For every contact that is made in a database, a digital trace will potentially be left and most of the database breaches are mostly aimed at defeating the major security goals (Confidentiality, Integrity, and Authenticity) of data that reside in the database. In order to prove/refute a fact during litigation, it is important to identify suitable investigation techniques that can be used to link a potential incident/suspect to the digital crime. As a result, this paper has proposed suitable steps of constructing and Integrated Incident Response Model (IIRM) that can be relied upon in the database forensic investigation field. While developing the IIRM, design science methodology has been adapted and the outcome of this study has shown significant and promising approaches that could be leveraged by digital forensic experts, legal practitioners and law enforcement agencies. This is owing to the fact, that IIRM construction has followed incident investigation principles that are stipulated in ISO guidelines.

Områden i Järva som Rinkeby, Tensta, Kista, Akalla, Husby och Hjulsta är stadsdelar somtillhör Stockholms stad. Dessa stadsdelar har under en lång tid haft problem som är kopplat tillsegregation. Studien syftar till att identifiera hur kommunala aktörer i Stockholms stad arbetarför att minska segregationen i Järva. Vidare redogör studien även för lokalinvånarnasupplevelse av segregationen. Teorierna handlar om segregation och modeller försegregationsmönster. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: Varför anser kommunalaaktörerna i Stockholms stad att det är viktigt att motverka segregation? Vilkahandlingsstrategier arbetar kommunala aktörer i Stockholms stad med för att motverkasegregation? Hur upplever lokalinvånarna att Järva är segregerat? Vilka brister uppleverlokalinvånarna i kommunens arbete mot segregation? En kvalitativ metod användes ochstyrdokument som Agenda 2030, Stadsbudget för Stockholms stad 2021 och andra relevantakällmaterial har varit till användning. Resultatet visar att samtliga kommunala aktörer ochlokalinvånarna tycker att segregation bör motverkas.

Inledningsvis uppkom denna studie från ett intresse över stadsidealet trädgårdsstaden och hur begrepp och teorier används i stadsplanering. Denna studie har ett fokus på stadsideal i Stockholms nordost kommunförbund, studien behandlar stadsidealet trädgårdsstaden och dess plats i planeringen. Begrepp och teorier centrala för studien bearbetas, men fokus har lagts på begreppet urban sprawl. Djupgående intervjuer utförs med planerare och arkitekter på Stockholms nordost kommunförbund samt Stockholms läns landsting för att sedan analysera källmaterialet med hjälp av innehållsanalys och kritisk diskursanalys (CDA). Detta görs för att på ett ingående sätt analysera vilka sociala praktiker och värderingar som styr stadsideal och planering i Stockholms nordost kommunförbund. Studien visar att det finns generella och specifika mål inom planeringen vilka inte är knutna tillspecifika stadsideal eller teori. Det centrala i diskursen är begrepp för bebyggelseutvecklingen. Det övergripande målet för planeringen är regionala stadskärnor som används i samband med specifika målsättningar och begrepp som förtätning, planera kollektivtrafiknära och hushållning av mark. Att integrera ny bebyggelse med befintlig är även det ett övergripande mål. Studien visar att trädgårdsstaden som stadsideal ses vara oförenligt med övergripande och specifika mål vilket medför att det inte behandlas som ett alternativ i bebyggelseutvecklingen. Urban sprawl som begrepp tolkas olika av respondenterna, men däremot ses lösningen på urban sprawl vara att planera kollektivtrafiknära och hushålla med mark.

I såväl den politiska som juridiska debatten förekommer påståenden om revisorns betydelse för att stävja ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Dessa påståenden har genom åren kommit att bli självklara och ett återkommande mantra utan närmare förklaring. Vilken betydelse har egentligen revisorn för att få mindre aktiebolag som idag inte måste ha revisor att betala skatt?

Sedan terroristattackerna som inträffade i USA 11 september 2001 har penningtvätt blivit ett väldigt uppmärksammat problem. Det var efter händelserna som åtgärderna inom penningtvätt fick en större innebörd, både internationellt och likaväl nationellt. Begreppet fick en bredare omfattning där bland annat finansiering av terrorism tillämpades. Penningtvätt kan tolkas som ett definitionsproblem eftersom begreppet är väldigt vidsträckt, dessutom kan penningtvätt genomföras genom flera olika metoder och behöver därför utvidgade åtgärder. Bekämpningen är idag väldigt stor, både genom EU-penningtvättsdirektiv, internationella organisationer och den svenska lagstiftningen. Det globala samarbetet är ett stort verktyg för att förhindra den fria rörligheten av kapital och tjänster. Kan vi stoppa finansiering av kriminell verksamhet, så är vi ett steg närmare att stoppa penningtvätt som är organiserad brottslighet.

Utvecklingen inom penningtvätt går framåt, nya bestämmelser analyseras av EU samt internationella organisationer och tillämpas därefter i medlemsstaterna. Men ibland kan man fråga sig hur långt skall den internationella regleringen gå gällande den enskildas rättigheter och hur förhåller rättssäkerheten sig till effektiviseringen av penningtvätt. I Sverige är det brottsbekämpande myndigheterna och tillsynsmyndigheterna som utför grunderna och tillsynen i åtgärderna. Verksamhetsutövarna har den viktigaste uppgiften att tillämpa regleringarna, men hur resultatrikt arbetet är, är dock en annan fråga.

Denna uppsats kommer behandla penningtvätt dels utifrån Europeiska Unionens  penningtvättsdirektiv och andra internationella organisationers bestämmelser, dels från de svenska rättssystemet regleringar och efterlevnad. Vidare kommer uppsatsen beröra rättssäkerhetsfrågan där den enskildas, både den fysiska och juridiska personens, rättigheter och skydd står i fokus vid den offentliga maktens handlande. 

This study conducts an analysis of the rights in article 8 of the ECHR and the application of the proportionality principle when Swedish care orders may be regarded as a necessary interference in family life. The study has been based on an interdisciplinary approach. Text documents were studied through socio-legal methods and perspectives, by combining knowledge from legal sources and social sciences research through a content analysis derived from formal and substantive legal certainty. The article concludes that reasoning in Swedish administrative courts should routinely consider proportionality in cases of neglect, and sets out to sketch a theoretical framework for the principle of proportionality in decisions on care orders. The results show that, since decisions in child welfare cases cannot be made completely uniform and predictable, the focus of decisions in social child welfare work must be to satisfy the objectives and values of substantive legal certainty, instead of unrealistically striving for formal legal certainty through equal treatment and predictability. The results also show that, by requiring those who exercise public authority to present their assessments based on proportionality, new demands are made for the quality and efficiency of involuntary out-of-home placements. Child welfare investigations should nowadays include impact assessments that clarify the advantages and disadvantages of the care in relation to the risk of harm from the original home conditions. Abuse and neglect in out-of-home placements will therefore be of growing importance in decisions on care orders in the future.

Syftet med studien är att undersöka ett urval av konstinstitutioner med konsthallsverksamhet i Stockholms län för att ta reda på hur deras verksamhet ser ut och förvaltas. Utgångspunkten för studien är institutionernas roll som samhällsutvecklare. Det teoretiska perspektivet utgår från hur städer planerar för samhällsutveckling genom satsningar på konst och kultur, samt hur konstnärer och konstinstitutioner involveras och har inverkan på den urbana samhällsutvecklingen. Frågeställningarna berör institutionernas verksamhet, arbetssätt och organisation. Konstinstitutionernas möjligheter, begränsningar och framtidsvisioner berörs även för att ta reda på deras förutsättningar och funktion i det lokala området. I studien används tidigare forskning främst från vetenskapliga artiklar och i den empiriska studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer inom konstinstitutionerna. Resultaten i studien utgör en uppfattning om betydelsen av konstinstitutionernas mångfald och betydelse i lokalsamhället, där deras specifika arbetssätt och potential tydligare bör framhävas för att främja den lokala samhällsutvecklingen.

This thesis investigates the relationship between tertiary education, Basel knowledge and risk-aversion in credit managers in the market for unsecured loans in Sweden. A survey was made to test these links and the sample of respondents consisted of 30 credit managers. Results showed no obvious effect of tertiary education on risk-aversion, managers ability to contravene the algorithm and the non-occurrence of default. It showed that there may be an effect of the inability to contravene the algorithm on the occurrence of ‘bad business’ and that there may be an effect of acquired tertiary education on Basel knowledge. This implies that not allowing credit managers to contravene algorithms may increase the occurrence of default. The results also imply that banks, credit institutes and regulators should take action towards improving the understanding of the Basel directive and regulations among credit managers.

I den internationella konkurrensen mellan länders ekonomier är innovationsförmågan en framgångsfaktor. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är näringslivskluster ett effektivt verktyg för att uppnå detta. År 2020 spreds ett smittsamt virus, vid namn Covid-19, som kom att lamslå viktiga samhällsfunktioner och ekonomier, världen över. Studiens syfte är att undersöka om, och följaktligen hur, pandemin påverkat svenska regioners klusterutveckling.

Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer som jobbar med klusterutveckling i fem svenska regioner. Intervjumaterialet behandlades genom tematisk analysmetod, där tre (3) framstående teman identifierades.

Snabbutbildning (1): utvecklingstakten mot långsiktiga regionala tillväxtmål har hämmats. Initiativ att bibehålla befintlig arbetskraft har prioriterats över att främja nya. 

Ekologisk hållbar utveckling (2): utvecklingstakten mot långsiktiga regionala hållbarhetsmål har stimulerats. Istället för att återanställa all personal, har kompetensprofiler med hållbarhetsorientering prioriterats. 

Digitalisering (3): ökad användning av digitala kommunikationsmedel har en tudelad effekt. Fördelarna med sänkta trösklar för deltagande har medfört risk för försvagat förtroende inom nätverkandet.

Polisen (2015) uppger att förorter kan upplevas som otrygga platser bland annat på grund av förekomsten av narkotikahandel och brottslighet. Dessa miljöer har därför blivit ödsliga, förlorat sin funktion och påverkats negativt i takt med framväxten av bostäder i innerstaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att studera hur den fysiska planeringen av Hallunda-Norsborg belägen i Botkyrka kommun ser ut idag samt hur kommunen arbetar med trygghetsfrämjande åtgärder med utveckling av den fysiska miljön samt de utmaningar och möjligheter kommunen bemöter i sin trygghetsfrämjandea arbetet. Resultaten bygger på observation av Hallunda-Norsborg, semistrukturerade intervjuer med tre tjänstepersoner från Botkyrka kommun, enkätundersökning och intervjuer med invånare.Resultatet visar att den fysiska miljön har påverkan på den upplevda tryggheten och hur den skapar möjlighet eller utmaningar för att brott kan ske i den fysiska miljön. Områdets fysiska utformning med bland annat miljonprogrammets stadsfördelning, centrumets omslutande utformning och långa gångvägar i området är exempel på faktorer vilka medför brottslighet och skapar otrygghet. Långsiktiga åtgärder kräver flera aktörers engagemang eftersom det handlar om förändring av en redan byggd struktur. Studien har således ämnat bidra till större förståelse för kommunalt utveckling av trygghetsfrämjande arbete vid planering av den fyiska miljön av ett utsatt område som Hallunda-Norsborg. 

Mineralutvinning i traditionella samiska områden orsakar markanvändningskonflikter, och tillståndsprocesserna är komplicerade och långdragna. Det gäller i Norge såväl som i Sverige. Samernas status som urfolk och vilka hänsyn som ska tas till samiska intressen och rättigheter vid beslutsprocesserna är något oklara och flera lagar samverkar. Denna artikel syftar till att redogöra för de norskareglerna som avser att skydda samiska intressen och rättigheter i tillståndsprocessen, med huvudfokuspå den norska minerallagen. Artikeln illustrerar även hur reglerna har tillämpats i praktiken genom det kontroversiella gruvprojektet Nussir som 2019 fått grönt ljus för att starta upp gruvdrifti Finnmark, där specifika regler för att skydda samiska intressen gäller vilka avser att genomföra kraven från ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkoch stamfolk i självstyrande länder. Reglernastillämpning och Nussir-gruvan diskuteras sedan bl.a. avseende vad som krävs för att gruvbolag ska kunna bedriva verksamhet parallellt med samisk renskötsel. Det visar sig att långtgående villkor kan ställas i förhållande till driftkoncessionen för att en samexistens ska vara möjlig. Även om de berörda renbetesdistrikten menade att anpassningarna av gruvverksamheten inte var tillräckliga – renskötseln är hårt trängd av andra befintligaoch planerade verksamheter i området – indikerar beslutet ändå på vad som är ”acceptabelt” och genomvillkoren institutionaliseras social hållbarhet och de kostnader som detta medför för gruvdrift i Sápmi.

The Indigenous Sami people traditionally live in what is now Sweden, Norway, Finland, and Russia. A crucial matter for Indigenous peoples, including the Sami living in Sweden, is that of the recognition of their land rights and access to their traditional lands. This article’s aim is to present and analyse recent case law developments in Sweden that relate to the recognition and protection of Sami land rights, specifically the Girjas and Talma cases, through legal-scientific and textual analyses and relevant legal literature. Both cases concern Sami reindeer herding rights in Sweden and the Swedish state as defendant. These cases raise complex legal issues and historical circumstances, demonstrating the need for the Swedish state to treat Sami land rights as equal to other civil rights in Swedish society, in line with international human rights law.

In the past decade, Sweden has experienced a large increase in gang violence, strongly linked to what is termed “vulnerable areas.” This has sparked concerns about vulnerable areas across the Nordic countries. A recurring public debate is how to prevent the occurrence of “Swedish conditions” and their implications for gang violence, and, more broadly, ethnic segregation. As a result, there has been an increased emphasis on analyzing the spatial separation of different social groups and geographical crime patterns.The Danish government annually publishes a list of vulnerable neighborhoods; in 2022, the list included 17 neighborhoods. Similarly, the Swedish police release a biannual list of vulnerable areas, with the most recent edition containing 61 areas. There are differences in how vulnerable areas are defined and identified between and within these countries. Currently, Norway lacks a national strategy for identifying vulnerable areas, but the City of Oslo and the Oslo police department have recently adopted similar approaches. In this study, we use methods applied in Denmark (Danish Government, 2022a) and Sweden (Guldåker et al., 2021) to identify vulnerable areas in Norway. By doing so, we identify the differences that exist between the two methods.As discussions regarding vulnerable areas often revolve around crime prevention, we also analyze differences in crime levels among the identified areas within Oslo municipality. This will further build on our understanding about the relationship between crime and vulnerability. We discuss the inclusion of reported crime and ethnicity as predictors of vulnerable areas, and how this might lead to misdirected (criminal) policy measures.We observe there is lower residential segregation in Norway – while it does not suffer from Swedish (or Danish) conditions, other studies have shown an increase in urban segregation in Norway, and it remains important to prevent further increases to avoid negative development of social problems, including crime.

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

Arbetet behandlar huruvida spekulationsköp av nyproducerade bostadsrätter är förenligt med bostadsrättslagens syfte. I arbetet kommer avtalsformer som ingås i samband med upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt att utredas. Detta dels för att se om avtalsformerna möjliggör eller förhindrar spekulationsköp samt, dels om dessa kan anses förenliga med nyttjanderättsformen bostadsrätt. Slutligen tas möjliga lösningsförslag upp hur ett minskande alternativt förhindrande av företeelsen spekulationsköp kan uppnås.

Efter ett regeringsbeslut skulle utvalda svenska myndigheter inom rättsväsendet samarbeta för att effektivisera rättsprocessen. En försöksverksamhet vid namn Snabbare lagföring implementerades för att förkorta tiden mellan brott till straff. Försöksverksamheten har gett avsedd effekt och ska utökas till alla lokalpolisområden under de kommande åren. Poliser i den yttre verksamheten är en del av utövarna av arbetsmetoden. Snabbare lagföring har inneburit förändringar av både lagar och arbetssätt för att uppnå sitt ändamål. Studien syftar till att undersöka och problematisera vad Snabbare lagföring innebär för ingripandepolisernas handlingsutrymme. Studien ska identifiera faktorer som påverkar handlingsutrymmet, även i ett professionellt avseende.

Det insamlade materialet är baserat på implementeringsstudier och forskning inom handlingsutrymme. Teoriavsnittet består av implementeringsperspektiv där top-down-perspektivet utgör det centrala. Den tidigare forskningen är baserad på två implementeringar inom Socialtjänsten där olika faktorer påverkat utövarnas handlingsutrymme. Studien utgår från en kvalitativ metod och innehåller ostrukturerade intervjuer med informanter från ingripandeverksamheten i lokalpolisområde Karlstad. Slutsatsen är att ingripandepolisernas handlingsutrymme har begränsats i och med införandet av arbetsmetoden, vilket medfört både för- och nackdelar. Flertalet faktorer har identifierats där informanternas vilja, kunskap och förståelse har påverkat deras handlingsutrymme.

In this article the author critically discusses the notion of petitions as a peaceful way of interaction between rulers and subjects in early-modern Europe. Specifically, he targets the idea of petitions as a safety valve. According to this idea, petitions enabled subjects to vent displeasure to the authorities; by doing so they grew less restive and more content with the strictly hierarchical and unequal structures of early-modern Europe. The author questions how often petitions really performed this function, firstly by considering the limited social background of the petitioners and then the many rules and hindrances petitioners faced. These rules were, thirdly, put in place because petitions could galvanize and mobilize people into political action. Fourthly, previous research has underestimated the complicated link between petitioning and legitimacy. It is not at all certain that petitions increased the legitimacy of the political system. Clearly, the complexity of the issue warrants new approaches. The empirical evidence for this article mainly comes from early-modern Sweden, Denmark-Norway, England and the Holy Roman Empire. Consequently, this article weds petition research usually separated by language barriers, providing a fuller European perspective where Northern Europe is fully integrated into the discussion.

In this article the author critically discusses the notion of petitionsas a peaceful way of interaction between rulers and subjects inearly-modern Europe. Specifically, he targets the idea of petitionsas a safety valve. According to this idea, petitions enabled subjectsto vent displeasure to the authorities; by doing so they grew less restive and more content with the strictly hierarchical and unequalstructures of early-modern Europe. The author questions how often petitions really performed this function,firstly by consideringthe limited social background of the petitioners and then the many rules and hindrances petitioners faced. These rules were,thirdly, put in place because petitions could galvanize and mobilize people into political action. Fourthly, previous research has underestimated the complicated link between petitioning andlegitimacy. It is not at all certain that petitions increased the legitimacy of the political system. Clearly, the complexity of the issue warrants new approaches. The empirical evidence for this article mainly comes from early-modern Sweden, Denmark-Norway, England and the Holy Roman Empire. Consequently, this article weds petition research usually separated by language bar-riers, providing a fuller European perspective where NorthernEurope is fully integrated into the discussion.

Studien syftar till att undersöka vilka problem och utmaningar som har formulerats och hanterats vid planeringen för den nya stadsdelen Arninge-Ullna i Täby kommun, hur diskurserna hållbarhet och bostäder framställs i styrdokumenten för stadsdelen och om det har skett någon eller några fokusförflyttningar. Tidigare forskning och litteratur som behandlas är diskursanalys, hållbar utveckling, garbage can model samt makt och konflikter inom planering. Studien baseras på en diskursanalys av de styrdokument som finns för stadsdelen Arninge-Ullna samt en kompletterande intervju med Täby kommuns nuvarande projektchef. Resultatet visar att det har skett fokusförflyttningar under projektets livscykelsom en följd och konsekvens av att makthavare (styrande politiker) har hunnit försvinna ur projektet eller bytts ut. Studien visar också att fasta förutsättningar har en stor betydelse för utvecklingen av projektet, som mark- och fastighetsägare, styrdokument och ekonomiskaförutsättningar.

For the corporate business model to be successful, it is important to align the interests of thosewho control and finance the firm. Corporate law has here an important task to fulfill. It offers alegal framework that can facilitate for parties to conclude mutually preferable agreements atlow transaction costs. The purpose of the paper is to show how to design corporate law to fulfillthis task. A two-dimension model that simultaneously considers both regulation intensity andthe level of default of the corporate law is presented. Earlier literature treats these dimensionsseparately. By adding a transaction cost perspective to our model, we assess different regulatorytechniques and examine how legislation can help corporations by offering a standard contractthat lowers transaction costs of contracting. This can be achieved through a legislation thatcovers most contingencies and take the heterogeneity of firms into consideration. Furthermore,default rules or standards of opt-out character should be combined with other regulatorytechniques with lower transaction costs such as opt-in alternatives and menus.

Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium.

Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsdomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.

Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.

Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar. Den största skillnaden mellan domstolarna var antalet avgjorda mål och någon förändring över tid kunde inte påträffas.  

Andra slutsatser var att fartygs befälhavare, som har det yttersta ansvaret, undvek åtal om denne inte varit närvarande vid åtalshändelsen. Ett mörkertal råder angående sjöfylleri bland yrkessjömän ute till havs. 

To create a successful development in sports, gender equality is required. The lack of gender equality within the sport as an organization is therefore a problem and historically, sports is characterized by a gender structure where women is subordinate to men. The purpose of this essay is therefore to increase the knowledge of  the position of women within the field of ice hockey, and to open up for an analyzis of the gender equality within the rules of ice hockey using the theory of social constructionism. The theory makes it possible to highlight the meaning of commonly used concepts within the gender equality debate such as masculinity and femininity as social constructions depending on culture and history and how they change over time. This leads to the question of how the level of gender equality in the rules of ice hockey can be understood by using a social constructive theory. In order to achieve the purpose, the essay has the legal analyzis method as a basis to make the analyzis more nuanced. Interwiew as a method has also been used to create additional support for the conclusions. The study shows that there are significant differences in the rules of ice hockey that causes a problem with gender equality, but if you look under the surface, you could find that what seems to be natural, really is not. The rules of ice hockey, and the problem of gender equality are social constructions that changes under influence by the social environment.

Chinas first comprehensive competition law, the Anti-monopoly law of the People’s Republic of China (AML), was enacted on August 1, 2008. Despite a long history of planned economy, the Chinese economy has developed into one of the fastest growing economies in the world during the last decades. The adoption of the law was a crucial step towards a more market-based economy. Article 1 of the AML states that one of the aims to achieve with this law is to develop a socialist market economy. The notion was founded in the 1990s and can be found in several other Chinese legislations.

The concept has no prominent definition and can be interpreted in many different ways, which opens up for the ruling Party to interpret the notion in accordance with their political believes. The central government will probably put most emphasize on the word “socialist” instead of “market economy” when interpreting the concept. The concept is of central meaning and will affect the interpretation of the other aims stated in article 1. The other aims are not ranked in any hierarchical order and are in conflict with each other. The central government will give priority to the aims which are beneficial for a socialist society. The aim to promote public interest, which includes state owned enterprises, will be strongly favored. Also the aim economic efficiency will be prioritized since China strives to become a rich country. Consumer welfare will not be highlighted but might be more important in the future.

One reason that the aims are vague and not put in any hierarchical order could be that the objectives for adopting AML were not solely of competition reasons. The objectives show that AML is part of a wider economic policy. Neither does the central government strive towards a free market. Instead the goal is to establish a fair market. A fair market will most probably be a market beneficial for state owned enterprises and can therefore be contradictory to the keystones of competition. Competition principals arise from sophisticated market economies and China aims to apply those principals in the light of socialist ideology. AML covers the general competition provisions but with a specific chapter to regulate administrative monopolies. It can still be seen as contradictory to prohibit administrative monopolies but without any sanctions stipulated for violation of the provisions.

Also the fundamental elements for establish effective competition are missing. The statute cannot be seen as objective or provide legal certainty and the competition authorities do not have divided responsibilities. Neither is any specific competition court established. Other factors that can contribute to an inefficient competition law are China’s history and culture, affected by socialist ideology. Time is required in China in order to develop an efficient competition culture.

Altogether, it is no coincident that the notion of socialist market economy is undefined. The notion includes a quest to enhance the socialist society with strong economic development. More specific guidance is determined by the central government when the right time has come. From a Chinese perspective, the aims in article 1 will be achieved since the undefined concepts open up for different interpretations. From a sophisticated point of view, the aims will not be seen as achieved since no effective competition is established.

Ägarlägenheter är en specifik variant av tredimensionell fastighetsbildning, vilka är avsedda att inrymma en bostadslägenhet. Kravet att ägarlägenheter måste bildas minst tre i en sammanhållen enhet, innebär att anläggningar som byggnadsstomme och fasader blir gemensamma för flera ägarlägenheter. Dessa anläggningar förvaltas av innehavarna till ägarlägenheterna genom en samfällighetsförening. Breviksängar i Öckerö kommun var ett av de första områdena med ägarlägenheter i Sverige och dessutom består det av privatägda och av fastighetsbolaget ägda ägarlägenheter, vilka upplåts med hyresrätt. Tack vare en studie som utfördes av Berntsson och Halldin (2012) har det varit möjligt att utföra en studie om förvaltningen över tid. Litteraturstudie har varit en del i undersökningen för att erhålla bakgrundsinformation om bland annat fastighetsbildning av ägarlägenheter med erforderliga rättigheter och hur motsvarigheten till ägarlägenheter fungerar utomlands med avseende på förvaltning. Arbetet syftade till att undersöka hur förvaltningen upplevdes tolv år efter den förra undersökningen och kartlägga eventuella skillnader samt att utröna om förändringen av fastighetsbolagets roll haft inverkan på hur bolaget uppfattas. Därutöver undersöktes kunskapen hos de boende om gränser mellan enskilda ägarlägenheter och gemensamma anläggningar. Studien visade att en större andel är positiva till samfällighetsföreningen idag än 2012. Andelen som uttryckt sig negativt om bolaget har minskat. Resultatet visade att när området var nytt fanns en viss optimism till kombinationen av hyresrätter och äganderätter inom samma område, även på andra platser i Sverige. En tydlig förändring kan urskiljas i denna studie när osäkerheten bland de svarande nu är betydligt större.

The purpose of this paper is to examine the pros and cons of compulsory acquisition of rooftop space for mass upscaling of solar panels. It attempts to find what uses a legal tool for compulsory acquisition could bring to society, as well as what the cost of such a tool would mean for each landowner. By looking at existing law it is also the hope of the writer to establish whether there is already a functioning way to accomplish this kind of mass development of rooftop-mounted solar panels. While it is not included in the paper to describe what a potential new piece of law would look like, it concludes that if Sweden was to implement a way to accomplish a mass development of this kind, it should be done by creating a separate act to limit how and by whom the compulsory acquisition can be performed. 

I Sverige finns det sju lagstiftade diskrimineringsgrunder. Dessa sju lagstiftade grunder är kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nuvarande svenska diskrimineringslagstiftningen är till stor del påverkad av EU -rätten. I uppsatsen beskrivs bakgrunden till den nuvarande diskrimineringslagen samt dess sju utvalda grunder. Syftet är att analysera hur urvalsprocessen har sett ut i valet av lagstiftade grunder för att utmynna i en slutsats om Sveriges lagstiftning har begränsningar inom diskriminering. Genom att rättsanalytiskt studera den nuvarande lagstiftningen, den äldre lagstiftningen och internationell påverkan drar jag slutsatser i hur detta sammanlänkas. 

Slutsatsen i arbetet landar i att utvecklingen med jämställdhetsarbetet har förändrats under förgående decennier för att i dagsläget bestå av en civilrättslig paraplylagstiftning med skydd för svagare parter. EU och Europarådet har haft ett stort inflytande i utformandet av den nationella lagstiftningen i form av förhållningsregler och aktivt arbete med de mänskliga rättigheterna. I frågan om Sveriges eventuella begränsningar framgår inget entydigt svar utan måste ses utifrån flera olika aspekter. 

När ett barns förälder riskerar utvisning på grund av brott bidrar rättighetsskyddet för barn till en ökad press på domstolen att beakta rättighetsaspekterna. Detta leder i sin tur till att avvägningen mellan barnets bästa och samhällsintresset av att utvisa kriminella utländska medborgare ställs på sin spets. I uppsatsen har visat att varje år utvisas flera hundra utländska medborgare ur Sverige på grund av brottslighet. Trots detta uppmärksammas sällan utvisningsbeslutets konsekvenser för den utländska medborgaren och dennes barn i samtida debatter. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka och analysera hur avvägningen i valet mellan samhällets intresse och barnets intresse är reglerat och hur avvägningen har tillämpats i praktiken. Utredningen har visat att en utländsk medborgare får utvisas ur Sverige om denna döms för ett brott som kan leda till fängelse. En utländsk medborgare får emellertid utvisas enbart om han eller hon döms för svårare påföljd än böter och att ett av utvisningsskälen är uppfyllt. Det vill säga att om det föreligger en risk för fortsatt brottslighet eller om brottet i det enskilda fallet är så allvarligt att den utländska medborgaren inte bör stanna kvar i landet. Ur det hänseendet har den undersökning som gjorts i uppsatsen visat att regleringen fäster vikt vid det ekonomiska intresset och samhällsintresset av att nya brott inte begås.

     Den utredning som har presenterats ovan har också visat att när förutsättningarna för utvisning på grund av brott är uppfyllda ska hänsyn tas till utländska medborgarens anknytning till det svenska samhället. Särskilt ska beaktas om utländska medborgare har barn. Analysen visar tydligt att barn åtnjuter skydd enligt barnkonventionen och UtlL, i form av att barnets bästa ska undersökas och beaktas. Dock finns det inte en definition av barnets bästa, utan vars exakta innehåll bestäms utifrån barnets specifika personliga kontext, situation och behov. Trots detta visar analysen att klargörande omständigheter för bedömningen av barnets bästa i fråga om utvisning kan vara barnets behov av kontakt med sin förälder, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas till följd av utvisning. Likväl omfattar bedömningen av barnets bästa inte bara dessa omständigheter, utan alla tänkbara aspekter av ett barns liv. Förutom detta visar också analysen att barn har, enligt artikel 8 Europakonventionen, rätt till skydd för en nära relation med sin utvisade förälder.     I denna uppsats har påpekats att frågan om hur avvägningen mellan samhälles- och barintresset ska göras regleras inte i lag eller förarbeten. Emellertid behandlas frågan i rättspraxis. Av uppsatsens praxisframställning kan dock ett antal saker sägas gällande intresseavvägningen. Till att börja med kan konstateras att intresset av en reglerad invandring är kopplad till allmän ordning och säkerhet. Aspekterna som samhällsintresset rymmer in är brottets art och straffvärde samt omständigheter som talar för återfallsrisk. Det kan dessutom konstateras att rätten har resonerat kring hur kontakten innan domstolsavgörande har varit och hur kontakten kan komma att ändras till följd av utvisningsbeslutet. Däremot har rätten beaktat andra aspekter av barnets bästa, exempelvis barnets hälsa, utveckling, ålder, vikten av att höra barns egna åsikter och beakta barnets vilja samt barnets särskilda behov av omvårdnad i mindre utsträckning. Till följd av att domskälen i en del rättsfall är kortfattade framstår det mindre tydligt vilken vikt som tillmätts respektive intressen i bedömningen. Å andra sidan visar rättsfallen som behandlats att beteendet hos den utvisningshotade föräldern spelar en viktig roll för huruvida barnintresset tillmäts betydelse i intresseavvägningen. Vid en sammanvägning av det sagda finner jag att det saknas en tydlig linje för hur avvägningen mellan dels samhällsintresset och barnintresset faktiskt sker. Detta beror dels på att avvägningen regleras varken i lag eller förarbetena, dels att domskälen är kortfattade att det inte framgår tydligt hur rätten har bedömt. En konsekvens av detta är att det blir svårt att förutse utgången i den helhetsbedömning som domstolen gör vilket leder till att rättstillämpningen blir mindre enhetligt. En annan konsekvens är att när rättsreglerna inte tillämpas förutsebart och effektivt kan den enskilda individens skydd mot godtyckligt ingrepp från staten försvagas. Utifrån rättssäkerhetssynpunkt är det av betydande vikt att sådana avvägningar framgår tydligt av lagtexter eller förarbetena samt att de komplexa bedömningar som ligger till grund för beslutet öppet och ordentligt redovisas. Därför finns det skäl att se över den nuvarande lagstiftningen i syfte att göra rättsläget mer tydlig och rättssäker för framför allt den enskilde individen. 

Denna uppsats är skriven av student Adgar Amin genom handledning av Joshua Levy. Uppsatsen är framlagd för examination under vårterminen år 2020 och studerar vilken roll de allmännyttiga bostadsbolagen har för den svenska nationella bostadspolitiken samt den sociala hållbarheten under år 2010–2020. Diskursanalys och innehållsanalys används som de främsta verktygen för att analysera offentliga handlingar som lagts fram på nationell basis under dessa år. Frågeställningarna är ”Hur beskrivs allmännyttans roll för den nationella bostadsförsörjningen?” och ”Hur bidrar allmännyttan till den sociala hållbarheten i samhället?”. Uppsatsen identifierar de tolkningar som uppstår mellan de politiska maktnivåerna inom frågan och för begreppet allmännytta, genom teorier som ”governance” för att studera maktperspektivet och ”neoliberalism” för att studera allmännyttans del på bostadsmarknaden. Resultatet visar att allmännyttan än idag är ett viktigt medel för att tillgodose bostäder till alla grupper i samhället samt för att kommuner ska kunna leverera enligt det nationella förväntade bostadsförsörjningsbehovet.

Abstract

The main subject of this essay is conflicts at work and the effect it has on the employee´s health.  I can through various reports read that bad health at workplaces is too high and that conflicts are a reason. What can be done to the work environment so it will be better from a psychosocial perspective? Sweden has a regulation that makes the employer responsible to work for an improvement in the work environment; can these regulations be used in purpose to reduce conflicts?

My first question concerns the possibility to establish preventive procedures in the workplace systematic work regarding to improve the work environment. My second question is about the obligations of the employer to attempt to reduce conflicts at the workplace and the third question regards the documenting and monitoring of conflicts and the preventing work to reduce them. The purpose of this essay is to clarify how conflict preventive work can be included in the Systematic work environment management. To find answers to my questions I will interpret and analyze the current Swedish law but also international law. Current law and regulations will be supplemented with interviews to obtain information about the employer´s approach to preventive work regarding conflicts.

After analyzing the material I come to my conclusion that it´s possible to use current regulations as a tool to reduce conflicts at workplaces and through that also reduce sick leave due to psychological disorders. But there is a need to set up more concrete routines that makes the employer´s obliged to take all measures deemed necessary. 

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler. Risken med att åsidosätta en skatteavtalsbestämmelse är att det kan resultera i att staten ifråga gör sig skyldig till avtalsbrott, s.k. tax treaty override. Rättspraxis har gett upphov till kritik ur ett rättssäkerhetsperspektiv avseende tillämpligheten av skatteavtal i relation till svensk intern lagstiftning. Högsta förvaltningsdomstolen har öppnat upp för att reglerna om obegränsad skattskyldighet i 3 kapitlet inkomstskattelagen tillämpas och inte skattflyktsklausulen vid skatteupplägg med utländska holdingbolag som ägs av svenska ägare, förutsatt att den skattskyldige ifråga är bosatt i Sverige utifrån kriterierna om obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 8 § IL. Det är dock viktigt att värna om Sveriges relationer med andra stater och därför inte bryta mot ingångna skatteavtal genom att tillämpa svensk intern rätt i strid mot gällande skatteavtals bestämmelser. När det däremot gäller EU-rätten har det i rättspraxis uttryckts att tillämpning av en intern regel kan motiveras om syftet är att motverka skatteflykt.

Under tiden februari 2012 – juni 2013 har granskningskommissionen intervjuat ett fyrtiotal ledare inom politik, förvaltningar och bolag, gjort en enkätundersökning bland 40 000 medarbetare och förtroendevalda, analyserat dokument och medier, tagit del av rätts- och samhällsvetenskaplig forskning samt besökt andra kommuner.

Våra analyser tyder på att Göteborgs Stads förvaltningar och bolag uppvisade drag som alls inte direkt men väl indirekt bidrog till att man kom att underskatta riskerna för oegentligheter. Det handlade närmare bestämt om en kombination av ett antal samverkande organisatoriska, rättsliga och politiska svagheter där medierna regisserade avslöjandena inför en oförberedd, häpen och lamslagen politisk och administrativ ledning. Det fanns, och finns, en institutionaliserad, historiskt omhuldad göteborgsanda – och en bild av denna anda – där gränsöverskridande samarbete, pragmatisk handlingskraft och synbara resultat står i centrum. Den kom att dominera. Värden som professionell självständighet, formalia, insyn och opartiskhet hamnade delvis i skymundan. Även ett kraftfullt politiskt ledarskap vred uppmärksamheten åt annat håll. Koncentrationen av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet, ibland även politisk opposition.

Decentraliseringen ut till fackförvaltningar och 130 bolag skedde inom ramen för en relativt svag intern styrning, uppföljning och kontroll, viss slutenhet i rekryteringen av tjänstemän, politiker på dubbla stolar med oklara mandat, brister i synen på bisysslor samt en otydlig juristfunktion. Man försökte leva efter de anti-byråkratiska idéerna i New Public Management men tog den inbäddning av förtroende och tillit som endast kan skapas av institutioner som bygger på rättssäkerhet, regelstyrning och oberoende sakkunskap för given. Kritik, förslag och rekommendationer från stadsrevisionen fick ringa politiskt genomslag.

Vad vi mött är en stad som i vissa delar anammade marknadens föreställningssätt, spelade ned rättsstatens betydelse, undergrävde professionella yrkesgruppers betydelse och försvårade medborgerligt inflytande och dito kontroll.

I den enkät vi genomförde i februari och mars 2013 svarade nästan varannan medarbetare och förtroendevald att det som framkommit bara är toppen på ett isberg – enligt dem var ”muthärvan” inget journalistiskt påhitt. Man tror att de som anmäler och larmar verkligen vill att saker och ring ska gå rätt till, även om det också finns okunskap och en rädsla för mobbing och utfrysning som verkar i motsatt riktning. Alla förvaltningar och bolag har medarbetare som säger att de åtminstone en gång själva erbjudits muta. Totalt rör det sig om åtta procent i stadens bolag och sju procent i förvaltningarna, men variationerna mellan förvaltningar och bolag är stora. Korruptionsförebyggande arbete kan alltså inte isoleras till någon bestämd organisatorisk form eller typ av verksamhet utan måste ske brett.

Mot denna bakgrund och med stöd i flera av medarbetarnas egna förslag lämnar vi tio rekommendationer för att minska risken för korruption, tillvarata andras erfarenheter och återskapa förtroendet för det demokratiska systemet:

• (1) Skapa tydliga men få gemensamma styrdokument
• (2) Ledningen ska visa vad en god och opartisk förvaltning innebär
• (3) Förtydliga politikernas och tjänstemännens roller
• (4) Rekrytera chefer och andra tjänstemän utifrån meriter
• (5) Skapa utbildningar och arbetsförutsättningar för professionalitet
• (6) Skapa rutiner för anmälan av bisysslor
• (7) Utpeka en tydlig mottagare av interna anmälningar
• (8) Professionalisera den kommunala revisionen
• (9) Utveckla former för en dialog med medborgarna
• (10) Inrätta Göteborgs Stads gästprofessur för forskning om den demokratiska rättsstaten.

This dissertation is an interdisciplinary study on the external ‘Responsibility to Protect’ (R2P) and international law. It focuses on the legal customary process on jus ad bellum by which states try to address the gap between the legitimacy and legality of humanitarian intervention to protect human security within a state against genocide, war crimes and crimes against humanity. The development of specific legal rights for the Security Council, regional organisations and ‘coalitions of the willing’ to protect by military means is examined through case studies of humanitarian interventions after the Cold War.

Constructivist perspectives on security and norms are contrasted with legal positivist analyses of customary law, the applicable law on the use of force, and evolutionary interpretation and informal modification of treaties. Feminist theories and gender perspectives on human security, the R2P and humanitarian intervention are also integrated into the thesis.

The decisions to authorise humanitarian interventions in Bosnia, Somalia, Rwanda, East Timor and Darfur confirm an external R2P for the Security Council in the form of a lex lata right to protect by military means where states have manifestly failed to do so and where peaceful means are considered inadequate. Furthermore, a similar customary right for regional organisations may also be emerging, when the state concerned manifestly fails to protect, the Security Council is unable or unwilling to act and peaceful means found inadequate. Finally, support is found for a lex ferenda right of regional organisations, coalitions of the willing and individual states to intervene by military means in ‘exceptional circumstances’ in accordance with the theories on ex post facto or implied authority, or the principle of necessity, to protect people in humanitarian crises where the criteria of the R2P doctrine are met.

With a changing climate, population growth and pollution, the twenty-first cen-tury imposes new challenges in the field of water distribution. International wa-tercourses are especially vulnerable, since their transboundry nature makes the water a contested resource.  Although the traditional notion that watercourses are an integral part of the sovreignity of the state, more and more states has understood the importance of regulating the relationship between states that share the same watercourse, as to avoid dispute and coordinate benefits and responsibilities. The UN water-course convention was created in 1997 to fill this gap in state-on-state relations, and to stipulate equal and sustainable shared governance.  However, the inter-national community struggled in reaching a consensus over the resource alloca-tion mechanism, despite the ambitious attempts at reaching a compromise in the lead up to the convention. This has led to a general reluctance to embrace the convention, consequently creating a discrepancy in the regulatory frame-work of the different basins. The essay will discuss the role which the international legal system plays in regulating transboundry watercourse governance in terms of resource alloca-tion, cooperation, dispute settlement and environmental considerations.

Barn lär sig mer och mer engelska utanför skolan genom populärkultur. Syftet med

denna studie är att undersöka hur populärkulturen förekommer i läromedel i engelska

och på vilket sätt den förekommer. Även bakomliggande faktorer som Lpo94 och

Lgr11 jämförs i analysen. Populärkulturens roll i skolan har förändrats genom åren och

det är en central utgångspunkt i studien. Även hur populärkulturen kan användas inom

andraspråksinlärningen samt som motivation är andra utgångspunkter. Genom en

abduktiv metod skapas kategorier för olika typer av populärkultur som sedan studeras i

fyra valda läromedel. Resultatet sammanställs kvantitativt och visade att kategorierna

film, musik och sport var de som fick störst plats i läromedlen. Därefter följer en mer

ingående analys av kategorin film och hur den uttrycker sig i läromedlen.

Avslutningsvis visar det sig att populärkulturen definitivt fått en större roll i skolan än

tidigare och att den accepteras på ett annat sätt. Denna studie är visar dock bara

engelskämnet från läromedlens sida, inte hur populärkultur kan användas i andra delar

inom engelskämnet.