Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 793
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Edin, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Dahlström, Britt
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mellan stolarna: En studie om problematisk skolfrånvaro2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 202.
    Edin, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Josefsson, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Läsa och skriva på lika villkor: Att anpassa skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.

  • 203.
    Edin, Sabina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hansson, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Barn och unga med förvärvade hjärnskador: föräldrasamverkan kring stödinsatser i skolan2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.

    Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss. Instuderingen av referenslitteraturen har pågått under hela uppsatsarbetet. Vid instuderingen av litteratur har vi sökt inom olika fakulteter såsom samhällsvetenskap, medicin och juridik. Detta har pågått under hela uppsatsarbetet. Litteratur skriven av anhöriga till barn och unga med förvärvade hjärnskador har även varit en källa för oss.    

    I sammanställningen av intervjuer och enkäter framkommer att samverkan genom samtal är av stor vikt. Trots detta finns stora brister i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrarnas utsagor förmedlar att stödinsatser för barn och unga med förvärvade hjärnskador är utformade på olika sätt och i varierande grad på olika skolor. Föräldrarna uppger att det är bundet till den ansvariga pedagogens förmåga och intresse om samverkan fungerar väl, och om rätt stödinsatser erbjuds till barn och unga.

  • 204.
    edlund granath, ulrika
    et al.
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    farge stenberg, eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
    Träna minnet - läsa snabbare: Kan arbetsminnesträning påverka läsutvecklingen eller finns det andra vägar att gå?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 205.
    Edlund, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Föräldrars frågor till barn: En analys av dialoger med 2-åringar med olika utvecklat ordförråd2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar ställer frågor till barn i en ålder av 2;3- 2;5 år med olika utvecklat ordförråd. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka om barnen ger respons på föräldrarnas frågor samt om barnen själva ställer frågor. De frågeställningar som står i fokus är: Hur många ord och yttranden säger barn och föräldrar? Vilka typer av frågor ställer föräldrarna? Ställer barnen frågor och i så fall i vilken omfattning? Ger barnen respons på föräldrarnas frågor och i så fall i vilken omfattning? Är frågor överlag effektivt för att få barn i åldersgruppen att tala? Frågeställningarna besvaras genom språkanalyser av transkriberade dialoger mellan föräldrar och barn. Transkriptionerna omfattar tre timmar dialoger totalt och materialet har analyserats med hjälp av CLAN. Deltagarna är nio familjer från SPRINT-projektet vid Stockholms universitet. Deltagarna är utvalda för att representera barn med låg- respektive hög ordförrådsnivå baserat på SECDI data, ett svenskt normerat instrument i syfte att mäta barns ordförråd. Resultatet visar totalt cirka 2 500 yttranden från föräldrarna och drygt 900 från barnen. I ord räknat omfattar materialet totalt cirka 11 000 ord från föräldrarna och drygt 2 000 ord från barnen. Det råder stora procentuella skillnader mellan den högpresterande gruppen (höggruppen) och den lågpresterande gruppen (låggruppen) vad angår barnens antal yttranden och ordförråd till fördel för höggruppens barn. Föräldrarna visar inte på lika tydliga skillnader som barnen, men föräldrarna till barnen i höggruppen gör fler yttranden och använder ett mer varierat ordförråd än i låggruppen. Frågor är vanligt förekommande i föräldrars kommunikation med barn. Det framkommer att totalt för båda grupperna utgör frågor cirka en tredjedel av föräldrarnas yttranden. Vanligt förekommande frågor är ja/nej- frågor, produktiva frågor och frågor med hjälpverb. Barnen i höggruppen ger oftare respons på föräldrarnas frågor än barnen i låggruppen. Likaså ställer barnen i höggruppen oftare egna frågor än barnen i låggruppen. Den tydliga diskrepansen mellan grupperna indikerar att det finns samband mellan kvantitetsfaktorer i föräldrarnas och barnens tal samt att frågor är en metod som kan generera tal från barnen. Det kan finnas anledning att fundera över frågors olika komplexitet i förhållande till barnets ålder och övriga utveckling eftersom det framkommer att föräldrar generellt ställer komplicerade frågor.

  • 206.
    Edman Stålbrandt, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Falkner, Kajsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    E-Learning via Synchronous Communication – experiences from a learning study course in higher education2015Ingår i: Expanding Learning Scenarios: Opening Out the Educational Landscape: Book of Abstracts: Including the Collection of “Synergy” Synopses / [ed] António Moreira Teixeira, András Szűcs, Ildikó Mázár, European Distance and E-Learning Network , 2015, s. 10-10Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 207.
    Ek, Ulla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Psykologiska bedömningar2012Ingår i: Barn med funktionsnedsättning / [ed] Bengt Lagerkvist, Carl Lindgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 319-325Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Ek, Ulla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagogik – en framtidsvy2012Ingår i: Barn med funktionshinder / [ed] Bengt Lagerkvist, Carl Lindgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 327-333Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Fernell, Elisabeth
    Svag begåvning - otillräckligt uppmärksammade svårigheter2011Ingår i: Elevhälsa, ISSN 2000-5296, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 210.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Linder, Susanne
    Etik och juridik med fokus på handledning i psykoterapi2012Ingår i: Möjligheter och utmaningar i grupphandledning: teori och verklighet / [ed] Siv Boalt Boëthius, Marie-Louise Ögren, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 111-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Linder, Susanne
    Wetter, Ilse
    Rätt & Vett: om juridik och etik i psykologiskt arbete2011 (uppl. 2:1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 212.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Norrelgen, Fritjof
    Westerlund, Joakim
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Dahlman, Andrea
    Elizabeth, Hultby
    Fernell, Elisabeth
    Teenage outcomes after speech and language impairment at preschool age2012Ingår i: Neuropsychiatric Disease and Treatment, ISSN 1176-6328, E-ISSN 1178-2021, Vol. 8, s. 221-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Ten years ago, we published developmental data on a representative group of children (n = 25) with moderate or severe speech and language impairment, who were attending special preschools for children. The aim of this study was to perform a follow-up of these children as teenagers. Methods: Parents of 23 teenagers participated in a clinical interview that requested information on the child's current academic achievement, type of school, previous clinical assessments, and developmental diagnoses. Fifteen children participated in a speech and language evaluation, and 13 participated in a psychological evaluation. Results: Seven of the 23 teenagers had a mild intellectual disability, and another three had borderline intellectual functioning. Nine had symptoms of disorders on the autism spectrum; five of these had an autism spectrum disorder, and four had clear autistic traits. Six met criteria for attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD)/subthreshold ADHD. Thirteen of 15 teenagers had a moderate or severe language impairment, and 13 of 15 had a moderate or severe reading impairment. Overlapping disorders were frequent. None of the individuals who underwent the clinical evaluation were free from developmental problems. Conclusion: A large number of children with speech and language impairment at preschool age had persistent language problems and/or met the criteria for developmental diagnoses other than speech and language impairment at their follow-up as teenagers. Language impairment in young children is a marker for several developmental disorders, particularly intellectual disability and autism spectrum disorder.

  • 213.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westerlund, Joakim
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Fernell, Elisabeth
    General versus executive cognitive ability in pupils with ADHD and with milder attention problems2013Ingår i: Neuropsychiatric Disease and Treatment, ISSN 1176-6328, E-ISSN 1178-2021, Vol. 9, s. 163-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim of this study was to analyze two main types of cognitive domains in school children with different types and severities of attention-related problems. The cognitive domains examined were general cognitive ability and executive abilities. Methods: Three different clinical samples of pupils with school problems were analyzed to assess their cognitive Wechsler Intelligence Scale for Children profiles. In particular, the general cognitive ability index and the executive markers (ie, verbal memory index and processing speed index) were of interest. Of the total sample (n = 198), two main groups were contrasted; one met the full criteria for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD)/subthreshold ADHD, and one was comprised of those with milder attention problems, insufficient to meet the criteria for ADHD/subthreshold ADHD. Results: It could be demonstrated that both groups had a significantly higher score on the general cognitive ability index than on measures of working memory and processing speed. This difference was more pronounced for boys. Conclusion: These types of cognitive differences need to be considered in children with different kinds of learning, behavior, and attention problems; this is also true for children presenting with an average general intelligence quotient and with milder attention problems. Current educational expectations are demanding for children with mild difficulties, and such cognitive information will add to the understanding of the child's learning problems, hopefully leading to a better adapted education than that conventionally available.

  • 214.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westerlund, Joakim
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Furmark, Catarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Fernell, Elisabeth
    Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
    An audit of teenagers who had not succeeded in elementary school: a retrospective case review2012Ingår i: Clinical Audit, ISSN 1179-2760, Vol. 4, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim was to perform a retrospective case review of pupils who had not succeeded in elementary school, in order to analyze barriers at individual and system levels. Methods: Forty-five pupils, aged 16–20 years, who had not qualified for senior high school, were consecutively assessed within the school health unit to determine their cognitive function, school history, measures taken, previous assessments, and diagnoses given. Results: School health records revealed early problems with learning, reading, mathematics, and attention, but very few students had received an appropriate diagnosis. Our review and assessment when all the data had been compiled demonstrated that the vast majority (96%) of participants had clear developmental problems. Attention problems or full attention deficit/hyperactivity disorder dominated. About half of the students reported extensive truancy. Mean intelligence quotient in the study group was 83.9, about 1 standard deviation below the mean. Fluid intelligence was significantly superior to crystallized intelligence. Conclusion: Screening and identification are needed throughout the school years of children who present symptoms that could interfere with their academic achievement. Intervention needs to be based on skilled assessment, with consideration given to each individual's broad panorama of cognitive deficits and assets, as well as concomitant social adversities that may underlie their school failure. Since there can be a significant negative impact of limited educational opportunities on future socioeconomic outcomes, the question of who is at risk is important both for affected individuals and more generally for public health. Limitations: The study group was small and may not have been fully representative. In spite of limited confidence about generalizing from the results, the findings call for reflection.

  • 215.
    Ek, Ulla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westerlund, Joakim
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Holmberg, K.
    Fernell, E.
    Academic performance of adolescents with ADHD and other behavioural and learning problems: a population-based longitudinal study2011Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 100, nr 3, s. 402-406Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To study academic performance (final grades at the age of 16 years) in individuals with i) attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and ii) other learning and/or behavioural problems. Methods: Of a total population of 591 children, originally assessed at the age of 10-11 years, it was possible to obtain final grades for 536 16-year-olds (in grade 9). Those fulfilling the criteria for ADHD/sub-threshold ADHD (n=39) and those with 'Behaviour and Learning Problems' (BLP group), (n=80) and a comparison group (n=417) were contrasted. Results: The ADHD and BLP groups had a significantly lower total mean grade at the age of 16 years than the comparison group. In addition, the ADHD and BLP groups also qualified for further studies in the upper secondary school to a significantly lesser extent than the controls (72%, 68% and 92%, respectively). All IQ measures (at the age of 10-11 years) were positively correlated with the overall grade after grade 9, with especially strong correlations for verbal capacity. Conclusion: ADHD and similar problems entail a risk of underachievement at school. The results indicate that pupils with ADHD underachieve in the school situation in relation to their optimal cognitive capacity. The contextual situation and the particular requirements should be considered in order for adequate educational measures to be undertaken.

  • 216.
    Ekblad, Sofia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Woxblom, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärande för elever med språkstörning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens informationssamhälle har den språkliga förmågan blivit allt viktigare, både i tal och skrift. Just denna betydelsefulla förmåga kämpar elever med språkstörning dagligen med. Undervisningen behöver av denna anledning utformas, organiseras och anpassas efter de behov som elever med språkstörning har. Därför har denna studie valt att ta del av den erfarenhet som några yrkesverksamma i tal- och språkklasser och språkspår besitter kring hur de organiserar undervisningen för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och utveckling för elever med språkstörning. Studien är en kvalitativ studie där yrkesverksamma genom semistrukturerade intervjuer har fått möjlighet att dela med sig av sin kunskap kring elever med språkstörning. Resultatet har framför allt diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, men även dilemmaperspektivet har en viktig roll framför allt i diskussionen kring elevernas delaktighet.

    Resultatet visar att elever med språkstörning är en heterogen grupp med olika behov. För att skapa gynnsamma förutsättningar för elever med språkstörning krävs det att de vuxna skapar en lärmiljö med tydliga rutiner och struktur över skoldagen, samt kreativitet i utformandet av material och aktiviteter. En stor del av de anpassningar som görs i skolans lärmiljö handlar om att kompensera för elevernas begränsade kognitiva funktioner och de svårigheter eleverna ställs för i sin skolvardag. Trots att de yrkesverksamma besitter en stor kunskap om språkstörning, så uppstår dilemman kring hur undervisningen ska bedrivas för att passa alla och hur elevernas självkänsla ska hållas intakt i förhållande till måluppfyllelse och betyg.

  • 217.
    Ekman, Isabel
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Även för hörande betyder ordet algebra i princip ingenting": en studie av döva elevers svårigheter med symbolförståelse inom algebra ur några dövlärares perspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta. Målgruppen var döva elever inom specialskolan, där även förskolan och gymnasiet kom att räknas med. Studien har ett sociokulturell syn på lärande där läraren har en viktig roll när det gäller att tillgagna eleverna kunskaper och att socialisera dem in i samhället. På grund av detta samt för att få översikt av de döva elevernas svårigheter genom hela skoltiden utgörs studien av intervjuer med några matematiklärare inom förskolan, specialskola samt gymnasiet för döva och hörselskadade. På detta sätt vill studien ta reda på lärarnas syn på algebra, deras syn på de döva elevernas svårigheter inom algebra, vad de tror det eventuellt beror på samt vilka strategier de har i undervisningen av de döva eleverna. Resultaten har sedan jämförts med tidigare forskning och studier om vilka svårigheter elever, generellt, kan ha i algebra samt vilka svårigheter döva elever, generellt, kan ha i matematik och svenska. Studien visar att de döva eleverna har svårigheter i algebra men precis vari svårigheterna ligger har inte gått att fastställa helt. Vid intervjuerna har språket kommit att fokuseras som framställningen av undervisningen på teckenspråk, teckenspråkets särart och gestaltning. Studien har i stort sätt skapat fler frågor än svar och det behövs fortfarande mycket mer forskning inom detta område.

  • 218.
    Ek-Mo, Kicki
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Granlund, Viktoria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Specialpedagog på ny arena: Arbete på enhetsnivå inom förskola och direkt hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildning - vad innebär det för yrkesrollen?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 219.
    Elfström Kindgren, Louise
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lindberg, Elisabeth
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Mycket snack och lite verkstad, eller mycket verkstad och lite snack: Lärares upplevelser av att undervisa elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd på mellanstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med elever med autismspektrumtillstånd (AST) och med elevernas möjligheter till inflytande i undervisningssituationen. Elever med AST uppvisar begränsningar i utvecklingen av socialt samspel och ömsesidig kommunikation, samt med repetitiva och stereotypa beteendemönster och begränsade intressen. De här svårigheterna kan påverka elevernas skolprestationer och leda till skolsvårigheter. Forskning visar att antal elever med diagnosen AST i samhället markant ökar vilket gör AST till en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna i Sverige idag. Fram till att den nya skollagen trädde i kraft 1 juli 2010 mottogs elever med diagnos inom AST i grundsärskolan. Därefter tillhör de den ordinarie grundskolan och enligt Lgr 11 skall läroplanen anpassas efter respektive elevs förutsättningar. Mycket av den forskning som finns idag kring elever med AST och skolsvårigheter fokuserar till stor del på generella anpassningar utifrån funktionsnedsättningen, men det finns begränsat med forskning kring vad eleven själv har för inflytande i olika undervisningssituationer kring sina behov. Studien grundas på intervjuer med tio lärare i grundskolans årskurs 4-6, därefter gjordes en kvalitativ analys av innehållet i det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna upplever sitt arbete med elever med AST som utvecklande, och att lärarna i hög grad använder sig av olika typer av pedagogiska strategier för att lyckas i undervisningen. Lärarna beskriver såväl generella som individuella anpassningar. Lärarna beskriver svårigheter gällande delaktighet och inflytande hos eleverna i olika undervisningssituationer. I studien framkommer en tydlig önskan om ökad kunskap hos lärarna inom AST, möjlighet till kollegialt lärande och mer tid till att anpassa sin undervisning. Den begränsade forskning som finns om skolsvårigheter hos elever med AST och den tidsbrist som lärarna upplever, kan i kombination utgöra eventuella hinder i arbetet med elever med AST i olika undervisningssituationer.

     

  • 220.
    Ellingsson, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att skriva om det man inte kan se: En studie om skrivandet hos punktskriftsläsande elever2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattade 23 berättande texter från elever med blindhet i årskurs 6 och årskurs 9, hämtade från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. I studien granskades texterna utifrån språkbruk, variation i ordanvändning och meningsbyggnad samt det beskrivande språk som fanns att finna i form av adjektiv och gestaltande beskrivningar. Analys av texter skedde på ordnivå, meningsnivå och innehållsnivå. Studien grundades på tidigare forskning, som visat att elever med blindhet använder färre adjektiv och mer konkreta substantiv i berättande text, som utgår från elevernas fantasi, jämfört med seende elever. I studien hänvisas också till tidigare forskning, som beskriver en annorlunda begreppsbildning och utveckling av mentaliseringsförmåga hos barn med blindhet jämfört med seende barn.

    Resultaten av textanalyserna visade att de undersökta texter som höll ett högre ordantal också ofta höll en högre kvalitativ nivå vad gällde meningsbyggnad och beskrivande språk. Texter skrivna av elever i årskurs 9 var längre och innehöll fler abstrakta substantiv än texter skrivna av elever i årskurs 6. Av de texter som höll högst kvalitet vad gäller meningsbyggnad och innehåll var övervägande delen texter skrivna av flickor. Missuppfattade ord eller uttryck gick att finna både bland adjektiv och i gestaltande beskrivningar. Där missuppfattningar gick att hitta anknöt de gestaltande beskrivningarna ofta till visuella begrepp eller upplevelser. i diskussionen reflekterades kring språk- och begreppsutveckling hos elever med blindhet och vilka konsekvenser som den kan ge på skrivandet. I de sammanfattande reflektionerna diskuterades implikationer för undervisnignen och aspekter som behöver beforskas vidare.

  • 221.
    Embe, Anneli
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Bildämnet behöver egentligen inte vara visuellt": En intervjustudie med skolungdomar och deras bildlärare om motivation i bildämnet när man inte ser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 222.
    Emtfors Nilsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Oinonen, Anne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Gymnasieelevers uppfattningar om svåra ord och strategier för ordförståelse: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försämrade PISA-resultat (Skolverket, 2013) i läsförståelse hos svenska ungdomar har lett till att Skolverket satsar på fortbildning för lärare i läsande och skrivande i alla skolans ämnen. En av de viktigaste delkomponenterna för god läsförståelse är ordförrådet och vi intresserade oss därför för svåra ord i skolans texter. Syftet med denna fenomenografiskt inspirerade intervjustudie var att undersöka vilka ord gymnasieelever uppfattar som svåra i skolans texter, vilka strategier de säger sig ha för att möta svåra ord, och hur de anser att lärare kan arbeta med ordförståelsen i undervisningen. Samtidigt ville vi undersöka om läs- och skrivsvårigheter eller andraspråksbakgrund kunde påverka elevers uppfattningar om ovanstående. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med tre grupper bestående av totalt 19 elever. En grupp bestod av elever med någon dokumenterad läs- och skrivproblematik och en med elever som läser svenska som andraspråk. Den tredje gruppen bestod av elever med svenska som modersmål, och utan några kända läs- och skrivsvårigheter.

    Resultatet visade att även gymnasieelever, som diagnosticerats med läs- och svårigheter i grundskolan, fortfarande påverkas av förmågan att kunna avkoda text när de möter nya och svåra ord i texten. Dessa elever använder gärna hjälpmedel som skolan erbjuder och tar hjälp av sin familj. Det framgick att denna elevgrupp ger uttryck för en negativ självbild som lärare bör känna till. När det gäller elever med andraspråksbakgrund kan lärare i högre grad använda den språkkunskap som eleverna besitter genom att utveckla sina kunskaper om translanguaging. Dessa elever menade också att de var motiverade för att arbeta med ordförståelse. Eleverna utan vare sig vare sig läs- och skrivproblematik eller andraspråksbakgrund beskriver hur de undviker att ta reda på svåra ords betydelser och poängterar att lärarna kan hjälpa dem genom att arbeta med orden strukturerat och varierat. De menar också att högläsning är ett bra sätt att använda för ordförståelse. Eleverna i vår studie säger sig gynnas av att lärare aktivt och strukturerat och med ett språkutvecklande arbetssätt lyssnar på, tar hänsyn till och anpassar undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar. Speciallärares kompetens behövs för att hjälpa lärare att hålla fokus på detta arbete.

  • 223.
    Eng, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Abakus-något att räkna med?: En studie av räkneramen abakus användning bland elever med grav synskada i årskurs 1-62010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 224.
    Eninger, Lilianne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Personlighets-, social- och utvecklingspsykologi.
    Ferrer-Wreder, Laura
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Personlighets-, social- och utvecklingspsykologi.
    Eichas, Kyle
    Allodi Westling, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Smedler, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen, Klinisk psykologi.
    Olsson, Tina
    Sedem, Mina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ginnner Hau, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Herkner, Birgitta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Domitrovic, Celene
    Culture and Young Children’s Social Emotional Competence: Findings and Implications for the Cultural Adaptation of Interventions2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Ericsson, Annelie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En skola för alla: En teoristudie om möjligheter att undvika skolmisslyckanden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och jämföra möjligheter att undvika skolmisslyckanden enligt några teoretiska beskrivningar av kunskap och lärande. Frågeställningarna fokuserar på hur möjligheterna att motverka misslyckanden beskrivs enligt det sociokulturella perspektivet, hur Bourdieus kapitalteori kan användas i arbete för att motverka misslyckanden samt huruvida den mångfald i synen på kunskap och lärande som återfinns i den nu rådande läroplanen för gymnasiet är en tillgång eller ett hinder när det gäller elevers möjlighet till lärande, eller om svårigheter i lärandet handlar om andra faktorer.

    Arbetet bygger på litteraturstudium där de teorier jag använder mig av på olika sätt belyser kunskap och lärande med fokus på kommunikation. Anledningen till detta är att läroplanen för gymnasiet idag mera utgår från en hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, där kommunikation är en viktig del, än från ett analytiskt/positivistiskt synsätt där kunskapsbegreppet är mera snävt. Andra anledningar är att kommunikation återfinns som en central del i den definition av en skola för alla som Peder Haug ger i sin beskrivning av inkluderande integrering, vilken används i analys av teorierna, samt att brist på kommunikation skulle kunna vara en anledning till att elever misslyckas i skolan.

    Studien visar på att elevernas förståelse för den speciella diskurs som skolan utgör är viktig för att förhindra skolmisslyckanden, liksom att kommunikationen anknyter till deras egen livsvärld.

    Enligt sociokulturellt perspektiv är ett sätt att motverka misslyckanden att eleverna får hjälp av läraren att rekontextualisera till skolans verklighet. Genom att eleverna får lära sig skolans kommunikativa regler och får hjälp med att anknyta vetenskapliga begrepp till sin egen livsvärld så att de ges mening kan eleverna få tillgång till den dekontextualiserade skriftspråksdiskurs som skolan utgör enligt detta perspektiv.

    Bourdieus kapitalteori belyser orättvisa förhållanden i skolan. I studien återfinns teorier som uttrycker att det är viktigt att eleverna är med och formar undervisningsdiskursen. Detta är bara möjligt om lärandesituationen ger samma förutsättningar för alla att delta. Kapitalteorin visar på att en gemensamt formad undervisningsdiskurs inte är möjlig om det krävs ett speciellt kulturellt kapital för att få tillgång till lärandet.

  • 226.
    Ericsson, Claudia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Rizk, Danielle
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ju mer kärlek i klassrummet, desto mer kunskap.: Andraspråkselever berättar om sina erfarenheter av lärmiljön på gymnasieskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 227.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Weber Jansson, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Passivitet i en målstyrd skola: en intervjustudie om att undervisa elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.

  • 228.
    Eriksson, Ann-Christin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Skolans möte med barn med förvärvade hjärnskador.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.

    Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.

    Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.

    Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering. Många upplever att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot barn med förvärvade hjärnskador. Dock finns det en viss förståelse för denna problematik bland de intervjuade personerna, som menar att det inte är så vanligt med denna typ av skada.Varje år får cirka 250 (av drygt 1000 skadade) barn och ungdomar mellan 0-18 år en förvärvad hjärnskada som medför men för livet. Detta innebär att ett fåtal lärare och skolpersonal möter barn med förvärvad hjärnskada.

    Resultatet av studien visar att det behövs kunskap om de svårigheter dessa barn har fått och det stöd de behöver. Skolan behöver denna kunskap för att dessa barn ska få den undervisning och det stöd som fordras när barnet återvänder till skolan efter sin skada.

  • 229.
    Eriksson, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lek och kommunikation i uterummet: En studie av lek på en mobil förskola.2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.

    Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen.

    Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön.

    Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn.

    Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling.

    I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

  • 230.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Arithmetical thinking in children attending special schools2008Ingår i: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, Vol. 27, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on spontaneous and progressive knowledge building in “the arithmetic of the child.” The aim is to investigate variations in the behavior patterns of eight pupils attending a school for the intellectually disabled. The study is based on the epistemology of radical constructivism and the methodology of multiple clinical interviews. Theoretical models elucidate behavior patterns and the corresponding mental structures underlying them. The individual interviews of the pupils were video recorded. The results show that the activated behavior patterns, which are responses to well-adapted contexts presented by the researcher, are compatible with findings in Swedish compulsory schools. Six of the pupils’ mental structures in the study are numerical. A substantial implication for special

    education is the harmonization of the content in teaching with the children’s own ways of operating, which implies a triadic teaching process.

  • 231.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Beginners’ progress in early arithmetic in the Swedish compulsory school2008Ingår i: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, Vol. 27, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on spontaneous knowledge-building in the field of “the arithmetic of the child.” The aim is to investigate the conceptual progress of fifteen children during their early school years in the compulsory school. The study is based on the epistemology of radical constructivism and themethodology of “multiple clinical interviews”. A model of “the arithmetic of the child” elucidates mental structures used by the child in solving problems. The individual interviews are video-recorded. The results show that the children’s solutions are compatible with the model. When the researcher adapts problems to the children’s available

    concepts to bring out their capability, they all solve them in their own ways. Further,the conceptual levels of the children differ to a great extent at school start and do not all show conceptual progress after 2 years of traditional teaching. An implication for an alternative teaching process is suggested, namely “the arithmetic for the child”, accomplished in a triadic teaching process.

  • 232.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Children's knowledge-building in arithmetic in the compulsory school and in the special school for intellectually disabled in Sweden2010Ingår i: The First Sourcebook on Nordic Research in Mathematics Education: Norway, Sweden, Iceland, Denmark and contributions from Finland / [ed] Bharath Sriraman ... [et al.], Charlotte: Information Age Pub. , 2010, s. 397-410Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Investigations have been conducted in a compulsory school and in a special school for intellectually disabled students in Sweden to examine children’s conceptual development in early arithmetic. The studies were based on the epistemology of radical constructivism and the methodology of multiple clinical interviews. A theoretical model elucidates the behavior patterns and the corresponding mental structures underlying them. The individual interviews were video recorded. In this chapter, results are shown, and various behavior patterns that emerge when the participants solve tasks in their own ways are exemplified, conceptually analyzed, and compared. The activated behavior patterns, which are responses to well-adapted contexts presented by the researcher, are compatible between children at the same conceptual level irrespective of age or type of school. The study gives substantial impetus to change the education in early arithmetic to harmonize with the children’s own ways of operating.

  • 233.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En inkluderande undervisning i matematik. Vad kan det innebära?2007Ingår i: Proceedings of the 3rd Nordic Research Conference on Special Needs Education in Mathematics / [ed] L. Ø. Johansen, Aalborg: Adgangskursus, Aalborg Universitet , 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My aim in this article is to clarify the notion of inclusion in relation to teaching and learning in early arithmetic. Firstly, I investigate how the content is constructed in a normalizing as opposed to a triadic teaching process and the mediating effects on children’s knowledge acquisition. Secondly, I examine how these processes relate to practical and theoretical concepts. My conclusion is that the normalizing process has equality as a goal for instruction, i.e. giving the same predetermined, formalized content to different individuals, resulting in the exclusion of children with practical concepts. In the triadic process the arithmetic content is adjusted to varying abilities of the children. Logically, the child’s cultural development becomes progressively related to both practical and theoretical knowledge, making the possibility of inclusion more plausible. Thus, inclusion is not given once and for all but turns into a longitudinal progressive and interactive process.

  • 234.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Special education and early arithmetic knowledge-building2009Ingår i: Special education in the 21st century / [ed] MaryAnn T. Burton, Nova Science Publishers inc. , 2009, s. 1-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 235.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Supervision of teachers based on adjusted arithmetic learning in special school2008Ingår i: The journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, Vol. 27, nr 4, s. 264-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on 20 children’s learning in arithmetic after teaching was adjusted to their conceptual development. The report covers periods from three months up to three terms in an ongoing intervention study of teachers and children in schools for the intellectually disabled and of remedial teaching in regular schools. The researcher classified each child’s current counting scheme before and after each term. Recurrent supervision, aiming to facilitate the teachers’ modelling of their children’s various conceptual levels and needs of learning, was conducted by the researcher. The teaching content in harmony with each child’s ability was discussed with the teachers. This approach gives the teachers the opportunity to experience the children’s own operational ways of solving problems. At the supervision meetings, the teachers theorized their practice together with the researcher, ending up with consistent models of the arithmetic of the child. So far, the children’s and the teachers’ learning patterns are promising.

  • 236.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Tidig aritmetisk kunskapsbildning. Ett specialpedagogiskt perspektiv2004Ingår i: Democracy and participation. A challenge for special needs education: proceedings of the 2nd Nordic Research Conference on Special Needs Education in Mathematics / [ed] Arne Engström, Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet , 2004, s. 149-161Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Radical constructivism gives us a way of thinking about how to learn something. Learning through teaching the child as a competent communicator in a developmental perspective is in focus. What the child does when communicating about arithmetic problems is in the forefront instead of the traditional view of what communication can do with the child.

     

    Consequently arithmetic knowledge is an individual and evolving process. Early practical forms initiate and make possible later more complex ones. Hence we set our own formal arithmetical knowledge on the side in our decisions about how to teach the child and focus on the child’s knowledge. We need to focus learning on how the child constructs inter-mental processes as a result of modifying earlier knowledge when solving arithmetic problems. A model of the child’s early arithmetic can be constructed by longitudinally analysing children’s intra-mental structures through inter-mental processes. Then learning can guide the teaching process.

  • 237.
    Eriksson, Göta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Toward a student-centred process of teaching arithmetic2010Ingår i: The Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes a way toward a student-centred process of teaching arithmetic, where the content is harmonized with the students’ conceptual levels. At school start, one class- room teacher is guided in recurrent teaching development meetings in order to develop teaching based on the students’ prerequisites and to successively learn the students’ arith- metic. The students are assessed in interviews. Two special teachers participate and their current models of each student’s arithmetic are tested when assessing the students. The students’ conceptual diversity and the consequent different content in teaching are shown. Further, the special teachers’ assessments and the class teacher’s opinion of the new way of teaching are reported. A wide range both of the students’ conceptual levels and of the kinds of relevant problems was found. The special teachers manage their duties well and the classroom teacher has so far been satisfied with the new teaching process.

  • 238.
    Eriksson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Learning study och elever i behov av särskilt stöd: Förtest i en learning study - möjlighet till förändring2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Learning study är en modell för utveckling av undervisning, med fokus på innehållet i en enda lektion. Grundtanken i modellen är att studera undervisningen för att se vilka möjligheter till lärande som ges och vad elever faktiskt lär. Ett centralt moment i en learning study är att kartlägga alla elevers förståelse inför ett lärande. Det gör man med ett förtest.

    Denna studie har genom en aktionsforskning i ett deltagarorienterat perspektiv studerat processen då ett förtest konstrueras, genomförs och analyseras. Syftet har varit att synliggöra; vilka aspekter som blir viktiga i pedagogers samtal, hur elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas och hur information om elevers kunnande som framkommer i förestet används.

    I resultatet visas att pedagoggruppen ägnade engagemang åt formen och innehållet i förtestet. Det var erfarenhet av tidigare undervisning som var mest styrande i detta arbete. Bedömning av förtestet och analys av elevers resultat skedde vid många oplanerade och ostrukturerade tillfällen. Dessa tillfällen var mer samtal än de var analys av elevers förståelse. Elever i behov av särskilt stöd fick inte mer uppmärksamhet än övriga elever. Den försåelse som framkom i förtesterna låg till grund för de lektioner som sedan planerades.

    Uppsatsen visar att learning study är en modell som tydliggör lärares arbete med lärandets innehållsliga aspekter. Fortsatt utveckling av learning study modellen utifrån resultatet i den här studien bör fokusera bedömning och analys av elevers kunnanade relaterat till lärandeobjektet. En fara med modellen ses i att inte ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd.

     

  • 239.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Finnset, Torgunn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lindberg, Viveca
    The expansive learning cycle transformed into a tool for educational design2017Ingår i: Book of Abstracts, 2017, s. 112-112Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 240.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Algebraic developmental teaching an example from a grade one classroom2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue in this paper is grade one students´ emerging understanding of the equal sign in an algebraic meaning inspired by the Davydov curriculum. The mainstream understanding that young students must start with arithmetic, mainly through operations with quantity and numbers in order to develop both an understanding of numbers and to develop a pre-algebraic thinking has been questioned during the latest decades. What if the arithmetic foundations in the mathematics teaching in themselves create problems for some students in relation to developing and expanding a theoretical thinking and reasoning beyond concrete numeric operations? What if such problems hinder students to develop a more comprehensive understanding of numbers and different number systems; mathematical structures; symbols and models as tools for mathematical work? Vygotsky and his contemporary colleagues argued, as a numbers of researchers internationally, that through an early introduction to algebraic work and reasoning students are given the opportunity to develop a theoretical understanding that will function as a foundation for all kinds of arithmetic operations as well as for algebraic reasoning and problem-solving. This paper reports preliminary results from a pilotstudy in a Swedish grade one that indicates that students when working with assignments inspired by the Davydov programme gave examples of an algebraic reasoning in relations to the equal sign that students in the parallel class did not master. When students in an interview (3 month of project) were presented to expressions as A+B=C and M+N= P for the first time all but one of the 28 could, in relation to artefacts/signs, exemplify in a multiple ways the expressions and argue how they know if it was true or not. The parallel class (28) were introduced to the equal sign with numbers as presented in the textbook (algebraic traditions). When shown the expressions A+B=C only few students related that to a mathematics -most associated the expressions to the alphabet.

  • 241.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jansson, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Designing algebraic tasks for 7-year-old students – a pilot project inspired by Davydov’s learning activity concept2017Ingår i: International Journal for Mathematics Teaching and Learning, ISSN 1473-0111, E-ISSN 1473-0111, Vol. 18, nr 2, s. 257-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of this article is to identify and discuss what conditions may be necessary to build into tasks to make it likely for students to be involved in an algebraic Learning Activity inspired by Davydov. Data from a pilot study was used in which a group of students (N=28) in grade 1 (7-year-olds) were invited to participate in discussions and laborations of how to decide whether two or more variables are equal or not, and making unequal “variables” equal by the help of measurement, abstract symbols and relational material. Three tasks were designed and from the analysis we will highlight five requirements for tasks that have the potential to enable students to engage in an algebraic learning activity.

  • 242.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hlynsdóttir, Ásta Björg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Integrering i praktiken: Erfarenheter och tankar kring hinder och möjligheter för integrering2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.

    Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.

    Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga. Stora klasser och begränsade resurser har lett till ökat behov av homogenisering och segregering vilket har lett till att allt fler elever definierats som avvikare. Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera ett ökat antal elever i klasserna ses som ett hinder för integrering. En fördel med integrering som lyfts upp av respondenterna är att lokal integrering kan ge möjligheter för sociala interaktioner mellan elever med funktionshinder och andra elever. Något som vissa av respondenterna framhöll var att förutsättningarna för integreringen är av stor betydelse. Integreringen måste gynna eleven. Eleven måste se sig själv som en del av gruppen och gemenskapen för att kunna bli integrerad. Det framgick även av litteraturen att det måste finnas en delaktighet och gemenskap för integrering, annars blir resultatet snarare placering.

  • 243.
    Eriksson, Martin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lucas, Stefan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En riktigt skön comeback: En studie om elevers uppfattningar av omständigheter som leder fram till och upprätthåller skolfrånvaro och skolnärvaro2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim for the study is to identify high school students’ perceptions of absenteeism. More specific the aim is to investigate their perceptions of the situations before, during and after the time they were absent. The chosen method for the study is phenomenography which includes qualitative semi-structured interviews. Six students currently in secondary school with a background of absenteeism have been interviewed. The interviews have been analyzed with an eight-step approach. The result of the study presents young students perceptions of circumstances that lead to and sustain their school absence and their return to school attendance. The findings in the analysis show that the informants perceive mental illness as a circumstance with major impact on leading to and sustaining school absence among the students. The mental illness is related to the students’ perceptions of social circumstances in and/or outside school and unmet needs in relation to school success. The perceptions of the circumstances that lead to and sustain attendance were related to a better mental health. Mental health was affected positively mainly by the circumstances related to social relationships and by the adaptations in the learning environment. However, the informants did not perceive better mental health as a key circumstance as explicitly as mental illness. 

  • 244.
    Eriksson, Tigist
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Så beskrivs flickors behov av stöd i undervisningen: En analys av åtgärdsprogram från år 1995-20122012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 245.
    Fagerström, Linda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Karjalainen, Jaana
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    ”Det är väl bra”: En kvalitativ intervjustudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.

    Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.

  • 246.
    Falkner, Kajsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lärares uppfattningar av Läsning på Talets Grund: Belysning av en föränderlig lärarprofessionalitet2016Ingår i: Skola, lärare, samhälle: vänbok till Sverker Lindblad / [ed] Gun-Britt Wärvik, Caroline Runesdotter, Eva Forsberg, Biörn Hasselgren, Fritjof Sahlström, Göteborg: Göteborgs universitet, 2016, s. 401-413Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Falkner, Kajsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Teachers' professional development in literacy teaching2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 248.
    Falkner, Kajsa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ornellas, Adriana
    Edman Stålbrandt, Eva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Skill Up: Matching graduates’ skills and labour world demands through authentic learning scenarios2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 249.
    Falkner, Kajsa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ornellas, Adriana
    Fuhrmann, Frauke
    Vilanova Morató, Núria
    Candel, Robert
    Good practices in connecting workplace and learning in higher education: (Output 1: Final report from Erasmus+ Programme). Skill up: Matching graduates’ skills and labour world demands through authentic learning scenariosManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 250.
    Fallberg, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Datorn som stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen: En fallstudie av fem elever under deras första skolår2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna. De andra två eleverna befann sig fortfarande på en mycket låg nivå både i sitt skrivande och i sitt läsande. Den ena eleven var ändå mycket positiv till arbetet och hade också gjort stora framsteg under året. Det var endast en av de fem eleverna som upplevde datorskrivandet som negativt. Den eleven uppgav att han hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet och att han mycket hellre ville skriva med penna eftersom det gick lättare då.Ett annat resultat som jag inte hade väntat mig var att samtliga elever hade uppnått en betydande ökad fonologisk medvetenhet efter det första skolåret. Om datorskrivandet bidragit till den medvetenheten är utifrån detta arbete omöjligt att fastställa men jag anser ändå att detta är en iakttagelse värd att reflektera över.Det är svårt om inte omöjligt att utifrån den här studiens resultat dra några alltför långt gående slutsatser. Resultatet bygger endast på några få elevers arbete och det är därför omöjligt att kunna generalisera deras resultat på andra elever med liknande svårigheter. Trots detta anser jag att det i den här magisteruppsatsen framkommer viktig information som kan komma till nytta för verksamma lärare som vill använda sig av datorn i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

2345678 201 - 250 av 793
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf