This project investigates Swedish and Russian young learners’ uses of modern technology in international communication in English. Modern technology plays an increasing role in children’s documentation and international communication at schools. The role of the English language in new ways of communicating and interacting is therefore relevant to investigate. The development of new digital tools implies that young learners are not only consumers but also producers of information in English, and that new forms of representations can be used when communicating in English. The present study is a project of cooperation between the universities in Uppsala, Sweden and Kaliningrad, Russia and describes communication between three schools in Sweden and three schools in Russia. The communication at the websites provides useful material of 12-year-olds who used English as their lingua franca and as means of communicating at three common websites with the help of blogs, podcasts and films from September 2012 to May 2013. All the young learners’ productions at the three websites were studied in terms of modes of communication, length of contributions, structural complexity in the English language and topics selected in the messages. The results show that young Russian and Swedish learners are able to use the English language in authentic communication by using different digital tools within the topic fields of the levels A1 and A2 of the CEFR. The learners’ production showed evidence of the occurrence of complex structures and current non-standard features of the English language with very few instances of misunderstandings or communication breakdowns.

This chapter describes a project aiming at investigating Swedish and Russian 12-year-old learners’ use ofICT. They communicate in English on three shared blogs. Their exchanges and contributions are analyzed with a focus on mediating tools, modes of communication and motives for collaboration. Ongoing activities are studied through classroom observations, interviews and a research circle. Results show that ICT plays a vital role as a mediating tool and a motive for collaboration. Results indicate that Russian and Swedish learners manage to interact in authentic communication in English with the help of digital tools. Opportunities to explore a variety of digital tools resulted in new forms of representation. International collaboration through ICT indicates that conflicting issues and developmental opportunities may challenge the current education system.

I denna uppsats beskrivs en kvalitativ intervjustudie som gjordes höstterminen 2021 med syfte att undersöka lågstadielärares bedömningformer i NO-ämnena och hur de relaterar till ramfaktorer och bedömningsformer i andra skolämnen. Frågeställningarna berör vilka informella och formella bedömningsformer som beskrivs, hur relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer ser ut, samt hur bedömningsformerna ser ut i NO-ämnena jämfört med andra ämnen. Sex lågstadielärare intervjuades som underlag för studien. Utifrån dessa svar gjordes en tematisk analys med hjälp av ramfaktorteorin och begreppen informell bedömning och formell bedömning. Analysen gav flera svar på frågeställningarna. Vad gäller exempel på informella bedömningsformer så nämndes observation, flera typer av övningar, frågesporter och diskussioner i grupper, och ett exempel på formell bedömningsform var checklistor med elevernas namn och aktuella färdigheter och förmågor. Exit tickets och VÖL-scheman var exempel på bedömningsformer som kan vara både informell och formell bedömning. När de gällde relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer konstaterades det att elevernas ålder och bristande tid styrde bedömningsformerna mot en högre grad av informell bedömning. Dessutom riskerar otydligheter i läroplanen leda till att lärare behöver tolka läroplanen, och ibland även lyfta in andra aspekter såsom delaktighet i bedömningarna. Slutligen, vad gällde skillnader mellan bedömning i olika ämnen beskrevs flera skillnader mellan NO-ämnena å ena sidan och svenska och matematik å andra sidan. Bland annat beskrevs att fokus ligger på matematik och svenska samt att man ofta skriver framåtsyftande skriftliga omdömen och använder sig av bedömningsstöd i dessa ämnen. Bland annat vid skrivande av faktatexter sker en ämnesintegrering mellan NO-ämnena och svenska, där det kan finnas risk för att bedömningen av NO-ämnena hamnar i bakgrunden. Detta indikerar att det finns frågetecken kring bedömningarnas tillförlitlighet och likvärdighet samt att NO-ämnena har en lägre status än svenska och matematik i årskurs 1-3, liknande det som tidigare granskning av Skolinspektionen visat.

I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18 som började gälla 1 juli 2019, är uppdraget kring digitalisering förändrat och förstärkt. Denna studie syftar till att att undersöka förskollärares inställning till förändringarna i Lpfö18 angående digitalisering inklusive deras uppfattning om vad den skärpta framskrivningen rörande digitaliseringen inneburit för arbetet i olika åldersgrupper. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer. Två delstudier genomfördes, där ena studien riktades mot förskollärares arbete med äldre barn, den andra delstudien mot förskollärares arbete med yngre barn. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturella teorin och det är denna teori som studiens resultat analyserats genom. Studiens resultat visar på olikheter i det konkreta arbetet med yngre och äldre barn. De yngre barnen får möjlighet att skapa förståelse och uppleva digital teknik. Medan resultatet visar att äldre barn får möjlighet till fler aktiviteter och möjlighet att fördjupa sin förståelse gällande digitalisering. I fråga om förskollärares kompetens visar resultatet att förskollärarna beskriver att de har kunskap för att arbeta med uppdraget kring digitalisering, men att kompetensen kan fördjupas och förbättras för att utveckla arbetet. De materiella möjligheterna skulle kunna vara bättre. Resultatet visar även att förskollärna är eniga om att det är viktigt att skrivelserna om digitalisering förstärks i Lpfö18, då förskollärarna menar att det idag är av vikt att ge barn digital kompetens redan i förskolan som en förberedelse för vårt alltmer digitaliserade samhälle. Detta gör dem positiva till det nya digitaliseringsuppdraget. Förskollärarna menar att det är tydligt i Lpfö18 att barns utbildning ska innehålla en möjlighet att utveckla en digital kompetens under tiden på förskolan. Förändringen i Lpfö18 har lett till ett mer medvetet arbete om hur undervisning ska bedrivas med digitala verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar kvinnor till att träna på gym. Detta gjordes genom att besvara tre frågeställningar som formulerats utifrån syftet; Hur relaterar kvinnor sin gymträning till rådande kroppsideal? Hur resonerar kvinnor angående gymträning i relation till hälsa? Vilka interna och externa motivationsfaktorer ligger bakom kvinnors gymträning? För att besvara dessa frågeställningar och undersöka kvinnors träningsmotiv utformades en enkätundersökning som sedan genomfördes på 56 kvinnliga respondenter. Den kvantitativa undersökningen möjliggjorde framtagandet av statistiska samband och beräkningar som påvisar svaren på ovanstående frågeställningar. Studien bygger på en eklektisk teori som förenar teorier om inre- och yttre motivationsfaktorer med en teori om normer. Tidigare forskning på områdena motivation, kvinnor, träning och ideal har förutom ovanstående tagits i beaktning.

Den från enkätundersökningen erhållna empirin analyserades och tolkades med hjälp av studiens eklektiska teori där teorier om inre- och yttre motivation kombinerats med en teori om normer. Empirin visade att kvinnorna i den här undersökningen mestadels tränade som följd av inre motivation som fysiskt- och psykiskt välmående, förbättrad ork och uppfattningen av att träning är roligt. Däremot framkom också en annan aspekt som visar att de kvinnliga respondenterna upplever yttre motivationsfaktorer som krav och förväntningar vilket påverkar deras kroppsuppfattning samt relationen till träning negativt. Resultatet av den analyserade empirin visade även att inre motivation lägger grund för positiva spiraler gällande motivationsnivåer medan yttre motivation riskerar försätta individen i onda cirklar och leda till latent motivation. Dessutom visade resultatet att det förekom skillnader i motivationsfaktorer mellan yngre och äldre.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om extra anpassningar i årskurs 1–3 utifrån lärares beskrivningar och erfarenheter. För att besvara syftet användes tre forskningsfrågor. Dessa var; ”vilka skillnader finns det i användandet av extra anpassningar mellan årskurs 1–3 enligt lärarna?”, ”hur anser lärarna att olika extra anpassningar fungerar?” och ”vilka faktorer påverkar valet av extra anpassningar enligt lärarna?” 

Denna studie tog stöd i tidigare forskning och använde två teoretiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin. Metoden som undersökningen använde var en digital enkät som spreds genom tre Facebookgrupper och en Instagramsida. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av de teoretiska perspektiven och den tidigare forskningen. De två första forskningsfrågorna analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och den tredje forskningsfrågan analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet blev att användningen av de olika extra anpassningarna var relativt jämna mellan årskurserna men att inlästa läromedel och talsyntes användes i lägre grad i årskurs 1 för att sedan öka i användandet i årskurs 3. Resultatet blev också att de anpassningar som fungerade bäst var extra tydliga instruktioner, stöd vid start av arbete, bildstöd, lathundar, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser. Däremot fungerade stressboll/klämmis sämst och inlästa läromedel och talsyntes var de som minst andel av respondenterna hade provat. Slutligen blev resultatet att ramfaktorerna tidsbrist, personalbrist och ekonomiska begränsningar samt arbetsmallar, det vill säga en plan över arbetets utförande, var de faktorer som påverkade valet av extra anpassningar. 

Slutsatsen som drogs från denna studie var att det inte var någon större skillnad mellan årskurser vid valet av extra anpassning och att alla de extra anpassningarna som togs upp i denna studie fungerade bra. Slutsatsen var också att ramfaktorer så som ekonomiska begränsningar, personalbrist, tidsbrist och arbetsmallar påverkar valet av de extra anpassningar som ges till eleverna.

Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?”

Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna. 

Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen.

Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar. 

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen. 

Majoriteten av de elever som har hörselnedsättning går i dag inkluderade i ordinarie undervisning i vanliga klasser. Enligt skollagen har dessa elever rätt till likvärdig utbildning och anpassningar ska göras inom ramen för den ordinarie utbildningen. I Läroplanen för grundskolan (2022) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

I denna studie har jag utifrån fenomegafisk forskningsansats intervjuat lärare som undervisar eller har undervisat elever med hörselnedsättning i syfte att undersöka dessa lärares erfarenheter av och uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning i skolan. I studien har åtta lärare på åtta olika skolor i Sverige intervjuats. Analysen av dessa lärares svar resulterade i fyra olika fenomen med likheter och variationer i lärarnas erfarenheter och uppfattningar.

Studien innefattar varje enskild lärares utbildning och erfarenheter av att undervisa elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas beskrivningar av lärandemiljöer och anpassningar för dessa elever, de enskilda lärarnas kunskaper om dessa elevers inlärning och språkutveckling samt vilka specialpedagogiska metoder dessa lärare använder i undervisningen för elever med hörselnedsättning.

Resultatet visade på att lärare som arbetar eller har arbetat med elever med hörselnedsättning i vanlig klass är positivt inställda till inkluderad undervisning men att lärarna som arbetar i specialskola för elever med hörselnedsättning, i hörselklass och hörselspår är mer kritiska till inkluderad undervisning. Resultatet visade även att man gör många likvärdiga anpassningar för dessa elever i alla skolformer som nämnts, men att elever som går i specialskola, hörselspår och hörselklass får mer stöd i form av anpassningar och dessutom undervisas i handalfabetet och har teckenspråk som extra anpassning. Resultatet visar också att lärarna som arbetar med elever inkluderat i vanlig klass önskar mer utbildning, handledning och kunskaper om dessa elevers svårigheter samt vilka specialpedagogiska undervisningsmetoder som gynnar deras inlärning och kunskapsutveckling. Lärarna som undervisar elever i specialskola, hörselspår och hörselklass känner sig mer säkra på sina kunskaper inom dessa områden.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

The overall aim of this thesis is to theoretically explore and empirically analyse practical embodied knowledge in educational settings. In accordance to this aim an approach of body pedagogics is used in combination with classical pragmatism, using foremost William James’ and John Dewey’s concepts of experience, meaning, inquiry and habit. In addition, these concepts are combined with an idea of reflexive body techniques.

A main focus lies on investigating the learning of body techniques in dinghy sailing by studying the process and the product of teaching and learning, the role of the instructor for sailors’ learning and the interplay between teaching and learning. The thesis entails three case studies consisting of video recordings of dinghy sailing, all using a combination of theoretical explorations and practical epistemology analysis (PEA). Empirical focus lies on how sailors grow into purposeful body techniques by taking the measure of their ongoing, continuous experience while coordinating their movements with the environment. The analyses show how understandings and bodily skills are simultaneously used in the educational situations where the dinghy sailors have to handle both the environment and various instructions given by the trainer. The result is presented through a descriptive model, comprising theoretical explorations and empirical analysis, through which it is possible to emphasise both the process and the content of the learning of body techniques. The methodological contribution of the thesis thus also consists of developed tools for analysing processes of body pedagogics at a micro level.

Recently, there has been increasing pedagogical interest in the qualities and characteristics of movement. This article examines these qualities and characteristics in terms of John Dewey's distinction between abstract, linguistic significant meanings and concrete, embodied imminent meanings. Imminent meanings are comprised of intuitive qualities, feelings, selective attention, and habits. We examine each of these in turn in hopes of better understanding the learning of "body techniques" while illuminating some important aspects of body pedagogics.

Background: Pedagogical research on career is encouraged to not limit sport learning to athletic skills, coaching effectiveness and coach-athlete relationships, but to also focus on learning in a multidimensional sense in the context of an athlete's individual and social biography. This article examines an elite athlete's career path as a body pedagogic phenomenon involving processes of self-transformation in relation to practical, social and embodied environments.

Purpose: The purpose is to analyse the career path of the elite footballer Zlatan Ibrahimovic by focusing on how different learning environments relate to different embodiments of techniques and skills and how values and norms shape professionalism.

Theoretical frameworks: A combined framework of body pedagogics and John Dewey's theory of aesthetic experience is used to understand an elite career path as a learning trajectory involving different self-transformation means. Hence, the elite athlete is viewed as a career climber who creates his own educational pathway and engages in processes of participating, acquiring and becoming.

Data analysis: A practical epistemology analysis (PEA) with a focus on aesthetic judgements is used to analyse the narrative of Zlatan's career path as it is portrayed in the biography I Am Zlatan: My Story on and Off the Field. One major theme is identified, namely that Zlatan develops from being a dribbler to a striker. Against this background, Zlatan Ibrahomovic's self-transformation is scrutinised in relation to three different sub-themes (suburb, arena and team) in three different ways (auto-didactic, education and educator) to create distinct and heterogeneous forms of knowledge in support of professional artistry.

Results: The analysis offers an elaborated empirical description of how the means and ends of self-transformation develop reciprocally throughout Zlatan's elite career and how this relates to practical, social and embodied environments. Examples of body pedagogic outcomes are: (1) different commitments to training, team culture and the coach-athlete relationship (social), (2) that Zlatan uses his dribbling skills more purposefully for scoring goals and satisfying the coach (embodied) and (3) that he is able to win different leagues and titles with different teams (practical).

The article draws on body pedagogics and considers that teaching and learning experiences and outcomes are directly related to the different characteristics of movement behaviour. In this article movement behaviour specifically centres on a sloyd (handicraft education) teacher’s walk through the classroom. The analysis illuminate the specific teaching use of the body as a spatial, temporal and situational movement rhythm in the classroom and how teachers and pupils tune into educational discourses by means of different body techniques. A wireless GoPro camera was attached to the teacher’s chest in order to gain detailed view of pupil–teacher–body–material–tool encounters and a specific visual perspective of the sloyd teacher’s walk. During a 2.5 years fieldwork, 25 wood–metal sloyd lessons were observed and recorded (circa 50 h of video). The study is informed by Dewey’s embodied theory of learning and focus the alternation between active and passive phases in the stream of experience. From such Deweyan perspective the rhythm of an activity for organising experience, is fundamental to the creation of intelligent moving habits. The results show the body pedagogic experiences, outcomes and means by highlighting the teacher’s (a) spatial path by describing mutual relationships between the material arrangement of the classroom, the teacher’s bodily movements and the pupils’ participation in the lesson, (b) temporal pace by his ‘flights and perchings’ through the lessons and how he moves from pupil to pupil and assignment to assignment, (c) specific pacts by describing body techniques and situated teacher–pupil encounters that terminate in an agreement about how to proceed.

Background: While studies of teaching frequently preserve an interest in teacher-pupil encounters that take place in certain spots, this article shows how teachers' can be understood as in-path instructors, which is significant for student-based learning. This complements studies that have mainly focused on teachers instructional work taking place at certain spots.

Purpose: The purpose is to describe how a PE teacher's rhythmic labouring of the diverse settings in the gym creates a learning environment. By examining emplacement (spatial) and empacement (temporal) as important aspects of how learning environments are constituted, this article contributes a framework for studying and analysing a teacher's work from a moving vantage point.

Conclusions: Based on a video ethnographic approach and using a wearable camera attached to the teacher's chest, the analysis of a station-wise lesson show how the teacher frequently covers a large part of the room and creates a web of educational challenges and possibilities. These brief encounters are identified as important tools that support each pupil's rhythm and engagement in the learning activities and maintain the corporate rhythm of a class. Furthermore, by analysing the teacher's temporal and spatial walking technique, which helps the pupils to transit between and accomplish practical exercises, the article highlights how the teacher's ability to support pupils' progression partly builds on a regional knowledge that is cultivated by the array of encounters.

In this article, we investigate ‘no touch policies’ as a practical teacher concern that includes the body as a location, a source and a means in educational activity. We argue that to understand issues regarding physical touch within school practice we must conceive it as deeply associated with specific teaching techniques. Thus, the didactical challenge is not found in argumentations about the pro and cons of physical touch, but through analysis of how teachers handle student interaction and teaching intentions.

We consider teaching as a caring profession. Caring, as a practical teacher concern, requires wisdom regarding the right time to use bodily touch and to refrain from such use. This wisdom involves the ability to discern people’s needs, desires, interests and purposes in particular situations and act appropriately. From a body pedagogical perspective we approach intergenerational touch not only as a discursive and power-related question but as an essential tension in the intersection of the; ambiguity attendant to any intentional act such as teaching, the conflict between the ethics of care and the ethics of justice, and finally, the paradox of caring.

We draw on interviews with PE-teachers in Swedish primary, secondary and upper-secondary schools and analyses of a collection of techniques of bodily touch that are established and practiced with specific pedagogical purposes. The results shows PE teacher’s competence in handling different functions of intergenerational touch in relation to three different techniques of bodily touch; (1) Security touch, which is characterized by intentions to handle the fragile; (2) Denoting touch, which is characterized by intentions to handle learning content and (3) Relational touch, which is characterized by caring intentions. Each of these is of importance for the teachers in carrying out their call to teach and each of these relies on professional assessments whether or not it meets its intended purpose.

KEYWORDS:Caring, body pedagogics, corporeal realism, non-touch, technique, teaching intention

Methodological challenges point to a reconceptualization of ‘tacit knowledge’ to ‘tacit knowing’. The paper outlines the concept of ‘tacit knowing’ and explores the need for educational research to reformulate questions about tacit knowledge as a practical learning concern. Using John Dewey’s transactional perspective on learning ‘tacit knowing’ is analysed as embodiment of knowledge. An approach of ‘body pedagogics’ is used to frame this analysis. From a perspective of ‘body pedagogics’ our bodily being and the actions we perform as such beings cannot be reduced to neither cultural nor subjective experience. Rather, we are in a continuing educating process when it comes to our bodies (Shilling and Mellor 2007, p. 533). On the background of this a transactional model of learning is developed that recognises educative bodily experiences in relation to ‘tacit knowing’. A sailing vignette is used to show that ‘tacit knowing’ becomes visible in a sailor’s embodied inquiry of which situated epistemic relations it is necessary to embody to acquire a certain ‘body technique’. Empirical focus lies on how dinghy sailors grow into purposeful ‘body techniques’ (Mauss, Econ Soc 2(1):70–88, 1973) by taking the measure of their ongoing, continuous experience while coordinating their movements with the environment. The analysis show how understandings and bodily skills are simultaneously used in the educational situation where the dinghy sailor has to handle both the environment and various instructions given by the trainer. Thus, ‘tacit knowing’ in dinghy sailing is not merely a collection of motor skills, but rather the grasping, in the practical embodied way, of physical principles.

In recent years there has been a growing interest in questions related to embodiment and learning. Within the field of 'body pedagogics' great efforts have been made to develop theory and methodology that can deal with the corporeal aspects of experience and knowledge without adopting any form of dualistic conceptions of body/mind and organism/environment. This article connects to this body of research. The purpose is to first present a synthesis of James' radical empiricism, Dewey's transactional understanding of experience and learning and Marcel Mauss' concept of 'body techniques' and the notion of education embedded in it. Against the background of this theoretical development, and with a Transactional Model of Analyzing Bodying (TMAB), we then show how we can analytically come to terms with different dualistic problems that research into 'body pedagogics' has to deal with. We use an empirical example of dinghy sailing to create knowledge about what we learn when learning embodied knowledge, and how this learning takes place. We argue that experience is an important concept for understanding the acting knowing human being, describing how experience is organized and developed and outlining how this organization can be understood as learning. We hold that situations where someone learns to embody certain knowledge are cases of overt actions, in which we can see what kinds of relations are created and how these relations become meaningful for further action.

In recent years there has been a growing interest in questions related to embodiment and learning.Within the field of ‘body pedagogics’ great efforts have been made to develop theory andmethodology that can deal with the corporeal aspects of experience and knowledge withoutadopting any form of dualistic conceptions of body/mind and organism/environment. This articleconnects to this body of research. The purpose is to first present a synthesis of James’ radicalempiricism, Dewey’s transactional understanding of experience and learning and Marcel Mauss’concept of ‘body techniques’ and the notion of education embedded in it. Against the backgroundof this theoretical development, and with a Transactional Model of Analyzing Bodying (TMAB),we then show how we can analytically come to terms with different dualistic problems that researchinto ‘body pedagogics’ has to deal with. We use an empirical example of dinghy sailing to createknowledge about what we learn when learning embodied knowledge, and how this learning takesplace. We argue that experience is an important concept for understanding the acting knowinghuman being, describing how experience is organized and developed and outlining how thisorganization can be understood as learning. We hold that situations where someone learns toembody certain knowledge are cases of overt actions, in which we can see what kinds of relationsare created and how these relations become meaningful for further action.

Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten. Några utvalda delar av intervjuerna är även transkriberade. Med hjälp av en kartläggningsmetod presenteras tydligt framgående fenomen i teman i analysen. De teman som finns är baserade på våra frågeställningar.Resultatet av studien visar bland annat att lärare känner sig osäkra inför att bedriva IKT-undervisning och vill ha mer utbildning och kompetens inom ämnet. Lärarna menar även att det inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva den undervisning med IKT som de önskar. Det visade sig att lärarna i stor utsträckning påverkas av skolledningen beträffande attityder till IKT.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i regeringens beslut att revidera skolans styrdokument för att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Under vår verksamhetsförlagda praktik märkte vi att det fanns en osäkerhet kring dessa förändringar hos verksamma lärare. Syftet med denna studie är således att undersöka hur lärare i mellanstadiet uppfattar digital kompetens och hur de uppger att de arbetar med det. För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med en fenomenologisk ansats. Vi har intervjuat sex lärare från tre olika skolor, varav två ligger i Uppsala och en i Västerås.

Resultatet av denna studie visar att lärarna beskriver digital kompetens på olika sätt. Tre beskrivningar som majoriteten av lärarna gav var användandet av teknik, programmering och ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att majoriteten av lärarna anser sig själva ha en relativt god digital kompetens, däremot skiljer lärarnas uppfattning om vad de anser sig vara bra på och vad deras begränsningar är. Majoriteten av lärarna har även en positiv inställning till att arbeta med digital kompetens, men de ser både möjligheter och svårigheter med det. Majoriteten uttryckte att digital kompetens i skolan är viktig, men trots detta finns det vissa saker som lärarna är kritiska mot. Av resultatet framgår det också att lärarna arbetar med digital kompetens i förhållande till digitala verktyg, olika förhållningssätt på nätet och programmering.

I inledningen påvisas att den äldre befolkningen ökade vilket kommer leda till ett större behov av fler medarbetare inom vård och omsorg, dock finns en minskning av antalet arbetsföra personer. Syftet med denna studie var att studera medarbetares syn på vad social kompetens är och hur den sociala kompetensen behövs inom vården. Hur medarbetarna uppfattar social kompetens och hur viktig den är. Hur den sociala kompetensen kan utvecklas samt hur de ser på den i relation till annan kompetens. Tidigare forskning konstaterade att kompetens är ett komplext begrepp och har flera definitioner. De viktigaste delkomponenterna är kommunikation samt bemötande, men även kontexten har betydelse. Inom det specifika omsorgsområdet finns det tre delkompetenser vilka är relations-, sak- och förändringskompetens. Forskningen lyfter fram individens möjlighet att agera i olika situationer och de personliga egenskaperna. Metoden för denna studie är en kvalitativ forskningsmetod som utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med respondenter som arbetade inom äldreomsorgen både inom hemvården och på boenden på olika arbetsplatser i Mellansverige. Efter intervjuerna transkriberades dessa och analyserades, allt utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I resultatet framgick väsentliga områden som framkom i studien vilka var bemötande, kommunikation, flexibilitet, beteende, samarbete samt att vara i situationen. Vidare framhävdes att den sociala kompetensen var A & O för att arbeta inom vården och omsorgen och kunde utvecklas på flera sätt både genom formell och reell kompetens. I slutsatsen framgick det att respondenterna påtalar att det finns flera komponenter som är ingår i social kompetens och de viktigaste är bemötande och kommunikation, men även relationell kompetens. Studien påvisar åsiktsskillnader hur social kompetens utvecklas dock finns en överensstämmelse att social kompetens är en tillgång i vårdarbetet. 

Det här är en rapport där konstruktionen av en Utforskandemiljö för matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljö med varierande material för ett kollaborativt utforskande inom ämnesområdena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Vårt sätt att tänka om kunskap och lärande utgår från ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i första hand ska få ta del av utforskandemiljön är i åldern ett till tre år. Vårt miljökoncept består av tre delar; lärmiljön, inspiration och barn & pedagoger vilket tillsammans skapar möjligheter till ett gemensamt utforskande.

Arbetsprocessen och utformandet av Utforskandemiljön har skett parallellt med vår litteraturstudie där tidigare forskning som rör området presenterats samt fungerat som underlag i utformandet av Utforskandemiljön. Processen delas sedan in i tre faser eftersom Utforskandemiljön genomgått förändringar och utvärderingar i tre steg. Utvärdering har skett med pedagogteamet, även kallad fokusgruppen, på förskolan där utforskandemiljön byggts upp. Prövandet av Utforskandemiljön har skett kontinuerligt och påvisar pedagogens betydande roll, samt att namnet på rummet kan sätta ramar på vad som sker däri. Vi väljer att benämna rummet Utforskandet då vår didaktiske ambition är att barnen ska ges möjlighet till teknik- och matematikutforskande.

Vi anser att vår utforskandemiljö erbjuder ett kollaborativt utforskande, som i sin tur möjliggör kommunikation mellan barnen både fysiskt och verbalt. Att dessutom tillföra ett multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska samverka med miljön är något som vi efter vår omvärldsanalys upplever saknas. I prövandet av konceptet så framgår att de korta filmerna som visas på lärplattan lockar barnen och gör dem nyfikna. Fokusgruppen som utvärderat materialet menar att lärplattan är ett perfekt verktyg som igångsättare och som nyckel in i en matematik- och teknikaktivitet. 

This study examines expats and their families in the canton of Zürich, Switzerland. Their reasons and choices regarding integrating (or not) into the Swiss society, educational strategies for their children and possessed capital assets upon arrival in Switzerland is the three problem statements being explored. Pierre Bourdieu’s´ sociology is the theoretical framework for this study – the concept of different types of capital and educational strategies are especially important in this regard. Interviews with female expats whose children attend the Inter-Community School Zürich (ICSZ) were conducted and the stated purpose of the study was obtained. This study concludes that these expat families choose the international grounds rather than the local, due to language barriers. The language makes it hard for both themselves and their children to integrate and/or feel part of the Swiss community and society. The expats are integrated into the international ´expat-bubble´ rather than the Swiss society or community, and the reason is due to the lack of time spent with the local people, not mastering the language and/or not being interested enough to make the effort to integrate. This specific group of expats can be seen as an ´international elite- group´, based on their assets of capital, their cosmopolitan lifestyle and international social grounds.  These expats value their capitals highly but is not stating that one specific capital is more needed than another; all their assets are of worth and they do not consciously use a specific capital for their integration.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare respektive förskoleklasslärare upplever övergången för barnen från förskola till förskoleklass samt undersöka hur förskolans och förskoleklassens planering av övergången kan tolkas och förstås på en organisatorisk nivå. Studien består av två delstudier. Delstudie 1 utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och där metoden ostrukturerad intervju användes för att samla in empirin, delstudie 2 utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där insamlingen av empiri var dokumentinsamling som det sedan utfördes en konventionell innehållsanalys på. Perspektiven valdes av anledningen att delstudiernas undersökningsområde skiljer sig åt och det olika teorierna harmoniserar med studiens forskningsfrågor och ger skilda infallsvinklar.

Det huvudsakliga resultatet i delstudie 1 visade att det fanns skilda meningar om vad en övergång ska innehålla. Det framkom att ansvaret för övergången inte är tydlig, vilket kan ge en varierad grad av kvalité i övergången. Resultatet av delstudie 2 visar att det finns tolkningsutrymme utifrån dokumenten hur övergången planeras på organisatorisk nivå. Förskolans dokument tolkas vara standardiserade utifrån de frågeställningar som framgår i dokumentet, dock med öppna frågor vilket kan tolkas ge utrymme till förmedling av viktig information kring barnet. Förskoleklassens dokument tolkas i stället vara informationsrika på praktisk information gällande planering men med avsaknad av fokus på barnet som individ. 

Studiens syfte var att undersöka vilken rollutomhusmiljön har för barnens utveckling i förskolans verksamhet. Studien var upplagd i form av en enkätundersökning om vad förskollärare anser att utomhusmiljön bidrar med till barnens utveckling, vilka förmågor de anser att barnen övar på i utomhusmiljön samt hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan utvecklas i verksamheterna och hur den ideala utomhusmiljön kan se ut. Den metod som användes under arbetet i studien var en enkät som skickades ut online i grupper på sociala medier där medverkan var frivillig. 

Studien utgår från Fröbels pedagogik där leken har en stor betydelse för barnens lärprocesser. Fröbel använde sig av olika så kallade lekgåvor och dessa lekgåvor är olika objekt som barnen fick möjlighet att använda sig av på många olika sätt. Målet med dessa lekgåvor var att barnen skulle utveckla förstående för olika begrepp som matematik, geometri och begreppsbildning. Fröbel var även intresserad av den botaniska trädgården och i förskolan får barnen tillgång till naturen med vistelse utomhus. Fröbels pedagogik lever kvar i även dag i våra kommunala förskolor, med inriktning att arbeta tematiskt och med naturen.

 Studiens resultat besvarades med en kvantitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6 och en kvalitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6. Resultatet visade att grovmotoriken är färdigheten som utvecklades starkast i båda barngrupperna. Förskollärarnas ideal när det kommer till utomhusmiljön i förskolan är att de vill att förskolans gård ska vara barnanpassad för de olika åldrarna samt att det ska finnas skydd från väder och vind. En stor vegetation som erbjuder grönska i olika former är något som förskollärarna ansåg att det skulle finnas mera av. Materialet utomhus skall erbjuda barnen en utmaning i deras lärande, även att förskollärarna vill att förskolans gårdar skall kunna delas in för att kunna bedriva undervisning ute utan att bli avbrutna av andra barn och pedagoger.

This essay is about the employability of persons working with human resources (HR-person) in Sweden and South Africa, with a focus on informal competences. The purpose of the study was to examine what kind of skills that make HR-persons employable from anemployer´s perspective, and how these types of skills are valued. The purpose was furthermore to investigate whether there is a difference in the perception of the abovebetween Swedish and South African employers. Out of this, four questions were formulated in order to substantiate the purpose. The questions were intended to clarifywhat types of competences make HR-persons employable in the respective countries, to clarify how competences were valued and if there were any differences between the two countries. As the study involves subjective assessments of what makes HR-persons employable, and as the empirical material was gathered from two countries with differentlanguages and cultures, only interviews were used as a method for collecting data.Furthermore, the Lindelöw competence model and its enclosed definitions of competences have been used for the valuation of competences, made by the persons interviewed. The empirical data thus consisted of results from interviews - three in each country - with persons responsible for, or involved in, the recruitment of HR-persons in the companies´ human resources departments within each country. The theories used for analyzing our results from the interviews were Ellström´s division of the concept of competence, Keen´s division of the concept of competence and Lindelöw´s model of competences. The results indicate that the Swedish employers focus a lot on the HR-persons values, experiences, motivational and emotional reasons behind the certain actions as well as knowledge and intellectual skills. The South African employers were instead focusing more on how the person fits in and complements the existing group.Furthermore, they highly valued the experience, knowledge and intellectual and social skills. Certain minor differences can however be detected in valuation of specific competence. As a general note, it could also be perceived that the Swedish employers seem to value the intellectual skills higher than the South African, and the South Africanemployers have a slightly bigger demand for leadership abilities than the Swedish. The most obvious differences are the expression of different valuations of specificcompetences, the differences in the interviewees competence ranking.

5-7% of all children in Sweden have ADHD and 1% have autism (Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, 2022; Socialstyrelsen, 2019). Previous research establishes that parents, primarily mothers, of these children suffer from reduced work capacity and need extended periods of sick leave (Findling et al., 2022). The causes of this reduced wage work capacity are yet to be explored.

At the same time, surveys with parents indicate that information management and communication about their children with various societal actors such as the school, the child- and youth psychiatry, and the Social Insurance Agency conflicts with wage work (Riksförbundet Attention, 2016).

Our study analyses the impact of parents’ information management and communication about their children with societal actors – called “information work” (Dalmer & Huvila, 2019) – on parents’ wage work capacity. The results are based on 50 semi-structured interviews with Swedish mothers of children with ADHD and autism.

The mothers perceived that they had to gather, assess, use and communicate information about their children to and between numerous societal actors. The information work conflicted with their wage work as it was time consuming and often had to be carried out during work hours. It also encompassed emotion work (Hochschild 1979) as it stirred up feelings of for example frustration and sadness that the mothers needed to manage.

The extent to which the information work conflicted with the mothers’ wage work depended on the mothers’ professions and the extent to which the mothers could draw on economic, social and cultural capital (Bourdieu 1979).

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner.

Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.

Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper. Den andra tar upp metoderna få gånger samt stannar på det grundande, det vill säga bygger aldrig vidare. Detta leder till att den första boken ger förutsättningar för påbyggnad och kunskap medan den andra snarare begränsar elevernas fortsatta kunskapsutveckling.

Majoriteten av barnmisshandelsfall, 80 procent, begås av vårdnadshavare eller nära släkting. Barnmisshandel omfattar flera typer av misshandel: fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och försummelse. Undersökningar visar att 44 procent av barn har någon gång blivit utsatt för någon form av barnmisshandel. Många barn spenderar största delen av sina dagar i förskolan och därmed mer tid med förskolepersonal än sina egna föräldrar. Därför blir de som arbetar i förskolan oerhört viktiga som dagligen möter barn och vårdnadshavare. Tidigare forskning visar att endast en minoritet av förskolepersonalens misstankar om att ett barn far illa leder till orosanmälan.

John Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera förskollärares förståelse av barn som far illa. För att analysera förskolepersonalens beslutsamheter kring att utföra en orosanmälan har vi tagit hjälp av Hans Berglinds handlingsteori.

Vi har använt oss av kvantitativ enkätstudie över internet, där vi har fått in 80 respektive 86 svar genom två enkäter. Resultatet i vår studie visar att 94,2 procent av förskolepersonalen haft misstankar om barn som far illa i förskoleverksamhet. Vi har även kunnat urskilja hur relationen till vårdnadshavare kan vara problematisk i förhållande till förskolepersonalens anmälningsplikt. Denna betydelsefulla fråga uppmärksammas inte tillräckligt vilket det stora mörkertalet bekräftar och en handlingsplan mot detta måste införas. Vi vet att förskolepersonalen kan göra oerhört stor skillnad om de lyckas se och stoppa att barn far illa.