Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 27424
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Aguz, Jasmine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jansson, Elvira
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur förskolan kan bidra till barns språkutveckling: En intervjustudie om hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 202.
    Aguz, Jasmine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jansson, Elvira
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur förskolan kan bidra till barns språkutveckling: En intervjustudie om hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 203.
    Agélii Genlott, Annika
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Grönlund, Åke
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Closing the gaps: Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration2016Ingår i: Computers and education, ISSN 0360-1315, E-ISSN 1873-782X, Vol. 99, s. 68-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Literacy and mathematics are necessary skills that for different reasons unfortunately not everybody acquires sufficiently. In OECD countries there is also a gender gap; boys lag behind girls in literacy but often outperform girls in mathematics (OECD, 2012). ICT (Information and communication technologies) may contribute useful tools to address both these problems but in order to effectively create better educational conditions there is yet a need to develop effective methods that combine ICT with key factors for learning. This research contributes to this by measuring effects of the “Write to Learn” (WTL) method. WTL lets children from 1st grade use several ICT tools to write texts and subsequently discuss and refine them together with classmates and teachers using digital real-time formative feedback and assessment. The central learning factor addressed, in mathematics as well as in literacy, is the written communication allowing the learners to interact with peers and teachers. WTL draws on methods from socio-cultural theory, including continuous social interaction and written real-time formative feedback among peers, using shared electronic forums for collaboration, thereby providing social meaning and increased learning of literacy and mathematics, among both boys and girls.

    The study uses quantitative methods and two control groups, one using traditional method (no ICT) and one using technology individually (without integrated social interaction and formative feedback), to compare results from 502 students in grade 3 national tests in mathematics and literacy. WTL yields by far best results; higher average score both in literacy and mathematics, smaller gender gap, and significantly better results for the under-achievers. The ITU method performs worst, which shows that ICT use must be well integrated into the pedagogy to be useful.

  • 204.
    Ahl, Astrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Läraren och läsundervisningen: En studie av åldersintegrerad pedagogisk praktik med sex- och sjuåringar1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is about reading instruction in six mixed-aged classes, called child schools, with six and seven year old children. The overall questions of this study were: How did the teachers in child schools organise work in general and reading instruction in particular? How did they handle for example the increasing range of variation concerning knowledge and skills that goes together with increasing variation of age? With respect to reading the investigation also examined the content of reading instruction and the extent to which teachers took into account those factors that, according to reading research, are important for the acquisition of reading skills? Overall the research aimed to examine how the reading ability of the pupils developed during their first years at school. Six child schools were included in the study. The data collection extended over three years and contained field studies, interviews with the staff and reading tests with the pupils. Reading theories were used to analyse the form of the reading instruction and Basil Bernstein's theory of visible and invisible pedagogy was used to analyse pedagogical practice in its context. With one exception a visible pedagogy dominated in all the child schools. During lessons designated "my own work" the pupils were allowed to plan their work. This weak framing allowed the pupils to sort themselves into groups of more or less successful learners. In reading instruction, elements of two different models for instruction were combined, e.g. the whole language and the basal reading approach. My conclusion is that this combination is effective in a mixed-age group. Pupils at different competence levels benefit from different approaches. The reading comprehension of the child school pupils did not differ from the levels obtained with comparable pupils in national surveys. The test results, like the learning conditions varied between the schools. In my view the test results were not merely a consequence of the instruction, but also of other circumstances that interacted with the pedagogy.

  • 205.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå Universitet.
    Hill, Anders
    Göteborgs Universitet.
    Malmgren, Lise-lott
    Malmö Högskola.
    Nilhollm, Claes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Wingård, Britta
    Specialpedagogik inom lärarutbildningen: En kartläggning utifrån kursplanerna inom de svenska lärarutbildningarna2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 206.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Åke
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Taube, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 3, s. 4-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 207.
    Ahl, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Konstruktion av könsmönster: -En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt till barn i förskolan.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kvalitativ studie med syfte att undersöka och analysera pedagogernas förhållningssätt i samspelet med barnen och vilken betydelse det kan ha för hur kön konstrueras i förskolans praktik. Metoderna som har använts är deltagande observationer tillsammans med fältanteckningar. Den teoretiska bakgrunden består av det feministiska poststrukturalistiska perspektivet, där dess centrala begrepp sedan används  som analysverktyg.Resultatet pekar på att pedagogernas förhållningssätt skapar diskurser som bidrar till konstruktionen av stereotypa könsmönster. När pedagogerna antar att diskurserna om pojkar och flickor ser olika ut bidrar det även till att pedagogerna bemöter dem på olika sätt. Under dessa observationer uttrycke sig de flesta pedagoger på ett sätt som visar på att de bemötte barnen på olika sätt beroende på om det var en flicka eller pojke.

  • 208.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Introduction: Nordic perspectives on human resource management2018Ingår i: Human resource management: A Nordic perspective / [ed] Helene Ahl, Ingela Bergmo Prvulovic & Karin Kilhammar, London, UK: Routledge, 2018, s. 1-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Nordic countries consistently rank in top positions of the best places to live and work in the world. They have resilient economies, a well-educated workforce, high labour market participation, job security, and encompassing welfare systems and are facilitated by an institutional context characterised by trust and transparency. Nordic HR practices are embedded in a tradition of workplace democracy, flat organisations, low power distance, open and informal communication, codetermination, and close cooperation between management and labour unions. But the Nordic countries are also embedded in the global economy. This book offers insights into how Nordic HRM responds to global challenges, such as demographic changes, migration, or skills shortages that necessitate inclusionary HR strategies focussed on workforce development.

  • 209.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    La teoría de la motivación como el poder disfrazado2010Ingår i: Foucault y el aprendizaje permanente. Gobernando el sujeto / [ed] A. Fejes & K. Nicoll, Xàtiva: Ediciones del CREC , 2010, s. 231-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Motivation and adult education: a problem solver or a euphemism for direction and control?2005Ingår i: Paper presented at the Nordic Conference on Adult Education, Turku, Finland, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 211.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Motivation in adult education: A problem solver or a euphemism for direction and control?2006Ingår i: Paper (2nd edition) presented at workshop on Fouculdian perspectives on adult education. Nyköping, Sweden, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 212.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Motivation in adult education: A problem solver or a euphemism for direction and control?2006Ingår i: Paper (3rd edition) presented at the Nordic Education Research Association, Örebro, Sweden, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Motivation in adult education: A problem solver or a euphemism for direction and control?2006Ingår i: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, E-ISSN 1464-519X, Vol. 25, nr 4, s. 385-405Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Adults' motivation to participate in continued education is of immediate interest, as lifelong learning is now considered as the solution to the pressing problems of increased levels of unemployment, not least among unskilled workers. Many theories concerning motivation and adult education maintain that individuals are innately motivated to learn, and conclude that motivation problems result from various dispositional, situational and structural impediments. If such barriers are removed, adults will be naturally motivated to educate themselves. This article argues against these theories and maintains that motivation should not be regarded as something residing within the individual. It is rather a construct of those who see it lacking in others. A critical reading of the literature shows how motivation theory stigmatizes people held ‘unmotivated’ in that the theories ascribe motivation problems to the individual, while assuming the basis upon which the problem is formulated for granted, and making those who formulate the problem invisible. Instead of a problem solver, motivation becomes a euphemism for direction and control. This article suggests that motivation should be seen as a relational concept, rather than as residing within the individual. Adults' motivation, or lack of this, is best understood in relation to those who formulate the problem. Instead of asking what motivates adults to study, research should focus on who states that this is a problem, and why, and the reasons for this conclusion. This approach makes the operations of power visible, and demonstrates how the discourse of lifelong learning, as a necessary political response to economic and technological determinism, constructs adults as inadequate.

  • 214.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och problematisering2004Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The construction of the adult learner in motivation theory2007Ingår i: Adult education - liberty, fraternity equality?: Nordic views on lifelong learning, Turku: Finnish Educational Research Association , 2007, s. 139-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 216.
    Ahl, Helene
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The equality work that needs to be done2018Ingår i: Human resource management: A Nordic perspective / [ed] Helene Ahl, Ingela Bergmo Prvulovic & Karin Kilhammar, London, UK: Routledge, 2018, s. 105-118Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Gender inequality continues to exist in many organisations, which leads to dysfunctional workplaces and an underexploitation of existing competence. The chapter discusses the most common failures in enforcing gender equality and explains terms such as glass ceiling and vertical-, horizontal-, and internal gender segregation. The chapter examines and deconstructs the most common arguments that are present in the debate on gender equality and ends with an argument for justice, but with a new twist: people who feel that they have been treated unjustly also take up an adversarial stance towards the organisation, irrespective of their gender. Justice is thus a matter of proper resource utilisation.

  • 217.
    Ahl, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Bergmo-Prvulovic, IngelaHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.Kilhammar, KarinHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Linnaeus University, Sweden.
    Human resource management: A Nordic perspective2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Ahl, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Hedegaard, Joel
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Golding, Barry
    Federation University, Australia.
    How the idea of a Men’s Shed travels to Scandinavia2017Ingår i: Getting of wisdom – Learning in later life: International Exchange and Conferences, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Australia has around 1,000 Men’s Sheds – informal community-based workshops offering men beyond paid work somewhere to go, something to do and someone to talk to. They have proven to be of great benefit for older men’s learning, health and wellbeing, social integration, and for developing a positive male identity focusing on community responsibility and care. A Men’s Shed is typically self-organized and ‘bottom-up’, which is also a key success factor, since it provides participants with a sense of ownership and empowerment. Men’s Sheds are now spreading rapidly internationally, but the uptake of the idea varies with the local and national context, and so too may the consequences. Our paper describes how the Men’s Shed travelled to Denmark, a country with considerably more ‘social engineering’ than in Australia, where Sheds were opened in 2015, via a ‘top-down’ initiative sponsored by the Danish Ministry of Health. Using data from the study of the web pages of the Danish ‘Shed’ organizations, from interviews with the central organizer, and from visits and interviews with participants and local organizers at two Danish Men’s sheds, we describe how the idea of the Men’s Shed on the Australian model was interpreted and translated at central and local levels. Preliminary data indicate that similar positive benefits as in Australia may result, provided that local ownership is emphasized.

  • 219.
    Ahl, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Hedegaard, Joel
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Golding, Barry
    Federation University, Australia.
    The Nordic translation of “Men’s Shed”, a gendered model for adult learning2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim:

    The purpose of this paper is to highlight empirical examples of habilitation effects of an adjusted education for young adults with high-functioning autism. Our paper draws upon findings from a project researched - an IT education called the IT-track  - which is an example of an initiative that has had the intention to help to break the isolation and exclusion in favor of inclusion. The IT-track started in January 2012 and is founded by The European Social Fund (ESF), Region Jönköping, Höglandet’s Coordinating Association and Eksjö Municipality. It targets young people diagnosed with high-functioning autism between 19-30 years old. The IT-track offers upper secondary and university courses in programming, CAD and computer systems, as well as internship experience.

    Theoretical/Methodological framework

    • Supported education
    • Supported employment
    • Sense of coherence

    The study is inspired by ethnographic methodology (Hammersley & Atkinson, 2007), where researchers reside within the environments and situations they want to learn about. Data was collected by way of participant observations, natural conversations, research interviews with students and one focus group interview with the staff (van Manen, 1990). The different data collection methods complemented each other and, taken together, provide a rich description of the students’ experiences of the IT-track.

    Expected findings:

    The context of the present study is focused on (i) the students’ experiences of the IT-track, (ii) the students’ previous school experiences, and (iii) how they relate to their future. The findings involve:

    • Identified adjustments at the IT-track
    • To get structure in everyday life
    • To function better socially with others 
    • Extended horizons of possibility
    • Employment and internship

    Relevance for Nordic adult education and learning research:

    The findings have relevance for Nordic adult education and learning research due to a prior lack of research into Asperger syndrome and education of younger adults. This paper highlights the need for a better understanding of how environments can be adapted in order to be supportive and contributing to learning and habilitation.

  • 220.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 221.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 222.
    Ahl, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur barn upplever och påverkas av hälsofrämjande arbete: En enkätstudie som undersöker kunskap, inställning och attityd gällande tobaksanvändning hos barn som besökt Hälsoäventyret2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur Hälsoäventyrets pedagogiska arbete påverkar kunskaper och attityder hos barn i åldrarna 12-13 år gällande tobak och tobaksanvändning. I studien genomfördes enkätundersökningar på tre olika skolklasser som besökt Hälsoäventyrets program “Typ tobak, liksom... ”. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor och svaren analyserades med hjälp av programmet Webropol samt genom en tematisk analys. Resultatet visar på att barnen uppskattar Hälsoäventyrets pedagogik för att den är varierad, lekfull och praktisk. En majoritet av barnen anser dessutom att deras attityd mot tobak påverkats. De främsta anledningarna är att barnen har fått mer kunskap och förståelse om tobak och dess negativa inverkan på kropp, miljö och ekonomi, detta har även påverkat barnen till att inte vilja använda tobak i framtiden. 

  • 223.
    Ahlabo, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Blickby, Sebastian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    (O)likabehandlingsplaner: En kvalitativ textanalys av tre skolors likabehandlingsplaner2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:

     

    Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:

    • Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]?

     

    Frågor till lokala handlingsplaner:

    • Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?
    • Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?

     

    Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys. 

     

    [1]Skolverket 2009b

    [2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

    [4]Skolverket 2009b

    [5]Skolverket 2009b

    [6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

  • 224.
    Ahlander, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Barns matematikinlärning i utemiljön.: Ett arbetsmaterial för pedagoger i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 225.
    Ahlbaum, Mikael
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    En studie om lärares arbete vid övergångar: Hur arbetet som bedrivs i arbetslaget återspeglas på individ, grupp och organisation2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

     

    This thesis is based upon the assumption that in Swedish school today it is a wide gap regarding the information flow when pupils are switching school. This was one of the reasons Skolverket published a report clearly stating that this is the case. The purpose of this thesis is to examine and describe how teachers are working in a teacher team at transitions to see and understand what their work may mean individually, in a group and to the school as an organisation. The questions at issue is to see how the teachers cooperate during transitions and how they notice students in need of extra support and students level of knowledge during transitions. The two last questions at issue is first to see how teachers approach parent’s expectations on the school and the teachers, secondly it is to examine what implications their work will have on the school. The examined group is a teacher team in an independent school working in grade seven. The school has the grades six to nine. The result was achieved through two qualitative interviews and six qualitative questionnaires in order to describe the informants experience as good as possible. The analysis is based upon two concepts: organisational learning and reflection as a collective process and how these concepts are dependant on the other. The main points of the analysis show how important the teacher team’s work is to both the individual and the organisation’s competence and learning development. It also shows how it helps the pupils to get a smooth transition even though the lack of information teachers has to deal with when the new pupils arrive.

  • 226.
    Ahlberg, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Körkortsutbildning efter GDE-matrisen: Hur trafiklärare uppfattar sin pedagogiska roll2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen.

    Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering.

    Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi.

    Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder.

    Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

  • 227.
    Ahlberg, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Naturvetenskap i förskolan: En intervjustudie om förskollärares tankar och arbetssätt2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker kring naturvetenskap i förskolan,

    vad de anser att naturvetenskap är och hur de arbetar med specifika läroplansmål som är

    kopplade till naturvetenskap.

    Naturvetenskap är en del av vår vardag, den behövs för att förstå vardagliga fenomen och hur

    världen fungerar, ändå väljs den i svenska förskolor oftast bort till förmån för andra ämnen.

    De åtta förskollärare som deltog i studien arbetade i samma kommun i Västsverige med barn i

    åldrarna ett till fem år. Metoden som användes var intervju. Intervjuerna spelades in vilket

    underlättade efterarbetet.

    Resultatet visar att förskollärare anser att naturvetenskap är ett viktigt ämne som bör

    introduceras för barnen tidigt i livet. Det visar också att förskollärare anser att naturvetenskap

    har en förebyggande betydelse för barnen och den behövs för att kunna förstå vardagliga

    processer. Vid arbetet utifrån läroplansmålen som är kopplade till naturvetenskap, visar

    resultatet att förskollärare ser naturen som en tillgång för att utveckla barnens kunskaper och

    intressen för naturvetenskapliga begrepp. Faktorer som påverkar arbetet med naturvetenskap i

    förskolan kunde enligt förskollärarna vara kunskapsbrist, barnens ålder eller barnens attityd.

    Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskollärare utgår från barnens intressen i

    naturvetenskapligt arbete. De anser också att det är viktigt att benämna med de rätta

    begreppen.

  • 228.
    Ahlberg, Anna-Karin
    Gävle kommun.
    Från pedagogisk lunch till måltidspedagogik: en het potatis i förskolan?2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 193-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 229.
    Ahlberg, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Tal- och språksvårigheter hos elever i grundskola, grundsärskola och specialskola: En kvalitativ intervjustudie med speciallärare.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med studien var att undersöka hur speciallärare i skolan kan arbeta för att utforma undervisning för elever med tal- och språksvårigheter. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ studie med intervjuer. Verksamma speciallärare har berättat om hur de förhåller sig till elevers individuella behov och förutsättningar. Intervjusamtalen, tillsammans med tidigare forskning, har utmynnat i en fördjupad kunskap kring elever med hörselnedsättning, utvecklingsstörning och språkstörning. Ur de intervjuade speciallärarnas berättelser går det att påvisa vikten av språkutvecklande arbetssätt i skolan. Resultatet visar att fonologisk medvetenhet är avgörande för ett barns läs- och skrivförmåga och att tidiga insatser för att träna den språkliga medvetenheten är viktig. Träningen kan ske genom exempelvis strukturerade textsamtal, intensivträning i läsning och upplevelsebaserad undervisning. Eftersom språket ständigt utvecklas bör eleven få språklig träning genom hela skoltiden. Vidare framkommer att det är viktigt med en strukturerad undervisning. I resultatet framhävs möjligheterna till utveckling genom en varierad klass- grupp- och en-till-en-undervisning. Sammantaget betonas det att eleverna ska erbjudas en strukturerad och språkutvecklande undervisning och få det stöd de har rätt till i skolan, för att kunna uppnå ett bra tal och språk

  • 230.
    Ahlberg, Kerstin
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Rum för bildskapande2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.

    Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna. Utifrån detta underlag har jag sedan analyserat varje lokal för sig. I resultatdelen beskrivs hur lokalerna nyttjas för bildskapande. I resultatet visas också att lokalernas utseende och möjligheter beror på en förhandlingsprocess som startar under byggprocessen och sedan fortsätter när lokalerna tas i bruk. Denna förhandling rör även barnens och ungdomarnas möjligheter att förhålla sig aktiva i rummen och själva ta initiativ till bildskapande. Olika traditioner inom bildämnet återspeglas genom de bilder som presenteras på väggarna och det material som finns synligt i lokalerna. Arbetet har gett insikter om vikten av välplanerade lokaler utifrån det arbetssätt eller den pedagogik man vill jobba efter. Men också om hur lokalernas inredning, det material och de bilder som presenteras återspeglar olika syn på bildämnet, på kunskap och på dem som vistas där.

  • 231.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bild.
    Danielsson, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bild.
    Elevrespons på bloggen2013Ingår i: Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande / [ed] Malin Rohlin, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 81-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

  • 232.
    Ahlberg, Linn
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att etablera en relation under inskolning: En studie av pedagogers föreställningar om deras arbete med relationsskapande och anknytning under inskolning i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This exam is about how preschool teachers establish a relationship with children in age one to five years old, in their reception to Swedish preschool. To limit the area the exam illustrates how preschool teachers describe their work in how to create a meaningful relationship in reception throughout the attachment theory. It also focuses on how their work influence the adjustment with the children into the preschool environment. The main aim with the study is to reach knowledge on how preschool teachers view their work with children in their reception, and its importance to children’s attachment and establishing a relationship with the preschool teacher. With a qualitative method three interviews with preschool teachers have been done to answer the main question of the study. The result of the study shows that preschools teachers value children to feel safe before they establish a relationship. It also demonstrates that parents have to feel secure in leaving their children in the preschool for the child to feel safe, and be able to develop a relationship with the preschool teachers and other children. The study gives us knowledge that preschool teachers have the full responsibility to establish - and keep to establish - a relationship to the children throughout their whole visit in preschool. Through the attachment theory the described work in reception confirms how safeness with the child is important to be able to establish a relationship before and during the reception.

  • 233.
    Ahlberg, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Gauffin, Cathrine
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Inkluderande undervisning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än grundskolans pedagoger. Båda skolformerna använde även en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap, i grundsärskolan förekom detta i mindre utsträckning än i grundskolan. Likheterna mellan skolformerna är att båda använder sig av ett växelspel mellan modellerna och ledarskapen och där båda skolformerna hade en tonvikt på en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap. Resultatet visar på skillnader mellan de båda skolformerna avseende samarbetet mellan pedagogerna i problemlösande undervisning. I grundskolan hade pedagogerna mer frekvent ögonkontakt med varandra än pedagogerna i grundsärskolan har. Vad beträffar samtal för överenskommelse samt organisatoriska frågor utövades dessa i mindre utsträckning av pedagogerna i grundsärskolan jämfört med de i grundskolan. Analysen av data från åtta observationer visar att inkluderande undervisning bedrivs till viss del i de båda skolformerna, men att en traditionell pedagogik genomsyrar verksamheten, vilket kan påverka förverkligandet av målsättningen av en skola för alla.

    The purpose of this study is to examine what similarities and differences in teaching can be found when comparing a special needs school program and a mainstream primary school program. The study has been performed by two observers, using the method of structured observations, in a mainstream primary school program and a special needs school program; both programs were observed within the same school. Different aspects of teaching were observed, some of which may constitute conditions of an inclusive education. The aspects observed were: cooperation between teachers during class, leadership, cooperative learning, dynamic pedagogics and cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The results show that there are similarities between the two school structures regarding the use of an organismic model with a democratic leadership, where the special needs school program teachers use it slightly more frequently than those of the mainstream primary school program. Both school structures also used a mechanical model with an authoritative leadership, this was used to a lesser extent in the the special needs school program than in the mainstream primary school program. The two school structures show similarities in the use of interaction between models and leadership, where both school structures emphasize on a mechanical model with an authoritative leadership. The results show differences between the two school structures regarding the cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The mainstream primary school program teachers more frequently make eye-contact with each other than the teachers of the special needs school program. Regarding communication with the purpose to reach agreement and in organisational issues, the special needs school program teachers practice this to a lesser extent than those of the mainstream primary school program. The analysis of data from eight observations show that inclusive education is practiced in both school structures to some extent but that traditional pedagogic methods permeate the educational programs which have been studied, this in turn may affect the realization of a school for all.

  • 234.
    Ahlberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan.
    Elevinflytande: Musiklärares uppfattningar och arbetssätt vid gymnasiets estetiska program2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.

    Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen?

    Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

    Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape

  • 235.
    Ahlberg, Susann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    För evigt ung: Kitty Drew genom årtiondena2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Kitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.

    Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika. Viktiga händelser som hänt varje årtionde i den verkliga världen är icke-existerande i den fiktiva världen, som trots allt ger sken av att utspela sig i det verkliga Amerika

    Nyckelord: Kitty Drew, flickbok, långseriebok, reader-response-teorin, mottagarorienterad

  • 236.
    Ahlberg, Zandra
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

  • 237.
    Ahlbom, Adam
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Backlund, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Var det bra så?: En kvalitativ studie om arbetsrotation och lärande i ICA-butiker2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.

    De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.

    Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.

    Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå. I flertal butiker bestämmer den formella organisationen det objektiva handlingsutrymmet men studien visar att den informella organisationen kan skapa sitt eget objektiva handlingsutrymme. Detta ställer visserligen krav på att det förekommer ett subjektivt handlingsutrymme i form av kunskap eller erfarenhet. I de butiker där ett tydligt objektivt handlingsutrymme ges tenderar anställda att hjälpa varandra inom och över avdelningar i högre utsträckning. I studien konstateras också att arbetsrotation gynnas av kollegiala relationer.

    Resultatet av studien kan användas för att vidare studera arbetsrotationens inverkan på lärande. Studien kan med fördel användas av yrkesverksamma inom ICA-butiker i syfte att få ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan förbindas med införandet av arbetsrotation.

  • 238.
    Ahlbom, Staffan
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Loggbok och lärande: Elevers perspektiv och pedagogiska intentioner2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

  • 239.
    Ahlbäck, Tor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine in what aspects the interactive whiteboard (IWB) has contributed to the digitalization of our schools, and how it may have changed the actual teaching in the classroom. This research explores this question from a didactic perspective, as well as from the perspective of the teachers’ reflections. The main research questions are: What do teachers use the IWB for? How do teachers use the IWB? Why do teachers use the IWB? These questions have been analyzed within a didactic framework, which is based on the expanded didactic triangle (Hudson & Meyer 2011) and the logic of events (von Wright 1983). Data was collected by interviews and surveys. The analysis was done abductively, based on a mixed methods approach. The results show that the IWB has the function of a digital hub in whole-class teaching, being mainly used as a computer projector, film projector and digital whiteboard. The main value of the IWB according to the study is that it provides the teacher access to digital information during a class. In their response, teachers express a wish to vary and adapt the teaching to include the IWB, in order to increase student motivation and participation. The study shows major differences with regards to the extent and the ways that the IWB is used in relation to teacher and school, leading to differences in pupils’ learning. Moreover, the complexity of teaching increases with the introduction of the IWB, as it requires the development of the teacher’s knowledge and skills. The study indicates that the use of the IWB implies a shift of the norm in school’s whole-class teaching to become more digital. The results are further discussed through four aspects of education: classroom practice, teachers, the school as an organization and society as a whole. The results imply that in order to develop teachers’ didactic repertoire, teachers need to be given clear assignments as well as opportunities for investigating the possibilities and limitations of digital tools, including developing and describing different methods and their advantages and disadvantages. This is proposed to be an area for further research in general and subject didactics, through action and participatory research.

  • 240.
    Ahlbäck, Tor
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Reneland-Forsman, Linda
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Let´s think about it: considering the strengths of Web-based collaboration2005Ingår i: ICT in Teacher Education: Challenging Prospects / [ed] M. Chaib & A-K Svensson, Jönköping: Jönköping University Press & Encell , 2005, s. 100-111Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes work with student collaboration in a distance education teacher-training program at Växjö. A previous study on collaborative strategies was presented new students in order to test possible effects on their learning process. What possible effects could this have on how students used and designed their learning in a Virtual Learning Environment? Were there any signs of an enhanced meta-cognitive awareness compared to previous year? Students’ evaluation of assignment and results from a web-enquiry was analysed. Results showed an increased reflection upon work process and more references to future praxis as teachers shift from a knowledge process to a learning process. Results also show a more strategic use of the tools in the VLE. By giving students some reflective tools prior to their assignment, we have tried to use meta-cognitive thinking as “a way to teach” and not as a “subject” itself.

  • 241.
    Ahlcrona, Hampus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Framvik, Girish
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers syn på musik som språkutvecklande verktyg: På förskolan och öppna förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag?

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling.

    Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område.

    Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

  • 242.
    Ahlenius, Roxanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Färjh, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Livet måste levas framlänges men förstås baklänges": en empirisk studie om lärares inställning till begreppen historiemedvetande samt genetiskt och genealogiskt perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts.

    Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

  • 243.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sten, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet.

    Syfte

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år.

    Metod

    Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar.

    Resultat

    Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel.

    Slutsats

    Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras.

  • 244.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Motorik och lärande2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

  • 245.
    Ahlgren Dahl, Inger
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Finndell, Erica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    En studie om hur några lärare och skolledre ser på skolplikt och kunskapsinlärning i grundsärskolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka synen på kunskap, skolplikt och närvaro hos lärare och skolledare i grundsärskolan. Genom intervjuer på 6 olika skolor frågade vi 15 informanter om deras syn på skolplikt för elever i grundsärskolan och hur de ser på kunskapsinlärning och den nya läroplanen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från studiens frågeställningar och likheter och skillnader söktes i datamaterialet. Resultatet av vår analys var temana:

    Elevernas närvaro, Lärares och skolledares syn på kunskap, Lärares och skolledares syn på skolplikt och närvaro och Lärares och skolledares syn på kunskap kopplat till deras syn på närvaro/frånvaro. Resultatet visade att alla informanterna var överens om att skolplikten är självklar och att grundsärskolan har blivit mer inriktad på kunskapsinlärning. Vi ville även undersöka hur rutiner kring frånvaroanmälan sköttes och hur en eventuell hög frånvaro följdes upp på de skolor vi besökte. Det resultat vi fick fram visade att det fanns många olika rutiner kring rapportering av frånvaro. Några av skolorna skötte sin rapportering via digitala system, andra skolor använde papper och penna. Alla skolor följde upp frånvaron i form av möte med vårdnadshavaren och elevhälsan och i de fall det ansågs behövas även med socialtjänsten. Vår studie visar att de flesta informanterna var av uppfattningen att det finns mycket kvar att arbeta med när det gäller synen på kunskap och inlärning hos omgivningen då informanterna som själva arbetar i grundsärskolan såg kunskap och inlärning som en självklarhet men de upplevde att omgivningen såg på grundsärskolan som mer omsorgsinriktad

  • 246.
    Ahlgren, Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Littorin, Philip
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Idrott och hälsa ur lärarnas perspektiv": - En kvalitativ studie om hur lärarna arbetar med Idrott och Hälsa samt styrdokumentens kopplinf till praktiken2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.

  • 247.
    Ahlgren, Inger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Utbildningsplaner och reformimplementering: Sjuksköterskeutbildningen i fokus2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study describes the course of events within the area of health care with regard to two educational reforms in Sweden: the 1982 reform of certain middle length health care education called the Health Care 77 reform and the 1993 University and College reform. As a result of the first of these reforms, the nursing education was transformed from an education on the secondary school level to a university college level.

    The present study which has its underpinnings within the implementation process has twoaims: first to clarify the governmental intentions and to illustrate how these intentions wereinterpreted and formulated by those in charge of executing the reforms and secondly toinvestigate to what degree other factors than those directly connected to the actual reformshave influenced the content and form of the operative activities.

    The frame of reference describes the problems of political governing of education as twofold: the process of making political decisions and the process of executing those decisions.The reality where the goals are formulated and reality where goals are realized are governedby different contingencies, which may be difficult to bridge between. In the present study, thepolitical governing of a reform is seen in a curriculum theoretical perspective and theexecution of the reform is seen in an organization theoretical perspective.

    The empirical material in this study entails primarily government and local documentssupplemented by interview studies along with studies of correspondence studies with thoseinvolved in the units of interest.

    There are two main results of this study. The first result was that the formal politicalgoverning of an education has a certain impact but that the informal execution of a reformwill be dependent upon the values and culture of those in the local organization. The secondresult showed that the implementation process entails two phases: a transformation phasewhere government directives are reformulated into local documents and an implementationphase where the local documents are executed in an activity. Commonly, researchers includethe transformation phase within the implementation process but the results of this studysuggest that it may be of greater value to view the transformation phase as phenomena, whichcan be both defined and studied on its own.

  • 248.
    Ahlgren, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Att Skriva sig till Framgång: En studie om skriv- och läsinlärning i skolan med fokus på arbetssättet ASL, Att Skriva sig till Läsning.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There has been a discussion for many years now in Sweden regarding the use of computers in the classrooms. In some schools teachers and pupils are working with a type of method called ASL, wich freely translated means ”writing your way into reading”. With this method the pupils use computor keyboards instead of pencils when learning how to read and write. The purpose with this method is that it is believed to be easier to learn how to write than how to read. Another purpose with this method is that children lacking the fine motor skills needed can also learn how to write in early age.In this study a number of interviews has been made with teachers regarding their experience of the method. The main questions were about the teachers experiences regarding advantages and disadvantages using this method and how they had adjusted the method, if needed, at their schools.The result of this study shows that when working with ASL, the teachers find the pupils become more positive and more engaged in their school work, they also see a quicker progress of the pupils writing skills.. The factors that the teachers found less satisfying was that the teachers need to have a lot of knowledge about different methods used in the reading and writing education in order to optimaize ASL, they also found that some pupils, even when working with computors, still have difficulties reaching their goals. These pupils still need extra help and support.The schools has made some adjustments in order to optimize the method. Some schools start to train handwriting in earlier years than ASL suggests. All of the schools in the study combines this way of working with other methods. The teachers at the different schools are also helped to deepen their knowledge about the method with further training in ASL.

  • 249.
    Ahlgren, Jonna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Projektet Alfaskolan2003Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

  • 250.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson, Therese
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärmiljöns betydelse i den fria leken: En kvalitativ studie ur förskollärares perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare uppfattar lärmiljöns betydelse för den fria leken samt hur förskollärare aktivt arbetar med lärmiljön för att främja den fria leken. Vi samlade in det empiriska underlaget genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med frågor utformade till förskollärare. Resultatet visar en samstämmig bild hos informanterna där lärmiljön framstår som betydelsefull i förhållande till barns fria lek, resultatet visar även på att en väl genomtänkt lärmiljö där fokus ligger på barns intressen främjar barns fria lek och därigenom barns utveckling och lärande.

2345678 201 - 250 av 27424
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf