Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Hur lär man sig forskningens praktik?: Konstvetenskapliga studenters erfarenheter av vetenskapligt uppsatsskrivande2003Ingår i: På rätt kurs?: Erfarenheter från Pedagogik i högre utbildning, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 202.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kamerans spänningsfält och könens positioner1993Ingår i: Kvinnovetenskaplig Tidskrift, Vol. 3-4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Konst Kunskap Insikt/Metod och Praktik. Recension: Vetenskapsrådets årsbok 2004 och 2005 om konstnärligt FoU2006Ingår i: Konsthistorisk tidskrift, ISSN 0023-3609, nr 2, s. 100-108Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Konstnärlig forskning: En studie av framväxten av ett konstnärligt forskningsbegrepp inom den svenska högskolan 1977-20012002Ingår i: HjärnstormArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kunstteori. Positioner i nutidig kunstdebat. Recension2000Ingår i: Konsthistorisk tidskrift, ISSN 0023-3609, nr 1, s. 51-54Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 206.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Ljuger kameran?1989Ingår i: Konsthistorisk tidskrift, ISSN 0023-3609, nr 4, s. 166-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 207.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Margareta Gynning. Det ambivalenta perspektivet. Recension1999Ingår i: Konsthistorisk tidskrift, ISSN 0023-3609, nr 4, s. s. 279-283Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 208.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Teorier om konsten och konsternas teorier: Om konstteori som filosofi och fackvetenskap1997Ingår i: Symposium om konstvetenskapen, 1997Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Edling, Marta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Äkta kopior av simulerade original: Cindy Shermans strategiska interventioner1990Ingår i: Bildtidningen, ISSN 1100-5203, nr 4, s. 27-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 210.
    Edling, Marta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Görts, Maria
    Att vara student på en konsthögskola2003Ingår i: Den vildväxande högskolan: Studier av reformer, miljöer och kunskapsvägar, 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 211. Egusquiza, Aitziber
    et al.
    Broström, Tor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Pagliula, Serena
    Hermann, Carsten
    Dennis, Rodwell
    Strategic assessment of historic cities for energy efficiency retrofits to enable their long-term use and conservation.: Development of the EFFESUS methodology and software tool2015Ingår i: International Invention Journal of Arts and Social Sciences, ISSN 2408-7238, Vol. 2, nr 4, s. 52-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 212.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Att måla med ord. Om stil och moral i den äldre humanismens konstteori1995Ingår i: Retoriska frågor. Texter om tal och talare från Quintilianus till Clinton tillägnade Kurt Johannesson, 1995Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Bruno Liljefors. Naturen som livsrum1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Ecological Vision and Wildlife Paiting towards the End of the Nineteenth Century.1997Ingår i: Jean-Bloé Niestlé 1884-1942. Une peintre animalier entre tradition et avantgarde. Avec des contributions de Allan Ellenius et Klaus Schröder, 1997Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Fågelskådandets estetik. Reflexioner kring en klassisk fågelsjö1998Ingår i: Vår fågelvärld, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Grüss Gott Klöcker1997Ingår i: 1600-talets ansikte, 1997Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Las artes visuales como reflejo de las mentalidadas espanola y Suecia del siglo XVII, Espana y Suecia en la época del barocco 1600-1660. Congreso internacional actas1998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Naturhistoriens bilder: Kring en handskrift i Uppsala universitetsbibliotek1997Ingår i: Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok, Vol. 1996/1997Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Philip von Schantz. Exploring the landscape. Landskapet1999Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Reflexioner kring Juniperus communis, L1998Ingår i: Artes, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 221.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Schering Rosenhane och det emblematiska språket1998Ingår i: Lychnos, Vol. 1998Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Stormaktstida konst och miljö i mentalitetshistoriskt perspektiv1999Ingår i: Mare nostrum. Om Westfaliska freden och Östersjön som ett svenskt maktcentrum, 1999Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 223.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    The Rhetoric of Virtue. A note on the Function of Seventeenth-Century Sepulchral Imagery1996Ingår i: Ars naturam adiuvans. Festschrift für Mattias Winner, 1996Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Ulisse Aldrovandi as a Source of Olof Rudbeck's Book of Birds1997Ingår i: Sidereus Nuncius & Stella Polaris. The Scientific Relations between Italy and Sweden in Early Modern History, 1997Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Ellenius, Allan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Visual Representations of the State as Propaganda and Legitimation1998Ingår i: Iconography, Propaganda and Legitimation, 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Elmén Berg, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Medeltidskyrkornas modernisering: Den svenska restaureringsdiskursen och kyrkliga moderniseringsprocessen ca 1925-1975 med exempel från Övre Norrland2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Landets medeltidskyrkor har under tidernas gång omprövats, omvärderats och omgestaltats. Under 1900-talet fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Särskilt under efterkrigstiden undergick många kyrkor restaureringar som syftade till att modernisera dem.

    Medeltidskyrkornas modernisering analyserar 1900-talets kyrkorestaureringar främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Modernitet och förändringar i samhälle och kyrkoliv bildar bakgrund till de faktiska åtgärder av antikvarisk eller nyskapande art som dessa kyrkobyggnader blev föremål för. Särskilda fallstudier ägnas de åtta stenkyrkor i Luleå stift som räknar sitt ursprung till senmedeltiden.

    I dagens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag. Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och inredningar. Mot den bak­grunden är det angeläget att kunskapen omkring dem ökar.

  • 227.
    Ericsson, Rose
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Gefle Ångväfveri AB:s samarbete med unga konstnärer för formgivning av tryckta tyger 1945-19512010Ingår i: Med konstvetenskaplig kompass: Texter tillägnade G.W.B. / [ed] Hedvig Brander Jonsson, Emilie Karlsmo, Uppsala: Uppsala universitet , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Erik, Sandberg
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    De mångfaldiga David: Om poststrukturalistisk förståelse av simulacra och dess verkan i Adrían Villar Rojas' Two suns2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In September 2015, Argentinean artist Adrían Villar Rojas opened the exhibition Two suns at the Marian Goodman Gallery in New York. Featuring in the exhibition was a clay statue which resembled Michelangelo’s David albeit lying down and with some slight modifications to its pose and facial features for example. This paper aims to explore the possible link between the clay statue featured in Two suns and the David in relation to the term simulacra through a poststructuralist reading of Plato, Gilles Deleuze and Jean Baudrillard. By deconstructing the work of art and the theoretical material together both the effects and inner workings of the simulacra in Two suns as well as the constant changing meaning of symbols become mapped out.

  • 229.
    Eriksdotter, Gunhild
    et al.
    Freelance researcher.
    Legnér, Mattias
    Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Indoor climate and thermal comfort from a long-term perspective: Burmeister House in Visby, Sweden c. 1650-19002015Ingår i: Home Cultures, ISSN 1740-6315, E-ISSN 1751-7427, Vol. 12, nr 1, s. 29-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses how a Swedish wooden burgher house, the mid-1660s Burmeister House, was adapted over the course of 250 years to satisfy ever-changing expectations of thermal comfort. The investigation is based on the climatic conditions of the Nordic Region, where the issue of thermal comfort is crucial when attempting to understand the development of indoor environments. The article explores how spatiality, heating, and interior decor and furnishing operated and affected the inhabitants’ experiences of indoor climate and thermal comfort. The results show that Burmeister House followed a general pattern of improvement, especially with regard to innovations in heating. Burmeister House ceased to be a private residence when it was restored and turned into a historic house museum. Rather than revealing its history, restorations carried out in the twentieth century worked to conceal or remove most of the building’s more recent history. As a consequence, the house has become more difficult to use since it can no longer be efficiently heated. 

  • 230.
    Eriksdotter, Linnea
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Inredningsmåleri i bondemiljö i sydöstra Hälsingland under 1800-talet: Aspekter på dess tillkomst och sociala funktioner2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to investigate interior paintings in decorated farmhouses of Hälsingland during the 19th century. Through a theoretical and methodical framework rarely used on the peasantry, it attempts to illuminate aspects of the occurrence and functions of decorated interiors. The social relations of seventeen peasant households in the parishes of Söderala, Mo and Rengsjö are studied through a social network analysis of the written sources found in church archives. Since the selection of households is based upon the assumption of a collaboration concerning a known group of vernacular painters and an anonymous painter the thesis begins with a validation of this connection through a stylistic analysis of the decorated interiors, followed by an analysis of their personal relations which leads to a suggestion of the identity of the anonymous painter. The analysis of the farmers’ social relations illustrates an extensive and intertwined web of equal, voluntary and durable connections, which was a consequence of strategical placements of social capital that secured the social reproduction of the households. This proves that their relations were organized in a social network, which confirms shared values and attitudes within the group that could impact their consumption decisions. The interiors within the peasantry in Hälsingland at large are analysed through a visual rhetorical perspective, finding that they had a socially including function when communicated horizontally, as well as an excluding function when they vertically legitimized the social position of the farmers’. The augmented use of decorative ideals inspired by the higher classes are explained by the farmers’ need to culturally redefine themselves due to the increased social stratification that was a result of the societal changes that occurred throughout the country during the century. Within the social network the interiors included the actors by a horizontal communication where the strongest rhetorical effect was achieved by the symbolical value embedded in the employment of the same group of painters. This socially including function are used to give alternative explanations as to why the decision to consume interiors took place at a specific time.

  • 231.
    Eriksson, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Hedvig Eleonoras Medevi2015Ingår i: Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning / [ed] Merit Laine, Stockholm: Kungl. Husgerådskammren, Votum & Gullers Förlag , 2015, 1, s. 160-161Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 232.
    Eriksson, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Två lustslottsprojekt2015Ingår i: Hedvig Eleonora - den svenska barockens drottning / [ed] Merit Laine, Stockholm: Kungl. Husgerådskammren, Votum & Gullers Förlag , 2015, 1, s. 162-163Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 233.
    Eriksson, Lars Erik Ludvig
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kvarnverk på Gotland: en teknikhistorisk jämförande undersökning av kvarnverk i hättkvarnar av trä på Gotland2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En inventering i början av 1970-talet visade på 255 existerande väderkvarnar (100 stolpkvarnar, 155 hättkvarnar) på Gotland i varierande skick. En småindustriinventering 2001 bekräftade antalet ungefärligt. Dessa inventeringar av Gotlands kvarnbestånd fokuserade helt på det exteriöra och förbisåg kvarnarnas interiörer. Ingen heltäckande inventering har således gjorts av väderkvarnarnas på Gotland interiörer. Många står och ruttnar bort, en del byggs om och många har redan byggts om till fritidsboenden. Varken Länsstyrelsen Gotlands län eller Region Gotland (Gotlands kommun) har i nuläget någon plan för kvarnarna.

    Medvetenheten och kunskapen är påtagligt liten om kvarnverken i dessa kvarnar, och denna omedvetenhet eller okunskap kan leda till ett ofrivilligt ointresse, inte minst hos beslutsfattare, med den effekten att för eftervärlden värdefull dokumentation inte genomförs, och naturligtvis även att många kvarnverk går förlorade - för alltid. Vi och våra efterkommande går då miste om kunskap om vårt förflutna, om olika historiska uttryck vad gäller teknikhistoria från olika tidsperioder och regioner. Kanske får vi kvar en mindre mängd exempel som talar till oss från det förflutna och som säger ”så här var det”, men verkligheten var mer varierad.

    Eftersom forskningen om Gotlands väderkvarnar är eftersatt vet vi inte vilka som byggde väderkvarnarna, medan man på andra håll vet namn på kvarnmästare och kvarnmästarfamiljer. Kvarnarna utgör spår efter en månghundraårig hantverkstradition vars hantverksmässiga uttryck nådde sin kulmen under 1800-talet, det århundrade då de flesta av kvarnarna i undersökningen uppfördes i.

    Denna omedvetenhet eller okunskap om kvarnverken kan leda till tanken och föreställningen att en kvarns interiör bara är ”en sak och inget annat”, vilket i sin tur kan leda till tanken eller beslutsfattandet, att det räcker med att bevara en utvald liten skara kvarnar för eftervärlden, som ska stå och säga till betraktaren, att ”så här var det”, men om en ny tanke lyckas bli etablerad, att det inte alls är ”en sak och inget annat”, utan ”många olika uttryck, inget kvarnverk är riktigt likt ett annat”, blir bevaringsproblematiken genast mer komplicerad, och det är den nya tanken författaren vill etablera hos läsare av olika slag.

    Författaren har dokumenterat de nitton kvarvarande hättkvarnarna av trä på Gotland (av vilka tolv bedömdes ha tillräckligt med och tillräckligt bevarat kvarnverk i sig för att vara med i undersökningen) i syfte att ge en översiktlig samt jämförande bild av teknikhistoriska uttryck och värden som finns i dem. De delar av kvarnverken som behandlas är: kronhjul, stjärnhjul, krondrev, stjärndrev, pärsar och mötet mellan kvarnhuset och hättan.

    Undersökningen visar på en mångfald och en varietet i kvarnarna och kvarnverken, att kvarninteriörerna istället för att bara vara ”en sak och inget annat”, är ”många olika uttryck, inget kvarnverk är riktigt likt ett annat”. Undersökningen visar också på skillnader i tidsuttryck vad gäller material och konstruktion, och en teknisk utveckling har på så vis kunnat spåras, bl.a. i och med gjutjärnets intåg under slutet av 1800-talet.

  • 234.
    Eriksson, Lars Erik Ludvig
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Träslag i kvarnar: En träslagsundersökning av kvarnverken i väderkvarnarna i Eksta socken, Gotland2014Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då den nuvarande kunskapen om vilka träslag det är i de olika delarna av kvarnverken i gotländska väderkvarnar baserar sig på bristfälliga muntliga uppgifter, har författaren tagit totalt 59 träprov från sju väderkvarnar i Eksta socken, Gotland, och genom mikroskopanalys försökt identifiera träslagen. Resultaten gav fyra olika träslag (furu, ek, oxel och björk) till totalt nio olika delar. Författaren diskuterar sannolika skäl till varför just de träslagen har valts till just de delarna. Resultaten kan anses vara (mer eller mindre) representativa för hela ön. Resultaten har vidare jämförts med uppgifter från Gotland, Öland och Dagö (Estland). En intressant diskrepans uppmärksammades: de delar (kuggar och drevpinnar) som på Öland och Gotland är av oxel (med undantaget björk), är på Dagö av ask eller äppelträd. Övriga delar överensstämmer (mer eller mindre). Författaren sätter detta i samband med en tes som estländaren Dan Lukas har, som går ut på att den estländska kvarntypen tog sig dit söderifrån genom väg över Gotland. Om denna tes skulle stämma, finns det anledning att förvänta sig stora likheter öarna emellan när det gäller träslagsvalen. Anledningen till att kuggarna och drevpinnarna på Dagö, till skillnad från på Öland och Gotland, där de är tillverkade av oxel (och i enstaka fall av björk), tillverkades av ask eller äppelträd, kan bero på att endast enstaka fynd av oxel (eng. Swedish whitebeam) har påträffats där eller att oxel inte alls växte där på den tid då kvarnarna byggdes, medan oxel är allmänt förekommande på Gotland och mindre allmänt förekommande på Öland.

    Författarens förhoppning är att undersökningens resultat ska kunna fylla ett praktiskt syfte för lokala antikvarier och väderkvarnsägare på ön vid restaurering, ifall en önskan finns om att ersätta eller återskapa skadade delar på ett ”antikvariskt korrekt” sätt, vad gäller materialvalet.

  • 235.
    Eriksson, Mariana
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Getzmann, Ulla
    Gustavsson, Gunnel
    Lovallius, Kerstin
    The Swedish Weaving Book: Project Planning, Loom Dressing And Finishing2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 236.
    Eriksson, Petra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård.
    Character defining elements: Relations between heritage regulations, user perspectives and energy saving objectives2018Ingår i: Conference Report: The 3rd International Conference on Energy Efficiency in Historic Buildings / [ed] Tor Broström, Lisa Nilsen and Susanna Carlsten, Uppsala University, 2018, s. 549-556Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The challenge to convert the Swedish building stock to the energy targets as it is set out in national building regulations applies to all buildings. Likewise planning and building legislation states that all buildings should be treated with caution regarding actions that could cause losses of technical, historical, environmental and cultural values. By using the world heritage city of Visby as a case study this paper aims to deepen the understanding of how these values are embedded in the physical expressions through identifying the character defining elements, of buildings. This is performed by examining what is stated by experts in official documents and by non-experts through questionnaires and workshops with house owners and inhabitants. By a transparent designation of character defining elements the advantages of energy improvements can be more clearly balanced with possible losses of value. The outcome of this study will contribute to a method where the better understanding of how heritage values are defined by characteristic elements, from both a top down and a bottom up perspective can help to improve policies and guidelines for adopting energy improvements in existing buildings.

  • 237.
    Eriksson, Petra
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Hermann, Carsten
    Hrabovszky-Horvath, Sara
    Rodwell, Dennis
    EFFESUS Methodology for Assessing the Impacts of Energy-Related Retrofit Measures on Heritage Significance2014Ingår i: The Historic Environment: Policy & Practice, ISSN 1756-7505, E-ISSN 1756-7513, Vol. 5, nr 2, s. 132-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Improving the energy performance of historic districts and their buildings is a balancing act between retaining their heritage significance and allowing the installation of retrofit measures. This paper describes a heritage impact assessment methodology to enable such a balancing process in a well-structured and systematic way. The methodology, developed for the Energy Efficiency for EU Historic Districts' Sustainability (EFFESUS) research project, is one of six impact assessment modules for a decision-support system, a software tool under development as part of EFFESUS. In this paper, the three parts of the methodology - the heritage significance evaluation, heritage impact definitions and heritage balancing process - are discussed and their use illustrated in a case study.

  • 238.
    Eriksson, Rickard
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Energin i huset: En undersökning av energianvändning och energiprestanda i svenska bostadshus uppförda före 1945 utifrån energideklarationsregistret Gripen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sveriges byggnadsbestånd finns miljöer, byggnader och områden med höga kulturhistoriska värden. Vid renovering och energieffektivisering måste därför särskild hänsyn tas för att inte kulturvärden ska gå förlorade. Det finns stora databrister i befintliga bebyggelseregister över energianvändning i historiska byggnader. Med hjälp av Boverkets energideklarationsregister Gripen går det ändå att undersöka sambandet mellan byggnaders energianvändning, energisparpotential och nybyggnadsår. Nybyggnadsår används i studien som ett vägledande mått på kulturhistoriska värden. Underlaget utgörs av drygt 531 000 svenska bostadshus. Av dessa är drygt 122 000 uppförda före 1945. Energianvändning och energiprestanda har studerats utifrån byggnadskategori, intilliggande väggar (friliggande, gavel och mellanliggande), klimatzon och värmekälla. Undersökningen visar att det finns en stor spridning mellan hög- och lågförbrukande byggnader över tiden. Detta innebär en effektiviseringspotential i det historiska byggnadsbeståndet. Spridningen är så gott som konstant oavsett nybyggnadsår och att endast titta på nybyggnadsår i analysen av besparingspotential är därför otillräckligt. Andra faktorer visar sig ha större påverkan. Störst betydelse har värmekällan. Det framgår att installation av värmepump i en- och tvåbostadshus är mycket effektivt för att uppnå lägre energianvändning. Det framgår också att såväl en- och tvåbostadshus som flerbostadshus från 1845 har samma energiprestanda som beståndet uppfört 1945. Utförda renoveringar har inte beaktats i studien.

  • 239.
    Eriksson, Rose
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Textilvetenskap.
    Retorik och praktik.: en studie av Gestriklands hemslöjdsförening 1912-19302018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The principal aim of this dissertation, Rhetoric and Practice: A Study of the Handicraft Society of Gestrikland 1912-1930, has been to investigate how the rhetoric of the Society – in its early years, as well in the subsequent writings which relate the Society’s history – compares to its actual practices, and to undertake a critical review of the meaning and practical application of the Society’s official slogans. One area of focus is the way Gestrikland’s Handicraft society employed the motto of “helping people to help themselves” – the idea, that is to say, of generating income for the poor. Another focus is the concept of “local character” as applied to the most typical handicraft products for a particular region. Both concepts were central to the Swedish handicraft movement.

    The study of archivial records as well as the analyses of textile objects, conducted from the point of view my own practical expertise, has led to significant new knowledge which clearly shows the discrepancy between the rhetoric and the reality of the early Handicraft movement. By problematizing and analysing the central concepts of the movement, “helping people to help themselves” and “local character”, I have been able to give a more relevant understanding of the practice. Specifically, I show that the origin of “local character” does not derive from the qualities of the surrounding natural environment, but rather from the creative initiative of particular individuals. Similarly, the idea of “helping people to help themselves”, which in the official rhetoric was understood to describe an initiative to supplement the income of the poorer folk of the countryside, has also in practice been shown to create occupation also for the women of the elite, and to help them find a place in public life. The handicraft movement thus became an organisation of middle-class women for women of all classes. One might say the organisation even existed to “help one’s own people help themselves”.

     

  • 240.
    Eriksson, Susanne
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Konst eller Konstigt?: En studie av Peace Monuments of War Material och dess reception2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Utifrån konstvetaren Wolfgan Kemps receptionsteorier analyserar och diskuterar jag skulptursymposiet Peace Monuments of War Material, tre av de 17 fredskulpturer projektet genererat och dess reception. Jag söker svar på två frågeställningar i denna studie; Hur uppfattade kritiken/publiken skulpturerna, konst eller skrot? Hur kan detta förstås som uttryck för betraktarens självständighet gentemot konstnärens intentioner?

    Jag sätter studien i ett konsthistoriskt sammanhang och relaterar samtidigt symposiet, skulpturerna och receptionen till samhälle och begreppet demokrati.

  • 241.
    Eriksson, Susanne
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Konst eller Konstigt?: En studie av Peace Monuments of War Material och dess reception2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån konstvetaren Wolfgan Kemps receptionsteorier analyserar och diskuterar jag skulptursymposiet Peace Monuments of War Material, tre av de 17 fredskulpturer projektet genererat och dess reception. Jag söker svar på två frågeställningar i denna studie; Hur uppfattade kritiken/publiken skulpturerna, konst eller skrot? Hur kan detta förstås som uttryck för betraktarens självständighet gentemot konstnärens intentioner?

     

    Jag sätter studien i ett konsthistoriskt sammanhang och relaterar samtidigt symposiet, skulpturerna och receptionen till samhälle och begreppet demokrati.

  • 242.
    Eriksson, Wanja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    The value of the city's contemporary art spaces in cultural globalisation: The Istanbul Modern and Istanbul Biennial2016Ingår i: Istanbul Encounters: Time. Space and Place in an Urban Context / [ed] Charlotta Widmark, Susanne Carlsson & Henrik Widmark, Uppsala: Uppsala University, 2016, 1, s. 127-136Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 243.
    Eriksson, Wanja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    The visual aspects of Riot Grrrl 1989-19952015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis considers the visual aspects of the Riot grrrl movement in the United States in the early 1990s, with focus on DIY media.

    Riot grrrl, a subculture of activism, music, writing and visual art, was formed by and around a group of friends in Olympia, WA and in Washington D.C. simultaneously around 1990. The movement initiated from a unified reaction against several factors. The self labeled riot grrrls reacted against the extent to which men/boys by far outnumbered women/girls within the punk scene that they were part of. They also reacted to general machismo attitudes in society in general as well as several contemporary high profile court cases in America concerning feminist issues. They arranged political awakening meetings, wrote, played and performed music, produced zines, flyers and posters, all according to the traditionally punk DIY (do it yourself) principle. These young women took charge of and controlled all of their own production and ways of expression. The visual culture of this movement is hard to define due to the fleeting nature of its purpose, namely a conscious lack of copyright and with the insistance for percievers to interpret and adapt images and texts freely to make them their own.

    This research has been strictly limited to the first few years of Riot grrrl and the production of a set group of individuals. With the recently initiated Riot Grrrl Collection at Fales Library & Special Collections at New York University as primary source, 31 image examples have been analysed to establish technique, aethetics and visual references. Together they offer ways to understand this visual culture. This project attempts to approach the imagery alone as carrier of significant meaning for a movement that worked towards social and cultural change.

  • 244. Eskola, Lari
    et al.
    Alev, Ullar
    Arumägi, Endrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Jokisalo, Juha
    Donarelli, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Siren, Kai
    Kalamees, Targo
    Airtightness, Air Exchange and Energy Performance in Historic Residential Buildings with Different Structures2015Ingår i: The International Journal of Ventilation, ISSN 1473-3315, E-ISSN 2044-4044, Vol. 14, nr 1, s. 11-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Old buildings that represent and maintain historic values often have poor indoor conditions and energy efficiency. The aim of this work was to evaluate the influence of building structures on airtightness and energy performance of certain historic building types. In this study on-site measurements, dynamic simulation and questionnaires were used. Significant differences between the levels of the airtightness of the historic houses exist in the studied region. No statistically significant correlation was found between the structure types and the envelope tightness. The typical air leakage places of the studied houses were at the junctions of the envelope structures. Measured air exchange rates indicated that the level of ventilation is insufficient in some of the houses while some are too leaky. If the airtightness of the naturally ventilated house is improved, the acceptable ventilation rate has to be guaranteed. Tightening the envelope and moving from natural to mechanical ventilation was the most effective way to improve the indoor conditions and energy performance.

  • 245.
    Fahlman, Julia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Männens konst i maktens offentlighet: En studie av den offentliga konsten i Västerås stadskärna ur ett genusperspektiv.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper aims to investigate the public art in the city center of Västerås, the area the citizens commonly call “Cityringen”. The intent is to search for a possible differentiation between how the art created by female artists and the art created by male artists are placed in relation to important buildings and institutions. The quantity of the artworks are also taken into consideration. The study is based on gender theory, a theory that recognizes the power structures and hierarchies between genders. It also takes the aspect of site specificity and size into the analysis.

       Research shows that out of the 67 public art pieces, only seven are created by female artists. Most of them are scattered through out the city with no relation to other artworks or important places and buildings. The fact is that the art around and on the exterior of the City hall is all created by male artists, while only one out of six artworks in the botanical garden were created by a female artist.

       This creates a problem in that the representation does not coincide with the idea of gender equality. The public space is meant to accommodate everyone regardless of gender, sexual orientation, ethnicity and religion. This study has shown that, because of the overrepresentation of male artists, the public space in Västerås does not communicate the equality that is desirable.

  • 246.
    Fallenius (Lunell), Peder
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Radiohuset:ett bygge med förhinder1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Fallenius, Peder
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Storbiografens miljöer2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation focuses on the architecture and the artistic decoration within Swedish cinemas during the period 1915–1939. The cinema is considered to be one of the many new building types from the 20th century. The era of the purpose-built cinema in Sweden began around 1910.

    The aim of this dissertation is to deal with the cinema as a building type and to discuss the cinema as a setting for the filmgoer.

    The examples of the 1910’s and 1920’s are characterised by their integrated exterior; the manner in which the cinema merges into the cityscape. In the evenings, when audiences gathered at the cinemas, the differences between contemporary theatres and concert-halls became evident. Upon entering the cinema, one’s passage towards the auditorium took one through a sequence of rooms, including the booking office, the cloakroom, and the foyer. The spatial dramaturgy of the cinema is that of the concert hall and the theatre. The artistic decoration of the cinemas of the 1910’s and 1920’s is characterised by attempts at an iconography of motion pictures, in contrast to the established symbols of the theatre.

    The examples from the 1930’s are characterised by the cinemas’ distinct imprint on the city. Neon-lights, canopies, doors and walls of glass within the cinemas led the way. Artistic decoration within the cinemas of the 1930’s is scarce. Attempts on creating an iconography of the cinema are few. Instead, the foyers are decorated with the posters and photographic portraits of movie-stars.

    A common feature of cinemas from the 1930’s is that the passage to the auditorium is short. A vestibule is the only space the visitor passes. The spatial dramaturgy of the cinema is different from contemporary concert-halls and theatres. This dissertation demonstrates a substantial shift concerning the cinema as a building type. When one considers cinemas to be composed of a sequence of rooms for the visitor to pass through in comparison to concert halls and theatres, important differences stand out. Thus, the cinema presents itself as a building type with specific functions as well as a specific spatial dramaturgy.

  • 248. Femenías, P.
    et al.
    Eriksson, Petra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård.
    Thuvander, L.
    Mörk, K.
    Wahlgren, P.
    Johansson, P.
    Value creation by re-renovation: Focus on the user perspective2018Ingår i: Conference Report: The 3rd International Conference on Energy Efficiency in Historic Buildings / [ed] Tor Broström, Lisa Nilsen and Susanna Carlsten, Uppsala University, 2018, s. 172-181Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 249.
    Ferilli, Guido
    et al.
    IULM University, Milan, Italy.
    Gustafsson, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård.
    Sacco, Pier Luigi
    IULM University, Milan, Italy; Harvard University, Cambridge, USA.
    Cognitive Keynesianism: Heritage conservation as a platform for structural anti-cyclic policy. The case of the Halland Region, Sweden2017Ingår i: Journal of Cultural Heritage, ISSN 1296-2074, E-ISSN 1778-3674, Vol. 27, s. 10-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper presents the case study of the so called Halland Model, a pioneering example of strategic inter-sector coordination focused upon cultural heritage conservation, which has solved a major structural crisis of the local economy in the early 90s through an original public administration-driven, capability building-centred approach. We argue that this example can be taken as the prototype of a more general, structural approach to counter-cyclic policies that we call Cognitive Keynesianism (CK), and that CK in turn can be usefully read in the context of the more general class of culture-led local development models known as System-Wide Cultural Districts (SWCD). The paper analyses how the Halland model case fits into the CK and SWCD frameworks, and draws implications in terms of directions for future research and policy design in the current context of Europe's low growth trajectories.

  • 250.
    Folkesson, Emmelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård.
    Glober i Sverige: En undersökning av globers konstruktion och kontext mellan åren 1800 till 19502015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning rörande svensk globtillverkning eller glober sålda på den svenska marknaden är inte utbredd. Internationell forskning rörande glober har i stor utsträckning fokuserat på tiden från omkring år 1400 till omkring år 1800. Globernas konstruktion och kontext under 1800-talen nämns endast kort och generaliserande i forskning medan 1900-talet inte nämns alls. Därför är syftet med undersökningen att ta ett helhetsgrepp om glober på den svenska marknaden mellan åren 1800 till 1950. Frågeställningarna söker svar rörande globers material, konstruktion, kartbild, stativ och tillhörande instrument. Även globtyper, prisbild, brukare, försäljare och tillverkare undersöks. Undersökningen svarar också på hur utvecklingen har tett sig under tidsperioden. 21 stycken glober har observerats på Centrum för Vetenskapshistoria, Kungliga Biblioteket och Sjöhistoriska Museet i Stockholm. Annonser, priskuranter samt utställningskataloger vilka nämner glober har samlats in genom arkivsökning. Undersökningen visar bland annat att nya material och nya globtyper träder in på den svenska marknaden, samtidigt som de tillhörande instrumenten fick en minskad betydelse.

2345678 201 - 250 av 1110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf