In the tradition of western film sector, the mirror has played different roles, from displayingrepresentations of the female body that subsumes into the satisfaction of the male eye toprojecting gendered standards that have taken part in the construction of Western socialimaginaries. Since the motion picture sector is a form of public discourse that influences andshapes beliefs, imagery and cultural practices of a given society, this thesis puts underscrutiny the relation to the mirror in both symbolic and material perspectives through the casestudy of the main mirror scenes of Good Luck to You, Leo Grande (2022). By combininggender sensitive analysis and compositional interpretation methodologies, this thesis showsthe potential of the mirror as an instrument of change and empowerment in relation to genderand ageism. It demonstrates that employing the mirror through a feminist lens enables the denormalisation of negative stereotypes of bodily appearance that are scarcely representedonscreen, as it is the case of aged female bodies. Simultaneously, it renegotiates therelationship between youth and adulthood and disrupts hegemonic representations ofmasculinity. This master’s thesis offers a new feminist perspective of non-normative bodilyappearances using the mirror as the main source of analysis. 

This study explores the experiences of Iranian women who have traveled alone, examining the ways in which their narratives reflect and contribute to their sense of social justice and empowerment. Through semi-structured interviews and netnographic analysis, this study found that solo travel is a complex process that involves resisting traditional expectations and asserting autonomy. The findings highlight the significance of empowerment in achieving gender equality and women's rights and demonstrate the importance of acknowledging and amplifying women's voices to create a more inclusive and just society. The study suggests that increased economic independence, education, and career independence are crucial factors in enabling women to make their own decisions about solo travel and that social justice can be achieved by challenging traditional norms and expectations. The results also emphasize the transformative power of solo travel for personal growth and self-discovery and highlight the importance of personal autonomy and decision-making in achieving social justice.

Jämställdhetsarbete väcker ofta motstånd, det har de flesta som arbetar med jämställdhet erfarenhet av. Men vilka strategier kan förändringsaktörer använda för att bemöta motstånd och komma vidare i jämställdhetsarbetet, är frågan som utforskas i denna bok.

Jämställdhetsarbete berör ofta angelägna frågor där det kan finnas motstridiga intressen, till exempel kring fördelning av resurser, inflytande och ansvar. Inte sällan uppstår starka känslor hos människor. En del visar öppet sin oro. Andra praktiserar förnekelse på olika sätt. Vissa blir aggressiva. Många protesterar i tysthet. Denna ovilja mot förändring brukar formuleras i termer av motstånd och kan alltså komma till uttryck på många sätt.

I boken ges ett perspektiv på makt och motstånd som syftar till att bidra till upplevelser av ett större handlingsutrymme för att möta motstånd mot jämställdhetsarbete. Ingången består av material som har skapats i ett forskningsprojekt där jämställdhetsarbetare, medarbetare och chefer, från myndigheter och kommuner har utforskat motstånd och strategier tillsammans med genusforskare. Materialet ger en inblick i vad det kan innebära att arbeta med jämställdhet, vad en förändringsaktör möter och förväntas hantera i jämställdhetsarbetet. Ett bidrag i boken är en rad av idéer på handlingsalternativ för att möta motstånd, som mejslats fram i olika former i projektet. Bokens bidrag handlar också om att förvalta de kunskaper som skapats gemensamt och hur teori kan hjälpa oss att fördjupa, förstå och agera.

Boken är skriven av fyra genusforskare vid Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet och riktar sig till alla som är intresserade av jämställdhet, förändring och utbildning i organisationer och verksamheter.

Jämställdhetsarbete väcker ofta motstånd, det har de flesta som arbetar med jämställdhet erfarenhet av. Men vilka strategier kan förändringsaktörer använda för att bemöta motstånd och komma vidare i jämställdhetsarbetet, är frågan som utforskas i denna bok.

Jämställdhetsarbete berör ofta angelägna frågor där det kan finnas motstridiga intressen, till exempel kring fördelning av resurser, inflytande och ansvar. Inte sällan uppstår starka känslor hos människor. En del visar öppet sin oro. Andra praktiserar förnekelse på olika sätt. Vissa blir aggressiva. Många protesterar i tysthet. Denna ovilja mot förändring brukar formuleras i termer av motstånd och kan alltså komma till uttryck på många sätt.

I boken ges ett perspektiv på makt och motstånd som syftar till att bidra till upplevelser av ett större handlingsutrymme för att möta motstånd mot jämställdhetsarbete. Ingången består av material som har skapats i ett forskningsprojekt där jämställdhetsarbetare, medarbetare och chefer, från myndigheter och kommuner har utforskat motstånd och strategier tillsammans med genusforskare. Materialet ger en inblick i vad det kan innebära att arbeta med jämställdhet, vad en förändringsaktör möter och förväntas hantera i jämställdhetsarbetet. Ett bidrag i boken är en rad av idéer på handlingsalternativ för att möta motstånd, som mejslats fram i olika former i projektet. Bokens bidrag handlar också om att förvalta de kunskaper som skapats gemensamt och hur teori kan hjälpa oss att fördjupa, förstå och agera.

Boken är skriven av fyra genusforskare vid Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet och riktar sig till alla som är intresserade av jämställdhet, förändring och utbildning i organisationer och verksamheter.

In 2016, by moving from armed struggle to collective reincorporation, Colombian women ex-guerrilleras of the Revolutionary Armed Forces of Colombia – People’s Army (FARC-EP) – the farianas – reconfigured the ‘combatant’ identity by leaving their weapons and engaging in post-war politics with their own feminist vision: insurgent feminism. Drawing upon feminist ethnographic fieldwork conducted in the north-east of Colombia in 2019 and 2022, this article has two interlinked objectives. First, through the lenses of embodiment and affects, it explores the challenges and contradictions of transiting from an armed organisation to a civilian identity for women militants. From there, the article then uses the continuum of militancy to explore the (ongoing) consolidation of farianas’ insurgent feminism and the tensions emerging in this endeavour. In doing so, the article contributes, theoretically, to the inclusion of emotions and embodiment in the theorisation of reincorporation and, empirically and politically, to the construction of knowledge and practice about insurgent feminism.

Affect and friendship change the way we think about research (epistemology) and conduct research (methodology). This article accounts for affect and friendship as feminist methods in peace research. It argues that affective feminist conversations, practices and actions through friendship can drastically modify how we think about peace. Based on fieldwork conducted in Colombia (2019 and 2022) with female ex-guerrilleras from the Revolutionary Armed Forces of Colombia – People’s Army (Farc-ep), it (1) draws upon the concepts of camaradería and being insurgent proposed by the women of the Farc-ep to (2) trace how affect and friendship can change the way we do peace research. Ultimately, the article proposes four aspects for the adoption of friendship as a method in peace research by: 1) deconstructing the linearity in peace research methods; 2) multiplying data collection’s methods; 3) including affects throughout the whole research process and 4) advocating for an insurgent peace research that vindicates long-term ‘transversal politics’ and translocal coalition-building.

This article is a narration about the contradictory feelings of occupying a space of transition between carrying a gun, and building ‘a new life’, as women ex-guerrillera, in the context of the post-peace agreement in Colombia. It draws upon two ethnographic fieldworks conducted in the northeastern region of Colombia in 2019 and 2022. It analyses the political, spatio-temporal, and embodied dynamics of their reincorporation, drawing on two key concepts that speak to this feeling of occupying a space ‘in-between’ war and ‘civilian society’: liminality and borderlands. The article mobilises liminality as an analytical and empirical tool to delve into those dynamics and show the gendered contestations that precisely arise from this ‘in-betweenness’ that eludes dichotomous analyses of war and peace.

The aim of this thesis is to examine and analyze what discourses about women can be found in three Swedish textbooks in social studies, and to identify the different social roles that are being attributed to the woman in these textbooks. The theoretical and methodological background used is Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is post strucutral feminism, intersectionality, and critical discourse theory as described by Norman Fairclough. Three questions are asked: Which subject positions are assigned to the women in the material examined? What discourse/s can be found in the textbooks? Do the results change over time? Five subject positions are identified: woman as mother and wife, the teenage girl, woman as a public actor, the vulnerable woman and the other woman. Hence – five different discourses are identified: the caring woman, the teenage girl, the active woman, the vulnerable woman and the other woman. The analysis shows that the discourse about the caring women is reproduced over time. Women are attributed characteristics such as caring whose primary focus is to attend to the needs of others. Particularly noticeable is the fact that the language does not rest solely on a heterosexual binary, but also on ethnocentric beliefs where the ‘other women’ is used to strengthen the community of the Western group – a group in which the other woman can never participate.

Purpose – This study aims to explore behavioural differences between women and men in managerial positions and suggest explanations for differences and similarities.

Design/methodology/approach – In order to eliminate any effects of organizational differences on leadership behaviour, this study had public managers responding to questionnaires that measured their leadership style, decision-making style, and motivation profile.

Findings – Statistical analyses of data from three groups of Swedish public managers (n=385) revealed virtually no significant differences in behaviour between female and male managers. Regardless of whether there is a female or male majority of employees or a female or male majority of managers, no effect on leadership behaviour occurs.

Originality/value – A number of studies indicate that managers' behaviour is different in different types of organizations. This study suggests, therefore, that, independent of gender, organizational and demographic characteristics modify leadership behaviours, thus explaining similarities in leadership behaviour.

This study examines what it means to be a Russian LGBTQ emigrant in light of Russia's invasion of Ukraine in 2022. The study follows a phenomenological research approach that differs from the commonly used scientific approach that strives for objective knowledge. Through a qualitative study consisting of 5 participants who identify themselves as Russian LGBTQ emigrants, this research examines findings via affect theory, queer theory, and theories of social and cultural trauma to ask what it means to be a Russian LGBTQ emigrant, how the LGBTQ emigrant is constructed, and how the construct of being a Russian LGBTQ emigrant affects the subject. The study shows how the meaning of being a Russian LGBTQ emigrant is constructed through the effects of affect and how these effects create a collective, social, and cultural trauma that manifests in their everyday lived experiences while shaping their prospects for the future.

The purpose of this study is to analyse how the Swedish National Action Plan (NAP) contributes to gender equality in the implementation of UNSCR 1325. The study is examining if gender equality in focus, and if gender mainstreaming is central for the implementation of the processes. The finding is that the quality between women and men is in focus for the implementation, and not gender equality and that the integration of the WPS Agenda, including UNSCR 1325 is highlighted throughout the document making the mainstreaming central. However, the responsibility for the implementation is assigned to the relevant authorities.

The aim of this study is to further the theoretical understanding of gender harassment. I suggest an approach and a theoretical model that answers the question of how to understand and describe gender harassment both in terms of specific actions taken against an individual because of gender and the combined actions that constitute a gender harassment process. Due to the fact that gender harassment takes place in a structure and that the perpetrator needs structural support to be able to harass, the model considers existing power relationships at the workplace, i.e. how gender harassment reflects the distribution of power and structural behaviour of men and women. As my empirical material indicate aggressive behaviour and fear it is crucial to raise the issue of violence and to consider to what extent gender harassment is expressed av violence in the workplace. The empirical material contains broad-based and in-depth narratives about a kind of situation that is not well defined in the extant literature or elsewhere. It is essentially unknown whether gender harassment takes place to the same extent as sexual harassment. Even though quite a few narratives about daily working life bear witness of such situations they have remained largely undefined and little understood. In the present study, a combination of feministic organization theory about powerstructures at the workplace and violence theory is used to broaden the picture and to develop an instrument for understanding narratives about gender harassment. The results from the analysis, drawing upon material from practical gender equality work at a university and four in-depth interviews with victims of gender harassment, suggest that a combination of feministic organization theory and violence theory is fruitful for understanding the phenomenon of gender harassment. It is suggested that the proposed theoretical model offers a first but important step towards identifying and preventing gender harassment at the workplace. 

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande:

• Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv?
• Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?

I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Det här är en rapport av projektet Granskning och omarbetning av övningsmaterial för språkfärdighetsträning på Franska A och Tyska A ur ett genusperspektiv. Rapporten innehåller en granskning av grammatiska övningar och en diskussion av olika aspekter som kan ses som problematiska utifrån ett genusperspektiv: sexuellt innehåll, patriarkaliska strukturer, könsstereotyper, statistisk snedfördelning mellan kvinnor och män. Rapporten är gemensamt författad av fyra medarbetare vid Institutionen för moderna språk. Carina Andersson och Ulf Norberg har utfört undersökningarna och genomfört enkäten för det franska och tyska materialet. Bo Andersson har lagt grunder för den teoretiska och metodiska diskussionen kring genusperspektivet. Coco Norén har, förutom att initiera och samordna projektet, ansvarat för det redaktionella arbetet.

Polyamory means having a sexual and/or intimate relationship with more than one person at a time. In this study, we use in-depth interviews with 22 persons in Sweden who have experience of polyamorous or non-monogamous relationships to explore how polyamory can include imagining utopian relationships and spaces. Thematic analysis was done which indicated narratives of politically invested attempts to create communal living or societal change that resists capitalist and heteronormative nuclear-family arrangements as well as stories of everyday events that do not explicitly involve political ambitions. The range of utopian dreams and practices of the non-monogamous participants in our study, we argue, are examples of what Muñoz calls concrete utopias, filled with joy and laden with disappointment in the face of potentiality and reality.

Studien undersöker hur fyra karaktärer ur den animerade serien Arcane (2021) porträtteras utifrån stereotyper och normer samt hur intersektionalitet påverkar deras möjligheter att få den yrkesroll karaktärerna har strävat efter. Intersektionalitet bidrar till en studie som inte endast utgår från ett genusperspektiv, utan även tar hänsyn till andra faktorer som ras och klass. Arcane (2021) är en animerad fantasyserie som utspelar sig i en fiktiv värld, där regissören och manusförfattaren har haft en ambition att gå mot könsstereotyper och rådande normer. Syftet med studien är därav att se om och hur serien följer existerande uppfattningar om män och kvinnor eller om karaktärerna bryter mot dessa genom att ha både manliga och kvinnliga attribut. Även frågan om klass diskuteras i samband med intersektionalitet. Metoden som har tillämpats för att uppnå syftet är en kvalitativ ansats med semiotisk vinkel. Karaktärerna valdes utifrån olikheter såsom kön, utseende och vilken stad de bor i för att få ett så brett omfång som möjligt.

Resultatet tydde på att alla valda karaktärer gick emot könsstereotyperna mer än en gång och att de kvinnliga karaktärerna uppvisade fler manliga attribut än de manliga karaktärerna uppvisade kvinnliga. Intersektionalitet var svårt att granska då samhället i den fiktiva världen var uppbyggt annorlunda än verkligheten och inte följde samma sociala normer och stereotyper som i realitet. Slutsatsen blev att karaktärerna ur serien Arcane inte porträtterades som de hade gjort om skaparna hade följt verklighetens stereotypiska genusattribut.

Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”. 

Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser. 

Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället. 

The relation between the concepts and practices of gender mainstreaming and organisational learning, and its prerequisite for change, is not well understood in either research or practice. Drawing on a participatory design process of a model for assessing the potential of gender equality interventions to change gendered organisations, this study explores the relation between gender mainstreaming and the concepts and practices of organisational learning and learning organisations to improve the capacity of organisations to undertake developmental and organisational change. The findings stress the effect of the organisational context and logics on the level of distinctness in the goals and processes of gender equality work and organisational learning. By highlighting the interrelation between organisational logics in relation to the processes of organisational change, learning and integration, the results thereby revealed how a more formal and technocratic approach creates both potential openings for and barriers to organisational change and learning.

Vi har i vårt västerländska samhälle en smalhetsnorm som innebär att smala kroppar premieras på bekostnad av tjocka. Dessa tjocka kroppar stigmatiseras, diskrimineras och förtrycks strukturellt, så kallad fat-shaming. Forskning visar att fat-shaming drabbar tjocka kvinnor allra hårdast. En arena som blir en allt större del av våra liv är internet, och här – precis som i den ”vanliga världen”, är fat-shaming vanligt förekommande. Syftet med studien är att, ur ett genusvetenskapligt perspektiv, undersöka den negativa synen på kvinnor med tjocka kroppar, genom att utforska olika mönster av fat-shaming på internet, samt hur normen om kvinnokroppen som smal återskapas och upprätthålls, genom kommentarerna. Som analysverktyg för normens upprätthållande, användes begreppet performativitet. Studien fann fem kategorier av fat-shaming i kommentarerna, med totalt tolv subkategorier. Kommentarerna innehöll fat-shaming som kretsade kring följande teman: (o)hälsa, samhällsbelastning, fördomar om tjocka, förringning av stigma-problematiken, samt förolämpningar. Genom att med språket peka ut den tjocka kvinnokroppen som mindre duglig och avvikande reproduceras och upprätthålls synen på den smala kvinnokroppen som det önskvärda, som normen. Bara genom att peka ut avvikare kan normen upprätthållas, och kommentarerna i denna studie fungerar som ett verbalt utpekande.

Sverige anses vara ett av Europeiska unionens mest jämställda länder där kvinnor och män ska ha lika möjligheter i arbetslivet. Jämställdhetslagen och diskrimineringslagen har stiftats i syfte att bland annat främja kvinnor och mäns lika rättigheter samt förhindra och motverka könsbaserade skillnader på arbetsmarknaden. Trots lagstiftning finns det tydliga skillnader i karriärutveckling mellan kvinnor och män. Syftet med studien är att studera hur kvinnor på olika arbetsplatser med en jämn intern könsfördelning upplever sina möjligheter till avancemang, kvinnornas antaganden av strategier för att hantera upplevd ojämlikhet samt hur kvinnornas självbild har kommit att påverkas till en följd av dessa upplevelser. Det empiriska materialet baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats genom Chodorows teori om mödrars roll i reproduktionen av könsnormer och Bergmans beskrivning av vertikal och intern segregering. Flera mekanismer samverkar och resulterar iatt kvinnorna upplever barriärer för avancemang och karriärutveckling på sina arbetsplatser på grund av deras könstillhörighet vilket vidare bidragit till antagandet av strategier för att få legitimitet. Dessa upplevelser har bidragit till ifrågasättandet av kvinnornas kompetens som vidare haft en negativ påverkan på deras självbild.

The purpose of this study has been to investigate the possible formation of a new leftdiscourse on the consept of equality regarding the context of "equal conditions between sexes". To find answers to this, a discourse analysis was carried out based on the theoretical framework of discourse theory and the linguistic tropics metonymy and metaphor. Vänsterpartiet has stood as a representative of the leftdiscourse and their pronounced opposite, the "right" has been used to define the leftdiscourse. The analysismaterial has above all consisted of partyleader debates, partyleaders speeches in Almedalen, parliamentary motions and election manifesto from the election movements in 2014 and 2018. The result shows a change from 2014 to 2018 in the leftdiscourse. The left-wing exchange rate failed to articulate a class analysis through the concept of gender equality and 2018 now including the majority of political demands for "equal terms between sexes" during the left equalitydiscourse. The result shows that the left-hand scale appears to create a new equalitydiscourse that includes more requirements regarding the context of "equal conditions between sexes" and as collections as described as an increased class distinctions community in Sweden. The conclution is that within the leftdiscourse gender equality, requires equality.

The turn of the nineteenth century witnessed a rise in fashion and ladies’ magazines across Europe. With an emerging consumer culture and the rise of the middle class, these magazines offer glimpses into important societal changes. A new gender order was being established, and magazines were one area where developing gender values were articulated. Setting out from the Swedish magazine Magasin för konst, nyheter och moder, this article analyses gender-related values, focusing on the importance of being fashionable and on amorous liaisons and marriages. The results show a distinct ambiguity in values, with contradictory images of women’s ideal behaviour, and the international influence on the making of a Swedish middle class.

This study analyses how Kim Kardashian West’s and Fredrik Eklund’s depiction of family and career and the relationship there between are constructed as successful in their Reality TV shows Keeping Up With the Kardashians (2007-) and Million Dollar Listing New York (2011-). It is examined in a postfeminist media climate with the theoretical frameworks of Chrononormativity (Freeman 2010) and Queer Kinship Theory (Butler 2002), considering the intersections of gender, sexuality and class, via a critical discourse analysis. The study shows a chrononormative ideal where a successful career and big biological family, through free choices, are vital to become respectable adults. Their careers are built upon their private lives and their heteronormative families. Childcaring is constructed as feminine and can for masculine subjects be outsourced to servants. It is constructed as relatively unproblematic to outsource childbearing to a surrogate mother.

Rösterna i denna antologi ger ett kraftfullt och dystert budskap om Mediesverige Om någon för tio år sedan sagt till mig att 2020 skulle Sverige ha en särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet. Då hade jag skrattat och sagt att det vore väl lite överdrivet. Nog kan vi samtala med varandra utan att det ska behöva utredas hur. Om någon för sju år sedan hade sagt till mig att Fojo i slutet av decenniet börjat undervisa yrkesverksamma jour- nalister i att känna igen informa- tionspåverkan, hur de ska skydda sig själva och inte bara sina källor. Då hade jag undrat vilket land vi pratar om. Ryssland?!

Om någon för fem år sedan sagt att 2020 skulle SVT:s kostnaderför redaktionens säkerhet vara fyra gånger så stora som då. Då hade jag sagt att det låter orimligt.

Om någon för tre år sedan sagtatt de kommande två åren kommer Sverige att sjunka i placering på Reportrar utan gränsers pressfrihets- index på grund av hatet och hoten mot svenska journalister. Då hade jag inte velat tro på det.

Men där är vi i dag. Hur hamnade vi här?

I ett unikt material har Medieinstitutet Fojo samlat in vittnesmål från reportrar och ansvariga utgivare. Från utredare och frilansskribenter. Det är chefer som berättar om arbetsgivar- ansvaret, utsatta reportrar om att leva under hot och med hatet innanför skinnet. Och det är nyhetschefen vars pappa dog för sina ord.

Deras historier blir tillsammans ett kraftfullt budskap om var vi befinner oss i Mediesverige i dag. Bilden de ger är dyster men också kraftfull. Det räcker nu. Populisterna och de auktoritära rösterna som kallar journalister för nationens fiender måste överröstas.

Tystna inte. Mobilisera. Höj din röst. Journalistiken behövs för att bygga ett hållbart samhälle: socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det är vår demokrati det handlar om.

Kersti Forsberg,

Verksamhetschef Medieinstitutet Fojo.

Att synliggöra kvinnorna i historien, arkeologin, är viktigt. Men det blir svårare när vi kommer till tolkningsperspektiven, skriver Hans Andersson. Mycket i vår omgivning handlar om makt. Det stratifierade samhället, makten över människan, de ekonomiska resurserna, är föremål för många studier. Är det ett manligt perspektiv att hävda att dessa studier är viktiga?

This study analyzes how men's domestic cooking is represented and masculinized in cookbooks, written by men for men and published in 1975, 1992, and 2010, respectively. Departing from the concept of domestic masculinities, it uses the methods of Multimodal Critical Discourse Analysis. It asks: what kind of values and ideas connected to men, food, and the home are realized in texts and images? And how are these legitimized and naturalized? As the study's context is Sweden, a country known for its pursuit of gender equality, the study focuses on how men's domestic cooking has been represented in cookbooks published roughly 20 years apart. The analysis shows that, while the first two books are characterized by a 'real man' discourse and working-class masculinity, the 2010 book represents a masculinity in line with a 'new man image' closely linked to consumption and materiality. However, structurally, there are few differences. Values associated with traditional middle-class masculinities, traditional gender norms, and gendered division of domestic labor are reproduced. Men's cooking is recontextualized as a playful leisure activity. In all three books, cooking becomes another way for a man to appear successful - both in relation to other men and women, and in socioeconomic terms.

Ett ombyggt fyrhjuligt fordon, vanligtvis en personbil eller traktor, som får framföras i max 30 km/h. Benämns ofta i vardagligt tal som EPA-traktor. Åldersgränsen är 15 år och kräver AM-körkort eller traktorkort. A-traktor ska utrustas med en så kallad LGF-skylt som varnar för långsamtgående fordon.

Namnets ursprung kopplas till lågpriskedjan EPA (numera en del av Åhléns) och ska reflektera EPA-traktorns låga pris och enklare kvalité. Under 2010-talet har A-traktorernas popularitet i Sverige ökat kraftigt, och en ny musikgenre, så kallad EPA-dunk, har vuxit fram med popu- lära akter som Fröken Snusk och Hooja. Sedan 31 augusti 2023 gäller bälteskrav för A-traktorer, och det får numera bara färdas en person per sittplats och bälte. Ett medialt mycket uppmärksammat exempel är den 10 ton tunga Scania-lastbil som byggts om till A-traktor och tillhörde en 15-åring på Gotland.

En årligen återkommande enkätundersökning som genomförs av branschföreningen Svensk Kollektivtrafik sedan 2001. Här inhämtas synpunkter på kollektivtrafiken från resenärer och medborgare över hela landet.

Ett mindre väggående fordon som vanligtvis är utformat som en mindre personbil eller lastbil, men som varken klassas som bil eller moped. Mopedbilar (även kallade triangelbilar) får inte färdas snabbare än 45 km/h, har en åldersgräns på 15 år och kräver behörighet för AM-körkort. Mopedbilen förknippas med en ny form av bilkultur som sprider sig ner i åldrarna, och antalet registrerade moped- bilar har ökat kraftigt i Sverige under 2010-talet, dock inte lika mycket som antalet A-traktorer under samma period.

Ett inom kollektivtrafikbranschen viktigt nyckeltal som varje år samlas in genom den så kallade “Kollektivtrafikbaro- metern” av Svensk Kollektivtrafik. Används regelbundet av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ett mått på utvecklingen av allmän kollektivtrafik i respektive län.

Sedan 2012 är 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter ansvariga för planeringen av allmän kollektivtrafik i Sverige. Dessa kan vara organiserade genom den regionala förvaltningen i länet, som ett regionalt bolag eller som ett kommunalförbund. På Gotland är kommunen kollektivtra- fikmyndighet. Ett viktigt dokument för dess myndigheter är de regionala trafikförsörjningsprogrammen som beskriver den tänkta utvecklingen av allmän kollektivtrafik i respektive län.

This bachelor thesis examines how terms of heterosexuality are negotiated within the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet (Married at first sight), which is presented as a social experiment where strangers marry each other and go on to live together for four weeks. The couples are matched by four experts (two psychologists, one sexologist and one couple’s counsellor), and their roles as professionals and distributors of knowledge are the main focus of this study as it permeates how the terms are negotiated by the six participants. By applying queer theories such as the heterosexual matrix, performativity and temporality, the terms are identified as monogamy, height difference, desire, emotional labour, and equality. These are analysed using the three-dimensional model of critical discourse analysis, while also adopting its framework for ideological power to examine how the experts use their position to give way for their interpretations of relationships, love and gender.

The findings conclude that the programme works within a discourse of gender equality to support its own eligibility and does not challenge heterosexual ideals but rather furthers them by offering the heteronormative idea of monogamous love as a solution to a supposed increase of loneliness.

Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor och män i åldern 20-29 som studerar på svenska högskolor uppfattar de omvända genusstrukturerna i filmen Barbie (Gerwig, 2023). Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan granskades med en tematisk analys. Därefter jämfördes de båda könens uppfattningar för att studera vilka likheter och skillnader som kunde hittas. Många länder har ett patriarkat och detta bidrar till en ojämställdhet då det kvinnliga könet ses som underordnat medan det manliga könet som överordnat. När filmer så som Barbie får genomslagskraft kan det patriarkat som samhället har normaliserat utmanas. Media har makt över publiken och kan därmed påverka dem på individnivå. Blir tillräckligt många personer påverkade kan det skapa uppfattningar hos hela samhällen. 

Resultatet visade att hos kvinnorna sågs två primära teman: Förtryckande patriarkat & jämställt matriarkat samt Det underordnade perspektivet. Vidare kunde tre sekundära teman identifieras: Förenklad förståelse för problematiken, Negativa känslor samt Överdriven porträttering. Hos männen kunde två primära teman identifieras: Extrem överdrift samt Motsägande åsikter. De sekundära temana som kunde identifieras är: Det hierarkiska perspektivet samt Historiska samband. Det går även att se flera likheter och skillnader i de båda könens uppfattningar. Exempelvis var en likhet hur båda könen inte relaterade till de karaktärer som representerar deras kön, utan de relaterade till de karaktärer som hade samma maktposition som de själva har i verkligheten. Ett exempel på en skillnad bland könen var hur männens åsikter skilde sig åt medan kvinnornas åsikter var mer lika varandra.