Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 4829
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Urminnes hävd som förklaringsmodell för uppkomst av samiska rättigheter och dess tillämpning2010Ingår i: Forskningsutmaningar för fastighetsrätten: en antologi, Uppsala: Iustus förlag, 2010, s. 9-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 202.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Who holds the reindeer herding right in Sweden?: A key issue in legislation2013Ingår i: The Proposed Nordic Saami Convention: National and International Dimensions of Indigenous Property Rights, Oxford: Hart Publishing Pty Ltd , 2013, s. 207-227Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Bengtsson, Bertil
    Björkman, Ulla
    Christensen, Jonas
    Darpö, Jan
    Gipperth, Lena
    Hörnberg, Christina
    Michanek, Gabriel
    Nilsson, Annika
    Westerlund, Staffan
    Zetterberg, Charlotta
    Rädda våra stränder från kommunalt godtycke2008Ingår i: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 204.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Geijer, Ulrika
    Hagsgård, Marie B
    Lindblad, Lars
    Modéer, Kjell-Åke
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nobel, Peter
    Persson, Annina H
    Torp, Eivind
    Samernas rättigheter försvagas2009Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 205.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Oskal-Labba, Kristina
    Samebyns interna organisation2011Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, nr 2, s. 197-236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 206.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Reimerson, Elsa
    Umeå Universitet.
    Sandström, Camilla
    Umeå Universitet.
    Constrasting nature, contrasting rights: Concluding remarks2017Ingår i: Indigenous Rights in Modern Landscapes: Nordic Conservation Regimes in Global Context / [ed] Lars Elenius, Christina Allard, Camilla Sandström, New York: Routledge , 2017, s. 216-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Skogvang, Susann FunderudUiT Norges arktiske universitet.
    Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book contributes to the international debate on Indigenous Peoples Law, containing both in-depth research of Scandinavian historical and legal contexts with respect to the Sami and demonstrating current stances in Sami Law research. In addition to chapters by well-known Scandinavian experts, the collection also comments on the legal situation in Norway, Sweden and Finland in relation to other jurisdictions and indigenous peoples, in particular with experiences and developments in Canada and New Zealand. The book displays the current research frontier among the Scandinavian countries, what the present-day issues are and how the nation states have responded so far to claims of Sami rights. The study sheds light on the contrasts between the three countries on the one hand, and between Scandinavia, Canada and New Zealand on the other, showing that although there are obvious differences, for instance related to colonisation and present legal solutions, there are also shared experiences among the indigenous peoples and the States. Filling a gap in an under-researched area of Sami rights, this book will be a valuable resource for academics, researchers and policy-makers with an interest in Indigenous Peoples Law and comparative research

  • 208.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Skogvang, Susann Funderud
    Introduction2015Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, fanham: Ashgate Publishing , 2015, s. 3-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Alm, Kalle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konsultens ansvar för skada på byggnad med oventilerad fasad2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.

    Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna. Intressant blir då att studera konsultens ansvarssituation. Det standardavtal för konsultbranschen som används inom byggbranschen reglerar endast de yttre ramarna av konsultens professionsansvar. Detta medför således att det är av avgörande vikt att fastställa hur konsulten ska ha agerat för att denne ska kunna anses ha agerat i enlighet med de plikter som åligger konsulten inom ramen för professionsansvaret. Har konsulten brutit mot professionsansvaret torde bedömningen kunna bli att denne har handlat vårdslöst.

    Uppsatsen belyser de skyldigheter som åligger konsulten enligt dennes professionsansvar och om denne har agerat i enlighet med detta när projekteringen av de enstegstätade fasaderna gjordes. Uppsatsen utreder även om konsulten kan bli ansvarig gentemot annan än sin direkte medkontrahent och om det förfarande som konsulten har använt sig av kan bedömas som grovt vårdslöst.

  • 210.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aktiebolagsrätt i domstol: En rättsfallsstudie2018Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017/18, nr 4, s. 785-801Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

  • 211.
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Linköpings universitet, Affärsrätt.
    Aktiebolagsrätt i domstol: En rättsfallsstudie2018Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017/18, nr 4, s. 785-801Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

  • 212.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning2016Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, nr 2-3, s. 108-122Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar hon en del av det regleringsteoretiska angreppssätt som används i studien och argumenterar för hur ökad kunskap om regleringstekniska verktyg kan leda till en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning.

  • 213.
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Linköpings universitet, Affärsrätt.
    Mot en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning2016Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, nr 2-3, s. 108-122Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar hon en del av det regleringsteoretiska angreppssätt som används i studien och argumenterar för hur ökad kunskap om regleringstekniska verktyg kan leda till en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning.

  • 214.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 9-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 215.
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Linköpings universitet, Affärsrätt.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 9-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 216.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag2014Ingår i: Ny Juridik, ISSN 1400-3007, nr 4, s. 63-79Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bolagsstämma per capsulam är bara början: med samtliga aktieägares samtycke är utrymmet för företagsspecifika lösningar större än vad lagtexten ger uttryck för. I denna artikel skriver Hanna Almlöf, jur.dr, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio och CeFEO, om aktiebolagsrättens osynliga dispositivitet och möjligheter till flexibelt beslutsfattande i aktiebolag.

  • 217.
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Linköpings universitet, Affärsrätt.
    Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag2014Ingår i: Ny Juridik, ISSN 1400-3007, nr 4, s. 63-79Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bolagsstämma per capsulam är bara början: med samtliga aktieägares samtycke är utrymmet för företagsspecifika lösningar större än vad lagtexten ger uttryck för. I denna artikel skriver Hanna Almlöf, jur.dr, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio och CeFEO, om aktiebolagsrättens osynliga dispositivitet och möjligheter till flexibelt beslutsfattande i aktiebolag.

  • 218.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Haag, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Divorce and death in the family firm: A business law perspective2010Ingår i: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 21, nr 2, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 219.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Haag, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Divorce and death in the family firm: A business law perspective2010Ingår i: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 21, nr 2, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 220.
    Almqvist, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Nya rättsmedel på upphandlingsområdet: Effektiva? Proportionella? Avskräckande?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska lagstiftningen rörande rättsmedel på området för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv vars syfte är att säkerställa att upphandlingsreglerna tillämpas korrekt och att beslut i strid med dessa bestämmelser ska kunna upphävas och ersättning kan ges till dem som skadats av överträdelserna. År 2007 antogs ändringsdirektivet (2007/66/EG) som i huvudsak har två syften, dels ska det hindra upphandlande myndigheterna från att skynda sig att teckna avtal i syfte att undantränga möjligheten till överprövning, (race to signature), dels ska det införa effektiva sanktionsmöjligheter vid otillåtna direktupphandlingar. Direktivet innehåller därför bestämmelser om bland annat avtalsspärr, möjlighet att ogiltigförklara upphandlingsavtal och en särskild upphandlingsskadeavgift. Ändringsdirektivet implementerades i svensk rätt genom ändringar i LOU och LUF och trädde i kraft den 15 juli 2010. Skyldigheten att tillämpa avtalsspärren och möjligheten att ogiltigförklara upphandlingsavtal talar i teorin för att myndigheterna inte längre kommer skynda sig att teckna avtal och att problemet med otillåtna direktupphandlingar borde vara löst. Ändringsdirektivet har därmed bidragit till en förbättring av sanktionsmöjligheterna vid överträdelser av upphandlingslagstiftningen. I praktiken fungerar dock inte rättsmedlen alltid effektivt, proportionellt eller avskräckande och det största problemet är fortfarande otillåtna direktupphandlingar.

  • 221.
    Alros, Madelaine
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Institutet beslag: vid brottsutredning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore what objects that can be seized and how the management of a seizure should be conducted. Ability to take enforcement against an individual should be carefully weighed against the rights and freedoms that exist. Seizure is one of the various restraints that exist, and the regulation on which they appear is mainly in the Code of Judicial Procedure, Chapter 27th. To be able to apply coercive measures, it is fundamental prerequisite that a criminal investigation is initiated, but there exist some significant exceptions to this. There are also rules about who has the right to provide for the seizure, the decision can be taken by a prosecutor, an investigator, a police officer or, in special cases, the court. The purpose of a seizure is mainly to secure the subject of a criminal investigation, to secure objects that have been arrogated or to secure future forfeiture. Therefore it is only possible to seize objects that are relevant to a criminal investigation, and it is only movable property such as written documents or electronic objects that can be seized. Items that have been seized should be handled in accordance with the laws that exist. A protocol shall be established and supervision shall be exercised over the seizure and a seizure should end when it is no longer relevant to the criminal investigation. The regulation has recently changed and that created new improved opportunities, but despite that, the area is complex and constantly evolving technology makes it difficult.

  • 222.
    Altback, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fastställelsetalan om skiljenämnds behörighet: En analys av processuella problemsituationer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 223.
    Amnå, Erik
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Mångkulturalism och religion i en sekulär stat2009Ingår i: Frisinnad Tidskrift, Vol. 80, nr 3, s. 74-76Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 224.
    Andersen, Viktoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ägarskifte i familjeföretag: Försäljning till marknadspris via intern aktieöverlåtelse2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige riskerar att under de närmaste åren förlora cirka 90 000 företag på grund av dåliga förberedelser inför ägarnas pensionsavgångar. För att säkerställa företagets fortlevnad efter ägarens frånträde bör ett planerat ägarskifte genomföras. Finns ingen lämplig efterträdare inom familjen kan en extern försäljning komma att bli aktuell. För att genomföra ägarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgå. Den här uppsatsen behandlar ägarskifte genom en intern aktieöverlåtelse. Det skall undersökas huruvida det föreligger några skillnader i beskattningen beroende på om familjeföretaget överlåts inom familjen eller till en extern oberoende köpare och hur dessa eventuella skillnader förhåller sig till ett antal skatterättsliga principer, syftet med de så kallade fåmansföretagsreglerna och Kommissionens Rekommendation om överföring av små och medelstora företag.

    Säljs aktierna i familjeföretaget direkt beskattas vinsten enligt fåmansföretagsreglerna, vilket kan innebära en beskattning på upp emot 57 procent. Fåmansföretagsreglerna syftar bland annat till att förhindra att ägare i ett familjeföretag omvandlar vad som egentligen utgör ersättning för utfört arbete till lägre beskattade kapitalinkomster. Genom att först överlåta aktierna i familjeföretaget till ett nybildat bolag, som i sin tur överlåter aktierna i familjeföretaget till den verkliga köparen och genom att vänta med att ta ut vinsten i fem år kan emellertid beskattning enligt fåmansföretagsreglerna undvikas och vinsten blir istället beskattad som kapitalvinst på onoterade aktier vilket innebär en beskattning om 25 procent. Ett antal förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden i februari 2009 antyder att familjeföretagets verksamhet i och med den interna aktieöverlåtelsen anses vara uppdelad på två företag, ett som bedriver kapitalförvaltning och ett som bedriver själva rörelsen och att dessa två företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Utgången i förhandsbeskeden leder till att den förut nämnda inkomstomvandlingen endast kan göras då aktierna efter den interna aktieöverlåtelsen överlåts till en extern oberoende köpare och inte då överlåtelsen sker till en familjemedlem. Detta innebär att en fåmansföretagare kan komma att beskattas olika beroende på vem denne överlåter aktierna i familjeföretaget till.

    Att sälja aktier till marknadspris till någon inom familjen och till en extern köpare är ekonomiskt likvärdiga alternativ före skatt och det kan enligt min mening inte uteslutas att företagarens val av förvärvare påverkas av den olika beskattningen varför en sådan rättstillämpning kan anses strida mot den svenska neutralitetsprincipen. Kommissionens rekommendation antyder enligt ordalydelsen att ägarskiften till utomstående och ägarskiften till familjemedlemmar är två olika situationer som inte nödvändigtvis måste bli lika beskattade. En utvärdering av rekommendationens genomslag antyder dock att så inte är fallet varför en olik skattemässig behandling beroende på vem som förvärvar aktierna inte heller står i överrensstämmelse med rekommendationen. Ett klargörande om vad som egentligen har avsetts i rekommendationen anser jag vara önskvärt.

    En ägare som överlåter sina aktier i familjeföretaget till en familjemedlem, för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, kan enligt min åsikt anses befinna sig i en likvärdig situation som en ägare som säljer aktierna till en utomstående mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på aktierna. Då säljarna befinner sig i likartade situationer strider det mot likformighetsprincipen att beskatta dem olika. En säljares förmåga att betala skatt påverkas enligt min mening inte av vem aktierna säljs till, utan endast av hur mycket ersättning som erhålls, varför en olik beskattning också strider mot skatteförmågeprincipen.

    Att anse att det kapitalförvaltande företaget och det rörelsedrivande företaget bedriver likartad verksamhet leder till att risken för inkomstomvandling minskas, i vart fall då aktierna i familjeföretaget överlåts till någon inom familjen. Trots att det leder till en olik beskattning beroende på vem aktierna överlåts till måste det ändå enligt min mening stämma bäst överens med syftet med bestämmelsen om likartad verksamhet, att förhindra inkomstomvandling. Trots att fåmansföretagare åsättes en tyngre skattebelastning då de säljer aktier i familjeföretaget till någon inom familjen måste lagstiftaren genom bestämmelser om att vad som kan betraktas som normal kapitalavkastning skall tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital ha använt sig av den minst ingripande åtgärden för att motverka inkomstomvandling. Av denna anledning måste lagstiftningen anses stå i överrensstämmelse med den så kallade proportionalitetsprincipen.

  • 225.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bejstam, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Offentlighet och sekretess i skolan2011Ingår i: Skoljuridik / [ed] Viola Boström och Kjell Lundmark, Malmö: Liber, 2011, 2, s. 123-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bejstam, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Offentlighet och sekretess i skolan2009Ingår i: Skoljuridik / [ed] Viola Boström och Kjell Lundmark, Malmö: Liber, 2009, 1, s. 91-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 227.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bejstam, Lars
    Uppsala universitet.
    Offentlighet och sekretess i skolan2012Ingår i: Skoljuridik / [ed] Viola Boström och Kjell Lundmark, Malmö: Liber, 2012, 3, s. 125-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bejstam, Lars
    Uppsala universitet.
    Offentlighet och sekretess i skolan2016Ingår i: Skoljuridik / [ed] Viola Boström och Kjell Lundmark, Malmö: Liber, 2016, 4, s. 127-180Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 229.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Boström, Viola
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lyrenäs, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Nilsson Rådeström, Nina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sidenhag, Lina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Juridik för lärare2017 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

    Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

  • 230.
    Andersson, Anderz
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lyrenäs, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sidenhag, Lina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Nyanlända i skolan2015 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
  • 231.
    Andersson, Axel
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Svågerskapsarv: En analys av Ärvdabalken 3:82012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    När en gift person avlider aktualiseras två saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorättsgodset lika mellan makarna och det som återstår för den avlidna kallas kvarlåtenskapen. Denna kvarlåtenskap ärvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte är släkt med den efterlevande maken. Dessa får då ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, föräldrar till den avlidna och deras avkomlingar får en rätt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död. Innan 1988 var reglerna utformade så att när sedan efterlevande make avled fick den först avlidnas arving-ar ut sin del och om den efterlevande inte hade några arvingar gick dennas del till allmänna arvsfonden. 1988 ändrades dock lagen och Ärvdabalken (ÄB) 3:8 instiftades som gjorde gällande att om efterlevande make saknar arvingar skall arvsberättigade till den först avlidna ärva allt.

    Detta ledde dock till flera diskussioner inom doktrinen då lagen var otydligt utformad. Det var oklart om arvet skulle anses komma från båda makarna i två lotter eller från endast den först avlidna och då i en lott. Vidare var ordet arvsberättigade inte tydligt definierat och det diskuterades om personer som i princip var berättigade till efterarv kunde ärva den efterlevande även om de fått ut arv från den först avlidna. Då det i praxis fastställts att det krävs en rätt till efterarv i det enskilda fallet har exempelvis särkullbarn som fått ut sin del av arvet vid den först avlidna makens död inte möjlighet att ärva enligt ÄB 3:8 vilket strider mot parentelsprincipen. Om ett av två särkullbarn tagit ut sitt arv kan inte detta men väl det andra barnet ärva den efterlevande. I doktrinen har det argumenterats för att i sådana situationer båda barnen skall kunna ärva den efterlevande. I praxis har inget framkommit som uttryckligen underkänner en lösning att båda särkullbarnen tillerkänns rätt att ärva den efterlevande trots att bara en av dem har konkret rätt till efterarv vilket kan göra en sådan skälighetslösning möjlig. Dock är troligen kravet på konkret rätt till efterarv så pass starkt att om ett dylikt mål skulle nå HD skulle den som saknar denna konkreta rätt inte räknas till arvsberättigad i lagens mening och således gå miste om arv från den efterlevande. Syftet med ÄB 3:8 var bland annat att begränsa Allmänna arvsfondens arvsrätt till förmån för de arvsberättigade vilket får anses vara uppfyllt.

  • 232.
    Andersson, Caroline
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mervärdesskatt vid framställning av tryckta produkter: Graphic Procédé-domen och Skatteverkets ställningstagande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 233.
    Andersson, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till brott och straffvärdebedömningar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 234.
    Andersson Darroudi, Kian
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Lagrådet: - Maktdelning och Judikalisering -2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.

  • 235.
    Andersson Darroudi, Kian
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Maktdelning: och konstitutionellt rättighetsskydd2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för denna magisteruppsats i rättsvetenskap är statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering, och därmed maktdelning och ökat rättighetsskydd i olika former. Sverige har traditionellt sett haft ett förhållandevis svagt skydd för individuella fri- och rättigheter. Den offentliga makten har varit koncentrerad till regering och riksdag och domstolarna har endast spelat en marginell roll. Inkorporerandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-rättens allt större inflytande i svensk rätt har medfört att det svenska rättsystemet genomgått förändringar av historiska dimensioner. Den hävdvunna folksuveräniteten har ställts mot artfrämmande tankar på maktdelning och ökad domstolsmakt, vilket i sin tur ställer demokratiprinciperna på sin spets.

    Föreliggande arbete bygger på rättsdogmatisk metod där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som i första hand har använts är lagar, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin. Uppsatsen syfte är att beskriva en global trend; judikaliseringen, om dess implikationer på rättsutvecklingen och det politiska livet. Intentionen är vidare att de lege ferenda värdera det svenska grundlagsskyddet efter de föreslagna ändringarna av regeringsformen som nyligen lagts fram i propositionen, [En reformerad grundlag].

    Häri innefattas i synnerhet Grundlagsutredningens arbete med att skapa en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningen har efter ett regeringsdirektiv från 2004 kommit med förslag till en reformerad grundlag. Förslagen tar bland annat sikte på laggranskningen och normprövningen som båda stärks väsentligt i förhållande till tidigare utgångspunkter. Lagrådets förhandsgranskning görs obligatorisk och det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för lag- och normprövning slopas. Dessa ändringar tillsammans med det faktum att domstolsmakten stärks, genom att frigöras från förvaltningen, medför att den politiska makten inskränks till förmån för den judiciella. Utvecklingen, judikaliseringen, som tydligt markerar ökad domstolsmakt och skyddet för den enskilde individens fri- och rättigheter medför således svårignorerade incitament i form av ett stärkt konstitutionellt rättighetsskydd. De nya bestämmelserna i regeringsformen är adekvata och endast praxis kan visa om dessa är tillräckliga i ett nationellt, internationellt och i ett prospektivt perspektivt.

  • 236.
    Andersson, Fanny
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Sjölander, Anna
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Behovet av förändrad köplag, med hänsyn till privathandeln, till följd av Internet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper considers the Swedish regulations of purchase taking the perspective of private persons as a starting point. The law of purchase from the year 1990 is applicable on a number of legal purchase situations where the contracting parties varies. Nevertheless, the law is mainly focused on the purchase between businessmen. This places private persons on level with businessmen, since they are given equal responsibility regarding legal knowledge and the drawing up of contracts.

     

    In order to get a deeper knowledge of the law of purchase and to reach an understanding of how it should be interpreted we have studied the government bill on the law, cases from the Supreme Court, doctine on the area and legal articles. The purpose with this paper is to examine whether the law of purchase from the year 1990 is too old to be applicable on private purchases today. The reason would be the trade which has been modernised through the increased use of the Internet. Almost 90 % of the trade between private persons takes place through the Internet. Our intention is also to emphasise that the law of purchase lays too much responsibility on private persons and gives them too little protection at private purchases.

     

    Since the law of purchase concentrates on trade between businessmen in the first place it is most suitable for people with legal knowledge. Hence it does not seem logical that it also applies on trade between private persons. The interpretation of the law might be difficult because of its vague wording. Several rules can make it problematic for a purchaser with low knowledge of the rules to invoke the sellers responsibility for a defective good. Moreover, according to the law the purchaser has a duty to inspect the good and this must be done carefully in order to avoid a situation where the seller will be able to escape from his responsibility.

     

    As a result of this the law of purchase do not guarantee private persons any protection in practise. Since contracts are superior to the law it is possible to agree that rules involving protection should not be valid. To avoid insecurity and to secure evidence it is therefore important that the contracting parties carefully draft their contract. A comparison to the legal minimum protection of consumers clearly shows that the protection in the law of purchase seems relatively weak. Furthermore, because the law shall be interpreted in the light of secondary sources of law, which demands exstensive legal knowledge of the general public, legal security might be negatively affected.

     

    We claim that it would be possible to reach a better harmonisation between the law of purchase and the current trade behaviour through a distinction between the regulation of trade between businessmen and the trade between private persons and also by introducing cogent rules for private persons.

  • 237.
    Andersson, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till utredning av egen brottslighet och strafflindring2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 238.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det utvidgade reparationsbegreppet: Skattemässigt ofördelaktigt att vidta flertalet åtgärder vid ett tillfälle?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgifter för vissa ändringsarbeten på näringsfastigheter medför direktavdrag då de genom det så kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhåll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet får åtgärderna inte medföra en väsentlig förändring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mål 2012 ref. 15 avgjort det enda målet i högsta instans rörande det utvidgade reparationsbegreppet sedan begreppet ändrades genom en lagändring 2000. Utmärkande för målet är att ett fastighetsförvaltande bolag vidtog ett stort antal åtgärder på fastigheten vid ett och samma tillfälle. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att omfattningen av åtgärderna gjorde att de inte föll in under det utvidgade reparationsbegreppet. Fastighetsägare kan av olika skäl välja att vidta ett flertal åtgärder på sin fastighet vid ett och samma tillfälle. Eftersom åtgärderna då kan förefalla att vara väsentliga på grund av dess omfattning, finns en risk att ändringar som egentligen är en anhopning av ändringsarbeten som faller in under det utvidgade reparationsbegreppet istället anses innebära en väsentlig förändring av byggnaden. I denna uppsats har författaren med utgångspunkt i HFD 2012 ref. 15 och underinstanspraxis undersökt huruvida ett fastighetsförvaltande bolag som vidtar ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden. Författaren anser att slutsatsen torde kunna dras att ett fastighetsförvaltande bolag som väljer att vidta ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden.

  • 239.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Memarzadeh, Nastaran
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    ”Man kan vara sjuk och frisk samma dag”: En studie av psykiskt störda lagöverträdares rättsliga ställning2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ”kortvarig psykos”. När han då vid domstillfället har tillfrisknat och befinner sig i ett normalt psykiskt tillstånd uppstår problem. Domstolen ska med hjälp av läkarutlåtande (§7-intyg) eller utlåtande från socialstyrelsens rättsliga råd (RPU) avgöra huruvida en kortvarig psykos faktiskt förelåg och om gärningsmannen då ska vara fri från påföljd. Denna situation kompliceras ytterligare när gärningsmannen genom eget vållande har försatt sig i det sinnestillståndet. Denna typ av psykoser är vanligtvis rusutlösta.

    Studien undersöker gällande rätt med avsikten att utreda de psykiskt störda lagöverträdarnas straffansvar, med fokus på påföljdsfrågan i valet mellan fängelse och rättpsykiatrisk vård. Tonvikten ligger på de gärningsmän som lidit av en kortvarig psykos.

    Det framkommer att lagen ger ett alltför stort utrymme för tolkning när det handlar om huruvida gärningsmän med kortvariga psykoser ska gå fria från påföljd eller inte. Ett antal rättsfall refereras i syfte att på ett enkelt sätt illustrera problemet.

    Studien undersöker även om Psykansvarkommitténs betänkande framlagt en tillfredställande lösning på det nämnda problemet varefter en konklusion följer.

  • 240.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens gränser2006Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 33-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 241.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens schabloner – återigen2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 11-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 242.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Askeland, Tapsfordeling og regress ved erstatningsoppgjør2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), Vol. 4, s. 621-625Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 243.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Åslund, Allemansrätten och marknyttjande. Studier av ett rättsinstitut 2009Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 123-130Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Kjelland, Særlig sårbarhet i personskadeerstatningsretten – en analyse av generelle og spesielle årsaksregler.2009Ingår i: Tidskrift for rettsvitenskap , ISSN 0040-7143, nr 1, s. 144-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 245.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvar för produktskador i näringsidkarförhållanden2001Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 5-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 246.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsbedömning av underlåtenhet: konkretisering av skyddsåtgärder mot risker kontra den skadelidandes egna risker och självskadeåtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 28-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 247.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsproblem i skadeståndsrätten2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.

    ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.

  • 248.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barthesianska meditationer2003Ingår i: Hyldestskrift till Nørgaard, Köpenhamn , 2003, s. 27-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 249.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisbörda, åberopsbörda och ”tydlighetsbörda” i försäkringstvister2006Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 16-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 250.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskrav och krav på rättslig kvalificering i ersättningsmål – problematisering av skada, yttre orsak, kausalitet och ansvarskriterier.2007Ingår i: PointLex, Vol. februari, s. 21-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
2345678 201 - 250 av 4829
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf