Under de senaste decennierna har frågor om marknadisering alltmer kommit i blickfånget i den offentliga debatten om skola och utbildning. Ofta har diskussionen rört grund- och gymnasieskolan, men denna utveckling rör också i allra högsta grad förskolan. Detta kapitel behandlar hur förskolan som marknad styrs och hur detta tar sig uttryck med ett fokus på kommunens centrala roll som marknadsorganisatör. Därigenom vill vi ge läsaren en referensram och en begreppsapparat för att beskriva och förstå förskolans marknadsutsättning samt att stimulera till vidare reflektion och diskussion om hur denna situation i förlängningen kan påverka förskoleverksamheten och de yrkesverksammas arbete.

Att rekonstruera skolor med stöd i forskning - om vägar till likvärdig utbildning behandlar en utmaning som berör alla skolor i samtliga skolformer, nämligen rätten till likvärdig utbildning i skolor som verkar under olika villkor med varierande kapacitet. Denna utmaning kan i sin tur kräva att skolor rekonstruerar den verksamhet och de arbetssätt de vurmade för igår men som inte längre håller.

Principals in Nordic countries face increasing and changing demands in their work that have transformed the expectations of their knowledge and skills. This transformation has focused on the need for high-quality preparation programmes and continuous professional development opportunities for principals. In this chapter, we investigate and compare principal preparation and professional development in the five Nordic countries: Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. We reflect on the variation in professional development opportunities across the Nordic countries and discuss how professional development for novice and in-post school principals might be organised in the future. A cross-case study is applied, making use of document analysis to find, select, appraise and synthesise data and policy documents, legislation and current research. A range of similarities and differences between the Nordic countries that concern both formal expectations, required education for becoming a principal and possibilities for continuous professional development were identified. With many governing levels and a changing society, it seems that professional development is historically and nationally situated rather than being a strategic incitement to use, keep and build competence. Preparation and continuous development for principals in the Nordic countries vary both between and within countries. This is a concern for principals, as well as the national and local authorities responsible for their preparation and continuous professional development.

Detta kapitel handlar om hur, med vilket innehåll och med vilka resurser en ny läroplan för förskolan iscensätts av kommunala tjänstemän i arbetet med rektorerna i en svensk kommun. Studien genomförs som en fallstudie med intervjuer och observationer. Genom ett policy enactmentperspektiv i enlighet med Braun, Ball, Maguire och Hoskins analyseras olika kontextuella dimensioner i studien: situerad, extern, professionell och materiell kontext. Resultatet visar värdet av att kunna använda en redan inarbetad organisation med regelbundna träffar med samtliga kommunala rektorer för förskolan. Förändringar i förskolans nya läroplan tas emot positivt av de kommunala tjänstemännen, och Skolverket framstår som den externa kontext som de visar stor tilltro till. Tjänstemännens egen professionserfarenhet från iscensättande av tidigare läroplaner ligger till grund för att de nu vill borga för likvärdighet mellan förskolor genom att ge samma information och material till samtliga rektorer. I detta arbete utgår de från arbetssätt och en del material som tillhandahålls av Skolverket. Det läroplansinnehåll som framför allt framställs som grundläggande och särskilt utmanande i studien är undervisning och förskollärares utökade pedagogiska ansvar. Genom ingående och praxisnära studier över tid bidrar detta kapitel till forskningsfältet i pedagogiskt arbete med kunskap om huvudmannanivån i förskolan.

External networks among deputy superintendents seem to be an increasing phenomenon in a sector that faces a rapid change and a high working load. Is this the new way to learn and improve the organization or just a social gathering with little value? In this study, the significance of networking among deputy superintendents is explored. This group of middle managers is less studied compared to superintendents. The following questions have guided the study: How are their networks designed? What themes and issues do they focus on? What networks are considered relevant? The data for this study were collected through a survey of participants in a seminar series arranged by the Swedish National Professional Association for Superintendents. Networking appears to blend operational, personal, and strategic issues, intertwining practical matters with personal and professional growth to address present challenges and future requirements. Even if networking is seen as less formal it requires individual engagement as it is embedded in a process to become a professional space that benefits both the individual and the school organization. Networks appear to provide essential resources for navigating the complexities embedded in tangled logics and the frequently unpredictable processes that follow.

Fem av tjugofyra 7-9 skolor i forskningsprojektet "Struktur, kultur, ledarskap - förutsättningar för framgångsrika skolor?" bedöms vara framgångsrika. Dessa fem skolor har höga meritvärden avseende kunskapsmål och bedriver, enligt eleverna i år 9, ett framgångsrikt arbete med skolans sociala mål. I detta kapitel ställs frågan om dessa framgångsrika skolor har framgångsrika rektorer. 

Fem av tjugofyra 7-9 skolor i forskningsprojektet "Struktur, kultur, ledarskap - förutsättningar för framgångsrika skolor?" bedöms vara framgångsrika. Dessa fem skolor har höga meritvärden avseende kunskapsmål och bedriver, enligt eleverna i år 9, ett framgångsrikt arbete med skolans sociala mål. I detta kapitel ställs frågan om dessa framgångsrika skolor har framgångsrika rektorer. 

What are the prerequisites for principals' success within a decentralized and deregulated Swedish policy environment characterized by democratic equity values and neo-liberal practices? Twenty-four secondary school principals identified internal and external factors that promote and/or inhibit principals' success. The discussion concerns whether the current crossfire of demands produces superficiality and threats to democracy due to the working conditions described by the principals.

This study builds on research undertaken for the Swedish research project "Structure, Culture, Leadership - prerequisites for successful schools?" As mandated by the national curriculum, the criteria of a successful school are that it produces good academic and social outcomes. Twenty-four secondary schools were chosen. Five were identified as successful (strong academic, strong social). The purpose here is to draw a link between a) school success in terms of both outcomes and b) the degree to which the school principal adheres to goals set out in the curriculum. In response to a questionnaire, teachers in the twenty-four schools assessed to what extent their principals fulfil national responsibilities. The conclusion drawn is that the principals in the five successful schools carried out the responsibilities to a greater degree than principals in less successful schools. The findings are discussed within the context of national policy implementation in the Swedish decentralized educational system.

En rektor i en framgångsrik skola beskriver sitt pedagogiska ledarskap som ett framåtriktat ledarskap, om att driva skolutvecklingsfrågor, om dom frågorna som verkligen utvecklar barnen. och förbättrar saker för eleverna.

Enligt skollagen ska rektor verka för att utbildningen utvecklas. Detta kapitel behandlar strategier och ledarstilar för förändring i skolan som organisation. Först presenteras två huvudstrategier för förändring av organisationer, strategi E och strategi O. Strategi E sätter organisationens behov i centrum och inriktar sig på strukturer, strategi och system. Strategi O har fokus på människor, deras förmåga att lära och på kultur. Strategierna relateras till utövandet av ledarskap genom ledarstil E respektive O. För att långsiktigt skapa en organisation som klarar av förändring, håller och utvecklas över tid förordas båda strategierna och ledarstilarna. Därefter analyseras rektors roll och uppdrag i styrdokumenten och som agent i ett mål- och resultatstyrt utbildningssystem i förhållande till strategierna och ledarstilarna E och O. Slutligen presenteras, problematiseras och diskuteras vilken ledarstil som svenska rektorer föredrar när de vill åstadkomma utveckling av verksamheten, baserat på svensk forskning om rektor. Eftersom rektors uppdrag är att utveckla utbildningen är detta kapitel om hur förändringsledarskap kan utövas lämpligt att använda i utbildningen av rektorer.

Pedagogiskt ledarskap är ett begrepp som sedan länge har använts i policytexter. Det är i dag tydligt att det är stora kvalitetsskillnader i hur rektorer genomför sitt pedagogiska ledarskap. Det kan förklaras med att det råder en viss osäkerhet och ibland oenighet om vad pedagogiskt ledarskap innebär i praktiken. Så diskuteras bland annat om och hur ofta rektor bör göra verksamhetsobservationer. Syftet med kapitlet är att introducera en modell av begreppet pedagogiskt ledarskap. Att vara pedagogisk ledare innebär enligt vår definition att rektor har fokus på skolans huvuduppdrag – ett kontinuerligt lärande för elever både vad gäller kunskapsmål och sociala mål. Detta ledarskap förutsätter ett lärande även för rektor och lärare i syfte att förbättra rektors och lärares arbete så att skolans och elevers resultat förbättras. Arbetet som pedagogisk ledare består av tre interrelaterade delar – att skapa förutsättningar för lärande och undervisning, att leda lärande och undervisning och att koppla ihop det vardagliga arbetet med skolans och elevers resultat. Denna modell av pedagogiskt ledarskap åskådliggör och förklarar ett komplext uppdrag och dess många konkreta implikationer.

This chapter deals with the ongoing neoliberally influenced educational policy process and how this process affect the (re)professionalisation of school leadership in the Nordic countries. The neoliberal process puts an increased focus on school leadership, accountability, quality assurance and evaluation. The chapter highlights how the ongoing reconstruction process or (re)professionalisation of school leadership is coherent with the renewed education policy.

At the same time, the national curriculum guidelines, the framing of the teacher’s responsibility and the culture are guided by democratic ideas and an independent teacher role.

This chapter aims (a) to investigate how and to what extent the professionalisation of Nordic school leadership may be in conflict with established images of teacher professionalism and (b) to identify crucial indicators, dimensions and mechanisms reflecting the shifts from one policy regime to another. In addition, we will discuss if it is possible to identify a specific Nordic way of framing school leadership and provide scenarios for how the future concerning educational leadership may look like in the Nordic countries. We will apply a hermeneutic and cultural-historical reflection based on policy documents and empirical research.

Based on our analysis, we discuss two different scenarios of how the contemporary educational regime may influence the future framing of school leadership. One of the scenarios shows a specific Nordic model of school leadership where equity and academic knowledge are the bases for principals’ work.

The UN Convention on the Rights of the Child is a human rights legal document decided and adopted by the UN General Assembly in November 1989. This international convention has had a major impact on children’s rights, policies and legislation in many countries around the world. Another prominent feature of the development, however, is the lack of research in many areas on implementation of children’s rights. This underline the importance of a book like this with contributions from countries seldom represented with research in their own context.

This book has been initiated by researchers at the Child Rights Institute, Lund University, a research network with the aim to act for and support the rights of the child in different contexts, national and international, in research, in education or in other relevant practices. The Institute gather researchers to stimulate and to support new and continued research with a point of departure in the CRC. It provides an open and suitable arena for researchers to publish new material on implementing CRC in society. Invitation of researchers from our global network to contribute to an anthology was therefore fully in line with this ambition.

Fifteen new international studies on the enactment of children’s rights in schools and education are presented in this book. The authors are researchers from Colombia, Zambia, Viet Nam, Egypt, India, Kenya, Indonesia and China. They are researchers and scholars active in many different academic environments as research universities (Indonesia, Zambia, China, Kenya, Egypt, and Sweden), teacher training universities (China and India), National University of Education (Viet Nam, Colombia), Institute of Social Work and Health (India), District Teacher Training Institution, DIET (India).

The purpose of this chapter is to analyze a re-structuring and re-culturing process in a local school system. The motive for the change process was to transform the educational leadership through building a new professional organization, in which the principals can act as values-driven principals in support of their staff, in relation to school democracy and social justice and success for all children.

Abstract

All headmasters want to lead teachers so that the students will achieve their own goals as well as the goals of the education. The salutogenic leadership is a way to lead in the right direction. This type of leadership depends on Antonovski’s (2005) theory of Sense of coherence. The theory of Sense of coherence is built on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The purpose of this study was to investigate if successful schools have a salutogenic leadership and if so what parts of the theory seem to be the most important. In this study three upper secondary schools participated.  All three schools have increased the students’ grades from start to finish. All the headmasters, two teachers from each school and a group of students from each school were interviewed. All the teachers at the school also answered a survey developed in this project. The results showed that all the headmasters had a leadership inspired by the salutogenic theory. The most important parts of the leadership seem to be creating a salutogenic environment and thereby create a sense of coherence. The most important issues in the comprehensibility concept seem to be knowledge about the school, about the headmasters’ role and their own role as teachers. In terms of manageability, it seems that the most important issues are the headmasters’ support and the teachers’ influence and participation. Finally, regarding the concept of meaningfulness, it seems that the most important issue is the relations between headmaster and the teacher and between teachers.

This book provides a unique map of the focus and directions of contemporary research on school leadership since 2000 in 24 countries. Each of these directions has its own particular cultural, educational and policy history. Taken together, the various chapters in the volume provide a rich and varied mosaic of what is currently known and what is yet to be discovered about the roles and practices of principals, and their contributions to the improvement of teaching and the learning and achievement of students. The particular foci and methodological emphases of the research reported illustrate the different phases in the development of educational policies and provision in each country. This collection is an important addition to existing international research that has shown beyond any reasonable doubt that the influence of school principals is second only to that of teachers in their capacity to impact students’ progress and achievement and to promote equity and social justice.