Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 61332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Achtenhagen, Leona
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi.
    Johannisson, Bengt
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    The reflexivity grid: Exploring conscientization in entrepreneurship education2018Ingår i: Revitalizing Entrepreneurship Education: Adopting a Critical Approach in the Classroom, Taylor and Francis , 2018, s. 62-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Entrepreneurship education has witnessed a shift from teaching about entrepreneurship in different forms towards encouraging the action and activity-based training of students for entrepreneuring through business plan writing on fictitious or concrete ventures to enacting these ideas in real life. For example, Ollila and Williams-Middleton (2011) describe ways in which a venture creation approach allows students to “test the waters” while reflecting on real-life situations and while exploring entrepreneurial behaviours (see also Williams-Middleton & Donnellon, 2014). Though there has been a growing focus on simulating or experiencing entrepreneurial behaviours through entrepreneurship education, little space has been given to students’ reflexivity in positioning themselves as learning subjects beyond educational settings. Yet very often questions posed by our students in the classroom, for example when listening to entrepreneurs telling them about their venture journeys, start with a “why” statement, clearly expressing their desire to engage with reflexivity. Reflexivity is then not only understood as a kind of generalized self-awareness (Swan, 2008, p. 393) but also as a concern for the world at large (Swan, 2008, p. 394). 

  • 202.
    Ackerot, Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Rask, Joakim
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Varför bli yrkeslärare?: Vilka uppfattningar har yrkeslärare om den motivation, som behövs för att studera till yrkeslärare?2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer. I dataanalysen användes Burnards (1991) 5 steg i den så kallade innehållsanalysen, vilket skapade olika teman. Resultatet efter vår undersökning, att den motivation och de drivkrafter som behövs för bli yrkeslärare eller att börja studera för att bli behörig yrkeslärare, är att man skall försöka lyfta fram de positiva sidorna med yrket och det givande mötet med ungdomarna i samhällsdebatten och media. Det är ett fantastiskt trevligt jobb. Att lönen och statusen kan bli bättre samt att det bör vara lättare för den som har goda yrkeskunskaper att komma in på en yrkeslärarutbildning. Oavsett längd på utbildningen så behövs det ett batteri av hjälp och stöd för att man skall klara av utbildningen samtidigt som man kanske både har familj och arbete.

     

  • 203.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children's pictures of the Swedish preschool class.2010Ingår i: Transition from pre-school to school: Emphasizing early literacys - Comments and reflections by researchers from eight European countries., Lifelong Learning Programme , 2010, s. 38-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A seamless transition or an oasis to rest in?

    The children’s pictures of the Swedish preschool class

     

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives, since the children represent and communicate their experiences of the world through the pictures. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

  • 204.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children’s pictures of the Swedish preschool class.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract OMEP aug 2010

     

    A seamless transition or an oasis to rest in?

    The children’s pictures of the Swedish preschool class

     

    Helena Ackesjö

    ___________________________________________________________________________

     

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives. Through the pictures the children represent and communicate their experiences of the world. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

     

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined, that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

     

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

  • 205.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions.

    Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions.

    The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school.

    Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms.

    One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

  • 206.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Becoming, Un-being and becoming an Ex: Preschool children’s border work and constructing of (new) identities in the transition to school2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 207.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 70-83Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

  • 208.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Children crossing borders in transition: School visits as initial incorporation rites in transition to preschool class2012Ingår i: European Early Childhood Conference, Porto aug 29-sept 01, 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 209.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children Crossing Borders: School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class2013Ingår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 45, s. 387-410Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most research about transition in educational settings describes how children enter into new contexts, especially transition from preschool to school. However, the overall research focus in this article is to gain knowledge about how the transition process can be characterized at the end of the preschool period prior to the actual transition. The data reported in this article was generated through visits to preschool class which have the intention to prepare children prior to the transition. The results support the conclusion that the transition process can be characterized as circular rather than linear, or maybe a spiral process that loops back and forth. The children in this study engage in a number of border encounters and border crossings between preschool and preschool class during the spring semester prior to the actual entering. After each border crossing they return to preschool and seem to reconstruct their experiences and expectations of preschool class. This looping movement highlights the identity deconstructions as a social learning process over time. It is shown that children enter the transitions process long before they actually (physically) enter or visit school. The results also propose that the transition is a period when the constructing of identities as ex preschool children may be important. In this process, the teachers in preschool have an important role in order to facilitate the children’s disengagement from preschool. The study also implies the need for teacher collaboration in order to make the transition transparent and explicit for the children.

  • 210.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching: A Discussion about Play in the Preschool Class2017Ingår i: British Journal of Education, Society & Behavioural Science, ISSN 2278-0998, Vol. 19, nr 4, s. 1-13, artikel-id BJESBS.31653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the play used in preschool class education is discussed. On the one hand, research has shown that there seems to be a positional shift towards a more academic and schoolpreparatory positioning of the preschool class education. On the other hand, this is still a voluntary school form that shall be based on preschool traditions and play. In addition, research has shown that there actually is a weak emphasis on care provision and play in this educational practice. There is also a lack of knowledge about how play is used and conditioned. The purpose for this study is therefore to analyze the play used in preschool class education. Data for the study is extracted from an 11 months ethnographic case study and the original empirical material consists of 1013 minutes of recorded film in addition to 224 A4-pages of field notes constructed during one year in one preschool class. Examples of common, ordinary and recurring play situations during the school year were selected from this material. Inspired by qualitative content analysis the selected play situations were joined together in three different categories: 1) The optional play, 1) The cultural play, and 3) The educational play. In line with previous research, the results show that play in preschool classes never is “free”. Rather, it is conditioned and framed by the teachers (present or not present); children are committed to play in a certain way and a certain time. In addition, there is a future perspective in the use of play. Playing activities seems often to be closely linked to educational goals.

  • 211.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s transition from preschool to school: Expectations, experiences and (re)constructions of identities when crossing borders.2013Ingår i: Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education: Abstract book, NFPF & NERA , 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research topic

    Most research about transition describes children’s entering into new contexts, especially transition from preschool to school. However, the overall research focus in this study is to describe how the transition process can be characterized at the end of the preschool period.

     

    Theoretical and Methodology framework

    The study aims to approach the children’s perspectives of transition, and the data is constructed through both observations and conversations with children. The theoretical framework providing the basis for this study includes theories of transition, borderland theories and theories of identity constructions. The study adopts the theoretical position that children pass through certain institutional borders in transition from preschool to the preschool class. Transition is a phase in which individuals start to re-define their perception of who they are as they enter new social contexts. One assumption is that children themselves can influence, challenge and stretch those borders, or even create their own borders.

     

    Main findings

    The results support the conclusion that transition is a circular process rather than linear, or maybe as a spiral that loops back and forth. It is shown that children enter the transitions process long before they actually enter or visit school, but it is also shown that the transition process isn’t all clear for all children. The study also proposes that transition is a period when the constructing of identities as Ex preschool children is important.

     

    Relevance for Nordic Educational Research

    The transition from preschool to school is managed in different ways and at different times in children’s life across the world. This study puts the spotlight on the Swedish preschool class that is placed at the crossroads, in the borderland, between preschool and primary school.

  • 212.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children's transitions to and from preschool class: Borders, identities and (dis-)continuities2015Ingår i: Abstract book. NERA 2015, Marketisation and differentiation in education.: 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), Gothenburg, March 4-6, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic: Research suggests a tension around transitions in the early years: while borders between school forms have become more clearly marked, there are also ambitions that transitions between them should be “soft” – that is, not posing potential threats for children. The overall purpose of the research is to gain knowledge of how transitions to and from preschool class can be understood from children’s perspectives in terms of border crossings, identities and continuities. Theoretical and Methodology framework: The study aims to approach the children’s perspectives of transition, and the data is constructed through both observations and conversations with children. The theoretical framework providing the basis for this study includes theories of transition, borderland theories and theories of identity constructions. The study adopts the theoretical position that children pass through certain institutional borders in transition from preschool to the preschool class. Transition is a phase in which individuals start to re-define their perception of who they are as they enter new social contexts. One assumption is that children themselves can influence, challenge and stretch those borders, or even create their own borders. Main findings: The results show that transitions between school forms can be considered as threats for children in terms of social discontinuity. The results also show that a smooth transition appears to be a spiral process in which children have the opportunity to commute back and forth across borders between different school forms, and engage in different communities in different arenas. In addition, the results show that children desire educational continuity. However, this appears to be difficult to construct in preschool class as the educational landscape is changing and preschool and school is moving closer to each other in terms of content and focus. Relevance for Nordic Educational Research: Children’s transitions from preschool to school are managed differently across the world. This study puts the spotlight on the Swedish preschool class that is placed in the borderland between preschool and primary school.

  • 213.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s transitions to school in a changing educational landscape: Borders, identities and (dis-)continuities2014Ingår i: International journal of transitions in childhood, ISSN 1833-2390, Vol. 7, s. 3-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports findings from research on children’s perspectives of the transitions from preschool to compulsory school via the preschool class. In this article transitions as possible threats, continuity and ‘smooth transition’ and are discussed. As in many countries around the world, there are indications that preschool and school in Sweden are moving closer together in terms of assignments and content - movements that are likely to affect even the youngest children. The results highlight the complexity of transitions and its implications for educational practice, but also shed light on the organizational conditions which children have to cope with in transitions.

  • 214.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass2015Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 11, nr 4, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar till och från förskoleklass organiseras på olika skolor. Via en webbaserad enkät söks skolledares argument för denna organisering. I analysen nyttjas ett ramfaktorteoretiskt tänkande som kompletteras med teorier om praktiskt förnuft samt kontinuitetsbegreppet. Resultaten visar att barn tenderar att göra fler övergångar mellan barngrupper och sociala gemenskaper ju yngre de är. Fördelningen av skolledarnas svar visar att majoriteten, på grund av yttre villkor, delar förskolegrupperna till nya klasser i övergången till förskoleklass. Däremot indikeras inte samma rörlighet i övergången till årskurs 1. Resultaten visar hur arbetet med att organisera övergångarna utgör en komplex väv av yttre faktiska villkor som barnantal och upptagningsområdets storlek, av inre logiker och föreställningar om vad som är det bästa för barnen och det bästa för det fortsatta lärandet samt av skolans tradition av att organisera för arbetet med övergångar. 

  • 215.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet.2019Ingår i: Lärarprofession i en tid av förändringar. : Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete / [ed] E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 45-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 216.
    Ackesjö, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Det är ju ingenting vi bett om...: En studie av en integrationsprocess mellan förskoleklass och skola, med fokus på personal i förändring2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med rapporten är att följa en integration mellan förskoleklass och grundskola på en enhet under ett läsår. Undersökningen fokuseras på lärarnas och skolledningens uppfattningar om verksamheten i samband med förändringsprocessen både före, under och efter den fysiska integrationen. Tyngdpunkten läggs på att se vad olika grupper och kulturer samt läraryrkenas historiska och traditionella bakgrund spelar för roll i deras uppfattningar. I undersökningen har aktionsforskning använts. Metoden är tillåtande för triangulering, och vid datainsamlingen har samtal, observation/dagbok samt enkäter använts. Resultaten visar att förändringprocessen påverkades av att grundskollärarna så småningom underordnade sig samverkansreformen. Förskollärarna däremot balkaniserade sig och skapade ett friutrymme. Förändringsprocessen påverkades därför av en tyst maktkamp mellan lärarna, avseende inbördes traditionell och historisk rangordning, samt en kamp om pedagogiska metoder. Genom att underordna sig tog grundskollärarna makten över samverkan. Ingen spontan samverkan etablerades under det första verksamhetsåret.

  • 217.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Fritidshemmet som en kontinuitetsskapande arena2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist och Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "From a big and competent preschool child to a small school child in need of care": Parent's perspectives on their children's transition to preschool class.2015Ingår i: Abstract book. Innovation, Experimentation and Adventure in Early Childhood, 25th EECERA Annual Conference, Barcelona September 7-10, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective is to examine parent’s expectations and concerns about upcoming transitions, as well as how parents describe their children in transition. Research has shown that the time before and after school start can be seen as an important period of life. Transitions can also pose a particular strain. Although children often are well prepared, they can “get lost in transition” when exit and entry processes in different school forms are floating into each other. Therefore, support from parents and teachers could be considered as crucial. The analysis is built on theories of transition and socio-cultural perspectives where surroundings, relationships, critical events and contexts become important. The data consists of 173 questionnaires answered by parents to children who are about to make the transition to school. The questionnaires were answered a few months prior to the actual transition, when the head masters invited the parents to visit school and to get informed about the preschool class. The parents could choose whether they wanted to participate in the study or not. The results show that even though the parents seem excited about their children’s next step on the educational ladder they also describe certain concerns. The most reoccurring theme in the narratives is the descriptions of the big and competent preschool child who becomes a small school child in need of care after the transition to preschool class.  Hearing parent’s concerns and understandings about their children in transition informs us how we can prepare both children and parents for transitions.

  • 219.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Från förväntningar till motstånd och anpassning: Fyra barns övergångar till och från förskoleklass2013Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 6, nr 15, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses the Swedish preschool class and the transitions from preschool to compulsory school, out from children’s perspectives. The study indicates that children, in these transitions, are constructing identities such as future pupils, Ex preschoolers, playful preschool class children and adjusted and responsible pupils. It’s indicated that children’s ways of defining themselves, and their markings of borders between the institutions, are changing over time and are depending on the current context. The study also highlights how Swedish children conduct two school entries where they have to reconstruct both their identities and their understanding of institutional borders.

  • 220.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen: En ö eller en bro mellan förskola och skola?2011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 221.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen som skolform, en kunskapsöversikt.2010Ingår i: I rättan tid? Om ålder och skolstart: SOU 2010:67, Stockholm: Fritzes, 2010, s. 293-314Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen som övergångszon: Väntrum eller genomfart?2011Ingår i: Psykisk Hälsa, ISSN 0033-3212, nr 3, s. 38-43Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 223.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklasslärare som gästarbetare: Gränsmarkeringar via sociala stängningar2010Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 3, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The preschool class is an educational programme that has been created through an educational reform in Sweden in the late 1990s. The purpose was to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a “new pedagogy”. My study of teacher identities in preschool class shows that the teachers are using strategies to mark their differences to other teachers. One strategy is to enhance in-groups and out-groups. These strategies also construct the preschool class as a security zone where the teachers distance themselves from other teachers, in contrast to the educational reform.

  • 224.
    Ackesjö, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. University of Gothenburg.
    Gränsers påverkan på lärares identitetskonstruktioner i förskoleklass2009Ingår i: Centrum för professionsstudier, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte:I studien av läraridentiteter i förskoleklass har förskoleklassen teoretiskt placerats i gränslandet mellan förskola och skola. Detta görs för att förskoleklassen är en frivillig skolform som i verksamheten ska utgå ifrån förskolans pedagogiska traditioner, men ingår i skolans läroplan. Syftet har varit att studera vilka läraridentiteter som konstrueras i detta gränsland och hur dessa konstrueras.

    Metod:Data för studien har konstruerats med inspiration av dialogseminarier. Genom att skriva egna texter, läsa och berätta för andra lärare i grupper, engagerades lärarna i vad som skulle kunna kallas för narrativt teoretiserande, vilket kan leda till att man kan upptäcka och skapa sina professionella identiteter.

    Resultat:Resultaten visar att lärarna i identitetskonstruktionen positionerar sig emot de två omgivande kulturerna, förskolans och skolans. Identitetskonstruktionen utgörs i flera fall av vi-dom-markeringar. Vikten av och möjligheten till delaktighet och acceptans i skolgemenskapen blir centralt. I resultatet skapas två centrala samtalsteman; inom samverkanstemat konstruerar lärarna gränsöverskridande identiteter genom sitt kryssande mellan de olika kulturerna, och inom särartsteman konstruerar lärarna transformativa identiteter i det kulturella mellanrummet mellan de omgivande kulturerna.

    Konklusioner:Konstruktionen av särartstemat, där lärarna placerar sig i mellanrummet mellan kulturerna och framhåller sin unikhet, kan indikera att gränserna mellan förskola och skola har förstärkts istället för att öppnas. Förskoleklassen kan därför ses som en säkerhetszon, i vilken lärarna kan distansera sig från övriga lärare i skola och förskola och konstruera sina identiteter genom att markera sin särart i utbildningssystemet. Allt detta tvärtemot förskoleklassreformens intentioner.

  • 225.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Läraridentiteter i förskoleklass.: Berättelser från ett gränsland.2010Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Medspelare och ordningsvakter.: Barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på fritidshemmet och i skolan.2011Ingår i: Fritidspedagogik.: Fritidshemmets teorier och praktiker. / [ed] Anna Klerfelt och Björn Haglund., Stockholm: Liber, 2011, 1, s. 182-203Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 227.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Mind the Gap!: Children’s transition from preschool to school: the Swedish example.2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper explores children’s transition from preschool to school in the Swedish context. Continuity in transition between school forms has often been stressed by for example national and international policy makers. But what is continuity? This concept is seldom defined. The paper is based on results from my forthcoming thesis, which explores children’s perspectives on the Swedish preschool class and children’s transition from preschool to school. When re-analyzing the empirical data in search for indications of continuity, I found that children in transition to school enhances that this process includes gaps and discontinuities – discontinuities that children put forward as positive.

  • 228.
    Ackesjö, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. University of Gothenburg.
    Narrative teacher identities in preschool class: Stories from a borderland2008Ingår i: ECER 2008, From Teaching to Learning?, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims & methodA new arena, the preschool class, is arising between preschool and compulsory school. One can assume that new teacher identities are formed in this new borderland. This study, which is in its introduction phase, aims to search for answers about how the teachers chose to describe themselves as teachers in preschool class, how they are talking about themselves, who they are today and who they want to be tomorrow. In other words, which teacher identities these variations contain.

    In the study the teacher identities will be investigated by their narratives in interaction with and between teachers in focus groups. Bruners (1986) starting point is that narratives creates and recreates relations and identities, and that narrative telling can be seen as an act of reality making.  The narratives render possible definitions of identities in the social life.

    The identities the teachers in preschool class assume is not static, instead they can change constantly on the basis of experiences and reflections. The identities constitute a part of the teachers aims to create meaning in their actions in the pedagogical practice, both historical, current and according to their goals for the future (Beijaard m.fl., 2004; Geijsel & Meijers, 2005). In the study the teacher identities are connected to their actions in the pedagogical practice (ex. Irisdotter, 2006; Beijaard, Meijer, & Verloop, 2004 & Säljö, 2000).

    The theoretical perspectives in the studyThe study is built on sociocultural theories, social constructionism and border theories. In sociocultural theories meaning making can be seen as mediated through language, where our meaning making processes can be seen as reactions on cultural, historical and social circumstances and where we create ourselves in a narrative praxis (ex. Bruner, 1990 & Rogoff, 2003).

    The preschool class can be considered as a borderland between preschool and compulsory school, hence border theories can be productive in a study of teachers in preschool class. We all live in a world, where (invisible) borders control our lives. Frontiers, borders and borderlands used in geographical literature have a big relevance on our lives and social interactions. The borders creates transition zones to which people from both sides of the border are given permission and where hybrid groups with hybrid identities permits to grow (Newman, 2003). The individual narratives and identities are changing when an activity is transferred to a new territory. Thereby, when individuals are moving from one category or area to another they can experience a form of transition hybridity, where they has assimilated “the new” at the same time as they sustain a great part of  “the old” (Newman, 2006b).

    The contribution from the social constructionism to this study is the starting point that teacher identities can’t be found passively inside the teacher, instead the teacher identity is created in a social act and in a specific practice.  Hence, the focus in this study is on what happens in the relations between people, and what is communicated and expressed in this communication (Shotter, 2005).

    MethodsFocus groups are used as the research method. Approximately 15 teachers working in preschool class are participating, and they are divided into three focus groups. Each group is gathered three times, and each time a main theme for discussion is presented from me as the researcher and moderator of the groups. Data is produced via interaction between the teachers and their narratives are recorded by audio technique. The narratives are then analyzed with focus on the content in the discussions and with the aim to make the variation of the teacher’s identities in preschool class visible. 

    Expected outcomesThis study can make a contribution to the research on professional identities in general and teachers’ professional identities in particular. It has the potential to generate new hypothesis about the construction of “teachers”. Firstly by focusing on a “new” teacher profession, and secondly by connecting border theories to research on professional identities.

  • 229.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Parents' Emotional and Academic Attitudes Towards Children's Transition to Preschool Class: Dimensions of School Readiness and Continuity2017Ingår i: Families and Transition to School / [ed] Sue Dockett, Wilfried Griebel, Bob Perry, Springer Publishing Company, 2017, 1, s. 147-162Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 230.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Preschool children’s border work and constructing of (new) identities in the transition to school.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 231.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Skolförberedda barn – barnförberedd skola?: Vårdnadshavares perspektiv på sina barnsövergång från förskola till förskoleklass.2018Ingår i: Cepra-striben - tidsskrift for Evaluering i Praksis, ISSN 1903-8143, nr 23, s. 4-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna text diskuteras svenska vårdnadshavares förväntningar på sina barns kommande övergång från förskola till förskoleklass. Empirin består av 176 enkäter besvarade av vårdnadshavare vars barn var på väg att göra denna övergång. Resul-taten visar att många vårdnadshavare beskriver sina barn som ”redo för skolan” medan andra ger uttryck för att det snarare är skolan som måste vara redo för deras barn. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer måste betraktas ur ett sociokulturellt perspektiv baserat på dialog mellan individ, hem och de olika institutionerna i skolsystemet. Först då kan ”school readiness”-begreppet utgöra en rättighetsdiskurs – dvs. barns rätt till anpassad fortsatt skolgång.

  • 232.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Solidarity - with whom?: Perspectives on solidarity in the borderland between preschool and school.2012Ingår i: Spaces for Solidarity and Individualism in Educational Contexts. / [ed] Eva Johansson och Donna Berthelsen, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2012, s. 83-98Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 233.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Supporting Children’s Transition from Preschool to the Leisure Time Center2016Ingår i: Journal of Education and Human Development, ISSN 2334-296X, E-ISSN 2334-2978, Vol. 5, nr 3, s. 27-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The leisure time center is an important arena for families and children in school. However, there is a lack of knowledge about the leisure time center’s role in children’s transition from preschool to school. Research has shown that transitions are a critical event which often involves discontinuities. Therefore, this article investigates how children’s transition from preschool to the leisure time center in school is organized and conducted, and how the leisure time center can construct and provide a sense of continuity for children in this transition. The leisure time center can be understood as an arena at the intersection between other educational settings. By cooperation and sharing information with teachers in other school forms, the teachers in the leisure time center can provide important support for children in transition. By arranging priming events, teachers can help children to create security and meaning in the transition as well as before the actual entering into the setting.

  • 234.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Teacher identity issues in the Swedish preschool class2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Abstract NERA/NFPF

    Malmö 11-13 mars 2010

    ___________________________________________________________________________

     

     

    “Teacher identity issues in the Swedish preschool class”

    Helena Ackesjö

     

     

    Aims of the research

    The purpose with the preschool class in Sweden is to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a blended pedagogy that would facilitate the six-year old children’s transition from preschool to compulsory school. Even though the preschool class is included in the curriculum for the primary school, the activities in preschool class should not be school activities but also not mere preschool activities. Little is known about these preschool class teachers. The research topic is; How do the teachers construct their professional identities at this crossroad?

     

    Theoretical framework

    The study is built on theories of identity construction, but also on theories that enhances the dilemma of the preschool class being placed at the borderland between preschool and school.

     

    Research design

    Fourteen preschool class teachers participated in dialogue seminars, conducted in three small groups. By dialogues, writing texts and presenting metaphoric pictures, the teachers reflected their experiences from their work. Analysis of the teacher’s identity constructions and their identities was made from this empirical material.

     

    Findings/conclusions

    The results highlight occasions where the preschool class teachers feel subordinated, excluded and marginalized from the community in school. The teachers feel that they do not have the same opportunity to be part of the school culture as other teachers, because of organizational and working conditions. This can also limit their opportunities for participation and influence in the community at school. The teachers also mark the boundaries between Us and Them, as an effect of their experiences of alienation and their spin-off from the social community at school. All these processes also affect the teachers' professional identity construction. Paradoxically, it seems as if the teachers in preschool class also use the exclusion as an instrument of power. The teachers mark in several cases that they distance themselves from both preschool and school, which results in that they can work freely and undisturbed in the preschool class.

     

    Relevance for Nordic Educational research

    This presentation examines the teachers in the preschool class in Sweden, a pedagogic practice which is placed at the crossroads between preschool and primary school. Little is known about the preschool class teachers, and research about this context can develop knowledge about this educational arena, about the teacher’s identities and about policy issues according to the preschool class.

     

     

     

  • 235.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Teachers crossing borders: A longitudinal study of a new profession2015Ingår i: Abstract book. NERA 2015, Marketisation and differentiation in education.: 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), Gothenburg, March 4-6, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic: The overall purpose of this longitudinal research project is to study professional trajectories in the first intake of students which graduated 2014 from the newly reformed teacher education with specialization towards work in the leisure-time center. The main objective for these students is both to work in the leisure time center’s traditional activities, and to work as a teacher in a school subject. This project aims to gain knowledge about which professional trajectories that are possible for this new category of teachers. When are their skills asked for? How do they construct their professional identities? Theoretical and Methodology framework: Border theories and theories of identity constructions are used as theoretical foundations in this research. Such theories provide tools for studying how social borders are established and maintained, and how professional identities are constructed by considering themselves in the light of others. In addition occupation theories are used. In attempting to describe and explain the teachers' movements within the profession, the term breakpoints is used to study how movements across borders in an education system affects the choices made. 40 newly graduated teachers are included in the project, and the methods used are recurring surveys and interviews when they enter the labor market and during their first five years of employment. Main findings: The first survey, answered by the students prior to their graduation, highlights how the students anticipate entering a hybrid profession, and by this facing new dilemmas. They are entering a new and dual professional role where a balance must be maintained between two assignments. To be able to do this balancing, to cross professional borders and to find enough time to combine the assignments, is considered to be the big challenge. In addition, they see a challenge in defining their new profession in the light of the old. The second survey focused on mapping which career trajectories the students took during their first year on the labor market, and is now undergoing analysis. Relevance for Nordic Educational Research: This study puts the spotlight on the Swedish teacher education which is quite unique in a Nordic perspective

  • 236.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Transitions – Times of Reconstructions2013Ingår i: International Journal of Transitions in Childhood, ISSN 1833-2390, Vol. 6, s. 16-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports children’s perspectives of the transitions from preschool to compulsory school via the preschool class. The study indicates that children’s ways of defining themselves, and the ways in which they mark borders between different school forms, change over time. In this process, time and place are crucial. The study highlights how Swedish children make two school starts as they enter the preschool class and then school. Each of these events demands energy in reconstructing identities and understandings of the new school forms.

  • 237.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Transitions as a two-way window: separation and adjustment in transitions through the eyes of children starting school.2019Ingår i: Listening to children’s advice about starting school and school age care / [ed] Sue Dockett, Johanna Einarsdottir, Bob Perry, New York and Abingdon: Routledge, 2019, 1, s. 42-54Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When children make a transition to a new arena - a new school form or a new school house - they need not only adapt and adjust to the new context. The transition also involves a separation from the old. By this, a transition becomes a two-way window; a simultaneous process of adjustment and separation. This simultaneous process involves implications for practice. All teachers have a responsibility in enabling the transition process for the children, by helping them not only to adjust to the new but also to disengage from the old context. How can priming events in transition work in both directions? How can teachers be active in children’s disengagement and separation processes? These are questions this chapter address. The chapter has a practical focus and is building on children’s voices and narratives about the transition from preschool to school in Sweden. Special focus is put on children's separation processes since this is an area that seldom is in focus when discussing about or working with children’s transition.

  • 238.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Uppdrag: Förskoleklass2018Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1402-7135, nr 7, s. 9-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förskoleklassen blir obligatorisk och erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll vilket ökar möjligheten till en nationell likvärdighet för alla elever. Läroplanens skrivningar gör uppdraget tydligare och det blir också tydligt för lärarna vilka förmågor eleverna ska utveckla under året.

  • 239.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Ur barnens perspektiv2015Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 40, nr 2, s. 16-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 240.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Övergångar mellan skolformer: Kontinuitet och progression från förskola till skola2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn gör tidigt i livet flera övergångar mellan skolformer och mellan sociala gemenskaper. Dessa övergångar handlar om att lämna något känt och möta något nytt och okänt, vilket ställer stora krav på barnen, men också på de lärare barnen möter i de olika verksamheterna. Helena Ackesjö ger här exempel på hur lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola kan arbeta för att åstadkomma kontinuitet i övergångarna och progression i den undervisning som erbjuds i de olika verksamheterna. Dessutom beskriver hon hur övergångar kan förberedas och organiseras.

  • 241.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Berggren, Jonas
    Kalmar Municipality.
    Dahl, Marianne
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Ellborg, Katarina
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE).
    Per-Ola, Friman
    Kalmar Municipality.
    Kari, Koskenkorva
    Kalmar Municipality.
    Entreprenöriell fritidspedagogik: att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation2017 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Landefrö, Anna
    Föräldrakooperativet Filsan i Vickleby.
    På spaning efter en gräns: Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige.2014Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 32, nr 3, s. 27-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av alla sexåringar deltar i både förskoleklass- och fritidshemsverksamhet, vilket innebär att de dagligen vandrar över gränsen mellan två historiskt och traditionellt skilda arenor. Föreliggande artikel strävar efter att vinna kunskap om några barns perspektiv på skillnader mellan verksamheterna och på vad som utmärker de olika institutionernas identiteter. Empirin består av intervjuer och observationer som har genererats genom en mindre fallstudie. I studien flätas teorier om gränser, övergångar och identiteter samman, och som analytiska begrepp har gränsmarkeringar, skillnader och gränsöverträdanden använts. Resultaten visar att barnen beskriver innehållsliga skillnader mellan verksamheterna; lek och fria val är centralt i fritidshemmet medan skollikt lärande och vuxenstyrning verkar centralt i förskoleklassen. Dock verkar barnen inte med säkerhet kunna avgöra var gränsen mellan de olika verksamheterna dras och när övergången mellan verksamheterna sker. I empirin framträder att lärarna använder delar av fritidshemstiden till att bemästra förskoleklassens åtaganden, vilket bidrar till att gränsen mellan verksamheterna blir svårtolkad för barnen. Även om studien är liten till sin karaktär indikerar den att tydliga institutionella identiteter verkar ha svårt att konstrueras och upprätthållas då lokaler, lärare och aktiviteter för förskoleklass och fritidshem verkar vara i stort sett desamma på båda sidor av gränsen.

  • 243.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    “Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities2018Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.

  • 244.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Lindqvist, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation": Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem2016Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, nr 1, s. 86-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2014 the first cohort of (a newly designed group of teachers) ”primary teachers with a specialization in extended school education” graduated from Swedish universities. In addition to the traditional formal qualifications as leisure pedagogues their degree also includes the competency to teach practical/aesthetical subjects in compulsory school up to year six. The newly designed teachers thus have to relate to dual professional identities and try to maintain balance between their work in the traditional socially oriented recreation centers against their teaching in a goal- and results-driven school. In this article we study a group of 40 new teachers before and after graduation, trying to get hold of how they perceive and negotiate their professional identities and how they orient themselves in the professional landscape. The results show that the graduates try to balance their own ideals and professional intentions against traditional professional identities and labor market conditions.

  • 245.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö Högskola.
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 1, s. 5-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.

  • 246.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö university.
    Förskoleklassen bortom bron.: Innehåll, mål och mening i undervisningen.2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola. / [ed] Anne Lillvist och Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 79-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass.: Att vara lärare-i-relation i gränslandet.2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 2/3, s. 142-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

  • 248.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö University.
    The educational positioning of the preschool class at the border between social education and academic demands: An issue of continuity in Swedish early education?2016Ingår i: Abstract book. 26th EECERA Annual Conference, Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning, Dublin, 31st-3rd September, 2016, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to produce knowledge about the educational position of the preschool-class education. The preschool-class may be regarded as a borderland practice, a school form that cannot be characterised as either school or preschool. Studies and evaluations have shown that there is a lack of clarity regarding the mission of the preschool-class. The preschool-class teachers are active in the construction of their educational field and their teaching in the preschool-class. The concept of educational positioning is related to the framework of curriculum theory. Curriculum theories may be viewed as theories that focus three central questions: how educational goals are formulated, how the knowledge to be learned is chosen, and how methods are developed to teach this knowledge. The study examines the weekly reports that teachers send home to the parents each week. The study comprises 249 weekly letters from eight preschool-classes. The letters contains descriptions of how the teaching is organized. They also include the goals of their activities and which values the activities of the preschool-class are based on. The teachers could choose whetherthey wanted to participate in the studyor not. No names of children or schools are mentioned. The results illustrate how teachers in their weekly reports construct an educational position that is influenced both by the social pedagogical position with an existence-oriented education and the academic school readiness position by preparing children for further schooling. This causes a variation in the preschool-class education. The results raise questions about continuity and equivalence in early education.

  • 249.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö University.
    The Educational Positioning of the Preschool-Class at the Border between Social Education and Academic Demands: An Issue of Continuity in Swedish Early Education?2016Ingår i: Journal of Education and Human Development, ISSN 2334-296X, E-ISSN 2334-2978, Vol. 5, nr 1, s. 182-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study’s overarching aim is to produce knowledge about the educational position of the preschool-class in a changing educational landscape. This position is analyzed through teacher’s own descriptions in the weekly reports they send home to the parents each week. The results illustrate how teachers in their weekly reports construct an educational position for the pre-school class that is influenced both by the social pedagogical position with an existence-oriented education and the academic school readiness position by preparing children for further schooling. This causes a variation in the preschool-class education and raises questions about continuity and equivalence in early education.

  • 250.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö Universitet.
    The schoolarization of the preschool class – policy discourses and educational restructuring in Sweden2019Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, artikel-id https://doi.org/10.1080/20020317.2019.1642082Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for the preschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going through a watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the education system. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policy documents from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class. The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification, qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to be achieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policy discourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about the benefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into school education, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goal achievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that contains two collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teaching and a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

2345678 201 - 250 av 61332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf