Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 12069
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 203.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 204.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lars Hallberg, Främlingar i förskingringen: Katolska levnadsöden i arkivens spegel2017Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, s. 222-223Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 205.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo2014Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 17, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 206.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Marie Lennersand & Linda Oja, Livet går vidare2007Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 107, nr 1, s. 298-300Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 207.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Marie Lennerstrand & Linda Oja, Livet går vidare2007Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 107, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 208.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 209.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Medeltida böneliv: Längtan efter innerlighet i det senmedeltida Sverige och Finland2019Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Medeltida böneliv handlar om vanligt folks böner under en tid i Sverige, före den lutherska reformationen, då landet var del i den så kallade Kalmarunionen. Livet var inte enkelt att leva. Överallt hotade faror och döden var ständigt närvarande. De allra flesta bad till Gud, men vad man bad om har länge ansetts omöjligt att få kunskap om. Senare forskning har visat att det faktiskt går att veta något om medeltida böneliv.

    I den här boken får du veta hur bonden bad för sina barn, vad en bonde kan ha haft för tankar om Gud, samt hur en medeltida person använde hela sin kropp för att be. Vidare ges inblickar i hur tid och plats ansågs spela roll för om en bön blev besvarad, på vilket sätt Jungfru Maria och helgonen utgjorde ett himmelskt hov att förhandla med samt vilka pedagogiska och didaktiska knep som användes för att lära ett barn att be. Avslutningsvis berättas om hur man sörjde och använde bön som strategi för styrka, och några glimtar ur den verktygslåda som alla standardböner utgjorde. Boken tar även upp hur namn på helgon användes som skydd genom att ge barn helgons namn. Bönelivet hos dem som tillhörde bondebefolkningen på medeltiden var både välutvecklat och fyllt av nyanser.

    Viktor Aldrin (f. 1980) är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt excellent lärare ETP. Han är universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid Högskolan i Borås och forskar om samspel mellan teologi och pedagogik. På Artos har han tidigare publicerat Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola (2018).

  • 210.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    On the Beholding of God through the Eyes of Prayer: Commentary on God Sexuality and the Self2015Inngår i: Syndicate Theology, ISSN 2378-1785Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Parental Grief and Prayer in the Middle Ages: Religious Coping in Swedish Miracle Stories2015Inngår i: Collegium: Studies across disciplines in the humanities and social sciences, E-ISSN 1796-2986, Vol. 18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on expressions of bereavement and religious coping in medieval miracle stories from Sweden. The stories come from the collections of St. Birgitta (Bridget) of Sweden, the Blessed Bishop Nicolaus Hermanni (Sw. Nils Hermansson) of Linköping and the Blessed Katarina of Vadstena, and were recorded in the fourteenth and fifteenth centuries.

    Catherine M. Sanders’s modern five stages of bereavement have been used as the theory of analysis through Kay Talbot’s adaptation of the theory for parents in grief. This theoretical foundation has provided new insights into how parental grief was expressed in medieval Sweden – and in stark contrast to Continental research on the same topic. Parents of both sexes expressed their grief outwardly through tears and crying, and a reluctance to accept that their children were dead. Throughout the miracle stories, lay people constructed their own prayers for miraculous intervention without the aid of any priests. This makes fathers and mothers in medieval Sweden agents of their own in terms of praying to God and being able to construct their own forms of religious coping.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 213.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet.
    Prayer in Peasant Communities: Ideals and Practices of Prayer in the Late Medieval Ecclesiastical Province of Uppsala, Sweden2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in the ecclesiastical province of Uppsala, Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. The standards of prayer considered the physical and mental behaviour of the praying peasant woman or man. The most ordinary way to act during prayer was to stand with hands together, palm against palm, and to pray in the vernacular often using mental themes to enhance the devotion. Devotional prayers were foremost the three ‘standard’ prayers Paternoster, Hail Mary and Apostolic Creed, and could be used separately or combined. Prayer in times of need was possibly considered a matter of praying to saints, something that cannot be proven to have been either practiced or recommended on other, ordinary occasions where God and the Virgin Mary were considered the proper recipients of prayer. A few authentic prayers exist that were possibly said by peasant women and men in connection with miracles and these show the ability to construct elaborate prayers and to propose businesslike agreements with saints. These three prayers were required knowledge for a peasant woman or man and were put to the test in order to become a godparent, and were therefore made available in the vernacular by the parish priests. Ways to maintain the prayer cultures were through mnemonic techniques, and indulgences stipulating and confirming prayers used or to be used in connection with certain churches, days and places within the churches. Name saints could also be used, since the person and the name saint were considered to have a special bond. Prayer could also be used as protection for the living; since a prayer was considered to generate either merits or favours from a celestial patron to his or her client. The prayer life of those belonging to peasant communities was both elaborate and full of nuances.

  • 214.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Prayer in Peasant Communities: Ideals and Practices of Prayer in the Late Medieval Ecclesiastical Province of Uppsala, Sweden2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in the ecclesiastical province of Uppsala, Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. The standards of prayer considered the physical and mental behaviour of the praying peasant woman or man. The most ordinary way to act during prayer was to stand with hands together, palm against palm, and to pray in the vernacular often using mental themes to enhance the devotion. Devotional prayers were foremost the three ‘standard’ prayers Paternoster, Hail Mary and Apostolic Creed, and could be used separately or combined. Prayer in times of need was possibly considered a matter of praying to saints, something that cannot be proven to have been either practiced or recommended on other, ordinary occasions where God and the Virgin Mary were considered the proper recipients of prayer. A few authentic prayers exist that were possibly said by peasant women and men in connection with miracles and these show the ability to construct elaborate prayers and to propose businesslike agreements with saints. These three prayers were required knowledge for a peasant woman or man and were put to the test in order to become a godparent, and were therefore made available in the vernacular by the parish priests. Ways to maintain the prayer cultures were through mnemonic techniques, and indulgences stipulating and confirming prayers used or to be used in connection with certain churches, days and places within the churches. Name saints could also be used, since the person and the name saint were considered to have a special bond. Prayer could also be used as protection for the living; since a prayer was considered to generate either merits or favours from a celestial patron to his or her client. The prayer life of those belonging to peasant communities was both elaborate and full of nuances.

  • 215.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Prayer Practices among Ordinary People in the Late Middle Ages2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper I will present key findings of my concluded project on the prayer life of peasant communities in late medieval Sweden, conducted at the University of Gothenburg 2005–2010. The aim of the project has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in late medieval Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. Focus in my paper will be practices of prayer, especially those occurring in connection with the praying for miracles.

  • 216.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prayer Practices among Ordinary People in the Late Middle Ages2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this paper I will present key findings of my concluded project on the prayer life of peasant communities in late medieval Sweden, conducted at the University of Gothenburg 2005–2010. The aim of the project has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in late medieval Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. Focus in my paper will be practices of prayer, especially those occurring in connection with the praying for miracles.

  • 217.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Praying outside the churchbuilding2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 219.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Referensguiden 2: Paralllell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago2021Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I grund och botten handlar en referens om redovisa sina källor. Det kan göras på många olika sätt. Här presenteras fyra vanliga referensstilar parallellt så att det blir överskådligt vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Både parenteser och fotnoter behandlas.

    Referensguiden 2 är en bearbetat utgåva med fokus på digitala referenser. Den första utgåvan utkom 2015. Boken är tänkt för studenter och gymnasieelever.

    Viktor Aldrin, f. 1980, är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt legitimerad lärare. Han undervisar på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. 

  • 220.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion & Livsfrågor: Tema - Religion och klimatfrågan2024Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll

    s. 4 Religion och klimatfrågan – om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld, Viktor Aldrin

    s.6 Mizan – Klimat- och miljöskydd ur ett muslimskt perspektiv, Mehwish Shahid Dar

    s. 10 Undervisning i hållbar utvecklinginom ämnet religionskunskap, Laura Segura

    s. 12 Climate Optimism: CelebratingSystemic Change Around the World av Zahra Biabani, Christian Benjaminsson recenserar

    s. 15 Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen. Tips på arbetsmaterial, Viktor Aldrin

  • 221.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion and/or Democracy in Schools: Why do Political Parties Fear Religion in Contemporary Sweden2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 222.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion och klimatfrågan: Om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld2024Inngår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 2023, nr 3, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga.

    Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 224.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religious Water as Problem - Religious Water as Solution2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 225.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religiösa måste lära sig tala sekulärt språk. Slutreplik: 2023-05-102023Inngår i: Tidningen DagenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Slutreplik. Svenska pastors- och prästutbildningar kan inte argumentera mot statliga granskande myndigheter och offentliga aktörer utifrån religiösa behov och ideal, utan kan enbart bli förstådda utifrån ett sekulärt perspektiv, skriver Viktor Aldrin.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Robert Lutton & Elisabeth Salter (eds.), Pieties in Transition2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1, s. 224-225Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 227.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Robert Lutton & Elisabeth Salter (eds.), Pieties in Transition2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 228.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Robert Swanson, Indulgences in Late Medieval England2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1, s. 222-223Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 229.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Robert Swanson, Indulgences in Late Medieval England2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 230.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Saluting Aron Gurevich and His Legacy: A Round Table Discussion2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A Round Table Discussion on the Legacy of the late A. Gurevich and a book dedicated to his memory and ideas Saluting Aron Gurevich: Essays in History, Literature and Other Related Subjects (Brill, Spring 2010). The session will unite the contributors of the volume, its editor, illustrator, as well as Gurevich's longtime friends, colleagues, and disciples. It should interest and attract all those interested in historians' role in history, Soviet historiography, medieval popular culture, Scandinavian medieval history, historical anthropology, and historical research in general. Participants include Viktor Aldrin (Göteborgs Universitet), John H. Arnold (Birkbeck College, University of London), Michael Clanchy (Institute of Historical Research, University of London), Francisca Shilova (Independent Scholar, Amsterdam), and Yury Zaretskiy (State University, Higher School of Economics, Moscow).

  • 231.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Saluting Aron Gurevich and His Legacy: A Round Table Discussion2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A Round Table Discussion on the Legacy of the late A. Gurevich and a book dedicated to his memory and ideas Saluting Aron Gurevich: Essays in History, Literature and Other Related Subjects (Brill, Spring 2010). The session will unite the contributors of the volume, its editor, illustrator, as well as Gurevich's longtime friends, colleagues, and disciples. It should interest and attract all those interested in historians' role in history, Soviet historiography, medieval popular culture, Scandinavian medieval history, historical anthropology, and historical research in general. Participants include Viktor Aldrin (Göteborgs Universitet), John H. Arnold (Birkbeck College, University of London), Michael Clanchy (Institute of Historical Research, University of London), Francisca Shilova (Independent Scholar, Amsterdam), and Yury Zaretskiy (State University, Higher School of Economics, Moscow).

  • 232.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 233.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    School Ending Ceremonies in the Church: How the Church of Sweden Lost its Influence over Public Religious Education2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Download (pdf)
    innehållsförteckning
  • 234.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 235. Aldrin, Viktor
    Sjundedags Adventistsamfundet2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 236.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedags Adventistsamfundet2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) :, Malmö: Nationalencyklopedin, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 237.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Sjundedagsadventism2008Inngår i: Religion i Sverige / [ed] Ingvar Svanberg & David Westerlund, Stockholm: Dialogos Förlag, 2008, 1, s. 196-197Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 238.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventism2008Inngår i: Religion i Sverige / [ed] Ingvar Svanberg & David Westerlund, Stockholm: Dialogos Förlag, 2008, s. 196-197Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 239. Aldrin, Viktor
    Sjundedagsadventist2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 240.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventist2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) :, Malmö: Nationalencyklopedin, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 241.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007Inngår i: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund & Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 157-169Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 242.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007Inngår i: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 243.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Själavårdsundervisning i Svenska kyrkan: en nulägesrapport om utbildning och fortbildning i själavård 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 244.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolans religiösa historia: Om övergången från statlig kristendom till statlig religionskritisk sekularism2019Inngår i: Tidskriften Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, Vol. 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Religionens plats i svensk skola har på senare år kommit att bli ett av de mest omdiskuterade ämnena i svensk offentlig debatt. Ett exempel på en sådan diskussion har varit bruket med skolavslutningar i kyrkan och konfessionella friskolor. Men problematiken är långt större och rör idag huruvida religion över huvud taget ska få tillåtas i skolan. Hur kom det sig att religion började att upplevas som problem? Hur kan denna förändring förstås?

    I min docentmonografi, Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola, sökte jag svaret på varför religion har blivit ett så känsligt kapitel i svensk skola. Sökandet började i det mycket omdebatterade bruket av skolavslutningar i kyrkan, men kom allt mer att handla om relationen mellan Svenska kyrkan, staten och skolan.

  • 245.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 246.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 247.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svenska folket om religion och tradition i skolan2017Inngår i: Larmar och gör sig till: SOM-rapport nr 70 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2017, s. 515-528Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Religionens roll i skolan är något som ofta debatteras i Sverige. Ett av de mest omdebatterade religiösa fenomenen är skolavslutningar i kyrkan. I dessa ceremonier möts den konfessionslösa skolan med kristendomens heliga rum. Mötet är inte konfliktfritt. Detta kapitel behandlar svenska folkets attityder till att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. Det gäller särskilt bland personer som uppger att de föredrar höger-partier på en höger-vänster-skala. Personer som inte firar den traditionella högtiden jul är mindre kritiska mot ett förbud, vilket kan tyda på ett samband mellan avståndstagande från traditionsfirande och kritik mot skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar också att det för vissa politiska partier råder en tydlig polarisering mellan partisympatisörernas inställning till skolavslutningar och de valda politikernas agerande i frågan.

  • 248.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Teaching Undergraduate Research in Religious Studies. Edited by Bernadette McNary-Zak and Rebecca Todd Peters. AAR Teaching Religious Studies Series.2013Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 16, nr 3, s. 293-294Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 249.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Teaching Undergraduate Research in Religious Studies. Edited by Bernadette McNary-Zak and Rebecca Todd Peters. AAR Teaching Religious Studies Series.2013Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 16, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 250.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

2345678 201 - 250 of 12069
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf