Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 864
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Christiansen, Iben
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Bertram, Carol
    Early schooling teachers’ learning from a formal teacher development programme in South Africa2019Inngår i: International Journal of Educational Development, ISSN 0738-0593, Vol. 66, s. 78-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Continuing professional development for teachers is seen as an important factor in improving South African education. However, few studies have interrogated the extent to which teachers develop their professional knowledge and competencies by attending formal professional development programmes offered by universities. The purpose of the paper is to compare the results of two tests, which we designed to measure the professional learning of the Foundation Phase (Gr R – Gr 3) teachers who enrolled on an Advanced Certificate for Teaching (ACT) programme, offered by the University of KwaZulu-Natal in South Africa. We designed a pen-and-paper test which the participants completed in February 2014 when they enrolled on the ACT programme and then again in October 2015, when they had completed the two-year part-time programme. A comparison of the test results indicate that teachers may have developed slightly more confidence in some areas, that some shifted their beliefs about teaching and learning yet not always in the desired direction, and that the improvement in conceptual knowledge appeared rather limited. We discuss a range of possible explanations for this.

  • 202.
    Christiansen, Iben
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Bertram, Carol
    Mukeredzi, Tabitha
    Contexts and concepts: analysing learning tasks in a foundation phase teacher education programme in South Africa2018Inngår i: Asia-Pacific Journal of Teacher Education, ISSN 1359-866X, E-ISSN 1469-2945, Vol. 46, nr 5, s. 511-526Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Within teacher education, there is ongoing debate about the nature and extent of the propositional and conceptual knowledge that teachers need. In this paper we interrogate the learning tasks detailed in six learning modules offered in a formal qualification for South African Foundation Phase (grade R-3) teachers. Our purpose is to analyse to what extent the in-text informal learning tasks foreground the conceptual object of study or the practice-based context, and thus the extent to which these tasks require teachers to develop systematic conceptual knowledge which is clearly related to practice. Tasks which make visible both the conceptual object of study and the practice-based context are most likely to enable teachers to systematise ideas, and thus build professional judgement. Our findings show that there are differences between the six modules, but that generally the conceptual object of study is not made strongly visible in the learning tasks, except in the mathematics education modules. We argue that this will have implications for the development of the student teachers’ systematised knowledge and professional judgement.

  • 203.
    Christiansen, Iben Maj
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    When conceptual blending isn’t: Examples from mathematics education2015Inngår i: Conceptual integration and educational analysis / [ed] Wayne Hugo, Cape Town: HSRC Press, 2015, s. 129-138Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 204.
    Christiansen, Iben Maj
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Els, Rosanne
    The CALL of Zulu: reflections on the development of a computer-assisted language learning package2019Inngår i: Computer Assisted Language Learning, ISSN 0958-8221, E-ISSN 1744-3210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Few people who did not grow up speaking Zulu have learned the language later. There are limited resources for second language Zulu learning, whether textbooks, readers, or computerised resources. We set out to develop software for this purpose, to support learners’ independent learning. Drawing on research on language learning, we used a number of principles that then informed the design of the programmes. In this paper, we reflect on the applicability of the principles and the difficulties in structuring an application for an agglutinative language.

  • 205.
    Christiansen, Iben Maj
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Österling, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    THE DESIRED TEACHER REFLECTED IN RESEARCH ARTICLES ON PRACTICUM2018Inngår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Ewa Bergqvist, Magnus Österholm, Carina Granberg, Lovisa Sumpter, Umeå, Sweden: PME , 2018, Vol. 2, s. 259-266Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Starting from questions about what is privileged in mathematics teacher education, we conducted a systematic review of research on practicum. One element was to in-terrogate the notion of the desired mathematics (student) teacher reflected in existing research. Selecting peer reviewed, empirically based articles for 2001-2017 resulted in the inclusion of 51 articles. Our findings suggest the desired teacher implied in papers to have content knowledge, MKT/PCK, positive beliefs and attitudes, and the ability to reflect on teaching. Teachers who can exercise reasoned judgement were more frequently valued than teachers who can implement specific practices.

  • 206.
    Colliander, Louisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Kriterier som beaktas i valet av matematiklärobok: En kvalitativ studie ur lågstadielärarens perspektiv2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att synliggöra lågstadielärares tankar och uppfattningar kring valet av en matematiklärobok samt belysa granskningens komplexitet i samband med det. Varför det är viktigt att undersöka detta är för att matematikläroboken traditionellt sett har haft en central roll i matematikundervisningen, samt att förhandsgranskningen av läromedel främst har ålagts lärarna, sedan den statliga granskningen lades ned i början av 1990-talet. Därav är följande två frågor centrala i studien ”Vilka kriterier beaktar lågstadieläraren i sitt val av matematiklärobok?” samt ”Vilka faktorer påverkar valet av matematiklärobok enligt lågstadieläraren?”. Den metod som har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem lärare. Studiens data har kategoriserats och genererat ett resultat om sex stycken kriterier, som lärarna beaktar i valet av matematiklärobok samt synliggjort två faktorer som påverkar valet. Några av dessa kriterier var att matematikläroboken ska ha ett tydligt upplägg och rikt innehåll, tilltalande layout och vara kopplad till Lgr11s kursplan i matematik. De två faktorer som kom fram berörde lärarnas syn på sin kompetens samt lärobokens funktion i praktiken. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning, där de olika kriterierna och faktorerna tas upp och behandlas för att visa på hur en adekvat matematiklärobok kan väljas, samt vilken komplexitet som involveras i valet. En matematiklärobok som uppfyller de kriterier som lärarna efterfrågar, skulle kunna ha möjlighet att bidra till positiva erfarenheter hos eleverna samt bättre kunskapsinhämtning. Studien är av signifikans för lärare, då deras yrkesåtaganden bland annat berör val av matematiklärobok. Den kan också ha betydelse för fortsatt forskning på området vad gäller läromedelsgranskning och hur väl matematikläroböcker uppnår de efterfrågade kriterierna.

  • 207.
    Colliander, Louisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Uppskattningsstrategier på lågstadiet: En fallstudie2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att synliggöra vilka uppskattningsstrategier som används på lågstadiet, utifrån de fyra uppskattningskategorierna mängder, tallinje, överslagsberäkning och storheter. Detta eftersom uppskattning enligt forskning inte uppmärksammas tillräckligt, vilket ofta härleds till det skrala innehållet i läroböckerna, samt lärares syn på uppskattning. Dessutom ingår uppskattning i taluppfattning och är avhängig för elevers kommande matematikinlärning, främst inom aritmetik och problemlösning. Studiens centrala frågor var (1) Vilka strategier använder elever i årskurs 3 vid uppskattningsuppgifter? (2) Hur ser lågstadielärarnas inställning till uppskattning ut? samt (3) Hur uppmärksammas uppskattning och dess strategier i matematikböckerna enligt lågstadielärare? Metoderna för datainsamling var fokusgrupper med elva elever och semistrukturerade intervjuer med tre lågstadielärare. Resultaten visade två grunddrag (1) att eleverna använde uppskattningsstrategier, dock var dessa något begränsade i förhållande till undersökningens uppgifter samt (2) att lärarna inte medvetet beaktade uppskattningsstrategier i sin undervisning, de ansåg dock att uppskattning var en kunskap för livet. Det vill säga att mer sofistikerade uppskattningsstrategier, såsom del/helhet, spann och referenspunktsjämförelse, kan behöva uppmärksammas mer på lågstadiet, för att ge eleverna en bred repertoar och därmed utveckla deras taluppfattning. Utifrån det skulle studien kunna vägleda lärarna om vilka uppskattningsuppgifter och strategier de kan undervisa tydligare. Studien är därtill signifikant för lärares professionella uppdrag, då de enligt Lgr11 ska undervisa elever om uppskattning och tillika lämpliga strategier. Den skulle även kunna ha betydelse för vidare forskning på området, exempelvis vad gäller granskning av lärarhandledningars innehåll avseende uppskattningsuppgifter och uppskattningsstrategier.

  • 208. Cooke, Audrey
    et al.
    Jenßen, Lars
    Norén, Eva
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Mathematics in Initial Teacher Education Programs in Sweden, Germany, and Australia2019Inngår i: Mathematics Education Research: Impacting Practice: Proceedings of the 42nd annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia / [ed] G. Hine, S. Blackley, A. Cooke, Perth: Mathematics Education Research Group of Australasia, 2019, Vol. 42, s. 188-195Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    International comparisons of student achievement in mathematics and their attitudes towards, confidence with and anxiety to mathematics have a long history. Likewise, detailed international comparisons of teacher education programs have also been conducted. However, the relationship between the teacher education programs and teacher anxiety for teaching mathematics have not been investigated. This paper is part of a larger research project investigating the relationship between teacher education programs and mathematical anxiety of its pre-service teachers. It reports on the initial comparison of the teacher education programs for primary teachers from a university in Sweden, Germany, and Australia, specifically the mathematics education addressed in the programs. The paper concludes with an outline of the future research.

  • 209.
    Creutzberg, Lars
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten.
    Historia i fysikläroböcker för grundskolans senare år2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka om ”fysikens karaktär” kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ”fysikens karaktär” åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ”fysikens karaktär” i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor. I vilken form presenteras historiken i ett antal fysikböcker avsedda för grundskolans senare del? Hur förankras de historiska texterna i fysikböckerna till historien? Belyser de historiska texterna i fysikböckerna utveckling och framväxt av kunskap? Undersökningen utfördes genom en textanalys. I denna användes en checklista som historiken i läroböckerna systematiserades och kategoriserades efter. Ur undersökningsmaterialet framkom att läroböckerna använde ett likartat sätt att presentera historiken. Denna var oftast förankrad via ett årtal, medan en koppling i en vidare kontext som exempelvis till samhälle eller kultur var liten. Drivkrafterna bakom den historiska utvecklingen har ofta varit nytta och för vetenskapen självt. Läroböckerna fokuserade på resultatet av vetenskapen och inte på dess processer. I arbetet konstaterades att fysikböckerna inte illustrerar vad vetenskap är och hur denna praktiseras.

  • 210.
    da Silva, Marcio Antonio
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Brazilian high school textbooks: Mathematics and students’ subjectivity2018Inngår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] E. Bergqvist, M. Österholm, C. Granberg, L. Sumpter, Umeå, Sweden: PME , 2018, Vol. 4, s. 187-194Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 211. da Silva, Marcio Antonio
    et al.
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Coradetti Manoel, Camila Aparecida
    Berto, Ludiane Felix
    Brazilian High School Mathematics Textbooks and the Constitution of the Good Student Citizen2018Inngår i: Acta Scientiae. Revista de Ensino de Ciências e Matemática, ISSN 1517-4492, Vol. 201, nr 6, s. 1071-1081Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 212.
    Dahlstedt, Marica
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Förväntade kunskaper: en jämförelse av kursplaner i matematik2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie analyserar kursplanen i matematik. Fokus i studien har varit elevernas förväntade kunskaper i matematik. Studien utgår från Skolverkets uppdrag att utforma kursplaner och kunskapskrav för grundskolan. Analysen genomfördes på nuvarande kursplan ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011” (Skolverket, 2011a) samt förevarande kursplan ”Grundskolan kursplaner och betygskriterier, 2000” (Skolverket, 2008). Utifrån de skillnader och likheter som går att finna mellan kursplanerna analyseras sedan uppdraget att utarbeta kursplaner och kunskapskrav. Det analysverktyg som har använts är ett ramverk för kursplanernas form och innehåll. Definitionerna gällande form och innehåll utgår från de metafunktioner som behandlar texters textuella och ideationella funktion. Studien visar att kursplanernas form förtydligats och gjorts mer lättillgänglig. Detta medför att de moment i kursplanen som rör elevers kunnande blivit lättare att hitta och förhålla sig till. När det gäller kursplanens innehåll har det preciserats och konkretiseras både när det gäller kompetenser och matematiska områden. Denna precision har medfört en ökad omfattning av antalet tillfällen kompetenser och matematiska områden omnämns. Progressionen i kursplanen är tydlig när det gäller de matematiska områdena. Resultaten visar på att nya moment av matematiska områden införts i Lgr 11, detta tolkas som en skärpning av elevernas förväntade kunnande i matematik.

  • 213.
    Danckwardt-Lillieström, Kerstin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Drama i kemisalen: En designbaserad studie av hur kreativt drama kan stödja gymnasieelevers lärande av kemisk bindning2019Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A major challenge for chemistry education is to develop the students' understanding of chemical bonding. In upper-secondary school, the challenges are commonly expressed as difficulties for students to distinguish between intra and intermolecular bonding and to understand chemical bonding in terms of electronegativity. The aim of this thesis is to investigate in what ways creative drama can support the students' learning of non-spontaneous chemical concepts related to electronegativity and chemical bonding. Drama has previously been suggested to support science learning, but studies in science education are limited and the potential of using drama to afford student theoretical reasoning in chemistry needs further scrutiny and design development. In the study which forms the basis of the thesis, socio-cultural theory of learning is combined with multimodal social semiotic analysis. The study was conducted as a design-based study with interventions in three cycles in two schools. The interventions, including the drama activity and students group discussions before and after, were video-and audiotaped. In Article 1, data from cycle 2 was analyzed with respect to what kind of semiotic work students were engaged in. In Article 2, the data from cycles 1, 2 and 3 were analyzed on the basis of thematic content analysis resulting in themes regarding in what ways the students explored electronegativity and chemical bonding and in what ways creative drama afforded collective student agency. The main findings point to the importance of meaning-making through transduction to develop students' conceptual understanding of chemical bonding. In the students' semiotic work, it was possible to create relations between electronegativity and the polarity of molecules and to link the polarity of the molecules to intermolecular bonding in the collective whole class interaction, which in turn is a prerequisite for understanding phase changes. The interaction between the student groups was pivotal for linking the chemistry's sub-micro and macro levels. Further, the results show that the students' bodily formations of molecules in certain groups prompted semiotic work in other groups, which got consequences for the students’ collective agency. The visualization of the students' bodily formations created opportunities for students to pay attention to differences in representations of chemical bonding. A notion called epistemic dissonance is introduced to account for the emergent epistemic tensions/contradictions that become recognized by the students in the creative drama. Emergent epistemic dissonances constitute opportunities for collective work concerning the conceptual relations where students act as learning resources for oneanother. This thesis points to the importance of designing creative drama in such ways that both the material and social structure may support the students' collective agency.

  • 214.
    Danckwardt-Lillieström, Kerstin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Muntlig formativ kamratbedömning som kommunikativ praktik: En designbaserad studie i det naturvetenskapliga klassrummet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ”talk science”, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students’ abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students’ learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students’ meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school. I have designed and tested a method of oral peer-assessment that enables dialogue-interaction in the natural science-classroom where the students, under supervision of the teacher, get to use each other as learning-resources in groups. The oral formative peer-assessment has been conducted in form of a design-based study in two upper-secondary school classes where each teacher taught natural sciences. The data collected include conversations in small groups, between groups and with the teacher. Data was analysed based on different types of talk (exploratory, cumulative and disputational talk) and type and level of feedback that was given in the classroom. The results showed that the students were given different opportunities for meaning-making, where the lack of subject-knowledge, difficulties with peer-assessment and physical artefacts were seen to significantly affect the learning process. The analyses of the interaction in the classroom showed that the teachers, in both studies, gave a direct feedback, where the students got the opportunity to compare and support their results in a dialogue with each other and the teacher. This type of feedback is considered highly efficient for learning. This study shows that the oral formative peer-assessment is a tool that teachers can use, and adapt to their practices, in order to create interactions in the classroom that can increase the students’ meaning-making.

     

     

     

  • 215.
    Danckwardt-Lillieström, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Enghag, Margareta
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Creative drama in chemistry education: a social semiotic approach2018Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 3, s. 250-266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drama is a way of teaching that has been suggested to support learning, but studies in science education are limited and the potential of using drama needs further scrutiny and design development. In this study, from an upper secondary school in Sweden, we investigate how creative drama may afford students’ meaning-making of abstract non-spontaneous chemical concepts, by exploring what kind of semiotic work students are engaged in when given the opportunity to use their own bodies as semiotic resources. We combine sociocultural theory of learning with multimodal social semiotic analysis. In our analysis, we found different types of transductions and transformations that had consequences for students' meaning-making. A conclusion is that when creative drama activities open up for students to use bodily mode in combination with a variety of other semiotic resources, the students are afforded to explore intermolecular forces in new ways.

  • 216.
    de Gysser, Isabell
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Rustad för framtiden?: En studie om vad elevsamtal i SNI-undervisning handlar om.2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna? 

  • 217.
    de Gysser, Isabell
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena: En studie i grundskolans år 4-6 utifrån lärares perspektiv på undervisning2016Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att belysa och tillföra ämnesdidaktisk kunskap kring språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena i grundskolans årskurser 4-6. Studien ställer upp tre forskningsfrågor som handlar om hur några lärare beskriver sin undervisning i de naturorienterade ämnena utifrån ett språkligt förhållningssätt, vilka praktiska tillvägagångssätt de väljer att använda samt hur dessa val syftar till att skapa förståelse för ämnesspecifikt innehåll hos eleverna. Studien har således ett perspektiv på undervisning utifrån en lärarhorisont och grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer. Insamlat material har analyserats och resulterat i fem teman som strukturerar informanternas utsagor om deras språkinriktade undervisning: mötet med ämnesspråket, svårigheter och signifikant svårare områden, metoder och aktiviteter, synlig kunskapsutveckling samt framgångsfaktorer. Studien visar i likhet med tidigare empirisk forskning kring det naturvetenskapliga språkets särdrag att det skolspråk eleverna möter i NO-undervisningen i årskurs 4-6 har komplexa beståndsdelar. Undervisningen handlar mycket om att stötta eleverna i den språkligt och innehållsligt abstrakta världen genom metoder och aktiviteter som kopplar nytt ämnesstoff till en för eleverna välkänd kontext. När lärarna beskriver didaktiska val handlar det i stor utsträckning om sådana som kontextualiserar ämnesinnehållet, gör eleverna delaktiga i kommunikativa sammanhang samt ställer upp ett stödjande ramverk kring språket. Utifrån studiens resultat och teoretiska bakgrund kan lärarstudenter, lärare, skolledare eller annan personal verksam i svensk skola finna belägg för vikten av att ställa upp kunskapsmål och språkliga mål. Diskussionen i studien leder fram till ett förslag på vidare studier som handlar om de, från tidigare forskning uppställda tre kännetecken för en funktionell språkinriktad undervisning; kontextualisering, interaktion samt språkstöttning, skulle kunna utökas till att även omfatta en aspekt som handlar om vikten av repetition i undervisningen. I den här studien blev denna fjärde aspekt framträdande tillsammans med de tre övriga. 

  • 218.
    de Ron, Anette
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur kommuniceras värderingar av matematik i kursplanen?: En diskursanalys av värderingar i kommentarmaterialet tillkursplanen i matematik2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 219.
    de Ron, Anette
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur kommuniceras värderingarav matematik i kursplanen?: En diskursanalys av värderingar i kommentarmaterialet tillkursplanen i matematik.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991). The WiFi-study conducted in Sweden will explore the values that may be typical of a Swedishcontext. This work is part of the Swedish group's work in translating the WiFi study to a Swedishcontext. One way to do this is to examine whether and how the values are represented in thecurriculum for the Swedish compulsory school.The aim of this study is to identify the implications of how the use and choice of words in thecurriculum explicitly or implicitly highlights values. This is done through a critical discourse analysis.In this work it is discussed how the values is used both explicitly and implicitly in the curriculum.

  • 220.
    de Ron, Anette
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Perspektiv på problemlösning: En studie av problemlösning i matematikdidaktisk litteratur och läromedel i grundskolan2009Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna. I denna uppsats synliggör jag och ger exempel på olika sätt att se på och beskriva området problemlösning i matematikämnet i grundskolan. Jag synliggör också vilka spår av lärandeteorier jag kan se i beskrivningarna av problemlösning. Studien bygger på litteraturstudier. Undersökningsmaterialet är litteratur inom matematikämnets didaktik och läromedel i matematik i grundskolan. 

  • 221. de Toledo e Toledo, Neila
    et al.
    Knijnik, Gelsa
    Valero, Paola
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Mathematics education in the neoliberal and corporate curriculum: the case of Brazilian agricultural high schools2018Inngår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816, Vol. 99, nr 1, s. 73-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The pedagogical principle learning by research guides the current curriculum in agricultural high schools in Brazil. A problematization of the principle shows how (1) it feeds into current neoliberal and corporate agendas in the education sector, and (2) it associates mathematical formalism and abstraction as necessary conditions for the production and use of biotechnology. Data consists of official national and institutional policy documents, as well as interviews conducted with nine former students, along with their school notebooks and tests. The theoretical and methodological framework draws on the work of Michel Foucault. It is argued that neoliberal market values are embedded in the mathematics education, through the articulation of abstract and formal reasoning with techno-scientific knowledge, for the purpose of competitive production. The learning by research principle shapes students' subjectivities to desire becoming techno-scientificized individuals. The ethical question of the subordination of the value of mathematics education to a neoliberal, predominantly marketized logic is raised as a challenge to the role of mathematics in contemporary cultures.

  • 222. de Winter, James
    et al.
    Airey, John
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Uppsala University, Sweden.
    The views of pre-service physics teachers on the role of mathematics in the teaching and learning of physics2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Mathematics is commonly seen as playing a fundamental role in the understanding of undergraduate physics. However, this role poses challenges for teaching physics at lower levels. In England, increased formal assessment of mathematical skills in national physics examinations has made many teachers (re)consider this issue and their classroom practice. This qualitative study explores how English physics teachers view the physics/mathematics relationship. Our data consists of questionnaires and follow up interviews with an entire cohort of pre-service teachers training at an English university (n=13). Analysis included a line of enquiry on the tension between the value of mathematics in undergraduate physics and its value for teaching physics at school level. There was considerable variation across respondents, some seeing mathematics as integral to understanding school physics, whilst others prioritised conceptual understanding over mathematical formalism. Many noted how their views had changed during training, raising questions for those involved in physics teacher preparation.

  • 223. de Winter, James
    et al.
    Airey, John
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Uppsala University, Sweden.
    What is a ‘good’ physics teacher?: Views from the UK education community2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 224.
    Donner Saand, Charlotte
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att bygga hus med matematik: Är det möjligt att integrera matematik med byggteori?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg.

     

    Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs. Det saknas kurslitteratur som knyter samman matematik och byggteori. I detta arbete visar jag att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt.

  • 225.
    Dudas, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Didactic modelling of complex sustainability issues in chemistry education2018Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 3, s. 267-284Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To meet future challenges regarding sustainability issues, science education needs to address how to educate scientifically literate and responsible citizens. One aspect of this is how to draw students’ attention to the complexity in sustainability issues. Therefore, this study analyses how complexity can become visible in students’ deliberations. The study has been conducted as an in-situ study at two upper secondary schools. The data was analysed using Practical Epistemological Analysis (PEA) and Deliberative Educational Questions (DEQ). The results show that four different kinds of considerations were used to visualise complexity. Those considerations regarded facts and values in relation to known and unknown facts. The considerations were used to develop a didactic model. Design principles were also developed, which together with the model can support teachers in didactic analyses regarding complex sustainability issues in chemistry education. Furthermore, the study shows that chemistry education can contribute to development of Bildung and democratic citizenship.

  • 226.
    Dudas, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Rundgren, Carl-Johan
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Didactic modelling of complex sustainability issues in chemistry education2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To meet future challenges regarding sustainability issues, science education needs to address how to educate scientifically literate and responsible citizens. Chemistry education must be organized in a way that gives the students opportunity to participate in discussions and decision-making regarding sustainability issues in which chemistry knowledge is needed. One aspect of education for responsible citizenship is to draw students’ attention to the complexity in sustainability issues.

    The aim of this study is to analyse how complexity in sustainability issues can be visualized in upper secondary school chemistry education.

    This study was conducted as a didactic modelling inspired by Design Based Research. Two cycles were conducted: cycle 1 with 12 students discussing batteries in different products and cycle 2 with 38 students discussing organic pollutants in everyday products. The data was analysed using Practical Epistemological Analysis (PEA) (Wickman & Östman, 2002) and Deliberative Educational Questions (DEQ) (Lundegård & Wickman, 2007).

    Four different kinds of considerations emerged in students’ discussions which were used to develop a didactic model visualizing complexity. Those considerations regarded facts and values in relation to sufficient and insufficient factual knowledge. All four kinds of considerations are needed to visualize complexity.

    The results showed that conflicting perspectives/values and the issues’ incompleteness and uncertainty only emerged to a small extent in the students’ discussions in cycle 1. In cycle 2 all four kinds of considerations emerged more equally. The design principles in cycle 2 were that the students’ activity should explicitly request conflicting perspectives and values and also include frontier research in chemistry. The result indicates that those gave the students more opportunities to visualize complexity.

    The didactic model and design principles that were developed can together be used for teaching and learning from sustainability issues in chemistry education.

  • 227.
    Ehdwall, Dana Seifeddine
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    How can a teacher support students with a second language to talk chemistry?2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we investigate how four didactic models can be used by chemistry teachers to improve teaching to support students with a second language to “talk chemistry”. The study contributes to show how these models can be used by chemistry teachers to organise, perform and evaluate chemistry lessons in a way that better support second language students to become more active in talking and so learn chemistry. The material consists of video and audio recordings from chemistry lessons in an introductory class in upper secondary school in Sweden. The study was carried out in two cycles of planning, teaching and reflection in two successive classes. The first cycle was to analyse how a “normal” chemistry lesson gave students opportunities to talk and learn chemistry. In cycle two changes were made by using four models for the purpose of increasing the students opportunities to “talk chemistry”. Our findings show how teachers can also support students with a second language to learn to “talk chemistry” by using the didactic models developed in mono-lingual classrooms when planning and performing chemistry lessons.

  • 228.
    Ehdwall, Dana Seifeddine
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Hur lärare kan stödja andraspråkselever på gymnasiet att tala kemi2018Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 3, s. 299-316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study we investigate how two didactic models can be used by chemistry teachers to improve teaching to support students with a second language to “talk chemistry”. The study contributes to show how these models can be used by chemistry teachers to organize, perform and assess chemistry lessons in a way that better supports second language students to become more active in talking and so learn chemistry. The material consists of video and audio recordings from chemistry lessons in an introductory class in upper secondary school in Sweden. The study was carried out in two cycles of planning, teaching and analysis in two successive classes. The first cycle entailed analyzing how a “normal” chemistry lesson gave students opportunities to talk and learn chemistry. In cycle 2 changes were made by using the models for the purpose of increasing the students’ opportunities to “talk chemistry”. Our findings show how teachers can support also second language students’ learning to “talk chemistry” by using the didactic models developed for mono-lingual classrooms when planning and performing chemistry lessons.

  • 229.
    Ekdahl, Anna-Lena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Elevers skilda sätt att erfara talmönster - en studie av elever i årskurs 3 och 42012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematiken handlar i mångt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster är en viktig del inom algebran och aritmetiken och är det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa kunskap om elevers skilda sätt att erfara talmönster, såväl talföljder som visuella talmönster. Därutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrån de skilda sätt som talmönstren erfars av eleverna.

    Nio elever i årskurs 3 och 4 har intervjuats utifrån ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkter och har använts för att analysera materialet. I analysen har förutom likheter och skillnader mellan sätten att erfara, innehållet i elevutsagorna analyserats utifrån erfarandets referentiella och strukturella aspekt.

    Resultatet av den fenomenografiska analysen har utmynnat i följande sex beskrivningskategorier:

    Jämn förflyttning, Konstant eller icke-konstant skillnad, Kombination av delar, Relation mellan vissa delar, Olika del- och helhetsstrukturer och Utöver angiven helhet. I analysen har de aspekter som eleverna fokuserat på varit vägledande för att skilja kategorierna åt och identifiera sex kritiska aspekter. En av dessa kritiska aspekter handlar om att urskilja att förhållandet mellan delarna i mönstret kan se olika ut. En annan kritisk aspekt är fråga om att kunna urskilja delarnas inbördes relation, relationernas förhållande till helheten och den icke angivna helheten. En tredje innebär att delarna behöver urskiljas samtidigt som helheten. Inte nödvändigtvis samtliga delar, men tillräckligt många för att se en regelbundenhet.

    Studiens resultat har gett didaktiska implikationer om vad eleverna i en undervisningssituation behöver ges möjlighet att urskilja för att utveckla ett mer innehållsrikt och differentierat sätt att erfara talmönster.

    Resultatet diskuteras utifrån tidigare internationella undersökningar. Det förs även en diskussion om vad studiens resultat kan tillföra och de didaktiska implikationer resultatet ger.

  • 230.
    Eklund, Helena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Algebra och ekvationer – att underlätta lärande: Lärandet börjar byggas vid första kunskapsmötet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract 

    This study aims with a pragmatic approach to investigate the learning about how to solve simple equations, and what the teacher can do to help the student. Four questions asked are: (i) How and why will learning take place? (ii) What will complicate learning? (iii) How to support and facilitate learning? (iv) Is it possible to identify an influence between identity and learning? To answer these questions a qualitative study in elementary school is done. The results of the investigation are compared with previous research, and an interview with the teacher is presented. The recorded lessons are analyzed with PEA (practical epistemology analysis), and letters from the students with the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner. The result that this study reveals confirms former studies in the subject. It is pronounced that future learning shows to be problematic when early entrances to the subject are not being steps towards a long-term end for the learning. Confusion arises together with a challenge of the new knowledge, in this case of the general algebraic solution method. Utterances like: "do not know", "do not want", are heard. After the new learning has taken place, some pupils expressed in letters, that the new approach was "simpler", "funny", "easy". On the other hand, students who need more time to their learning still think the section is "boring" and "troublesome". The conclusion of the study is an answer to the question: What to Consider For The Benefit Of Learning. Three things seem to be crucial, the first two concerns how the lessons are performed and the third concerns how the student thinks about his capability for learning. (i) Target: Have in mind the longtime end for the activity. Be aware of when a knowledge you think is already acquired, is instead questioned by the student. (ii) Technique: Emphasize the methods. Encourage to give exact answers instead of approximations. (iii) Time: Encourage to give exact answers instead of approximations. All new learning needs time, let the student understand that you are convinced that he will succeed in learning if he gives it time enough. 

  • 231.
    Eklund, Sheri
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Climate change education with a bright horizon?: Pedagogical reflections on teacher training for climate education that aims to empower students2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Climate change is already affecting communities around the world and the impacts will only get worse, according to scientists, unless we significantly reduce greenhouse gas emissions.  These realities can lead to climate anxiety, not least among youth.  How can teachers educate students about climate change in a constructive way?  This study examines pedagogical reflections from grade school and gymnasium teachers who participated in a professional development workshop entitled “Climate workshop with a bright horizon” organized by The House of Science, the Bolin Center for Climate Research, and Stockholm City.  To address students’ climate anxiety, research says that teaching methods characterized by pluralism, democratic participation, and authenticity can be empowering to students in helping them to engage, act, and cope with unpredictability.  This study identifies opportunities to strengthen these aspects in climate education by, for example, using socio-scientific issue dialogues. 

  • 232.
    Enghag, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Karlstad University, Sweden.
    Moons, Ellen
    Forsman, Jonas
    Linder, Cedric
    MacKinnon, Allan
    USING A DISCIPLINARY DISCOURSE LENS TO EXPLORE HOW REPRESENTATIONS AFFORD MEANING MAKING IN A TYPICAL WAVE PHYSICS COURSE2013Inngår i: International Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 1571-0068, E-ISSN 1573-1774, Vol. 11, nr 3, s. 625-650Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We carried out a case study in a wave physics course at a Swedish university in order to investigate the relations between the representations used in the lessons and the experience of meaning making in interview-discussions. The grounding of these interview-discussions also included obtaining a rich description of the lesson environment in terms of the communicative approaches used and the students' preferences for modes of representations that best enable meaning making. The background for this grounding was the first two lessons of a 5-week course on wave physics (70 students). The data collection for both the grounding and the principal research questions consisted of video recordings from the first two lessons: a student questionnaire of student preferences for representations (given before and after the course) and video-recorded interview-discussions with students (seven pairs and one on their own). The results characterize the use of communicative approaches, what modes of representation were used in the lectures, and the trend in what representations students' preferred for meaning making, all in order to illustrate how students engage with these representations with respect to their experienced meaning making. Interesting aspects that emerged from the study are discussed in terms of how representations do not, in themselves, necessarily enable a range of meaning making; that meaning making from representations is critically related to how the representations get situated in the learning environment; and how constellations of modes of disciplinary discourse may be necessary but not always sufficient. Finally, pedagogical comments and further research possibilities are presented.

  • 233.
    Enghag, Margareta
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Schenk, Linda
    Students’ arguments of risks and benefits in a debate about nanotechnology as a socioscientific issue included in a teaching sequence in secondary school2016Inngår i: Electronic Proceedings of the ESERA 2015 Conference: Science education research: Engaging learners for a sustainable future / [ed] Jari Lavonen, Kalle Juuti, Jarkko Lampiselkä, Anna Uitto, Kaisa Hahl, Helsinki: University of Helsinki, 2016, Vol. 8, s. 1191-1198Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We report from the first iteration of a teaching sequence on nanoscience and nanotechnology (NST) in a Swedish secondary school science classroom. Twelve students, age 18, had seven lessons based on design principles of student ownership and talk space in the learning process. The study covers three areas: 1) the students’ learning of basic knowledge of NST, 2) their risk understanding of NST and 3) their ability to discuss NST as a socioscientific issue during a debate. The present paper focusses on a video recorded and transcribed final debate. In this debate students discussed NST as a socioscientific issue, identified risks and benefits in six different NST areas. These areas were selected from an online outreach activity and studied in groups of two. The debate showed that it is possible with only small resources and few lessons to introduce a discussion promoting climate in the classroom and that students can engage in qualified argumentation on NST. To further develop these aspects, we will add a lesson before the debate providing the students with tools for risk assessment and argumentation in coming iterations of this teaching sequence. Our analysis categorized the students into four groups by argument and decisive values indicating different degrees of risk averseness. These four groups share similarities with the argument–decisions found in earlier science education research. We conclude that students’ judgementof risks and benefits are based on knowledge from the studied course material, but that the decision made also includes personal values. In our continued research with this NST teaching sequence, we hope to find out if all these four groups could be found within each NST area which would indicate that these are general attitudes towards NST risks.

  • 234.
    Engström, Malin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Normkritik i sexualitet och relationsundervisningen: En undersökning om hur den binära synen på kön och heterosexualitet återskapas och kritiseras2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    #Metoo-uppropen blev starten till att diskussioner och samtal kring sexuella kränkningar och trakasserier tog fart i flera länder. Här i Sverige visar flera yrkesgrupper och även skolan på utbredda problem inom området. Samtidigt som flera krav har kommit på att det ska finnas handlingsplaner för förebyggande arbete, att jämställdhetsarbete från tidig ålder ska ske och nolltolerans mot skolpersonal som ser, men inte ingriper så har det dock funnits krav, i form av ämnesplaner (Lgy 11), på att själva undervisningen ska lyfta innehållet kring det budskap hashtagen förmedlar. Denna undersökning visar på hur en sådan undervisning i naturkunskap kan se ut i en gymnasieklass.

    Tidigare forskning har främst tagit fäste på vilka följemeningar som läraren förmedlar i klassrummet. Denna undersökning utförs genom en analys av gymnasieelevers enskilt skrivna arbeten inom naturkunskapens sexualitet och relationer. För analysarbetet har sju olika definierade processer använts för att synliggöra om den binära synen på kön och heteronormativiteten återskapas respektive kritiseras.

    De tre processer som gav tydligast resultat var Dikotomisering av kön vilken innebär att texterna håller isär och skiljer på man och kvinna och beskriver en binär syn på kön. De flesta texterna visar denna process. Skulle texterna inte skilja könen åt, skulle heller ingen ojämlikhet finnas mellan dem. Samtidigt visar undersökningen att en dikotomisering kan vara nödvändig att göra. När texterna exempelvis tar upp mens och mensvärk eller beskriver historiskt vad som varit norm när det gäller sexualitet behöver ett isärhållande göras för att kunna beskriva det som texten vill förmedla. Den andra processen som kan ses i texterna är Differentiering av sexualiteter som bygger på en förväntan att en person beskrivs som man eller kvinna vilket leder till att olika sorters sexualiteter kan definieras till exempel heterosexualitet. Begrepp som homo-, bi- eller transsexuella kan annars inte användas, vilket flera av texterna dock gör. Positionernas hierarki, den tredje processen, förekommer inte alls i texterna. Processen definieras som att det finns en hierarkisk skillnad mellan sexualiteter vilket kan visa sig i exempelvis i klassrumsdiskussioner om någon gör sig rolig över en sexualitet som inte tillhör normen.

    Analysen visar att den binära synen på kön och heteronormativiteten både kritiseras och återskapas i undervisningen. Användandet av processerna gav en normmedvetenhet och en djupare förståelse för vilken makt normerna kan ha över elever i ett klassrum. Undersökningen kunde följaktligen också bidra till en förbättring av den undervisning som genomfördes.

  • 235.
    Enroth, Josefin
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Nylén, Matilda
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Att skapa motivation i det matematiska lärandet: Lärarens medel att engagera gymnasieelever ur ett metakognitivt perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.

  • 236.
    Enström, Hanna
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    "Vi limmar månen sist om vi vill ändra oss": En studie av elevers lärande vid användning av begreppskartor2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers lärandeprocess när de jobbar med begreppskartor. Studien fokuserar specifik på hur eleverna använder naturvetenskapliga begrepp i aktiviteten och på vilket sätt eleverna resonerar i arbetet med att lösa uppgiften. Undersökningen genomfördes med fyra grupper om tre till fyra elever från årskurs två som byggde en begreppskarta om solsystemet. Elevernas samtal under aktiviteten spelades in på ljudband och analyserades med hjälp av analys av praktiska epistemologier. Analysen visar att eleverna i alla grupper lyckades med uppgiften att bygga begreppskartan genom att etablera relationer mellan de givna begreppen och kunskaper och  tidigare erfarenheter om solsystemet. För att kunna handla och placera lapparna måste eleverna diskutera dessa begrepp på ett teoretiskt plan. Begreppet månen var svårt att placera i begreppskartan och olika grupper använde olika strategier för att lösa detta, t ex genom att rita nya begrepp. Genom att studera elevernas resonemang och användande av naturvetenskapliga begrepp kan vi få en förståelse kring deras lärandeprocess, vad kan de redan och hur använder de sig av denna tidigare kunskap för att gå vidare och lösa den givna uppgiften. 

  • 237.
    Eriksson, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Elevimpulser och lärarresponser: Betydelsen av lärares återkoppling för undervisningens diskurs och elevernas meningsskapande i undervisning om sociovetenskapliga dilemma2018Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 3, s. 285-298Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Today teachers face an increased challenge in listening to classroom discourses and students’ areas ofinterest to let these coincides with the overall teaching purpose by feedback. Present study explorehow classroom communication can be modeled to allow this. The socio-scientific-issues raised wereat the same time aimed at creating relevance in the students’ social life as giving a respond to thecurriculum. The data consisted of recordings from science lessons in grade 7 and 8 in Sweden. To makevisible the tension that occurred between different discourses and displacement of power in theconversations, practical epistemological analysis has been made. This resulted in a categorization offive different ways the teacher is taking care of and reconnects the students’ impulses in relation tothe overall purpose. Consequently, this study is offering opportunities for teachers to, in a consciouslymanner, reflect on different strategies for discourse feedback in teaching.

  • 238. Eriksson, Elisabeth
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Linköping university, Sweden.
    Thornberg, Robert
    A categorisation of teacher feedback in the classroom: a field study on feedback based on routine classroom assessment in primary school2017Inngår i: Research Papers in Education, ISSN 0267-1522, E-ISSN 1470-1146, Vol. 32, nr 3, s. 316-332Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to examine and categorise teachers' strategies for feedback in day-to-day communication in primary school. The different feedback categories constructed and grounded in data are applicable to feedback on learning and knowledge as well as on behavioural skills. Qualitative classroom observations were conducted in 4 primary school classrooms, including a total of 4 teachers and 75 students. A constructivist grounded theory approach was used throughout the analytical process. The analysis of the field data generated five main categories of feedback focuses: expecting, emotionally responding, normalising, steering and deliberating. The categories are all broad, yet with subcategories specific and nuanced, presenting concepts by which we can verbalise and communicate teachers' feedback strategies. The categories place teachers' feedback actions in a landscape, not on a linear axis. The complexity of feedback, as it is shown in the present study, challenges a dichotomisation of feedback and captures more of a complexity of classroom assessment.

  • 239. Eriksson, Elisabeth
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Thornberg, Robert
    A qualitative study of primary teachers' classroom feedback rationales2018Inngår i: Educational research (Windsor. Print), ISSN 0013-1881, E-ISSN 1469-5847, Vol. 60, nr 2, s. 189-205Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    As part of teachers' everyday classroom assessment practice, feedback can be seen as connected to the formative function of assessment, with the aim of helping students in their learning processes. Much research on teacher feedback focuses precisely on the feedback's formative quality. However, in order to strengthen our understanding about the nature of teacher feedback, we also need to understand more about teachers' rationales for giving feedback to their students, especially in primary school settings.

    Purpose

    The present study aimed to explore and conceptualise primary school teachers' rationales for giving students feedback.SampleThirteen Swedish primary school teachers (10 women and 3 men) with 4 to 40 years of teaching experience working with students aged 7-9years-old (grades 1-3), participated in the study. An open sampling procedure was adopted to recruit the teachers.

    Design and methods

    Data were collected using a semi-structured interview approach. We employed a constructivist grounded theory design for the coding and analysis of the transcribed data.

    Results

    Analysis indicated that two main concerns emerged as regulating teachers' assessment practices. These addressed what the teachers perceived as (1) students' academic needs and (2) students' behavioural and emotional needs. According to the findings, the teachers' rationales for giving students feedback were based on those needs, and dependent on factors such as situation, relationships, time and effort. This resulted in a constant comparison and weighing of different needs by the teachers. Some needs were described as prioritised before others, which caused some rationales to be identified as taking precedence over others.

    Discussion and conclusions

    Based on a systematic analysis of - and thus grounded in - interview data from primary teachers, the current qualitative study offers a framework for surveying, understanding and discussing teacher feedback. Overall, the study showed how everyday practices of classroom assessment and classroom management overlapped, thus underlining the importance in teacher education of understanding classroom assessment, classroom management and the relationships between the two.

  • 240. Eriksson, Elisabeth
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Thornberg, Robert
    A Qualitative Study on Primary Teachers’ Classroom Feedback RationalesArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study, based on semi-structured interviews with four Swedish primary school teachers, identifies and conceptualizes teachers’ rationales for giving students feedback. Two main concerns were found as regulating teachers’ assessment practices. They addressed what the teachers perceived as students’ academic needs, and behavioural and emotional needs. The teachers’ rationales for giving students feedback were based on those needs, and dependent on factors such as situation, relations, time and effort. This caused a constant comparing and weighing of different needs.

  • 241. Eriksson, Elisabeth
    et al.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Thornberg, Robert
    Feedback based on routine classroom assessment in elementary school: A field studyArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to examine and categorise teachers’ strategies for feedback in day-to-day communication in primary school. The different feedback categories constructed and grounded in data are applicable to feedback on learning and knowledge as well as on behavioural skills. Qualitative classroom observations were conducted in four primary school classrooms, including a total of four teachers and 75 students. A constructivist grounded theory approach was used throughout the analytical process. The analysis of the field data generated five main categories of feedback focuses: expecting, emotionally responding, normalising, steering, and deliberating. The categories are all broad, yet with sub-categories specific and nuanced, presenting concepts by which we can verbalize and communicate teachers’ feedback strategies.  The categories place teachers’ feedback actions in a landscape, not on a linear axis. The complexity of feedback, as it is shown in the present study challenges a dichotomisation of feedback and captures more of a complexity of classroom assessment.

  • 242.
    Eriksson, Helena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Dalarna University, Sweden.
    Identifying algebraic reasoning about fractions2018Inngår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Ewa Bergqvist, Magnus Österholm, Carina Granberg, Lovisa Sumpter, Umeå, Sweden: PME , 2018, Vol. 1, s. 255-262Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue for this paper is to identify algebraic reasoning through students´sense-making actions, during a lesson, where students and a teacher develop learning models for mixed numbers. The analysis focuses the students’ work, trying to make sense of the unknown fractional part of the number. This unknown part was elaborated when the students suggested to “add a little bit more” to construct equality. The un-known part developed to a fractional part with help of an emerging learning model containing algebraic symbols: B=W+p/a. In this activity. The potentialities in the students’ algebraic reasoning were identifyed as: an additive relationship between the integer and the fractional part of the number, and a multiplicative relationship between the numerator and the denominator in this fractional part.

  • 243.
    Eriksson, Helena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Rationella tal som tal: Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap2015Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this study the teaching of mathematics has been developed in relation to rational numbers and towards a learning activity. At the same time topic-specific mediated tools have been studied. The iterative model for learning study has been used as research approach.

    The purpose of the study was to explore what in an algebraic learning activity enables knowledge of rational numbers to develop. The specific questions answered by the study are how an algebraic learning activity can be formed in an otherwise arithmetic teaching tradition, what knowledge is mediated in relation to different mediated tools and what in these tools that enable this knowledge.

    The result of the study shows how an algebraic learning activity can be developed to support the students to understand rational numbers even in an arithmetic teaching tradition. The important details that developed the algebraic learning activity were to identify the problem to create learning tasks and the opportunity for the students to reflect that are characteristic of a learning activity. The result also shows that the mediating tools, the algebraic symbols and the general model for fractional numbers, have had significant importance for the students' possibilities to explore rational numbers. The conditions for the algebraic symbols seem to be the possibilities for these symbols to include clues to the meaning of the symbol and that the same symbol can be used in relation to several of other mediated tools. The conditions in the general model consisted of that the integer numbers and the rational numbers in the model could be distinguished and that the students could reflect on the meaning of the different parts. The general model consists of the algebraic symbols, developed in the learning activity. The algebraic symbols make the structure of the numbers visible and the general model mediates the structure of additive and multiplicative conditions that are contained in a rational number.

    The result of the study contributes in part to the field of mathematics education research by examining Elkonin's and Davydov's Mathematical Curriculum in a western teaching practice and in part to a development of the model of Learning study as a didactical research approach by using an activity-theoretical perspective on design and analysis.

  • 244.
    Eriksson, Helena
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Dalarna University, Sweden.
    Sumpter, Lovisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Fractions and algebraic reasoning2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 245.
    Eriksson, Heléne
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Upplevelsen av kamratbedömning i årskurs 1: Upplevelsen av kamratbedömning i årskurs 12016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 240 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om elevers uppfattningar och upplevelser av kamratbedömning årskurs 1. Det finns väldigt lite forskning kring kamratbedömning ur ett elevperspektiv, framförallt i grundskolan. Trots den magra forskningen menar forskarna att kamratbedömning är effektivt för elevers kunskapsutveckling och en underutnyttjad resurs i klassrummet. Den forskning som finns ur elevers perspektiv visar på olika resultat. Studien syftar till att utveckla kunskaper om elevernas perspektiv till kamratbedömning, genom denna insikt kan lärare utveckla undervisningen och implementeringen av denna bedömningsform bland de lägre åldrarna. Denna studies frågeställningar är hur elever i årskurs ett uppfattar och upplever arbetet med kamratbedömning. Studiens huvudmetod är undervisnings-försök där kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish används. Data har samlats in genom ljudinspelningar under kamratbedömningsarbete och efterföljande kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan har transkriberats och därefter analyserats med en fenomenografisk analysmodell. Kamratbedömning engagerar eleverna, trots viss nervositet är upplevelsen till största delen positiv. Eleverna anser att de har tillräckligt med kunskap för att bedöma sina kamraters arbete. Trots detta menar eleverna att det är stor skillnad på bedömning utförd av lärare respektive elev eftersom de uppfattar att läraren kan mer. Det estetiska tar stor plats i elevernas bedömningsarbete trots att kamratbedömningen enligt instruktionerna endast skulle avse ämnesinnehållet. Även när eleverna inte håller med om kamraternas förslag till hur deras arbete kan förbättras så ändrar de oftast enligt kamraternas önskemål. Eleverna kan inte hålla sig till endast ämnesinnehållet under arbetet med kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish vilket gör att läraren behöver finna vägar för att lyfta ämnesinnehåll och estetik var för sig eller slå samman dessa i elevernas bedömningsarbete.

  • 246.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Andrée, Maria
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Teachers as lesson and learning study researchers – establishing a research environment2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss the type of conditions needed if establishing a research environment for teacher driven research.

    Lesson and Learning Study (LLS) has gained a growing interest during the latest years. In most cases it is framed in relation to teachers’ professional development, teachers’ learning and school development. That is the knowledge that teachers gain from different studies are not object for dissemination and review. Thus, in most cases the aim of a LLS is not to produce knowledge outside the local context. However, LLS has a great potential to function as a research approach for teacher driven research. An approach that would make it possible for teachers to take responsibility for their own professional knowledge base (Carlgren e.g. 2012). This type of research has been compared to medical clinical research (Bulterman Bos 2008; Carlgren 2012). That is, the issues, problems and demands that teachers are trying to master in their everyday work are to be focused in the research. But further, teachers who identify such objects of research also need to be the researcher (Bulterman Bos, 2008). Several problems are related to such a research. Partly due to the lack of traditions and infrastructures, partly due to lack of teachers with formal research education. In this presentation we primarily focus on the conditions, in the form of traditions and infrastructures important to establish a research environment for teacher driven research. To date, teachers who want to conduct research on teaching and learning in their own or their colleague classrooms have to accomplish their research work under different conditions compared to university researchers. What conditions are important to establish a research environment where such research of high quality might be produced? How can teachers with little or no research training be supported to qualify their own research projects? What type of support do they need? Since teachers normally do not have access to university library resources, seminars, and workshops that are of fundamental value for university researchers (Ratkić, 2006), one issue is how such research activities may be adapted to become compatible with teachers’ work in schools? Further, how can aspects of research, such as dissemination and publications be supported and organized?

    In this paper, we provide an account of how we in Stockholm have sought to establish a dynamic research environment for teacher-driven research in an in-between space of school and university. The particular space, or platform, is called Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS includes open seminars, subject specific networks led by senior researchers, a research conference for teachers, project research seminars, project applications and publication as a highly held value. I.e an infrastructure is built to open for discussion, verification, and refutation or modification of research findings. STLS is a platform for teachers and researchers with an interest in didactic research aiming at developing teaching. The overall objectives are to provide a research environment where teachers are offered support and opportunities to participate in didactic research and development (R&D), to develop methodological models that allow teachers to participate in conducting didactic research in school practices, to function as a ’knowledge-production-workshop’ for the processing and analyzing of data and to support and provide arenas for peer-review, writing and dissemination of research results. Some of the challenges involved in establishing STLS has concerned the creating time and resources for teachers to engage in research, developing processes of application for teachers to propose research projects and how to inviting teachers with no or very little prior experience in research.

  • 247.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
    Arvola Orlander, Auli
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jedemark, Marie
    Att arbeta för godkänt. Timplanens roll i ett förändrat uppdrag: delrapport 1 inom projektet timplanelösa skolors miljöer för lärande2004Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad händer med skolans verksamhet när en styrningsform som den nationella timplanen tas bort? Vilken skolverksamhet skapas i en mål- och resultatstyrd skola?

    Under fem år har ca 900 grundskolor haft möjlighet att, inom ramen för försöksverksamheten Utan timplan – oförändrat uppdrag, arbeta utan den nationella timplanen. Konsekvenserna av detta studeras inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I den här delrapporten fokuseras skolarbetets organisering och innehåll i relation till skolornas traditioner men också till trender i samhället. Genom att analysera hur lärarna i fem arbetslag organiserar och talar om sin timplanelösa verksamhet urskiljer författarna vad lärarna ser som sin främsta uppgift – att alla elever når målen. Uppnåendemål och betygskriterier får en central betydelse för lärarnas arbete. Kravet på att alla elever ska nå målen uppkom med införandet av nuvarande betygssystem. Timplanelöshetens möjligheter används av lärarna för att öka individualiserande och ämnesövergripande arbetssätt. De förändringar som ägt rum i skolan tycks ge begreppet likvärdig utbildning en delvis ny innebörd.

    Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av trender i dagens skola och av frågor om vad som styr lärares arbete. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.

  • 248.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Eriksson, Helena
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Setting an object of knowledge in motion through Davydov’s learning activity2017Inngår i: Book of Abstracts, 2017, s. 111-111Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 249.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Fred, Jenny
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Nordin, Anna-Karin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Nyman, Martin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wettergren, Sanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Enabling students’ participation in algebraic reasoning with ‘learning models’ as tools for theoretical work2019Inngår i: NOFA7 Abstracts, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue for this paper is to discuss conditions for students’ participation in theoretical classroom discussions. In order to develop students’ ability to reason and solve problems algebraically Lins and Kaput (2004) argue that it is important to introduce algebra early in mathematics education. In line with this, researchers working within the sociocultural tradition argue that this may start as early as in first grade (Lins & Kaput, 2004). The so-called Davydov programme (e.g. Schmittau, 2005) is referred to as a promising alternative type of teaching, enhancing young students’ capability to reason algebraically. Central to the Davydov programme is the concept of ’learning model’. Such models (not to be confused with mathematical models) are used to enable students’ elaboration of mathematical phenomena. The characteristics of a learning model is that it materialises central theoretical aspects of a content. Further, it creates specific conditions necessary for students to understand and elaborate on each other’s arguments. However, there are many demanding issues related to the design of such learning models that needs to be further developed. In this paper we address the following research question: What in students’ classroom discussions can be taken as signs of emergent ability to reason algebraically? In this paper we use data from two learning studies conducted in 2017–2018. One in grade 1 (age 7) with three iteratively designed and revised lessons, and one in grade 5 (age 11) with four iteratively designed and revised lessons. We focus especially on how students use learning models as tools to enforce and maintain a collective reasoning indifferent communicative situations. To identify possible algebraic reasoning we have analyzed the communicative situations by drawing upon Toulmin’s (2003) model of argumentation with claim, data, warrant and backing. The tentative results indicate that the ability to work with the learning models not only facilitated an individual student to clarify and substantiate his or her arguments, but also enabled other students to follow and elaborate on the reasoning. This paper also contributes with examples of tasks and especially how to set the tasks in motion to enable students’ theoretical work.

  • 250.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Wettergren, Sanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Nordin, Anna-Karin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Fred, Jenny
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Fermsjö, Roger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Nyman, Martin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Gerholm, Verner
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Same critical aspects regardless of age – indicating lack of experiences of algebraic expressions2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue for this paper is to discuss what can explain that students in different grades seem to experience a phenomenon in more or less the same way and thus, need to discern the same critical aspects in teaching. Data comes from a three-year-long learning study project conducted in four different Swedish schools, in K–9: preschool, grade 4, 6 and 9 respectively.  

    Understanding what students yet need to learn in relation to a specific content is of importance if to organize a teaching situation where students can work in a zone of proximal development (Vygotsky, 1986). Within the theory of variation the concept of critical aspects is regarded as bearing such information for teachers to use when designing teaching (Marton, 2005; Runesson, 2013).

    In the research project we used phenomenography as a theoretical framework in search for critical aspects. Phenomenography is a research approach aiming to understand qualitatively different ways of experiencing a phenomenon. A basic assumption is that we, on the basis of what we have experienced in life, what situations and problems we encountered, experience a phenomenon in a specific way (Marton, 1981; Eriksson, 1999). But the ways we experience a phenomenon do not vary very much. This is believed to be because the contexts and activities do not vary at all. A phenomenographical analysis tends to result in a limited but qualitatively different way of experiencing a phenomenon (Eriksson, 1999). Critical aspects can be identified when comparing different ways of experiencing a phenomenon.

    The research question addressed in this paper is what possible explanations can be found that students in different grades seem to experience a phenomenon in more or less the same way and thus, need to discern the same critical aspects in teaching.

    In order to identify critical aspects groups of students from each grade were interviewed when presented algebraic expressions and some possible answers. The interviews were transcribed and phenomenographically analysed.

    The results indicates that regardless of earlier schooling the students experienced the phenomenon of algebraic expressions in a similar way and thus same critical aspects were identified as needed to discern for the students in the four grades. Based on the analysis three different critical aspects were identified. Students from preschool class and grade 4 were interviewed during the first project year and the students from Grade 6 and 10 the second project year. The analysis from the first project year resulted in critical aspects common for the students and that was not so surprising since we knew that these students had not yet experienced algebraic expressions. However almost the same critical aspects were identified in the analysis of the interviewed students in Grade 6 and 9 during second project year. This was more of a surprise since the students had met algebraic expressions in school.

    The discussion will focus on these findings in relation to what possible experiences student may have of discerning aspects of algebraic expressions in relation to the content of mathematical education.

2345678 201 - 250 of 864
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf