as the Enemy of Genetics no. 1”2018Inngår i: Future Educational Challenges from Science and Technology Perspectives: XVIII IOSTE Symposium Book of Proceeding / [ed] Anna Jobér, Maria Andrée, Malin Ideland, Malmö: Malmö University , 2018, s. 106-112Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The traditional lecture, where a lecturer presents, summarize, explain etc. the course content, is a common practice in biology higher education. The purpose of this study is therefore the possibility of the lecture as a mean to deal with a central learning problem in genetics. An experienced teacher and researcher sees a learning problem in the gap between scientific development concerning genomes and the more simple "one gene - one phenotype" relation and laws of inheritance, founded by Mendel. The question is how the lecturer tries to overcome the learning problem as part of the content structure of the lecture in a fruitful way. The study is inspired by lesson study in its arrangement. The lecturer tests his lecture structure on two different student groups in an iterative way with reflections in between. The focused learning problem is tested in the final exam and the results from both student groups are compared. Despite the elaborated structural changes in the lectures, the majority of students do not pass the question about how gene complexity is involved in phenotypic changes. The results bids a discussion about how we create learning problems and how to abandon Mendelian genetics and conventional presentations of content.

  • 264.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Didaktisk analys av ett integrativt forskningsprojekt i biologi: möten mellan olika kunskapsformerManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 265.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    En didaktisk studie av kunskapsinnehåll i biologi på universitetet: Med genbegreppet som exempel2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is about knowing in biology in higher education and research. The gene concept is used as an example of knowledge content that is common to both biological research and education. The purpose is to study how knowing about the gene is expressed in different forms of knowledge contexts at the university. This is important to study in order to understand documented learning problems regarding the gene concept but also to better understand the relation between knowledge in research and teaching. Knowledge has to be transformed to become an educational content, a process that is of special interest within the field of Didaktik. The thesis is based on three qualitative case studies. Study I is an analysis of a textbook in biology. The purpose is to examine the content as presented to the students to see how its structure may contribute to the problems students have. How does the gene concept function as a scientific representation and at the same time as an object for learning in a biology college textbook? A phenomenographic approach is used to study implicit variation in gene concept use when the textbook treats different sub disciplines. The results show conceptual differences between them. The different categories of the gene found–as a trait, an information structure, an actor in the cell, a regulator in embryonic development or as a marker for evolutionary change–mean that we deal with different phenomena. The gene as an object is ascribed different functions and furthermore these functions are intermingled in the textbook. Since, in the textbook, these conceptual differences are not articulated, they likely are a source of confusion when learning about genes. Study II examines the gene concept use in a scientific context, as exemplified by five research articles from a scientific journal. Using an adaptation of Hirst’s criteria for forms of knowledge, the study characterizes how the scientific contexts for the gene concept use vary. What kinds of different gene concept use in these contexts can be discerned? When comparing the articles, it becomes evident that the gene concept is used to answer different kinds of questions. The meanings of the gene concept are connected to various knowledge projects, their purposes and the methods used. Shifts of methodologies and questions entail a concept that escapes single definitions and “slides around” in meanings. These contextual transformations and associated content leaps are here referred to as epistemic drift. Study III follows an integrative research project in biology.  What are the characteristic content conditions for knowledge development? What different ways in using the gene concept can be distinguished? By using the analytic methodology developed in study II, the scientific contexts are categorized according to their knowledge project, methods used and conceptual contexts. The results show that the gene concept meanings and the content vary in focus, are more or less explicitly formulated, or possible to formulate, and consist of different skills. One didactic conclusion is that by being more overt about the conditions for problem solving within a specific subdisciplin (i.e. fruitful questions to ask, knowledge needed to answer them, and methods available), students may be given opportunities to get a broader perspective on what it means to know biology.

  • 266.
    Flodin, Veronica S.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Epistemic drift of the gene concept in genetics research articles: Possible consequences for teaching concepts with multiple meaningsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 267.
    Folin, Malin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Flippat matematikklassrum: Några matematiklärares uppfattningar om undervisningsmodellen Flippat klassrum2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum. En av slutsatserna var att lärare använder sig av undervisningsmodellen för att få en mindre stressig arbetsmiljö, för att få eleverna att förstå matematikämnet bättre, för att öka elevernas lust till lärande och/eller öka förutsättningarna till lärande hos eleverna.

  • 268.
    Fors, Rickard
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Flippad matematik: Elevers uppfattningar av det inverterade klassrummet2012Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.

    Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.

    Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet. Dessutom uppfattas videogenomgångar som mer effektiva än klassrumsgenomgångar trots att de är betydligt kortare.

    Den tid som frigörs när klassrummet inverteras har inte förändrat elevernas sätt att arbeta inom matematikämnet. Elevers respons på förändrade undervisningsvillkor analyseras med hjälp av en kognitiv teori för elevers reglering av sitt eget lärande. Utifrån denna teori diskuteras hur lärare kan ta tillvara på de ökade tidsresurserna och förändra elevers tänkande om matematik och deras lärande.

  • 269.
    Forsberg, Per-Arne
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur undervisa om agila projekt som arbetsform.: Utbildning i strukturerat och agilt projektarbete med det pedagogiska konceptet organiserade syften.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.

  • 270.
    Franco Neto, Vanessa
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    The mathematics textbook for rural population in Brazil: Learning to be a modernized farmer2018Inngår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] E. Bergqvist, M. Österholm, C. Granberg, L. Sumpter, Umeå, Sweden: PME , 2018, Vol. 3, s. 411-418Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 271.
    Franzén, Viktoria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Elever med fallenhet för matematik.: Identifiering och undervisning i en egalitär skola ur ett lärarperspektiv2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens fokuserar på att får en djupare förståelse för hur elever med fallenenhet för matematik i årskurs 4-6  ges möjlighet att utvecklas och utmanas på sin egen nivå genom organisatoriska och pedagogiska anpassningar. Skolans styrdokument uttrycker tydligt elevers rätt till en undervisning anpassad till deras egen nivå, oavsett om de har lätt eller svårt att nå målen Utöver detta undersöktes även vilket stöd lärarna ansåg att de kunde erhålla från skolledningen i arbetet med dessa elever. I studien deltog sex verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna anser att det finns två olika grupper av elever med fallenhet: de som vill visa och synas samt de som inte gör mycket väsen av sig, en grupp som de beskrev som kan vara svår att upptäcka. Problemlösning användes som en metod för lärarna att identifiera elever med fallenhet, men även i att utmana dem vilket skedde främst genom resonemang och diskussioner om olika lösningsalternativ. Individuella anpassningar för eleverna gjordes dels i arbetet med problemlösning samt med hjälp av läromedlets nivåindelningar. Vidare visade resultatet även att lärarna är väl medvetna om dessa elever och deras rätt att utmanas och utvecklas på sin egen nivå. I likhet med tidigare forskning belyste även denna studie att skolledningens resursallokeringar fokuserar på de elever som har svårt att nå målen vilket påverkar lärarens möjligheter till att maximera undervisningen genom pedagogiska och organisatoriska anpassningar för den motsatta elevgruppen, de som har lätt att nå målen.

  • 272.
    Franzén, Viktoria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Programmering i matematikämnet: Några lärares erfarenheter från grundskolans årskurs 4-62016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att bidra med ämnesdidaktisk kunskap om programmering i matematikämnet genom att lyfta fram några mellanstadielärares perspektiv utifrån deras egen undervisningspraktik. Programmering skrivs fram som ett centralt innehåll i matematikämnet i en planerad läroplansrevidering men flera lärare har redan erfarenhet av programmering i sin undervisning. Studien undersöker vilka syften med att programmera som lyfts fram av några lärare samt vilka förmågor som dessa lärare anser att eleverna får möjlighet att utveckla. Utöver detta undersöker studien även programmeringens generella effekter i elevgrupper och i andra undervisningssammanhang utifrån dessa lärares perspektiv. I studien deltog fem verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6 som arbetade med programmering i sin matematikundervisning. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna ser flera syften med att arbeta med programmering; framförallt betonar de demokratiska och ekonomiska argument. Programmering beskrivs av lärarna som ett medel snarare än ett mål; som ett verktyg som ger möjlighet att utveckla såväl generella som matematiska förmågor. Resultatet visade att de generella förmågor som lyftes fram av lärarna var logiskt och systematiskt tänkande samt förmågan att samarbeta. De matematiska förmågorna som lärarna framförallt ansåg tränades och utvecklades när programmering användes i undervisningen var problemlösnings-, begrepps-, kommunikations- samt resonemangsförmågan. I likhet med tidigare forskning ansåg lärarna att det inte var några skillnader i kompetens mellan flickor och pojkar när de arbetade med programmering, dock fanns det en initial attitydskillnad där flickorna ibland uppvisade en mer negativ attityd jämfört med pojkarna. Studien påvisade att transfereffekter inte kunde utrönas men att de inte heller förväntades av lärarna. Svenska forskningsbidrag till området programmering i grundskolan är begränsade varpå den här studien kan ses som ett bidrag, stöd och inspiration till lärare som planerar att införa programmering i sin undervisning innan ytterligare underlag och reviderade styrdokument kommer skolväsendet till del.

  • 273.
    Fred, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Mikhail, Hiba
    Nyman, Martin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Staffansson, Boel
    ”Då är det två C!” – Elever i åk 1 undersöker algebraiska uttryck2018Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018, s. 51-51Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till att fördjupa diskussionen kring hur en undervisning kan designas för att elever så tidigt som i årskurs 1 kan ges möjlighet att resonera kring algebraiska uttryck. 

    Forskare i det matedidaktiska fältet (se t.ex. Kaput, 2008; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Stacy & Chick, 2004; Radford, 2010, 2014) belyser att det kan finnas en problematik när undervisningen i algebra endast introduceras i en aritmetisk tradition där numeriska lösningar och rätt svar fokuseras. Detta då elever fastnar i numeriska lösningar i stället för generella resonemang och slutsatser (se t.ex. Davydov, 2008; Kaput, 2008; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Stacy & Chick, 2004; Radford, 2010, 2014). Att kunna resonera i algebraiska termer är ett av de sätt som matematik kommuniceras på. Vidare är det ett av de sätt som matematisk kunskap etableras som sann. Att elever redan i de tidigare åldrarna ges möjlighet att utveckla en förmåga att föra och följa algebraiskt utformade resonemang blir därför en viktig målsättning för undervisningen. Dock behövs det kunskap om hur en undervisning som möjliggör för elever att utforska algebraiska situationer där sådana resonemang inkluderas kan arrangeras. Samt hur det är möjligt att genomföra så tidigt som i årskurs 1.

    Under höstterminen 2017 och vårterminen 2018 har en forskargrupp bestående av undervisande lärare, forskarstuderande lärare, forskarutbildade lärare samt vetenskapliga ledare genomfört en studie, där vi i en kollaborativ process har utforskat vilka typer av uppgifter och klassrumsdiskussioner som skapar förutsättningar för utveckling och kvalificering av algebraisk resonemangsförmågan hos elever i årskurs 1.

    Learning study har valts som ansats och metod då den erbjuder ett “maskineri” för att närgånget kunna studera relationen mellan undervisning och elevers lärande. Vidare bygger studien på Davydovs (1962, 2008) arbete avseende design av uppgifter och klassrumskommunikationen samt analys av data.

    Inledande analyser antyder att vissa typer av uppgifter och klassrumskommunikation inbjuder till att eleverna prövar relationen mellan ett uttryck och dess representation i form av cuisenaire-stavar samt inbjuder till att resonera om vilka av dessa relationer som fungerar eller ej. 

    Presentationen fokuserar på lärarens interaktion med eleverna under slutfasen av en lektion samt hur lärarens val av kommunikation och sätt att styra det gemensamma arbetet driver processen framåt.

  • 274.
    Fred, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Nyman, Martin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Finding new ways of informing iteration between lessons in a learning study: A case of algebraic reasoning2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue for this paper is lesson iteration informed by students’ responses to lesson design seen from the theoretical standpoint of learning activity in a learning study on a lesson framing algebraic reasoning.

    A body of research (e.g.; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Radford, 2010) suggests that there can be a problem if algebra is introduced from an arithmetic standpoint focusing on finding singelnumerical solutions to tasks.This can lead to students getting stuck in the arithmetical interpretation of algebraically problems and prevent them from using algebra as a tool for general mathematical understanding (e.g. Davydov, 2008; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Radford, 2010).

    Learning study can be understood as a lesson study with a focus on a specific object of learning and in combination with an explicit theory of learning (Elliot, 2012). Marton (2015) argues for any functional theory of learning but commonly variation theory is the theory used. During the last years learning activity (Davydov, 2008) has been tested as an alternative and/or complementary theoretical design tool when designing teaching in learning studies (Eriksson, 2017). One design principle when trying to establish a learning activity is that the teacher has to create a situation inviting students to theoretical work (Davydov, 2008). This situation needs to include fundamental aspects of the theoretical knowledge as well as evoke students’ curiosity and urge them to engage in a theoretical work (Eriksson & Jansson, 2017). One difficult act of balance for the teacher is to stage a situation that evokes the curiosity needed for the students to create their own problem/learning task instead of simply solving a teacher assignment.

    In this project the data comes from a learning study in year 1 (age 7) with three lesson iterations. Tentative results indicate that small adjustments in lesson design made on the basis of learning activity generates both a higher degree of student reasoning and on a shift from numerical/arithmetical to algebraical conceptual tools. In the presentation we will provide examples of how learning activity has worked as a tool to improve the staging of a situation inviting the students to engage in algebraic reasoning.

  • 275.
    Fred, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wettergren, Sanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för undervisningen i grund- och gymnasieskolan2017Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Algebra används vanligen vid problemlösning och är ett redskap för att lösa ekvationer. De uppgifter som ofta används när algebra introduceras är i de flesta fall aritmetiska i sin grund (Gravemeijer, 2002; Kieran, 2006; Lins & Kaput, 2004; Radford, 2010). Greer (2008), Kaput (1999) och Usiskin (1988) pekar dock på att undervisningen i algebra behöver skapa förutsättningar för elever att utveckla förmågor som att resonera algebraiskt, att göra algebraiska generaliseringar samt att använda algebraiska representationer snarare än på att lära ut ett antal procedurer.

    Presentationen tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet, Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för undervisningen i grundskolan och gymnasiet. Projektet är kollaborativt utformat där forskare och lärare med hjälp av Learning study som forskningsansats iterativt utvecklar undervisningen (Marton, 2014). Syftet med projektet är att utforska hur matematikundervisningen kan utformas så att elever ges förbättrade möjligheter att utveckla förmågan att kunna föra och följa algebraiska resonemang. I projektet kommer fyra stycken Learning studies att genomföras i årskurserna; 1–3, 4–6 och 7–9 i grundskolan samt på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de fyra delstudierna undersöks och analyseras vad i undervisningen som främjar elevernas kunskapsutveckling, vad som kan ses som tecken på framväxande algebraisk resonemangsförmåga samt hur denna förmåga kan bedömas.

    Under vårterminen 2017 har, som ett första steg, en fenomenografisk analys genomförts i årskurs 1–3 och i årskurs 4–6. Syftet med den fenomenografiska analysen var att utforska de aktuella elevgruppernas kvalitativt skilda uppfattningar av algebraiska uttryck. Analysen bygger på semistrukturerade elevintervjuer vilka har videofilmats och transkriberats. För att fånga elevers uppfattningar av ett fenomen, i det här fallet algebraiska uttryck, är man beroende av att få eleverna att prata, att resonera och diskutera. Detta är inte lätt, då risken är överhängande att eleverna endast svarar enstavigt eller hindras av att de tror att det finns ett rätt svar. I relation till fenomenografiska analyser är det alltså av avgörande betydelse att lyckas få eleverna att prata, vilket presentationen kommer att belysa och diskutera. Vilken betydelse har de situationer man försätter eleverna i för vilket datamaterial man får? Vilka frågor hindrar respektive främjar elevers responser?

  • 276.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Karlsson, Karl Göran
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    PISA under 15 år – resultat och trender2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den unika boken PISA under 15 år ger de forskare som arbetat med undersökningen i Sverige sin bild av vad som hänt under de femton år som gått sedan den första undersökningen genomfördes. Här beskrivs bland annat:

    • Bakgrunden till undersökningen, hur den har utvecklats och genomförts.
    • Resultaten från samtliga sex undersökningar, ur både ett nationellt och internationellt perspektiv.
    • Skillnader i resultat utifrån likvärdighet, genus och utländsk bakgrund i olika tvärstudier som utgått från PISA-undersökningen.

    Författarna diskuterar genomgående vad vi kan lära oss av PISA och tar även upp den kritik som riktats mot undersökningen. Avslutningsvis lyfts hur framtiden för PISA kan komma att se ut.

  • 277.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Oskarsson, Magnus
    Mittuniversitetet.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Karlsson, K.G
    Mittuniversitetet.
    Sollerman, Samule
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen.
    Eliasson, Nina
    Mittuniversitetet.
    Rasmusson, Maria
    Mittuniversitetet.
    Sundgren, Marcus
    Mittuniversitetet.
    PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 278.
    Frostne, Isabel
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Abstrakta och konkreta ting i geometrilandskapet: Varför elever i årskurs 7-9 har lätt och svårt i geometriområdet samt vad läraren gör för att underlätta elevernas förståelse2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Geometry is an area in mathematics that is considered not abstract, on the contrary from other areas in mathematics. As geometry is considered an unabstracted area in mathematics, why has students around the world difficulties with geometry? TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) has shown that Swedish students in 8th grade has difficulties in algebra and geometry. The study focuses on why secondary school students’ have easy to understand some parts in geometry and why they have difficulties in other parts. Furthermore the study focuses on strategies teachers use to facilitate understanding in geometry. The study is carried out by interviewing six teachers in secondary school. The interviews are recorded and transcribed for enabling thematic analysis. The result shows that teachers experiences that students have easy to understand the first dimension (length and perimeter) and easy to understand geometrical objects as for example rectangular shapes. The reason behind the easiness is that these elements in geometry is known for the students, easy for the teachers to explain and not abstract. The students have difficulties comprehending two and especially three dimensional objects, difficult geometrical objects as circular objects, objects where the height is “situated” outside the object and irregular figures, unit conversions and concepts in geometry. The reasons behind these difficulties are mainly: the elements and methods are unfamiliar and abstract to the students. The abstraction in geometry are shown as comprehending how big or small sizes are in two and three dimensions and difficulties to comprehend the big discrepancy between the numbers in unit conversion, Teachers also observe that students have difficulties in visualizing and manipulating objects. These results show that what is known and not abstract are the opposite for what students have difficulties with, i.e. unknown and abstract. The strategies the teachers use are mostly to concretize the difficulties in geometry and in that way show students why it is valid. Other strategies are concerning with building a strong foundation in geometry, to combine geometry with other subjects in school and using students prior knowledge to build new knowledge. The red articles agrees with the result from the study.

  • 279. Furness, Anthony
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Matematikens mönster2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 280.
    Färnlund, Dennis
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Icke nivågrupperade prov: Påverkan på elevprestationer2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur grundskoleelevers inställning till att besvara provfrågor samt hur deras provresultat påverkas av icke utskrivna betyg på provfrågorna i ämnet fysik. Undersökningen bygger på teorier om nivågruppering samt nivågrupperade prov. Genom att nivågruppera provfrågorna finns risken att eleverna väljer bort nivåer som de anser ligger över deras ambitionsnivå.

    Undersökningen genomförs med hjälp av två kvantitativa metoder i form av prov och enkät samt en kvalitativ metod i form av intervjuer med elever som skrev provet. En grupp får provfrågorna utan utskrivna betyg och en kontrollgrupp får provfrågorna med betyg utskrivna. I analysen jämförs empirin från de olika metoderna för att ge en helhetsbild av resultatskillnader och skillnader i antalet besvarade frågor mellan grupperna.

    Resultatet av undersökningen visar att elever med betyget Godkänt och som fått göra provet utan betyg upplever förändringen som positiv. Eleverna som inte fått göra provet utan betyg är negativa när de försöker tänka sig in i hur det skulle vara att skriva provet utan betyg utskrivna. Provresultaten från elever med VG och MVG påverkas inte i lika hög grad av provfrågor utan betyg utskrivna som elever med betyget G. Studien visar att G-elever påverkas mest men att de måste ha fått testa på provet utan utskrivna betyg för att se fördelarna med det.

  • 281.
    García Pascual, Rubén
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Integrering av digitala verktyg i undervisningen: En undersökning om matematiklärares upplevda kunskapsnivå av TPACK2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitalisering av skolan har pågått under en lång tid men integreringen av digitala verktyg i matematikundervisning har inte visat sig följa den önskade pedagogisk utvecklingen för att lärande skulle främjas. Nyligen genomförda studier har funnit att en avgörande faktor för effektiv integrering av teknologin i undervisning är lärarna kunskap kring digitala verktyg. Denna studie söker undersöka lärarnas kunskap kring Technology, Content, Pedagogy och deras kombinationer med syftet att öka förståelsen om lärarnas integrering av digitala verktyg i matematikundervisning. Ämnen diskuteras ur det TPACK teoretiska ramverket. För att samla in data fick 47 matematiklärare verksamma på gymnasieskolor i Stockholm, Sverige besvara en enkät. Resultatet visar att lärarna själva upplever att de har goda kunskaper i Pedagogy, Content and Pedagogical Content men är inte så säkra när Technology berördes. Vidare visade resultatet att kunskap om teknologi per se inte influerar manliga lärares kunskap i TPACK lika mycket som det gör för kvinnliga kollegor samt att det inte finns ett samband mellan undervisningserfarenhet och kunskap i TPACK. Skillnader mellan olika studier genomförda i olika platser tyder på att det behövs en djupare förståelse om mekanismerna som ligger bakom avskaffning av kunskapen för effektiv integrering av digitala verktyg i undervisning och att det behövs ta hänsyn till bakgrundsfrågor vid undersökningar av lärares kunskap. Emellertid behövs det fortsätta studera och utveckla det teoretiska TPACK ramverket och de instrument som används för att undersöka kunskaperna inom detta ramverk.

  • 282.
    Gardmo, Thomas
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Konflikt som undervisningsfokus: En studie om gymnasieelevers samtal om persontransporter i ett "undervisning för hållbar utveckling"-perspektiv2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

  • 283.
    Gawell, Elin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    "Men det stämmer inte riktigt med hur svenskarna räknar": Uppfattningar om skolmatematik och matematikundervisninghos gymnasieelever med utländsk grundskoleutbildning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att se vilka uppfattningar gymnasieelever som läst större delen av singrundskoleutbildning i något annat land uttrycker om matematik och matematikundervisning. Genom kvalitativa intervjuer med sex elever från olika delar av världen undersöks elevernas uppfattningar om svensk skolmatematik och matematikundervisning, vilka likheter och skillnader de uttrycker jämfört med sin tidigare skolgång och hur de upplever processen att komma ny med annan förutbildning. Dataanalyseras sedan tematiskt i flera steg. I första steget av analysen används uppfattningar om skolmatematik, uppfattningar om sig själv som matematikelev och uppfattningar om matematikundervisning och hur man lär sig matematik som teman. Som ett andra steg analyseras uppfattningar om matematikundervisning med kategorierna sociala normer, sociomatematiska normer och klassrummets matematiska praxis. Därefter gjordes en induktiv analys inom varje deltema. Huvudresultaten är att matematiska metoder skiljer sig åt mellan länderna, men att det också kan finnas skillnader i exempelvis vilka ämnesområden som betonas. Fokus på problemlösning och vad som anses vara en bra matematisk lösning lyfts fram som särskilt stora skillnader. Att använda formelsamling och miniräknare är något som eleverna är ovana vid sedan tidigare. Eleverna uttycker att lärarna i Sverige är snälla och hjälpsamma, men att lektionerna i stor utsträckning består av självständigt arbete och att det gör att det kan bli rörigt i klassrummet. Ett tydligare ledarskap från läraren och lektioner med mer gemensamt arbete lyfts fram som önskvärt.

  • 284.
    Genell, Gunnar
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur används teknik för att öka elevers lärande i matematik? En fallstudie i lärares uppfattning om hur teknik i formativ bedömning används i matematikundervisningen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här texten presenteras en studie av matematiklärares erfarenheter av att arbetamed formativ bedömning och i synnerhet när det arbetet sker med hjälp av teknik.Uppsatsen innehåller ett moment vars syfte är att intervjua några lärare. Studien inledsmed en kort beskrivning av bakgrunden till att uppsatsen riktar fokus just på detområdet. I avsnittet bakgrund uttrycks lite kort varför dessa lärare är intressanta för enfallstudie avseende hur teknik används för formativ bedömning.

    I den allmänna debatten om skolan ser vi ofta att lärare utrycker att de upplever att dehar ont om tid för att bedriva relevant undervisning. Behovet av lösningar som kanöka elevers lärande framträder som eftertraktat bland många lärare. I ljuset av denverkligheten blir det intressant att undersöka hur några verksamma lärare i matematikarbetar inom området.

    Jag märker att skolverket också efterlyser mer forskning på området. ”Vidare lyftsbehovet av forskning kring IKT-lösningar i relation till formativ bedömning liksombedömningsundervisning vid lärarhögskolor.” (Skolverket, 2016)

  • 285.
    Gerholm, Verner
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter2016Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This licentiate thesis deals with some influencing factors to develop mathematicalabilities among mathematical gifted adolescents. Krutetskii’s structureof the mathematical abilities and Mönks’ triadic model of giftedness isused as a theoretical framework.The thesis consists of two articles with different aims. The first aim is toinvestigate to what extent the students had participated in various mathematicalactivities during their years in school and what impact the students attachto these activities. The second aim was to examine some aspects of the importanceof motivation for the mathematically gifted adolescents.To answer the research questions data was collected with a questionnaireand an interview study of a total of 27 finalists in a national mathematicalcompetition for students in Swedish upper secondary schools.Generally the students were positive about the activities they had participatedin. Specifically acceleration in the subject and mathematical competitionsstand out as particularly significant activities according to the students.The study shows the significance of mathematical activities providing aframework to relate to, which will make the progression more visible for thestudents. Such activities could be mathematical competition problem solvingor acceleration in the subject.The results of the study indicates that intrinsic motivation together withextrinsic motivation with integrated or identified regulation are the most importanttypes of motivation. All students in the study had both intrinsic motivationand some type of extrinsic motivation.

  • 286.
    Gerholm, Verner
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Tävling och acceleration förutveckling av matematisk förmåga: – en analys av matematisktbegåvade elevers erfarenheterav stödjande verksamheter2016Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 1904-2183, E-ISSN 2326-3873, Vol. 4, nr 1, s. 25-49Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar resultatet från en enkät och intervjustudie med 27 finalister från en nationell matematiktävling för gymnasieelever. En utgångspunkt för studien är att matematisk förmåga inte är statisk utan i hög grad förändringsbar och att utveckling sker genom matematisk aktivitet. Syftet med studien var att undersöka omfattningen av de matematiska verksamheter som eleverna deltagit i under sin skolgång och vilken betydelse eleverna tillmäter dem. Generellt uttalar sig eleverna positivt om de verksamheter de deltagit i. Detta gäller i synnerhet acceleration i ämnet samt tävlingsmatematik som anses särskilt betydelsefulla. Studien indikerar att verksamheter som erbjuder ett ramverk att förhålla sig till och där progressionen synliggörs, i högre utsträckning uppskattas av eleverna. Sådana verksamheter kan till exempel innebära att eleverna ges möjlighet accelerera i ämnet eller att de erbjuds att arbeta med tävlingsproblem.

  • 287.
    Ghafouri, Soheila
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Två synsätt på elevers lärande av ämnet statistik: En studie av elever i årskurs 72014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures.

    The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups.

    The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group.

  • 288.
    GRIGORYEVA, VICTORIA
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att förbättra utbildningen för en hållbar utveckling: Lärares utsagor om framgångsfaktorer i arbetet för en hållbar utveckling2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.

    Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete.

    Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.

  • 289.
    Gustafsson, Jimmy
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Digitalisering och lärande i teknikundervisning ur ett elevperspektiv: Ett undervisningsförsök i årskurs 7-92018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen i samhället påverkar alla medborgare och skolan är inget undantag. Digitala verktyg finns överallt i elevernas vardag och även i klassrummen. Det ställer krav på lärarna som måste ta hänsyn till såväl elevernas förkunskaper och förväntningar på digitalisering i undervisningen som samhällets och beslutsfattarnas förväntningar. Den här studien utgår från ett elevperspektiv på hur fysisk modellering uppfattas jämfört med digital modellering i teknikundervisning på högstadiet hos en grupp elever med diagnoser inom autismspektrat och därmed i behov av särskilt stöd. Ett undervisningsförsök genomförs där eleverna delas upp i två grupper under två lektioner. Den ena gruppen får börja med fysisk modellering och den andra gruppen med digital modellering första lektionen. Lektionen därefter får båda grupperna arbeta med både fysisk och digital modellering. Det visar sig i undervisningsförsöket att elever som börjar med digital modellering är mindre nyanserade och kritiska i sina omdömen om det digitala verktyget än elever som börjar med fysisk modellering. Vidare visar det sig att elevernas intresse och lärande inte påverkas om de arbetar med digitala modeller eller fysiska modeller första lektionen utan uppgifternas förmåga att stimulera elevernas kreativitet väger tyngre. Samtidigt väljer samtliga elever att arbeta med digitala verktyg när de får möjlighet att välja, även elever som gav negativa omdömen om det digitala verktyget. Det visar på vikten av att läraren har en didaktisk plan för vad digitala verktyg ska användas till, hur de ska användas och varför så att det inte bara blir något som slentrianmässigt används i undervisningen eftersom eleverna då riskerar att gå miste om variation och möjligheter till olika arbetssätt och fördjupning i undervisningen.

  • 290.
    Gustafsson, Peter
    et al.
    Mälardalens högskola, Sweden.
    Jonsson, Gunnar
    Karlstads universitet, Sweden.
    Enghag, Margareta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    The problem-solving process in physics as observed when engineering students at university level work in groups2013Inngår i: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, Vol. 40, nr 4, s. 380-399Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 291. Guttorm, Hanna
    et al.
    Arvola-Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Niemi, Anna-Maija
    Vaahtera, Elina
    Mertanen, Katariina
    Tammi, Tuure
    Mononen-Batista Costa, Sari
    Brunila, Kristiina
    Kouhia, Anna
    Paakkari, Antti
    Kainulainen, Ville
    Ikävalko, Elina
    Akateeminen kapitalismi ja kollektiivisuuksien paradoksaalisuudet tohtorikoulutuksessa2014Inngår i: Aikuiskasvatus, ISSN 0358-6197, Vol. 34, nr 2, s. 121-128Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 292.
    Gyberg, Per
    et al.
    Linköpings Universitet.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Tio skäl att strunta i miljön - om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende2013 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De flesta människor vet att vi står inför gigantiska miljöproblem. De flesta vet också hur man kan göra för att minska sin påverkan och därmed också minska effekterna av problemen. I själva verket känner de flesta till väldigt många åtgärder och förändringar i sitt vardagsliv som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Fast å andra sidan så är ju den lilla skillnaden som jag kan göra så liten att det kanske inte har så stor betydelse i det stora hela. Dessutom så gör jag redan en massa saker och vissa saker tycker jag att jag har rätt att göra. Det finns många argument för att inte göra det man själv anser att man egentligen borde göra. Denna bok lyfter fram och diskuterar tio sådana skäl och diskuterar varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende som påverkar miljön.

  • 293.
    Gyllenpalm, Jakob
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Inquiry and flow in science education2018Inngår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 13, nr 2, s. 429-435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ellwood's and Abrams's paper, Students's social interaction in inquiry-based science education: how experiences of flow can increase motivation and achievement, describes two groups of students and their experiences in an extended inquiry unit. For one of these, the Off-Campus group, several educational aspects were enhanced compared with the group that stayed on campus for their fieldwork. In the analysis this was related to the nature and quality of students' social interactions during the project and their experiences of flow. This forum article seeks to expand and reframe some of the interpretations made by the authors concerning the role of time, place and attention for setting up conditions for experiences of flow in general, and in scientific inquiry in particular. A comparison with the result from research on wait-time is made, and the significance of place and social interactions are related to a typology of attention helpful for understanding Flow theory. It is suggested that an additional finding may be that there are certain moments in an inquiry unit where slowing down the tempo of instruction to allow for feedback and discussion is particularly important, because doing so can significantly alter the subsequent development and quality of students' social interactions, experiences of flow, and consequently learning. Implications for science teaching and teacher education are discussed.

  • 294.
    Gyllenpalm, Jakob
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Teachers' Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education2010Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of this thesis is to describe and analyse customs of science teaching in secondary schools and teacher education programmes in Sweden in relation to the notion of “inquiry” in science education. The main focus is on customs of language use and the educational goal of learning about scientific inquiry as distinct from the related goals of learning to do inquiry and learning canonical science content. There is also an exploration and description of different teaching approaches associated with “inquiry”. Previous research has noted that a key issue for reaching the goal of learning about scientific inquiry is the extent to which teachers are able to guide students to explicitly reflect upon this topic. A prerequisite is that teachers give students access to relevant categories of language for explicit reflection on the characteristics of scientific inquiry. Because of the situated nature of language use and learning, this also raises the need to address topics of context, culture and customs in science education. This thesis addresses the questions of how existing customs of teaching science are related to the goal of learning about scientific inquiry, how inquiry-related terminology is used in this context, and how relevant distinctions can be made to aid explicit reflection on these issues. Data has been collected in two studies and analysed and presented in four papers. Study 1 is based on interviews with twelve secondary school science teachers, and Study 2 is based on focus group interviews with 32 pre-service teacher students. The results include a description of the existing customs of inquiry-oriented instructional approaches in Swedish secondary schools. They show that these are often not connected with an explicit focus on teaching about the characteristics of scientific inquiry.  Inquiry-related terminology is analysed with a focus on the role and use of the terms “hypothesis” and “experiment”. Based on a theoretical framework of sociocultural and pragmatist views on language and learning, it is shown how the use of these terms, both in secondary schools and teacher education, tend to conflate the two categories methods of teaching and methods of scientific inquiry. Some problematic consequences for reaching the goal of learning about scientific inquiry are discussed, as well as possible origins of the problems and how the results from this thesis can be useful in overcoming these.

  • 295.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Christiansson, Ulf
    Friggebo, Patrik
    Connecting two laboratory tasks under an umbrella of uncertainty: Hooke's law and simple harmonic motion2018Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 53, nr 5, artikkel-id 055023Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Laboratory work in physics has traditionally focused on the verification of facts, theories and laws. In contrast, this article describes how laboratory tasks can be used to promote students understanding about the nature of science and scientific inquiry. In the project reported here, students learn about measurement uncertainties and a simplified graphical method for propagating errors. By using this knowledge to compare the precision of two common methods to determine the spring constant, Hooke's Law and simple harmonic motion, students learn about the nature of experimentation in physics. From this specific example, comparisons can then be made with authentic research to highlight more general aspects of the nature of science and scientific inquiry.

  • 296.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Experiments" and the Inquiry Emphasis Conflation in Science Teacher Education2011Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 95, nr 5, s. 908-926Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the use and role of the term experiment in science teacher education as described by teacher students. Data were collected through focus group interviews conducted at seven occasions with 32 students from six well-known Swedish universities. The theoretical framework is a sociocultural and pragmatist perspective on language and learning with the analysis based on the notion of pivot terms, introduced in an earlier article, to operationalize language use as habit and mediated action. The term experiment was found to be conflated with laboratory task and referred to as primarily a pedagogical activity in contrast to a research methodology, in line with the previously described inquiry emphasis conflation. The notion of controlled experiment was unfamiliar to most students and had not been explicitly discussed in terms of research methodology during their teacher education. The pedagogical meaning given to the term experiment is discussed in contrast to its use and function in scientific research. The possible problems of this conflation of terms are discussed in relation to the educational goal of teaching students about the nature of scientific inquiry. Recommendations for teacher education are discussed, and a heuristic model to use pivot terms to facilitate explicit reflection on unexamined customs of science education is introduced.

  • 297.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    The Uses of the Term Hypothesis and the Inquiry Emphasis Conflation in Science Teacher Education2011Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 33, nr 14, s. 1993-2015Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines the use and role of the term 'hypothesis' in science teacher education as described by teacher students. Data were collected through focus group interviews conducted at seven occasions with 32 students from six well-known Swedish universities. The theoretical framework is a sociocultural and pragmatist perspective on language and learning, introducing the notion of pivot terms to operationalise language use as a habit and mediated action. We describe three different customs of using the term 'hypothesis' within four cultural institutions that can be said to constitute science teacher education in Sweden. Students were found to habitually use the term hypothesis as meaning a guess about an outcome. This is contrasted to the function of this term in scientific research as a tentative explanation. We also found differences in how this term was used between the pure science courses given by the science departments of universities and science education courses taken only by teacher students. Findings also included further support for school students hypothesis fear reported in an earlier study. It is discussed how these findings can obstruct learning and teaching about the nature of scientific inquiry. Constructivist theories of learning are suggested as a possible origin of these problems. The findings are also related to curricular reform and development.

  • 298.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    The Uses of the Term Hypothesis and the Inquiry Emphasis Conflation in Science Teacher Education2011Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 33, nr 14, s. 1993-2015Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines the use and role of the term ‘hypothesis’ in science teacher education as described by teacher students. Data were collected through focus group interviews conducted at seven occasions with 32 students from six well‐known Swedish universities. The theoretical framework is a sociocultural and pragmatist perspective on language and learning, introducing the notion of pivot terms to operationalise language use as a habit and mediated action. We describe three different customs of using the term ‘hypothesis’ within four cultural institutions that can be said to constitute science teacher education in Sweden. Students were found to habitually use the term hypothesis as meaning a guess about an outcome. This is contrasted to the function of this term in scientific research as a tentative explanation. We also found differences in how this term was used between the pure science courses given by the science departments of universities and science education courses taken only by teacher students. Findings also included further support for school students hypothesis fear reported in an earlier study. It is discussed how these findings can obstruct learning and teaching about the nature of scientific inquiry. Constructivist theories of learning are suggested as a possible origin of these problems. The findings are also related to curricular reform and development.

  • 299.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Holmgren, Sven-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Fysikum.
    Secondary science teachers’ selective traditions and examples of inquiry-oriented approaches2010Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 6, nr 1, s. 44-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes aspects of the existing tradition of practical work in secondary science education in Sweden, with a focus on inquiry-oriented teaching approaches. Twelve secondary science teachers were interviewed and asked to describe examples of their own teaching practices that they believed constituted inquiry-oriented teaching. The descriptions are analysed in relation to key components of inquiry as conceptualised in the science education literature. In addition, the teachers’ way of talking about their own teaching in relation to inquiry is described and analysed. The results show a wide variety of teaching approaches that are associated with inquiry in different ways. Although inquiry is valued by many teachers, it is also problematic. We discuss the nature of the problems associated with inquiry by the teachers and the possible consequences of these for teacher education, in-service training and curriculum development.

  • 300.
    Gyllenpalm, Jakob
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Holmgren, Sven-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Fysikum.
    Teachers' language on scientific inquiry: Methods of teaching or methods of inquiry?2010Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 32, nr 9, s. 1151-1172Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With a focus on the use of language related to scientific inquiry, this paper explores how 12 secondary school science teachers describe instances of students’ practical work in their science classes. The purpose of the study was to shed light on the culture and traditions of secondary school science teaching related to inquiry as expressed in the use of language. Data consisted of semi-structured interviews about actual inquiry units used by the teachers. These were used to situate the discussion of their teaching in a real context. The theoretical background is sociocultural and pragmatist views on the role of language in science learning. The analysis focuses on two concepts of scientific inquiry: hypothesis and experiment. It is shown that the teachers tend to use these terms with a pedagogical function thus conflating methods of teaching with methods of inquiry as part of an emphasis on teaching the children the correct explanation. The teachers did not prioritise an understanding of scientific inquiry as a knowledge goal. It discusses how learners’ possibilities to learn about the characteristics of scientific inquiry and the nature of science are affected by an unreflective use of everyday discourse.

3456789 251 - 300 of 864
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf