Claims that domestic violence is best deemed a ‘hidden crime’ tend to equate being hidden with non-disclosure to social services, the police or other criminal justice professionals. However, the social worlds of domestic violence victims are much more intricate than this. Family, relatives, friends and neighbours usually form the immediate social world of domestic violence. They can be regarded as a ‘response network’ that may be mobilized in the aftermath of domestic violence. This article focuses on the analysis of three women’s narratives about what happened in their social networks in the aftermath of violence. In all three cases, the culturally based understanding of how to deal with unacceptable behaviour in the social network constituted a framework for the response action. The analysis shows how social networks can be both responsible enough to intervene in the violence and responsive enough to recognize how the violence affects women and their children.

Interpersonal violence has been the focus of research within the social sciences for some considerable time. Yet inquiries about the causes of interpersonal violence and the effects on the victims have dominated the field of research and clinical practice. Central to the contributions in this volume is the idea that interpersonal violence is a social action embedded in responses from various actors. These include actions, words and behaviour from friends and family, ordinary citizens, social workers and criminal justice professionals. These responses, as the contributors to this volume all show, make a difference in terms of how violence is understood, resisted and come to terms with in its immediate aftermath and over the longer term.

Bringing together an international network of scholars and practitioners from a range of disciplines and fields of practice, this book maps and expands research on interpersonal violence. In doing so, it opens an important new terrain on which social responses to violence can be fully interrogated in terms of their intentions, meanings and outcomes.

Rapporten bygger på en studie genomförd vid Linköpings universitet. Författarna har samlat lärare och skolpersonal vid tre landsortsskolor med elever i årskurs F-6 och diskuterat med dem i form av fokusgrupper.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Det är svårt att uppskatta dess rätta omfattning. Däremot är det enklare att se de svåra konsekvenser det får för de direkt berörda och deras närmaste omgivning. För den utsatta kvinnan och barnet blir följderna mycket allvarliga. Från att ha sökt en övergripande orsak till våldets uppkomst, har mer komplexa förståelseramar utvecklats, där våldet beskrivs som något som uppstår i samspel mellan olika faktorer i samhället, närmiljön, relationen och individen. Våld i nära relation är inte en isolerad händelse som befinner sig i ett socialt vakuum. Även om det inte finns vittnen närvarande när det sker, äger våldet rum i ett specifikt sammanhang där familj, släkt och vänskapsrelationer formar ett socialt nätverk. Vi kan förvänta oss att det sociala nätverket besvarar våldet på något sätt. Att utforma samhällsinsatser som samverkar med de gynnsamma krafterna i nätverket är ett angeläget utvecklingsområde. Olika insatser har utformats för att stoppa våldet och stödja dess offer. De har utvärderats, inte sällan med metoder av lägre kvalitet. Utvärderingarna visar lovande resultat för vissa av insatserna för barnen. Det finns också anledning att vara svagt optimistisk när det gäller vissa insatser för kvinnorna och männen. När det gäller barn som upplever våld i hemmet finns det flera angelägna utvecklingsområden, såsom barn och ungas egna responser på sin våldsutsatthet.

Syftet med detta arbetsnotat är att beskriva de verksamheter som kommer att studeras inom projektet och till vis del även en reflektion kring vägarna till serviceinsatser. Ambitionen är också att detta arbetsnotat ska kunna fungera som ett redskap i och inför kommande skeenden i forskningsprocessen.

Linköpings kommun har sedan flera år arbetat för att utveckla en lättillgänglig socialtjänst med god kvalitet och en mångfald sociala stödinsatser för den enskilde att välja mellan. Det innebär bl a att de flesta stödinsatser inte kräver biståndsbeslut utan den enskilde kan själv direkt kontakta verksamheter som erbjuder stöd, t ex missbruksvård, familjebehandling och boendestöd. Denna form av serviceinsatser har prövats också i andra kommuner, men det är än så länge ett arbetssätt som endast i begränsad utsträckning studerats.

Linköpings kommun har i samarbete med CKS, Linköpings Universitet tagit initiativitet till att finansiera ett forskningsprojekt i ledning av Martin Börjesson, docent i socialt arbete. Projekt är planerat att genomföras under en treårsperiod med start januari 2014. Målsättningen med detta projekt är att planera och genomföra en bred upplagd utvärdering av arbetet med servicetjänster. Studien har för avsikt att försöka beskriva vilken betydelse arbetet med sociala servicetjänster har för det sociala arbetet och brukaren/medborgaren.

Syftet med detta arbetsnotat är att ge en bakgrundsbeskrivning till utvecklingen av servicetjänster i Linköpings kommun och placera studien i ett sammanhang. Ambitionen är också att detta arbetsnotat ska kunna fungera som ett redskap i och inför kommande skeenden i forskningsprocessen.

Under #metoo postade kvinnor inom socialt arbete sina berättelser om sexuella trakasserier och våld under hashtaggen #orosanmälan. Artikelns syfte är att synliggöra, analysera och reflektera kritiskt kring de motståndsberättelser som kom inifrån socialt arbete och vad de gör med bilden av socialt arbete som akademiskt ämne och profession.

MDPV är en drog som fått stort genomslag i massmedier och Norrköping är en av de städer där användandet av drogen har ökat. Det här arbetet syftar till att studera hur personer som missbrukar MDPV beskrivs i de lokala tidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet i Norrköping. 56 utvalda artiklar skrivna i dessa tidningar analyserades genom en inledande kvantifiering och en kvalitativ textanalys. Empirin är sedan kopplad till socialkonstruktionism som är vår teoretiska ansats, till begreppen stigma och stämpling samt till tidigare forskning kring MDPV, narkotikamissbruk, media och sociala problem i media.

Materialet delades sedan in i tre teman; Avvikare, Offer för omständigheterna och Samhällsproblem. Dessa teman representerar olika sätt som MDPV-missbrukare beskrivs på i tidningarna. I temat Avvikare beskrivs missbrukarna opersonligt och med egenskaper kopplade till drogen och brottslighet, medan de i temat Offer för omständigheterna beskrivs mer personligt genom att missbrukarna själva och anhöriga uttalar sig. I temat Samhällsproblem beskrivs missbrukarna som anledningen till professionellas försämrade arbetsmiljö och till socialnämndens budgetunderskott. Studien visar också att MDPV-missbrukarna beskrivs olika beroende på vem som uttalar sig i tidningsartikeln, vilket tyder på att det är viktigt att alla involverade får komma till tals.

Detta självständiga examensarbete på kandidatnivå redogör för hur socionomstudenter vid Göteborgs Universitet konstruerar socionom som en social identitet. Datainsamling skedde genom fokusgrupper med totalt sju deltagare från olika terminer vid socionomprogrammet, materialet har bearbetats med tematisk analys och analyserats med hjälp av social identitetsteori. Studien fann att informanterna konstruerar sig själva som en del av gruppen socionomer, ett nedvärderat sällskap med en unik förståelse, med gemensamma karaktäristika som är tydligt särskild från andra sociala grupper. Resultatet belyser en konstruktion av socionomer som sammanbundna och stärkta av samhällets bristande uppskattning och förståelse för dem, som ett hemligt sällskap. Studien föreslår vidare forskning kring hur gränsdragningar för ett för stort personligt engagemang kan bli en del av socionomutbildningen, likväl forskning om hur socionomers arbete kan göras mer begripligt för allmänheten. 

The concept of hegemonic masculinity has been used in gender studies since the early-1980s to explain mens power over women. Stressing the legitimating power of consent (rather than crude physical or political power to ensure submission), it has been used to explain mens health behaviours and the use of violence. Gender activists and others seeking to change mens relations with women have mobilised the concept of hegemonic masculinity in interventions, but the links between gender theory and activism have often not been explored. The translation of hegemonic masculinity into interventions is little examined. We show how, in South Africa and Sweden, the concept has been used to inform theoretically-based gender interventions and to ensure that men are brought into broader social efforts to build gender equity. We discuss the practical translational challenges of using gender theory broadly, and hegemonic masculinity in particular, in a Swedish case study, of the intervention Machofabriken [The Macho Factory], and illustrate how the concept is brought to life in this activist work with men. The concept has considerable practical application in developing a sustainable praxis of theoretically grounded interventions that are more likely to have enduring effect, but evaluating broader societal change in hegemonic masculinity remains an enduring challenge.

En samhällsvetenskaplig grundfråga är styrningsrelationen mellan individen och det samhälle hon lever i. Hur formas människor till funktionella samhällsmedlemmar? I denna bok introduceras Foucaults tankar om styrningsmentalitet (governmentality) och sätts in i ett svenskt sammanhang. Läsaren får ta del av en rad studier av styrningsprocesser i den moderna välfärdsstaten, från dess finrum och önskvärda praktiker till dess bakgård av missanpassade och bokstavsbarn. Grundläggande samhällsteoretiska frågor om makt, kunskap och ordning, begripliggörs med konkreta exempel från vårt eget samhälle.

Evidensbaserad praktik och styrning i vardagligt socialt preventivt arbete

Jag har under flera år arbetat med så kallade FoU-uppdrag. Initialt i dessa uppdrag har uppdraget ofta varit att utvärdera och eller kartlägga en verksamhet eller ett projekt. Uppdragsgivaren har tex. varit ett socialkontor och ytterst har socialkontoret i sin tur haft ett uppdrag från en politisk nämnd som vill ha svar på om verksamheten ”är bra”. Jag har, tror jag, genomfört dessa uppdrag till belåtenhet men samtidigt har jag sällan kunnat genomföra en strikt utvärdering och ännu mer sällan kunnat ge ett klart och enkelt svar på om verksamheten ”är bra”. En erfarenhet från dessa uppdrag är att jag ofta upplevt ett avstånd och en diskrepans mellan ett politiskt eller i verksamheten initierat projekt eller verksamhet  och projektens/verksamheternas reella möjligheter till god- planering, genomförande och uppföljning. Ofta bygger projekten/ verksamheterna på goda ambitioner men strategi, kunskap och resurser brister. Detta gör det svårt för projekten/verksamheterna att leva upp till den nu så eftertraktade sk. evidensbaserade praktiken (EVP).

Detta abstract är ett utkast till en artikel som i sin tur utgår från ett FoU-uppdrag att utvärdera en familjcentral. Artikeln bygger på erfarenhet från flera FoU-uppdrag om kunskap och preventivt samhälls- och socialt arbete. Artikeln som jag vill presentera tar upp ”att utifrån politiska intentioner och verksamhetsbaserade ambitioner skapa en evidensbaserad praktik i vardagligt socialt arbete”. I artikeln lyfter jag också fram och diskuterar preventivt socialt arbete, särskilt familjecentraler, som exempel på institutionella styrningspraktiker.

Nyinstitutionell organisationsteori kan hjälpa oss att ställa kritiska frågor. Är det vetenskaplig kunskap eller moraliska bedömningar som i grunden styr socialtjänstens verksamhet? Hur kommer det sig att det går mode i hur äldreomsorgens biståndsbedömning organiseras?Vem får sista ordet när rättsvårdande myndigheter och socialtjänsten samverkar? Vad menar vi när vi tycker att en verksamhet fungerar? Och hur går förändring i organisationer egentligen till?Boken är sprungen ur ett flerårigt samtal i en forskargrupp kring organisering vid Socialhögskolan i Lund. Författargruppen har erfarenhet från social barn- och ungdomsvård, kriminalvård, hemlöshetsarbete, äldreomsorg, socialt inriktade frivilligorganisationer och flera andra områden inom människobehandling. I kapitlen undersöks vad nyinstitutionell organisationsteori hjälper oss att se och förstå, och när vi behöver kompletterande teoretiska modeller och perspektiv.Boken vänder sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av människobehandlande organisationer. Den är lämplig att användas på socionomutbildningar och masterutbildningar inom olika samhällsvetenskaper.

FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

I utredningen Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) konstateras att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att Svensk socialtjänst i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. Med bl.a. detta betänkande som grund iscensätts nu en genomgripande satsning på att utveckla socialt arbete. Förutom denna satsning mot en stärkt kunskapsutveckling och en s.k. evidensbaserad praktik står socialt arbete som praktikfält och akademiskt ämne inför genomgripande förändringar och utveckling som kan kopplas samman med övergripande samhällsförändringar och nya krav på socialt arbete.

Den framtid som skrivs fram inom socialt arbete, såväl politiskt som vetenskapligt, tycks även hanbdla om att organisera och styra medborgare, professionella, organisationer, institutioner och diskurser, i syfte att uppnå bestämda politiska mål. Detta speglar dagens förändrade villkor (såväl organisatoriska som relationella, mellan individ och samhälle) för välfärdsproduktion. Denna situation kan också förstås som ett socialt fenomen och som en social konstruktion skapad av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden där olika grupperingar med stor makt och inflytande har en betydande roll (M Payne,2002, Foucault 1991, Rose 1999) ).

The report from 2008 Evidence-based practice in social services – to the benefit of the operator (SOU 2008: 18) states that the knowledge base in the social services in Sweden are undeveloped and that social service is not enough conducted on the basis of knowledge of the effect of different actions, approaches and methods. This report, among other reports and studies, has formed a starting point for a far-reaching effort to develop social work that is now taking place in Sweden. This effort towards a strengthened knowledge development and a so-called “evidence-based practice” (EBP) in Swedish Social Work practice are stated by the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL).

In a study conducted during 2009-2011 this intervention is studied. The study includes interviews and informal discussions with actors at national and regional level, involvement in and observations of conferences, meetings and seminars as well as text and document analysis.

The study analyzes how the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL) carry out the implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work. The study tries to clarify ideas, structures and underlying aims of the implementation. The study also stresses questions about how the Swedish social work will develop.

The research shows that how the Social Ministry would like the development is not always what is happening in the local practice. The local practice has it´s on logic and showes a complexity in the understanding and use of knowledge. The use of knowledge for example always seems to depend on its (discursive) context.

The Swedish social work, both in practice and scientifically, are chancing. This reflects today's changing conditions (both organizational and relational, between the individual and society) for welfare production. This situation can be understood as a social phenomenon and as a social construct created by political, economic and social conditions where different groupings with great power and influence has a significant role. This research gives us knowledge about human services organizations and their internal logic and the connection between knowledge, power and control, and today's society with its liberal overtones (cf. NPM and audit society).

In special focus in this paper are to discuss how local social work organisations and professionals understand and carry –out the aims of this implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work in Sweden. A second aim of this paper is to discuss if and if so how different kind of Practice Research can support and strengthen this efforts.

Under de senaste decennierna har ett flertal förslag om hur det sociala arbetets praktik bör utformas introducerats. Det senaste i raden - evidens - har fått ett stort genomslag på idéplanet. Med Socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) som huvudmän iscensätts nu ”Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten” (ÖK 2010 Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 nr III:8). Inom ramen för en tvåårig forskarassistent tjänst studeras flera aspekter av detta program.

     En av många aspekter kopplade till detta implementeringsarbete handlar om avsaknaden av långsiktig strategi för ”implementeringen av en evidensbaserad praktik i praktiken” och särskilt professionens roll. Bergmark och Lundström (i Bohlin, & Sager, (2011) red. Evidensens många ansikten. Arkivförlag: Lund) identifierar två grundläggande modeller eller föreställningar om hur en evidensbaserad praktik (EBP) borde praktiseras. Den första modellen förutsätter en ”upplyst praktiker” (ibid s.165) en expert, eller ”kunskapschef” (ibid s.166). Den andra modellen handlar om att praktiker följer riktlinjer; ”snarare än att ha orealistiska förväntningar på att praktiker skall använda forskning, borde socialt arbete och dess forskare ta ansvar och ökar ansträngningarna för att skapa verktyg för beslutsfattande i socialt arbete” (Rosen et. al. 2003 i Bergmark och Lundström 2011 s.167) I denna text diskuteras frågor om praktiken och ”professionens vägval” i det aktuella implementeringsarbetet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18).

Sköldpaddan är en drogförebyggande verksamhet i området Hageby i Norrköping, och delfinansieras av länsstyrelsen i Östergötland sedan 2003. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka hälsofrämjande och drogförebyggande processer med det primära målet att förhindra missbruk och nyrekrytering av unga missbrukare i Hageby. Arbetet som bedrivs genom Sköldpaddan har flera olika syften vilka är riktade till olika målgrupper.

Våren 2005 tog socialkontoret kontakt med Universitetet och ett avtal mellan Linköpings universitet/ITUF och programmet för Samhälls- och kulturanalys (SKA) och Norrköpings kommun/ Socialkontoret Hageby angående en processutvärdering av verksamheten Sköldpaddan skrevs. Huvuddelen av processutvärderingen har genomförts genom att ett antal SKA-studenters arbeten under utbildningen fokuserat på Sköldpaddan. Processutvärderingen är presenterad och diskuterad och avslutades hösten 2006. Den finns även utgiven som en rapport i ISVs-rapportserie. (Kerstin Johansson & Karin Osvaldsson (2006) Processutvärdering av verksamheten Sköldpaddan. Linköpings universitet ISV/SKA rapportserie)

Denna presentation skall dels ge en sammanfattande bild av utvärderingen av verksamheten men främst är den tänkt att ge en konkret bild av hur universitet och kommunal praktik kan samverka utan stora forskningsanslag.

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet genomför, tillsammans med Arbetslivsinstitutet i Norrköping, ett projekt benämnt Östergötlands kommuner formar en lokalt förankrad forsknings- och utvecklingspolitik. Arbete inleddes under 2003.

Syftet med studien är i huvudsak tvåfaldigt, dels att studera kommunernas förhållningssätt till forsknings- och utvecklingsfrågor, dels bidra till utvecklingen av kommunernas arbete inom detta område. Bakgrunden till projektet är det allt mer ökade intresset för kunskapsbildning som kan skönjas i kommunerna. Östgötakommunernas satsning på CKS kan ses som ett uttryck för detta. Utvecklingen kan också ses som ett resultat av de förändrade villkor som kommunerna ställs inför, t.ex. i form av sämre ekonomi. Medel till ett treårigt projekt söktes från Svenska kommunförbundets, Landstingsförbundets, Vinnovas m.fl. gemensamma utlysning av forskningsmedel ur programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. Medel beviljades av Vinnova och projektet inleddes med en kartläggningsfas år 2003.

Ett av inslagen i kartläggningsarbetet har varit att konkret studera kunskapsutveckling inom tre skilda kommunala ansvarsområden, nämligen ledning och organisering av kommunal verksamhet, socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt kollektivtrafiken.

I denna rapport, Socialpolitik, kunskapsutveckling och förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland, redovisas kartläggningen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg med särskilt fokus på socialt ungdomsarbete. Studien har genomförts under år 2004 av fil.dr. Kerstin Johansson.

Projektet leds av en styrgrupp bestående av professor Elisabeth Sundin, Arbetslivsinstitutet och professor Tora Friberg, tema Kultur och samhälle samt vetenskaplig ledare för CKS. Därtill ingår forskaren Leif Jonsson samt undertecknad i projektledningen.

Rapporten kommer fortsättningsvis att användas som underlag för samtal kring de aktuella frågeställningarna med ansvariga politiker och tjänstemän i regionen. Därtill utgör den underlag för analysarbete i vår studie. Rapporten är den femte rapporten inom ramen för projektet.

Norrköping i juni 2005

Björn Eklund

projektledare

Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

The report from 2008 Evidence-based practice in social services – to the benefit of the operator (SOU 2008: 18) states that the knowledge base in the social services in Sweden are undeveloped and that social service is not enough conducted on the basis of knowledge of the effect of different actions, approaches and methods. This report, among other reports and studies, has formed a starting point for a far-reaching effort to develop social work that is now taking place in Sweden. This effort towards a strengthened knowledge development and a so-called “evidence-based practice” (EBP) in Swedish Social Work practice are stated by the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL).

In a study conducted during 2009-2011 this intervention is studied. The study includes interviews and informal discussions with actors at national and regional level, Involvement in and observations of conferences, meetings and seminars as well as text and document analysis.

The study analyzes how the Swedish government (Social Ministry) and the organization for Local Authorities and Regions (SKL) carry out the implementation of “the new” knowledge based practice of Social Work. The study tries to clarify ideas, structures and underlying aims of the implementation. The study also stresses questions about how the Swedish social work will develop.

The research shows that how the Social Ministry would like the development is not always what is happening in the local practice. The local practice has it´s on logic and showes a complexity in the understanding and use of knowledge. The use of knowledge for example always seems to depend on its (discursive) context.

The Swedish social work, both in practice and scientifically, are chancing. This reflects today's changing conditions (both organizational and relational, between the individual and society) for welfare production. This situation can be understood as a social phenomenon and as a social construct created by political, economic and social conditions where different groupings with great power and influence has a significant role. This research gives us knowledge about human services organizations and their internal logic and the connection between knowledge, power and control, and today's society with its liberal overtones (cf. NPM and audit society).

En samhällsvetenskaplig grundfråga är styrningsrelationen mellan individen och det samhälle hon lever i. Hur formas människor till funktionella samhällsmedlemmar? I denna bok introduceras Foucaults tankar om styrningsmentalitet (governmentality) och sätts in i ett svenskt sammanhang. Läsaren får ta del av en rad studier av styrningsprocesser i den moderna välfärdsstaten, från dess finrum och önskvärda praktiker till dess bakgård av missanpassade och bokstavsbarn. Grundläggande samhällsteoretiska frågor om makt, kunskap och ordning, begripliggörs med konkreta exempel från vårt eget samhälle

I utredningen Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) konstateras att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder.

Med bl.a. detta betänkande som grund iscensätts nu en genomgripande satsning på att utveckla socialt arbete. Inom satsningen återfinns, förutom huvudmännen Sveriges kommuner och landsting och staten, en rad aktörer såsom vetenskaplig och professionell expertis, företrädare för brukare, privata och idéburna/ideella utförare samt berörda myndigheter.

   I en pågående forskningsstudie undersöks denna satsning. Studiens syfte är att undersöka, analysera och tolka det nu pågående arbetet . I studiens ställs frågor som; Hur iscensätts det nu aktuella förändringsarbetet? Hur kan det beskrivas? Hur organiseras detta arbete? Hur kan arbetet förstås, analyseras och tolkas? vilka mekanismer/styrningslogiker finns? Vilka kunskaper ges betydelse och hur ser olika aktörers (långsiktiga) utvecklingsstrategier ut? vad påverkar deras agerande?

Den framtid som idag framträder inom socialt arbete, såväl politiskt, vetenskapligt som gällande kunskapsbildning, organisation och professionalisering, handlar om att det sociala arbetets praktik måste bli ”mer evidensbaserat –till nytta för brukaren” (Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren. Betänkande av utredningen för kunskapsbaserad socialtjänst. SoU 2008:18).

Inom ramen för en tvåårig forskarassistent tjänst studeras några aspekter av denna förändring som förstås och beskrivs bl.a. som diskursiva processer. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om socialt arbete i förändring avseende dess övergripande organisering, dvs. på nationell och regional nivå, och olika aktörers strategier kopplat till den nationella strategin och det nu påbörjade arbetet med utgångspunkt i SoU 2008:18.

Den övergripande forskningsfrågan är: Hur iscensätts det nu aktuella förändringsarbetet? Hur kan det beskrivas? Hur organiseras detta arbete, vilka mekanismer finns, vilka är aktörerna och vad påverkar deras agerande? Viktiga övergripande frågor är även varför socialt arbete (bör) förändras? På vilka och vems villkor samt under vilka förutsättningar sker förändringar? Vilken roll spelar olika kunskaper i detta?

I studien fokuseras stegen före ”det som händer med de politiska besluten när de konkretiseras i en professionell vardag….” (ur texten till konferens session 2). Fokus ligger alltså på att följa, beskriva och analysera dels fasen efter ett betänkande, i detta fall SoU 2008:18, innan beslut om hur man går vidare tas dels fasen närmast efter beslut dvs. där socialt arbete befinner sig idag i inledningen av ett stort implementeringsarbete på regional nivå och vidare mot implementering på lokal arbetsgruppsnivå.

Boken är en akademisk vänbok med syftet att uppmärksamma professorn i praktikforskning Ilse Julkunen inför hennes 60 års dag. Upplägget är en antologi där forskare inom läroämnet socialt arbete skriver om hur deras forskningsverksamhet och forskningsresultat anknyter till det sociala arbetets praktik och om hur forskning kan och bör kunna tillämpas i utvecklandet av praktiken i socialt arbete. Aktuellt kapitel behandlar arbetsmarknadspolitdska åtgärder kopplade till ungdosmarbetslöshet och Practice Research som förhållningssätt inom praktiksnära forskning.

Enligt Brottsförebyggande rådet har det visat sig att den brottsförebyggande aktiviteten är särskilt stor i kommuner där det finns ett engagemang på länsnivå. En regional organisation kan bland annat stimulera bildandet av brottförebyggande råd i länets kommuner, bygga upp nätverk av brottförebyggare och samordna insatser för utbildning.

Allt sedan det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar presenterades 1999 har Östergötlands kommuner och Polismyndigheten i Östergötland haft ett samarbete på regional nivå. Ett samarbete mellan de 13 kommunerna i Östergötland, polismyndigheten i Östergötland och Linköpings universitet sker sedan 2010 under benämningen Regbrå – regional samverkan för brottsprevention. Syftet med Regbrå är att öka kunskapen om prevention och medverka till ökad kraft i det lokala brottspreventiva arbetet i kommunerna.

Genom det regionala nätverket sker ett erfarenhets- och informationsutbyte. Det har varit sporadiska ”nedslag” i olika verksamheter i samband med nätverksträffar och gemensamma utbildningar - någon samlad bild av vad som försiggår i länet har varit svår att få.

Denna rapport har tillkommit inom ramen för Regbrå med finansiering av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Rapporten syftar till att ge alla intressenter en gemensam bild av hur det brottsförebyggande arbetet ser ut i länet. Den ska också utgöra underlag för fortsatt utveckling. Rapporten innehåller en kartläggning som genomförts under perioden 2012 och våren 2013 och består av tre delar:

• en webbenkät utskickad till länets 13 kommuner
• intervjuer med representanter för en kommunal verksamhet
• intervjuer med representanter från polismyndigheten i Östergötland

I rapporten diskuteras och definieras även två centrala begrepp – brottsförebyggande arbete och samverkan.

I rapportens inledande kapitel beskrivs det regionala samarbetet och syftet med rapporten. I kapitel 2 ges en bakgrund till hur det brottsförebyggande arbetet vuxit fram.

Kapitel 3 presenterar resultatet av enkätundersökningen som skickades ut till representanter för länets 13 kommuner. Enkätundersökningen genomfördes via enkätverktyget Defgo. Dess syfte var att få en samlad bild av det, för Regbrå centrala, brottspreventiva arbetet i länet Den visar bland annat att:

• samtliga kommuner i Östergötland har ett organiserat samarbete med polisen
• i alla kommuner utom en har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för 7 det brottspreventiva arbetet
• alla kommuner, utom en har samordnare som kordinerar arbetet
• samverkan i det brottsförebyggande arbetet sker i huvudsak mellan polisen och kommuners olika enheter
• i samtliga kommuner finns ett organiserat samarbete mellan skolasocialtjänst-polis
• av länets 13 kommuner har drygt hälften gjort kartläggningar av den lokala problembilden de två senaste åren
• i nio av länets 13 kommuner finns särskilt avsatta medel för brottsförebyggande arbete
• nästan alla kommuner ser behov av kunskap om brottsprevention
• det finns ett uttalat behov av utbildning om brottsprevention

I kapitel 4 intervjuas företrädare för det operativa brottsförebyggande arbetet i Motala om deras erfarenheter. De ger en bild av en välfungerande grupp som trivs med sitt arbete på grund av att samarbetet har fungerat friktionsfritt.

I kapitel 5 redovisas intervjuer med polisföreträdare. Samtliga intervjuade talar om hur viktigt det är att etablera en god kontakt, ”att personkemin stämmer” som de själva uttrycker det. All samverkan tycks inte fungera bra och detta kan tänkas ha sitt ursprung i att det nödvändiga etablerandet av gemensamma arbetsförutsättningar uteblivit.

I kapitel 6 diskuteras kunskapsutveckling och forskning. Kapitlet visar hur de olika aktörerna (i första hand polis, socialtjänst och skola) på det brottspreventiva fältet företräder olika organisationer med olika kunskapssyn. För en fortsatt positiv utveckling krävs mer kunskap om de olika kunskapstraditioner som råder.

I kapitel 7 förs en avslutande diskussion av rapportens två redaktörer. I Östergötland har kommunerna haft ett organiserat brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen sedan slutet av 1990-talet. Mycket tid har lagts ned på att diskutera hur samverkan ska se ut, men aktörerna har inte lyckats enas om en metod eller ett antal verktyg. Få kommuner har lyckats få till stånd systematik i sin samverkan. Det finns därför lika många modeller för samverkan i länet som det finns kommuner. Samtliga kommuner i länet har samverkansöverenskommelser med polismyndigheterna men de är till innehåll och omfattning olika. Kartläggningen visar vidare att flera vedertagna framgångsfaktorer fått genomslag i kommunerna; brottsförebyggande arbete är med något undantag placerat högt upp i den kommunala organisationen, under kommunstyrelsen, och det finns en samordnare i varje kommun. Brister att peka på är framförallt avsaknaden av samordnare på lokal nivå inom polisen och det faktum att inte alla kommuner baserar sina insatser på en kartläggning av den lokala problembilden.

En diskussion i Regbrå kring struktur och innehåll utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skulle kunna bidra till en utveckling av samverkan i det brottsförebyggande arbetet.

Det behövs en länsövergripande strategi för hur forskning och utbildning kan underlätta för kommunerna i arbetet för att få till stånd ett effektivt arbete med kvalité. Den studie som presenteras i denna rapport är ett bidrag till ett sådant kvalitetsarbete.

Among Swedish youth with experience of selling sex, the Internet is the most common means of contact between buyer and seller. There are few descriptions of how these contacts are established, but studies have indicated that young people under the age of 18 seldom engage in open prostitution online. This study aimed to examine what role the Internet and the use of smartphones play in young women selling sex online, focusing on the method of contact and the characteristics of the communication online between buyer and seller. The study included 15 young women between the ages of 15 and 25 (M=18.9) who had sold sex online before the age of 18. Thematic analysis was used to identify similarities and differences in the narratives.

Two main themes were identified: (I) Internet use—Part of daily life, for good and bad, and Depending on mood. The young women described using the Internet on a daily basis. During periods of poorer psychological health they were more active on sites focusing on self-destructiveness and sex. During these periods, they also sold sex more frequently. (II) Patterns of contacts—Innocent/curious, Dating, and Advertising. The narratives about communication prior to a sexual encounter detailed differences ranging from being lured to direct negotiations. The results indicate that there is a group of young women who sell sex online that is not in the open prostitution. Police and other authorities working with young women selling sex need to better understand the coded sexual communication behind some of these sexual encounters and how different communication strategies might affect the young women

The current study concerns young women’s life stories of their experiences selling sex online before the age of 18. The aim was to gain an understanding of young women’s perceptions of the reasons they started, continued, and stopped selling sex. The study included interviews with 15 young women between the ages of 15 and 25 (M=18.9). Thematic analysis was used to identify similarities and differences in the narratives. Three themes and eight sub-themes were identified in relation to different stages in their lives in the sex trade. The themes were organized into three parts, each with its own storyline: “Entering – adverse life experiences”; traumatic events: feeling different and being excluded. “Immersion – using the body as a tool for regulating feelings”; being seen: being touched: being in control: affect regulation and self-harming. “Exiting – change or die”; living close to death: the process of quitting. The informants all had stable social lives in the sense that they had roofs over their heads, food to eat, and no substance-abuse issues. None had a third party who arranged the sexual contacts and none were currently trafficked. They described how their experiences of traumatic events and of feeling different and excluded had led them into the sex trade. Selling sex functioned as a way to be seen, to handle traumatic events, and to regulate feelings. Professionals working with young people who sell sex online need to understand the complex web of mixed feelings and emotional needs that can play a role in selling sex. Young people selling sex might need guidance in relationship building as well as help processing traumatic experiences and ending self-harming behavior. Further studies are needed on the functions of online sex selling and on the exit process for young people, in order to prevent entrance and facilitate exiting.

Since Robert N. Butler (1969) introduced the term ageism to research, a number of attempts to define and conceptualize the phenomenon have been proposed (Iversen et al. 2009). Most have followed Butler in defining ageism as prejudice and discrimination based on age, with older people as the victimized category (See “Self reported ageism”). Some definitions describe ageism as affecting people of all ages, and in fact, investigations show that younger people are most affected by negative treatment that they ascribe to their age (Bratt et al. 2018). The definitional ambiguity has resulted in confusion on the causes of ageism; it is likely that different types of dynamics are present for persons of different ages. The present text will focus on ageism – and ableism – as a problem for older people.

The concept of ageism has been used to cover a wide range of phenomena, from skewed knowledge and intolerant values to attitudes and behaviors toward older people. Ageism has been described as the “denial of basic and civil rights of elders” and has been qualified as an ideology (Estes 2011, p. 300). Commonly age discrimination has been described as the manifestation of ageist attitudes and prejudice, specified as hostile forms of discrimination (e.g., neglect or mistreatment), but also in more compassionate, subtle ways (e.g., patronizing and “elder speech”), and even positive discrimination (Cary et al. 2017; Chonody 2016; Palmore 2015). This line of thought is pursued through the use of the attitude concept that is divided into a cognitive, an affective, and a behavioral component (Iversen et al. 2009): discrimination is the behavioral manifestation of individual or societal attitudes on age. Within the constantly growing field of research on ageism (Levy and Macdonald 2016), much interest has been devoted to different arenas where ageism appears (e.g., Ayalon and Tesch-Roemer 2018) and texts and tools for discovering and combating ageism have been provided (e.g., Palmore 1990, 2015; Levy 2016).

Less frequent and elaborated in gerontological literature is the concept of ableism. Ableism could be defined as the devaluation and discrimination of people based on perceived functional inability. The phenomenon has been devoted explicit interest in disability studies (e.g., Goodley 2014; Burch and Sirotkin 2018). According to Renee Butts (2017), in the Salem Press Encyclopedia, the concept was probably coined in the 1980s and refers to the discrimination of people with disabilities, conveying that they are of lesser value than the “able-bodied.” This definition is useful when identifying discrimination of persons with disabilities but as it rests on the dichotomy able-bodied – disabled – it downplays the fact that ableism has its roots in a greater societal order. Simply put, the logical counterpart to devaluation based on functional inability is the valuing of people based on ability, a principle that people in general tend to support in many situations (the system of education, the labor market, sports, and so on).

Syftet med denna kvalitativa netnografiska studie är att få en ökad förståelse för hur föräldrar hanterar att motta en orosanmälan gällande deras barn utifrån den stigmatisering som kan uppstå vid en aktualisering hos socialtjänsten och det ifrågasättande av föräldrarollen som en orosanmälan innebär. Detta för att socialsekreterare ska kunna hantera de spänningar som uppstår mellan socialtjänsten, föräldrarna och den som anmält samt upprätthålla relationen dem emellan. Studien har genomförts med en tematisk innehållsanalys av datamaterial insamlat ur 15 forumtrådar från föräldraforumet familjeliv.se. Denna studie har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen med en ontologisk inriktning mot idealismen och har genom Goffmans rollteori analyserat föräldrarollen för att få en djupare förståelse för de sätt en förälder hanterar en orosanmälan.

Vi har i vårt resultat kunnat se ett mönster i hur ämnet orosanmälningar diskuteras på forumet och presenterar det genom fyra teman; försvara föräldraskapet, fokusera på anmälaren, fokusera på socialtjänsten samt skydda sig mot framtida anmälningar. Genom Goffmans teorier har vi kunnat se att föräldrarnas sätt att hantera orosanmälningar är kopplade till deras föräldraskap och hur föräldrarna på olika sätt försvarar föräldrarollen inför andra. Studien visar att föräldrar försvarar sin föräldraroll bland annat genom att visa på att anledningen till att de mottagit en orosanmälan inte handlar om brister i föräldraskapet utan om ett missförstånd eller olycka. Resultatet visar också på att många föräldrar lägger fokus på den som anmält oron för deras barn eller att de fokuserar på socialtjänstens arbete, genom att visa på brister eller problem hos anmälaren eller hos socialsekreterarna. I det sista temat har vi även kunnat se att föräldrar som mottagit en orosanmälan kan hantera detta genom att skydda sig mot att behöva gå igenom processen igen, bland annat genom att undvika att söka stöd hos professionella med anmälningsskyldighet. Resultatet visar också på att de i diskussionerna skapas verklighetskonstruktioner som får konsekvenser i form av att individer avstår att anmäla oro för ett barn. Studien bidrar med en inblick i föräldrarnas egna diskussioner med varandra där upplevelser och åsikter uttrycks. Detta gör att vår studie bidrar med en ny kunskap från ett perspektiv på orosanmälningar som vi kan se inte har getts något större utrymme i tidigare forskning.

This article investigates children’s participation and sense of belonging from the perspective of unaccompanied children, based on two qualitative research projects with unaccompanied children in Sweden and Finland. The results show that the unaccompanied children’s own understanding of their participation and belonging in different positions was fluid; for instance, the borders between childhood and adulthood, and striving for independence or wanting to be cared for by adults were flexible, allowing the children’s movement within and between the categories.

Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning.

I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.

This is a cartographic vertical analysis of a verdict by the Swedish Supreme Administrative Court, regarding the right to support from the Social Services (HFD 2017 ref. 33). The case concerned three children and their mother whom lacked formal residency. They applied for assistance under the Social Services Act and the municipality’s health and welfare committee rejected the application. Following an appeal to the administrative court, it was decided that since undocumented persons in Sweden are not entitled to assistance according to the Act on the reception of asylum seekers, they are entitled to such assistance under the Social Services Act. However, the Swedish Supreme Administrative Court stated that the Social Services do not have discretionary power to provide assistance under Chapter 4, Section 1 of the Social Services Act, to someone whose asylum application had been rejected and who lives clandestinely to avoid expulsion. The judgement also applies to emergency assistance. We analyse the decision as an expression of interlegality (de Sousa Santos 1987), a notion that provides an understanding of processes that allow different legal systems, with different raison d’être, focus and scope, to interact. Three mechanisms enable distortions, or specific representations, of reality: scaling, projections and symbols. By studying the legally manifested right to an “adequate standard of living” and the court’s reasoning, as a cartography, we identify constructions through law and point to their implications for boundaries in the welfare state.

This is a cartographic vertical analysis of a verdict by the Swedish Supreme Administrative Court, regarding the right to support from the Social Services (HFD 2017 ref. 33). The case concerned three children and their motherwhom lacked formal residency. They applied for assistance under the Social Services Act and the municipality’s health and welfare committee rejected the application. Following an appeal to the administrative court, it was decided that since undocumented persons in Sweden are not entitled to assistance according to the Act on the reception of asylum seekers, they are entitled to such assistance under the Social Services Act. However, the Swedish Supreme Administrative Court stated that the Social Services do not have discretionary power to provide assistance under Chapter 4, Section 1 of the Social Services Act, to someone whose asylum application had been rejected and who lives clandestinely to avoid expulsion. The judgement also applies to emergency assistance. We analyse the decision as an expression of interlegality (de Sousa Santos 1987), a notion that provides an understanding of processes that allow different legal systems, with different raison d’être, focus and scope, to interact. Three mechanisms enable distortions, or specific representations, of reality: scaling, projections and symbols. By studying the legally manifested right to an “adequate standard of living” and the court’s reasoning, as a cartography, we identify constructions through law and point to their implications for bounda- ries in the welfare state.

The understanding of contemporary social problems and challenges in an international and national perspective is a significant issue for social work because of globalisation and social problems are too complex to handle by single actors themselves. The need for interdisciplinary and interprofessional collaboration is important. This paper focuses on experiences from an Erasmus Intensive Programme with the title Human Rights, Public Health and Social Service Challenges on Local Government in the Nordic-Baltic Sea Area. Social work students from different countries interacted with students from other disciplines such as political science, psychology and economy to discuss common challenges and solutions in this field. The analysis of the findings shows students reflect upon human rights issues as universal rights and how challenges presented by contextual differences in preconditions for everyday lifebetween the countries, are reflected from different disciplines/professional perspectives. The paper argues that international and interdisciplinary programmes, where students get the opportunity to meet and to work with overarching and transnational issues, have a great potential for engaging students in global development in a rapidly changing world. ABSTRAKTForstaelsen for samtida sociala problem och internationella ochnationella utmaningar ar viktiga fragor for socialt arbete. Globaliseringen bidrar till att manga sociala problem ar for komplexa for enskilda aktorer att hantera pa egen hand. Behovet av en interdisciplinar och interprofessionell samverkan ar darfor betydelsefullt. Detta paper har fokus pa erfarenheter fran en internationell kurs via Erasmus Intensive Programme. Kursens namn var Rights, Public Health and Social Service Challenges on Local Government in the Nordic-Baltic Sea Area. Studerande fran socialt arbete i olika lander samverkade med studenter fran andra discipliner sasom statsvetenskap, psykologi och ekonomi for att diskutera gemensamma utmaningar och losningar pa fragor inom omradet. Analysen av studenternas arbeten visar att studenter reflekterade over fragor om manskliga rattigheter som en universell rattighet. Vidare pekade resultatet pa hur utmaningar med konceptuella skillnader i forutsattningar for vardagslivet mellan olika lander sags pa skilda satt fran olika discipliner eller professionsperspektiv och bidrog till ett fordjupat larande. Vi menar att internationella och interdisciplinara program dar studenter far mojlighet att arbeta tillsammans har potential for att engagera studenter i den globala utvecklingen i en snabbt foranderlig varld.

n/a

This chapter provides a short introduction to, and an overview for, using narrative analysis in the understanding of the use and misuse of alcohol and drugs. Important theoretical and methodological dimensions are discussed. Some tentative conclusions, limitations, and unresolved critical issues concerning the use of narrative research methods in the analysis of substance use-related dependency problems are also presented.

This article discusses different self-theoretical perspectives of the self that are of importance in the analysis of the use and misuse of alcohol and psychoactive drugs. The self-theories considered here include cognitive, psychodynamic, transpersonal, and social constructivist perspectives. A multidimensional perspective focusing on the connection between identity structures and analyzing the use/misuse of alcohol and psychoactive drugs is presented. The article argues for a self-theoretical analysis based on narrative data in order to reach an in-depth understanding of the use and misuse of alcohol and psychoactive drugs.

Preliminary and tentative conclusions concerning theoretical and methodological issues about narrative methods and their use as a research strategy for investigating and understanding the use and misuse of alcohol and drugs are presented. The treatment methods that are influenced by narrative strategies as well as this tools limitations are noted. The article focuses particularly on approaches based on, and influenced by, psychology, sociology and social work when conducting narrative research.